ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Natur- och upplevelsemotion

?
?
KLL - Koululiikuntaliitto
KLL - Koululiikuntaliitto

Detta h?fte ?r en del av det motionsklubbsmaterial som produceras av Skolidrottsf?rbund (Koululiikuntaliitto) och Utbildningsstyrelsen. Materialet anknyter till Utbildningsstyrelsens utvecklingsprogram f?r klubbverksamhet. H?ftet koncentrerar sig p? hemligheter inom upplevelse- och naturmotion samt orientering och erbjuder ?vningar och aktiviteter som kan anv?ndas enskilt eller i kombination f?r hela klubblektioner. (2009)

1 of 29
Download to read offline
Jani Kangasniemi, Mikko Reitti och Terhi Sillanp??-Reitti Natur- och upplevelsemotion Natur- och upplevelsemotion Redakt?rer: Jani Kangasniemi, Mikko Reitti och Terhi Sillanp??-Reitti Skolans motionsklubbsh?fte ?r en del av Utbildningsstyrelsens utveck- lingsprogram f?r klubbverksamhet. ? Koululiikuntaliitto KLL ry (F?rbundet f?r skolidrott) www.kll.fi
Inneh?llsf?rteckning 1 Upplevelse- och ?ventyrsmotion 5 1.1 Upplevelsefostran i skolorna 5 1.2 Grupprocess 6 2 Upplevelse- och ?ventyrsmotionsaktiviteter 9 2.1 Kl?ttring 9 2.2 Upplevelse?vningar f?r grupper 10 3 Naturmotion 17 3.1 Allemansr?tten 17 3.3 Samlarlekar 18 3.4 G?mlekar 19 3.5 Springlekar 20 4 Orientering 23 4.1 Karttecken 24 4.2 ?vningar med karttecken 25 4.3 Salorientering 25 4.4 Utomhusorientering 26 4.5 Orientering med karta 27 4.6 Orienterings?vningar f?r vintern 28 Redakt?rer: Jani Kangasniemi, Mikko Reitti och Terhi Sillanp??-Reitti Publikationen har kommenterats av: Kristiina Jakobsson, Koululiikuntaliitto, verksamhetsledare Terho Tomperi, Koululiikuntaliitto, utvecklingschef Sami Kalaja, Kilpisen koulu, rektor Vesa-Matti Sepp?l?, F?rbundet f?r l?rare i idrott och h?lsokunskap rf. i Finland Matti Sippola, Luokanopettajaliitto (Klassl?rarf?rbundet), ordf?rande Tobias Karlsson, Finlands Svenska Idrott, enhetschef Micaela Romantschuk-Pietil?, F?rbundet Hem och Skola i Finland rf, verksamhetsledare ?vers?ttning: Yvonne Gr?nlund Utgivare: Koululiikuntaliitto KLL ry F?rl?ggare: Utbildningsstyrelsen och Koululiikuntaliitto Med st?d av: IF F?rs?kringar Ab Ombrytning: M.E.N Oy, Eero Nurmikko Ilustrationer: Anniina Mikama Fotografier: Terhi K?kel? och KLL:s arkiv Redaktonssekreterare: Terhi K?kel? Tryckeri: I-print Oy, 2009 ISSN 1455-9781 ISBN 978-952-5062-97-7 ISBN 978-952-5062-98-4 (PDF)
Inspiration till motionsupplevelser Detta h?fte ?r en del av det motionsklubbsmaterial som produceras av Koululiikuntaliitto. Materialet anknyter till Utbildningsstyrel- sens utvecklingsprogram f?r klubbverksamhet. M?ls?ttningen ?r att Motionsklubbsmaterialets motions?vningar och uppgifter skall underl?tta klubbledarnas arbete. Motionsklubbsmaterialet erbjuder inspiration till upplevelsemotion, naturmotion, orientering, grundf?rdigheter inom fysisk aktivitet, lekar och bollspel. H?ftet koncentrerar sig p? hemligheterna inom upplevelse- och naturmotion samt orientering och erbjuder ?v- ningar och aktiviteter som kan anv?ndas enskilt eller i kombination f?r hela klubblektioner. Upplevelse- och naturmotionen har delvis redan funnit sin plats parallellt med den traditionella skolmotionen, s? motionsformerna l?mpar sig v?l f?r klubbverksamhet. Inom upplevelse- och natur- motionen beh?vs olika f?rdigheter och kunskaper. Syftet ?r att l?ra sig acceptera sig sj?lv och gruppmedlemmarna samt att utveckla samarbetsf?rdigheter i grupp. Upplevelsen av att lyckas st?rker sj?lvf?rtroendet. Undervisning som ?ger rum utanf?r klassrummet erbjuder m?jlig- heten att ifr?gas?tta de traditionella rollerna. En ny omgivning kan lyfta fram olika f?rdigheter och kunnande hos eleverna, som inte kommer fram i klassmilj?n. Gemensamma utmaningar och m?ls?tt- ningar inspirerar barnen att ?vertr?ffa sig sj?lva och uppmuntra varandra. I klubben ?ger ett informellt l?rande rum och pedagogiken f?r eleverna att k?nna en stark grupptillh?righet, gruppen blir allts? en fungerande helhet. Motionsm?ngden har starkt f?rminskats bland barn och unga under de senaste ?ren. Motionsklubbarna erbjuder m?jligheten av f?r?- kad motion p? skoltid. Klubbarna ?r ett s?tt att ?ka barnens r?rliga aktivitet, vilket g?r att vi n?rmar oss grundrekommendationerna f?r fysisk aktivitet f?r skolelever, fastst?llda av utbildningsministeriet och organisationen Ung i Finland (Nuori Suomi). Enligt grundre- kommendationen b?r alla mellan ?ldrarna 7 och 18 r?ra p? sig minst 1-2 timmar per dag. (Se Rekommendationer f?r fysisk aktivitet f?r skolelever, 2008). En av de viktigaste m?ls?ttningarna inom motionsklubbarna ?r att erbjuda barnen m?ngsidiga motionsupplevelser. Motionsupplevel- serna, som inte ?r bundna till redskap eller grenar, hj?lper barnet att utvecklas och bli sj?lvst?ndigt. En v?lplanerad m?ngmotionsklubb, allts? en klubb som inneh?ller m?ngsidiga motionsm?jligheter, er- bjuder en gnista framf?r allt till dem som inte ?nnu funnit sin egen entusiasm f?r motion.
Natur- och upplevelsemotion
1 Upplevelse- och ?ventyrsmotion Upplevelsemotion ?r aktiviteter som skapar en stark upplevelse f?r individen eller f?r hela gruppen. Upplevelsemotionen inneh?ller olika lekar d?r man bekantar sig med varandra, kommunikations?v- ningar, f?rtroende?vningar, probleml?snings?vningar och utnyttjandet av olika metaforer. Genom lekar och ?vningar st?rker man klubbdeltagarens jagbild och sj?lvf?rtroende. Upplevelsemo- tions?vningarna koncentrerar sig p? att uppleva k?nslan av att lyckas, att finna sina egna begr?nsningar och att hantera misslyckanden. Upplevelsepedagogiskt uppn?s ett gott resultat i lekarna och ?vningarna, s?v?l p? individ- som gruppniv?, genom att s?tta m?ls?ttningarna h?gt, men inom r?ckh?ll f?r klubbdel- tagarna. ?ventyrsmotion ?r aktiviteter som utmanar individen eller gruppen att ?vertr?ffa sig sj?lv och n? ?ver sina egna begr?nsningar. ?ventyrsmotionen bildas av en h?ndelse, vars slutresultat man inte k?nner till fr?n b?rjan. ?ventyret kan ?ven ha flera slutresultat. Under ?ventyrets g?ng st?ter man p? flera variabler som p?verkar slut- resultatet. ?ventyrsmotionsevenemanget ?r alltid tryggt och s?kert, eftersom ?ventyrsevenemangets ledare tar ansvar f?r s?kerheten och evenemanget utf?rs med tillb?rliga redskap. Syftet med upplevelse- och naturh?ftet ?r att uppmuntra klubbledare att erbjuda upplevelserika mo- tionsformer i klubben. Samtidigt ?r h?ftet en str?van efter att avskaffa t?nkbara f?rdomar mot upple- velse- och ?ventyrsmotion. Med lite planering g?r den upplevelsepedagogiska undervisningsstilen att anpassa till att l?ra ut n?stan vad som helst. Dessutom ?kar en ny undervisningsform s?v?l barnens som klubbledarens motivation. Upplevelsemotionens verkliga avsikter ligger p? en betydligt djupare niv? ?n att bara ha roligt. R?tt handledd och ?vervakad ?r upplevelse- och ?ventyrsmotionen som gjord f?r att hj?lpa skolorna att f?rbereda barnen f?r livet. 1.1 Upplevelsefostran i skolorna Upplevelsefostrans inverkan har unders?kts mycket runtom i v?rlden, men v?ldigt litet i Finland. I de forskningsprojekt som genomf?rts i Finland har upplevelsefostran konstaterats ha en positiv inverkan bland annat rent allm?nt i elevernas inst?llning till skola och l?rare. Den har visat sig minska fr?nvaron och f?rhindra att eleverna faller av utbildningen. F?rbundet f?r skolidrott har under 2000-talet kartlagt och samlat p? erfarenheter g?llande upplevelsefostrans inverkan p? elevernas trivsel i skolan. Sj?lvf?rtroendet hos elever som deltog i olika projekt steg genom upplevelsen av att lyckas. G?llande den fysiska konditionens ?kning kunde man finna en inverkan inom medvetandet om sina egna be- gr?nsningar och ut?kandet av dessa. Samarbetsf?rm?gan och klassandan utvecklades hos dem som deltog i projekt g?llande upplevelsefostran. Man m?rkte ?ven en minskning inom skolmobbningen. Projekten inom upplevelsefostran har str?ckt sig ?ver perioder p? 1 till 4 ?r och i projekten har elever i de l?gre ?rskurserna deltagit. Undervisningsmetoderna inom projekten var ?ventyrs- och motionsfost- ran, konst- och uttrycksfostran samt olika former av utflykter och projektarbeten. I praktiken f?rs?kte man f?rena olika undervisnings?mnen och utnyttja dem i verksamhet utanf?r skolan. I st?rsta delen av projekten var alla parter, det vill s?ga l?rare, elever och f?r?ldrar, villiga att forts?tta med en l?roplan utifr?n upplevelse- och ?ventyrsramarna. Dagens l?roplan s?tter s? omfattande och varierande m?ls?ttningar f?r eleverna, att man med de re- surser man har tillg?ngliga knappast kan uppn? dem alla i sin helhet. Undervisningen betonar mer den rent kunskapsm?ssiga fostran. Upplevelse- och ?ventyrsfostran ?r ett hj?lpmedel f?r klubbledaren f?r att genomf?ra en m?ngsidig undervisning, utan att l?mna bort de kunskapsm?ssiga m?ls?ttningarna.
1.2 Grupprocessen Upplevelsepedagogiken ?r ett anv?ndbart redskap d? klubbdeltagarna vill genomf?ra uppgifterna tillsammans. Gruppaktiviteterna skapar en ?nnu mer effektiv grupp. Grupp- arbetet ?r ett bra s?tt att f? barnen att f? ett positivt f?rh?llningss?tt till varandra. En effektiv grupp har gemensamma m?l- s?ttningar, som accepteras av hela gruppen tillsammans. Gruppen kan s?tta m?ls?ttningar som ?r m?tbara och tillr?ckligt utmanande, men ?nd? m?jliga att uppn?. D? man inleder klubbverksamhet med en ny grupp, ?r det bra att gemensamt diskutera verksamhetens inneh?ll och att tillsammans s?tta de gemensamma m?ls?ttningarna. Tillsammans kan man sen m?ta hur v?l man uppn?tt de gemensamma m?ls?tt- ningarna, om gruppen s? vill. I grupp?vningarna kan gruppmedlemmarna ha olika roller, men varje gruppmedlem ?r lika v?rdefull och viktig. Ocks? sj?lva gruppledaren kan g?ra sig sj?lv likv?rdig med de ?vriga gruppmedlemmarna, vilket ifr?gas?tter den traditionella l?rarens auktoritet och handlings- m?nster. D? grupparbetet framskrider k?nner gruppmedlemmarna att de ?r en del av gruppen och kan dela med sig av sina s?rskilda f?rdigheter med de andra. Man kan d? uppt?cka en tydlig gruppanda. I en effektiv grupp fungerar det s? att det som ber?r en gruppmedlem, ber?r alla i hela gruppen. Om en i gruppen misslyckas, upplever hela gruppen att de misslyckats. Alla gruppmedlemmar ?r likv?rdi- ga medlemmar och f?r sin r?st h?rd d? det beh?vs. P? s? s?tt l?r sig gruppmedlemmarna betydelsen av att vara beroende av varandra inom gruppen. Interaktionen mellan gruppmed- lemmarna ?r viktig. Alla gruppmed- lemmar b?r kunna kommunicera med varandra. I en effektiv grupp ?r kommunikation inte det enda s?ttet att f?rmedla information. Genom att gruppandan st?rks, k?nner varje medlem i gruppen en motivation att tillh?ra gruppen. Motivationen kan ge sig uttryck p? olika s?tt. Att tillh?ra en grupp ger varje medlem n?gonting positivt, f?rdelaktigt och bel?nande. Genom grupparbetet analyseras m?n- niskorelationerna och gruppens medlemmar finner sin plats. Grup- pen kan f?rsonligt och hastigt l?sa konfliktsituationer. Med hj?lp av fungerande kom- munikation kan gruppen snabbt l?sa uppgifterna.
Samarbete beh?vs f?r att f? ur f?rem?let utan att vidr?- ra ?mbaret.
Natur- och upplevelsemotion
2 Aktiviteter inom upplevelse och ?ventyrsmotion D? man h?r begreppet upplevelse- och ?ventyrsmotion t?nker man ofta i f?rsta hand p? bland annat kl?ttring i olika former, paddling, vandring och naturmotion, flottar och ?ventyrst?vlingar med en kombination av de ovan n?mnda. I n?stan alla dessa grenar ordnas t?vlingar ?nda upp p? v?rldsm?starniv?. T?vlingen ?r dock inte ?ventyrsmotionens viktigaste m?ls?ttning, utan har med tiden utvecklats parallellt med upplevelse- motionen. ?ven olika typer av grupp?vningar och upplevelselekar definieras som upplevelsemotion. H?r f?ljer n?gra exempel p? olika aktiviteter inom ?ventyrs- och upplevelsemotion, som l?mpar sig v?l f?r klubbverksamhet. 2.1 Kl?ttring Den grundl?ggande avsikten med kl?ttring ?r att r?ra sig i olika omg?ngar, antingen v?gr?tt eller lod- r?tt. Grenens m?ngsidighet erbjuder stora m?jligheter att ut?va kl?ttring enligt intresse och behov. Kl?ttringstyperna bouldering och inomhuskl?ttring l?mpar sig v?l f?r gruppverksamhet. R?tt organiserat och ?vervakat ?r kl?ttring inte en farlig gren. M?jligheterna ?r m?nga, eftersom man kan ut?va kl?ttring bland annat inomhus, ute, p? klippor i n?rheten av hemmet/skolan och i bergen. Inom grenen kl?ttring finns flera olika varianter, som skiljer sig m?rkbart ifr?n varandra. En enkel kl?ttringsrutt kan byggas i skolans gymnastiksal, d?r ribbstolarna kan f?rses med band i olika f?rger. Rutten kan byggas upp exempelvis s?, att man l?gger handen p? en ribba f?rsedd med r?tt band och foten p? en ribba f?rsedd med bl?tt band. Bouldering Namnet bouldering kommer fr?n engelskans boulder (stor sten, klippblock) och betyder kl?ttring. Bouldering kan ut?vas p? bl.a. klippv?ggar eller inomhusv?ggar, p? stenmurar eller tegelv?ggar. Kl?ttringen sker p? l?g h?jd och framskrider i sidled, allts? inte upp?t. Till bouldering r?cker det att man ?r utrustad med skor som l?mpar sig f?r kl?ttring. Kl?ttring ?r l?ttare, om man har m?jlighet att anv?nda ?ndam?lsenliga kl?ttringsskor. Beroende p? platsen kan man ?ven anv?nda magnesiumkarbonat f?r att f? b?ttre grepp. Bouldering ?r en s?ker kl?ttringsform trots att den ut?vas utan s?kringslina och sele. Kl?ttringen b?r ut?vas p? trygg h?jd och/eller med n?gon som s?krar, f?r att undvika situationer som kan leda till att n?gon skadar sig. Om boudlering ut?vas p? ?ver 1,5 meters h?jd, ?r det sk?l att anv?nda mjuka mattor att landa p? ifall kl?ttraren faller. Bouldering ?r en bra metod f?r att g?ra barnen bekanta med kl?ttring. Barnen kan delas in i par, d?r den ena kl?ttrar och den andra h?ller kl?ttraren om h?fterna som st?td?mpare ifall kl?ttraren faller. Grenen ?r dock inte enbart avsedd f?r nyb?rjare, utan har ett stort antal aktiva ut?vare och ?ven t?v- lingsut?vare. Bouldering l?mpar sig utm?rkt f?r gruppverksamhet just tack vare sin s?kerhet. Inom bouldering kan man koncentrera sig p? sj?lva kl?ttringen, i st?llet f?r att s?kerheten f?r kl?ttraren ?r det huvudsakliga. Bouldering l?mpar sig f?r platser som finns i n?rheten av s? gott som alla skolor.
V?gg- och sportkl?ttring V?ggkl?ttring l?mpar sig f?r situationer, d?r man ?r ute efter st?rre utmaningar och vill kl?ttra h?gre Byggda kl?tterv?ggar och r?tt handledd kl?tterverksamhet g?r grenen s?ker, men inte fullkomligt riskfri. Inom v?ggkl?ttring anv?nder man sig av redskap som s?krar kl?ttraren; sele, kl?tterrep, s?kringar och bromsar. Under dessa omst?ndigheter finns det en del redskapsm?ssiga risker med grenen. V?ggkl?ttringsv?ggar ?r byggda i ett t?ligt, f?rst?rkt plastmaterial eller i faner. I skivorna f?sts grepp och fotplaceringar i olika storlekar och former. Med hj?lp av olika grepp och fotplaceringar tillsam- mans med sj?lva v?ggens form kan man skapa kl?ttringsrutter p? olika niv?er f?r alla ut?vare. S?kringspunkter och f?rst?rkta konstruktioner s?krar trygga omst?ndigheter f?r ut?vning av v?gg- kl?ttring. V?ggkl?ttring l?mpar sig f?r klubbtimmar under handledning av en professionell instrukt?r. Sportkl?ttring ?r en mer t?vlingsinriktad variant av v?ggkl?ttring, d?r man avg?r vem som ?r den b?ttre kl?ttraren l?ngs en angiven rutt, antingen r?knat i kl?ttrat avst?nd ifr?n golvet eller i f?rdighe- ter under kl?ttringen. Klippkl?ttring Klippkl?ttring ?r vid sidan om v?ggkl?ttring den kl?ttringsform som har flest ut?vare. Naturen och naturens villkor medf?r ett stort antal saker man m?ste l?ra sig. Klippkl?ttring delas in i tre tydligt ?tskilda niv?er. Den l?ttaste formen med minst risker kan j?mf?ras med v?ggkl?ttring; man kl?ttrar p? klippor i naturen, d?r man f?st stadiga s?kringar och borrbultar. Stadiga borrbultar ?r synnerligen s?kra, s?vida de ?r r?tt monterade. 2.2 Upplevelserika grupp?vningar D? man ordnar upplevelsemotions?vningar ?r det viktigt att komma ih?g att ocks? ge utlopp f?r upplevelser efter sj?lva prestationen. P? s? s?tt uppn?r man ett slutresultat med kraftigare intryck. Genom diskussion finner gruppen saker i uppgiften, som har liknelser i det vardagliga livet. Nedan listas n?gra ?vningar som l?mpar sig f?r gruppverksamhet. Dessa kan varieras p? f?ljande s?tt: Stumma (genom att f?rbjuda muntlig kommunikation) Blinda (genom att anv?nda bindlar) R?relsef?rhindrade (genom att binda t.ex. armar/ben s? att de blir oanv?ndbara) Under diskussionen efter ?vningen kan man leda gruppen in p? exempelvis f?ljande ledande fr?gor: Hur k?ndes de d? vi lyckades / misslyckades? Kunde man ha genomf?rt uppgiften p? n?got annat s?tt? Hur k?ndes det att under ?vningen vara blind/stum/r?relsef?rhindrad? Var det l?tt att lita p? de andra gruppmedlemmarna? Planerade gruppen en tillr?ckligt noggrann l?sningsmodell innan man b?rjade l?sa uppgiften? Hur hade l?ngre tid f?r planering kunnat p?verka slutresultatet? Tog man inom gruppen likv?rdigt h?nsyn till alla? Fungerade samarbetet i gruppen? D?k det upp meningsskiljaktigeter? Var det n?gon person som mest p?verkade slutresultatet? K?nde sig alla trygga under hela ?vningen? Tillsammans med en ny grupp inleder man samarbets?vningar genom aktiviteter d?r gruppmedlem- marna f?r bekanta sig med varandra, sedan ?verg?r man till kommunikations- och f?rtroendeaktivi- teter och till slut bekantar man sig med probleml?sningsaktiviteter.
Spindeln?tet Gruppen skall ta sig igenom ett spindeln?t som byggts upp p? f?rhand utan att r?ra spindelv?ven. Om n?gon i gruppen r?r vid v?ven, blir hela gruppen tvungen att b?rja om fr?n b?rjan. En ?ppning i n?tet f?r anv?ndas endast en g?ng. Gruppens medlemmar f?r hj?lpa varandra, men d? man tagit sig igenom n?tet f?r man inte ?terv?nda till andra sidan. Uppgiften kan ut?kas till exempel med tids- begr?nsning, vilket f?rsv?rar uppgiften. St?rre utmaningar f?r man genom att gruppen p? f?rhand planerar vilken ?ppning var och en skall ta sig igenom. Om gruppen ?r stor kan man komma ?verens om att n?gon eller n?gra ?ppningar f?r anv?ndas tv? g?nger. N?tet kan l?tt byggas upp med hj?lp av rep som f?sts mellan till exempel tv? tr?d. D? man bygger n?tet b?r man t?nka p? att inte bygga det i n?rheten av stenar eller stubbar. ?ppning- arna kan g?ras olika stora. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10. Markn?tet Alla gruppmedlemmar skall ta sig genom n?tet till andra sidan, varje gruppmedlem f?r p? v?gen r?ra i endast en ruta. Ingen f?r g? ur n?tet innan alla gruppmedlemmar ?r i rutorna. En ruta anv?nds allts? av endast en person. Uppgiften kan varieras till exempel genom att f?rbjuda kommunikation eller genom att f?rse en del av gruppens medlemmar med ?gonbindel. Spindeln?tet och markn?tet kr?ver fantasi och samarbete av gruppen.
Att ta sig ?ver rep Alla gruppmedlemmar b?r ta sig ?ver repet, ingen f?r r?ra vid repet. Repets h?jd b?r vara ungef?r i h?jd med den kortaste gruppmedlemmens hals. Man f?r hj?lpa de andra gruppmedlemmarna, men d? man tagit sig ?ver repet f?r man inte g? tillbaka till andra sidan. Om n?gon r?r i repet, blir hela gruppen tvungen att b?rja om fr?n b?rjan. Uppgiften kan varieras till exempel s?, att man l?gger en tv?grenad pinne som sensor p? repet C om pinnen faller av repet m?ste gruppen b?rja om fr?n b?rjan. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10. Rusningstrafik Avsikten ?r att skapa en spegelbild av ursprungsgrupperingen. H?lften av gruppen st?r p? ena si- dan och h?lften av gruppen p? andra sidan, ansiktena mot varandra, varje gruppmedlem i en egen ruta. I mitten finns en tom ruta. Medlemmarna f?r flytta sig en g?ng var, antingen en ruta fram?t, en ruta bak?t eller hoppa ?ver en ruta. Ifr?n ursprungsgrupperingen kan man allts? g?ra f?ljande f?rflyttningar: C ett steg fram?t, D ett steg bak?t, B f?rbi eller ?ver C, E f?rbi eller ?ver D. Man f?r inte vidr?ra rutornas linjer och man f?r inte falla ur rutan. Rutorna kan ritas till exempel p? en tr?dstam eller p? en l?ng b?nk, vilket g?r f?rflyttningarna till st?rre utmaningar. Man kan ocks? anv?nda flask- korgar som rutor. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10. Ursprungsgruppering M?ls?ttning M?nniskostaty Gruppen formar en formation, d?r varje gruppmedlem vidr?r en annan gruppmedlem och d?r hand- ledaren best?mmer vilka kroppsdelar alla i gruppen skall ha i marken. Gruppen str?var till att skapa en form d?r till exempel fyra f?tter, fem h?nder, tv? pannor, tre rumpor, ett kn? och tre armb?gar r?r i marken. En stor grupp kan med f?rdel delas in i flera mindre grupper, varefter de mindre grupperna kan t?vla mot varandra. Till slut kan man ge gruppen en minut f?r att planera en formation d?r man har s? lite ber?ring med marken som m?jligt. Po?ngen s?tts enligt f?ljande: rygg, mage eller rumpa = -4, hand = -1, fot = -2, huvud = -0,5 Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10.
T?nda brasa Gruppens uppgift ?r att t?nda en brasa s? fort som m?jligt med de hj?lpmedel de f?rC vilket kan vara till exempel en kniv, 3-5 vedtr?n och t?ndstickor. Tv? grupper kan j?mf?ras tidsm?ssigt, till exempel s? att man tar tid p? vilken grupp som ?r snabbare att f? en liter vatten att koka p? brasan. Uppgiften kan f?rsv?ras genom att man enbart ger gruppen/grupperna en karta d?r det framg?r var de kan h?mta vatten och/eller var hj?lpmedlen f?r att t?nda brasan ?r bel?gna. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10. Blindt?g Gruppens uppgift ?r att r?ra sig i en rad l?ngs en rutt som handledaren visat. Alla gruppmedlem- mar b?r ?gonbindel, f?rutom den som g?r sist i raden. Ingen av gruppmedlemmarna f?r tala eller ha ljudsignaler, raden leds av den som g?r sist med hj?lp av olika typer av ber?ring, vars betydelse man kommit ?verens om p? f?rhand. Gruppen r?r sig fram?t s?, att den siste i raden ger en ber?rings- signal ?t den som st?r framf?r, som i sin tur f?r signalen vidare, tills den som g?r f?rst i raden f?r signalen och r?r sig i enlighet med den. I en stor grupp kan det ta n?gra sekunder innan signalen f?rts fram till den som g?r f?rst. Innan uppgiften inleds f?r grup- pen anv?nda 5-10 minuter f?r att t?nka ut l?mpliga ber?ringssignaler, som alla i gruppen b?r k?nna till. Under uppgiftens g?ng kan man byta person som g?r sist i raden. Handledaren b?r inleda ?vningen i en l?ttframkomlig terr?ng, som f?rsv?ras mot slutet av ?vningen. Kom ih?g s?kerhe- ten om det ?r sv?r terr?ng. I gruppen kan man v?lja ut en eller flera s?kerhetsperso- ner, som hj?lper blindt?gets medlemmar. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt Blindt?get ?r roligt f?r hela gruppen. som finns n?mnda p? sid. 10. Utlokalisering Handledaren f?rklarar uppgiften och visar det omr?de som finns till f?rfogande. Efter detta f?rbjuds all kommunikation deltagarna emellan. Alla medlemmar f?rses med ?gonbindel och leds till egna platser inom det givna omr?det. Gruppens uppgift ?r att skapa en kedja, d?r varje medlem ?r i ber?- ring med en annan gruppmedlem. Gruppen meddelar handledaren d? deltagarna tror att kedjan ?r fullbordad. Handledaren ber?ttar om alla ?r med i kedjan eller ej. ?gonbindlarna f?r tas bort f?rst d? handledaren gett lov till det, uppgiften forts?tter allts? om alla inte ing?r i kedjan. Ledning I ledningen r?r sig deltagarna parvis och i varje par b?r en av personerna ?gonbindel. Paren leder varandra turvis. Den som leds b?r ?gonbindel. Paren r?r sig p? platser som handledaren visar. Vartefter uppgiften framskrider kan man f?rbjuda muntlig kommunikation, vilket avsev?rt f?rsv?rar framfarten. I detta fall kan paret p? f?rhand komma ?verens om olika signaler f?r att r?ra sig i olika riktningar. Uppgiften kan modifieras s?, att den som leder r?r sig framf?r, bakom eller p? tv? meters avst?nd ifr?n den som blir ledd.
Ledningsrop Gruppmedlemmarna delas in i tre personers grupper. Uppgiften ?r att h?mta ett p? f?rhand ?verens- kommet f?rem?l fr?n en ?verenskommen plats, dit handledaren placerat f?rem?let. Gruppernas upp- gift ?r att h?mta f?rem?let eller f?rem?len. Gruppens medlemmar st?ller sig i en rad p? 1-2 meters avst?nd ifr?n varandra. Radens f?rsta medlem ?r blind (f?rses med ?gonbindel) och radens sista medlem ?r stum (f?r ej kommunicera muntligt). Personen i mitten v?nder ryggen mot spelomr?det, allts? mot radens f?rsta medlem. Gruppen ges till exempel 3 minuter f?r att planera sin strategi. Upp- giften kan f?rsv?ras eller g?ras l?ttare genom att man f?rbjuder grupperna fr?n att anv?nda orden: v?nster, h?ger, fram?t och bak?t. D? flera grupper utf?r uppgiften samtidigt uppst?r oljud, vilket g?r att uppgiften blir l?ttare om grupperna har ett eget teckenspr?k eller ?verenskomna signaler som g?r att ledningsropen inte blandas ihop med de andra gruppernas ledningsrop. En grupp d?r medlem- marna k?nner varandra k?nner dock igen ropen ifr?n sin egen grupp. Sj?manseden Sp?nn upp tv? rep p? l?g h?jd mellan tv? tr?d. Flytta bort alla stenar, grenar, kottar och ?vrigt som kan ge upphov till skada vid fall. Avsikten ?r att personen som utf?r ?vningen f? b?da h?nderna och f?tterna p? repen s?, att v?nster hand och v?nster fot ?r p? samma rep och p? motsvarande s?tt s? att h?ger hand och h?ger fot ?r p? samma rep. Efter detta ?r uppgiften att personen g?r en 180 gra- ders sv?ngning, allts? byter h?ll. Endast en person ?t g?ngen kan utf?ra uppgiften, vilket g?r den till en l?ngsam enskild ?vning. ?vningen kan dock utf?ras enskilt och kr?ver inte att handledaren finns i omedelbar n?rhet. Alla ungdomar pr?vade ivrigt p? sj?manseden.
Repbana Sp?nn upp rep i olika banor mellan tr?d. Avsikten ?r att man ska ta sig genom banorna utan att r?ra marken. Nedan ses n?gra exempel p? olika banor. ?ver tr?sket 1 Avsikten ?r att f? gruppen ?ver tr?sket genom att anv?nda en presenning, ett lakan eller n?got liknande hj?lpmedel. Ingen av gruppmedlemmarna f?r i n?got skede stiga av underlaget (presen- ningen, lakanet). ?vningen kan utf?ras i n?stan vilken typ av terr?ng som helst, eller inomhus i t.ex. gymnastiksalen. ?vningen kan ocks? g?ras som en t?vling mellan flera grupper. ?ver tr?sket 2 Avsikten ?r att f? gruppen ?ver tr?sket genom att anv?nda t.ex. 4-7 br?der. Ingen av gruppmedlem- marna f?r i n?got skede stiga av br?derna, men br?derna f?r flyttas. ?vningen kan ocks? g?ras som en t?vling mellan flera grupper. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10.
Natur- och upplevelsemotion
3 Naturmotion D? man bekantar sig med naturen blir skogen en hemvan milj?. D? barn f?rst?r m?jligheterna som naturen erbjuder och f?r erfarenheter av olika upplevelser i naturen, k?nns det inte skr?mmande el- ler on?digt att r?ra sig i naturen. Naturen blir i st?llet n?gonting som barnet vill bli mer bekant med. Att k?nna sin egen motions- och levnadsmilj? skapar en k?nsla av trygghet och en tillit till den egna f?rm?gan. Naturen har blivit mer avl?gsen, framf?r allt f?r barn som lever i st?derna, och den kunskap barn har om naturen ?r v?ldigt varierande. Kunskapen om naturens m?jligheter och resurser har p? den sista tiden minskat. Att r?ra sig i naturen och i kulturmilj?n ?r fullt av upplevelser. Det hj?lper oss att f?rst? m?nniskans beroende av naturen och naturresurserna. Med hj?lp av naturfostran ?kar vi ocks? informationen, kunskapen och f?rdigheterna f?r att skydda och sk?ta om naturen. Ut?ver de kunskapsm?ssiga f?rdigheterna st?der vi en positiv inst?llning och utveckling av ansvarsk?nnande. Naturen som begrepp betyder oftast skogen, men naturen omfattar s? mycket mer. Ur barnets per- spektiv borde man bekanta sig med naturen handgripligen och med start ifr?n den egna n?rmilj?n. N?rmilj?n ?r viktig, eftersom det ?r d?r m?nniskan befinner sig: hemmets g?rd, skolg?rden, skolv?- gen. N?rmilj?n ?r oftast en t?torts- eller stadsnatur, skogsdungar, parker, v?gkanter och g?rdar. Att r?ra sig i naturen ?r enkelt och kr?ver ingen s?rskild utrustning eller s?rskilda f?rdigheter. D? man r?r sig ute i naturen kan man njuta med alla sinnen. P? varje naturutflykt kan man finna nytt att f?rundra sig ?ver. Framf?r allt d? man r?r sig i naturen med sm? klubbmedlemmar l?nar det sig att reservera tillr?ckligt med tid f?r att granska naturen, ocks? p? en kortare utflykt. 3.1 Allemansr?tten Med allemansr?tten menar man varje medborgares r?ttigheter att anv?nda naturen oavsett vem som ?ger omr?det. Inom allemansr?ttens begr?nsningar beh?ver man allts? inte mark?garens tillst?nd, och allemansr?tten kostar ingenting. Inom allemansr?tten finns dock alltid kravet p? h?nsyn: r?t- tigheten f?r inte utnyttjas p? ett s?tt som st?r eller f?rst?r. Enligt allemansr?tten f?r man r?ra sig till fots, per skidor eller per cykel i naturen, f?rutom p? g?rdsplaner och p? f?lt, ?ngar och planteringar som kan skadas av att man r?r sig p? dem. Man kan ocks? tillf?lligt vistas i naturen, till exempel t?lta p? platser d?r det ?r till?tet att r?ra sig. Dessutom f?r man plocka b?r, svampar och blommor, meta och pilka samt r?ra sig i vattendrag och p? isar. D? man r?r sig i naturen ?r det viktigt att komma ih?g att inte st?ra eller f?rst?ra f?r andra, inte st?ra eller skada f?gelbon och f?gelungar eller renar och andra vilda djur. Det ?r f?rbjudet att f?lla eller skada tr?d, att samla kvistar och mossa eller att f?ra bort fallna tr?d utan mark?garens till?telse. Man f? heller inte g?ra upp eld p? n?gon annans mark utan lov och inte skr?pa ner i naturen. Att k?ra med motorfordon i terr?ng, att fiska och att jaga ?r f?rbjudet utan erforderliga lov. Det ?r ocks? f?rbjudet att ha hundar l?sa utan lov av mark?garen eller skogsr?ttsinnehavaren.
3.2 Lek och r?rlig aktivitet i terr?ng Lek och r?rlig aktivitet i terr?ng har en m?ngsidig inverkan p? barns utveckling. De motoriska grund- f?rdigheterna utvecklas obem?rkt i olika naturlekar. Terr?ngens variation erbjuder ett stort antal m?jligheter till m?ngsidig motion. Genom att r?ra sig i skogen kan man f? upplevelser av att r?ra sig p? olika s?tt: i dagsljus eller i m?rkret, vid olika tider p? ?ret, ensam eller tillsammans. Skogen ?r m?ngsidig, men alltf?r s?llan en plats som utnyttjas till olika lekar. I goda terr?nglekar kombinerar man s?v?l fysisk motion som tankeverksamhet. D? lekdeltagarna blir tvungna att t?nka ut sitt eget s?tt att ta sig fram eller ett l?mpligt g?mst?lle, har de m?jligheten att utveckla sin uppfinningsrike- dom och sin fantasi. Traditionella terr?nglekar: T?vlingar mellan tv? eller fler lag. Imitationslekar, d?r man r?r sig l?ngs en rutt baserad p? tips. Letningslekar, d?r man s? fort som m?jligt letar efter en ?verenskommen sak. Naturstigar, d?r man g?r l?ngs en rutt som gjorts upp p? f?rhand och l?ngs v?gen utf?r olika uppgifter. Smidighetsbanor, d?r man utvecklar smidighet, balans, styrka och vighet. Tafattlekar, som kan varieras enligt omst?ndigheterna. M?nga naturmotionslekar och orienterings?vningar g?r att anpassa till alla ?ldrar och ?r l?tta att anpassa enligt den egna gruppens sammans?ttning. 3.3 Samlarlekar Tio f?rem?l Lekdeltagarna delas upp i grupper p? 3-4 personer. Varje grupp b?rjar i sitt n?romr?de leta efter 10 olika f?rem?l. D? grupperna funnit sina f?rem?l, handleds de att framf?ra en kort f?rest?llning, d?r deras 10 f?rem?l ?r med. F?rest?llningarna visas i den ordning som grupperna fann sina f?rem?l. Samling av naturf?rem?l Varje lekdeltagare f?r en papperslapp d?r t.ex. f?ljande f?rem?l st?r skrivna: 1 n?gonting som ?r anv?ndbart f?r m?nniskor 2 n?gonting som ?r anv?ndbart f?r djur 3 t?ndved f?r en brasa 4 n?gonting r?tt 5 n?gonting runt 6 n?gonting, som man kan bygga n?gonting av 7 n?gonting konstigt 8 n?gonting vackert Lekdeltagarna f?r en best?md m?ng tid, inom vilken varje deltagare letar och samlar de f?rem?l som st?r p? hennes/hans lapp och f?r f?rem?len till lekledaren. Tillsammans kan lekdeltagarna sedan presentera sina samlingar och motivera sina val f?r varandra. Leken kan anpassas s?, att lekledaren muntligt ger lekdeltagarna uppgiften och lekdeltagarna ur minnet letar och samlar f?rem?len och kommer med dem till lekledaren. Ledaren kan byta sin egen plats, dit deltagarna kommer med f?re- m?len, genom att till exempel kl?ttra upp p? en sten.
Samling av kottar Lekdeltagarna st?r gruppvis p? startlinjen. Lekledaren ger en tidsbegr?nsning, inom vilken lekdel- tagarna skall leta och samla kottar. Efter att tiden tagit slut radar lekdeltagarna de kottar de samlat i egna rader, och den som f?r den l?ngsta raden av sina kottar har vunnit. De samlade kottarna kan senare anv?ndas i olika kast- och springlekar Hitta fort! Varje lekdeltagare f?r en lista med fem f?rem?l, till exempel: kotte, t?ndsticka, myra, fj?der, knapp. Lekdeltagarna skall s? fort som m?jligt hitta f?rem?len i naturen och den som snabbast hittat alla och f?rt dem till lekledaren vinner leken. 3.4 G?mlekar Sp?ra visslaren En lekdeltagare tar en visselpipa och g?mmer sig i terr?ngen. Efter en stund letar de andra lekdelta- garna efter den g?mde genom att lyssna till visselpipans signal och gissa var den befinner sig. Till en b?rjan kan visslingarna vara tydliga och g?mst?llet i n?rheten, senare kan man f?rsv?ra leken ge- nom att f?rl?nga avst?ndet till g?mst?llet eller genom att s?nda ut flera som g?mmer sig och dela in letarna i grupper. Varje g?md deltagare har i den senare varianten ett eget ljud, t.ex. lerg?k, triangel, bj?llra och varje grupp letar efter en egen g?md deltagare med en egen ljudsignal. Sillar i burk En lekdeltagare g?mmer sig. Efter ett tag letar de andra lekdeltagarna efter den som g?mt sig. D? en lekdeltagare funnit den g?mde, g?r hon/han den g?mde s?llskap i g?mst?llet. Leken forts?tter tills alla lekdeltagare befinner sig i samma g?mst?lle. Hepp Anv?nd en r?tt stor, men tydligt avgr?nsad, plats som lekomr?de. Dela lekplanen med en tydlig gr?ns p? mitten. Dela in lekdel- tagarna i tv? lag, som i lekens b?rjan st?r p? varsin sida vid de yttre gr?n- serna av lekplanen. P? en given sig- nal av lekledaren b?rjar lagen r?ra sig l?ngs terr?ngen emot planens mittgr?ns. Avsikten ?r att komma sig ?ver gr?nsen till motst?ndar- nas sida utan att motst?ndarna m?rker det. D? man uppt?cker en motst?ndare, ropar man personens namn, till exempel Hepp Anton!. D? m?ste Anton g? tillbaka till lekplanens yttre gr?ns och b?rja n?rma sig mitten igen. Det lag som under given tid f?tt flest medlemmar ?ver mitt- gr?nsen till det andra lagets sida av planen, har vunnit.
Harjakt Anv?nd ett ganska stort, men tydligt avgr?nsat omr?de. Hararna, som best?r av lite f?rre ?n h?lften av lekdeltagarnas antal, b?rjar r?ra p? sig och hitta g?mst?llen ?t sig. Efter en stund b?rjar resten av deltagarna, hundarna, sprida ut sig ?ver lekomr?det. Om n?gon av hundarna uppt?cker en hare, sk?ller hunden en signal ?t de ?vriga hundarna. Haren f?rs?ker genom olika man?vrar och tv?rv?ndningar komma undan hundarna. Om en hund f?r tag i en hare med handen, m?ste haren f?lja med hunden till lekledaren. Sedan kan hunden forts?tta leta efter fler harar. Leken p?g?r under en best?md, angiven tid varefter man r?knar hur m?nga av hararna som blev fast. G?m dig snabbt Lekdeltagarna delas upp i tv? lag. Lagen har sina egna omr?den, till exempel p? vardera sida om en stig. Lagen v?ljer ut en kapten, som st?ller sig p? mittlinjen. Alla lekdeltagare g?mmer sig p? det egna omr?det. D? alla ?r g?mda, meddelar kaptenen detta till lekledaren, men kaptenen f?r inte se de g?mda deltagarna. Lekledaren ropar byte, varefter alla lekledare flyttar sig till det andra lagets omr?de och g?mmer sig s? fort som m?jligt. Det lag som snabbast g?mt sig p? motsatta lagets om- r?de f?r en po?ng. Kaptenen kan hj?lpa lekdeltagarna ?ver till andra lagets sida s? att de inte syns. 3.5 Springlekar Flaggst?ld Leken ?ger rum i en skog med tr?d, buskar, stenar och andra naturelement som l?mpar sig som g?m- st?llen. Omr?det m?rks ut med en mittlinje, om det inte finns en naturlig linje i form av en stig eller en elledning. Lekdeltagarna delas in i tv? lag, bl? och r?da. Lagen g?mmer varsin flaggar p? det egna omr?det. Flaggan b?r vara synlig ifr?n ca. 10 meters avst?nd. Efter att lekledaren givit startsignal f?rs?ker lagen stj?la det motsatta lagets flagga. Om en lekdeltagare blir fast p? andra lagets sida, s?tts han/hon i f?ngelse. F?ngelset ?r ett utm?rkt omr?de p? spelomr?det. F?ngen kan r?ddas d? en ifr?n f?ngens eget lag kommer s? n?ra att hon/han kan r?ra vid f?ngen utan att sj?lv bli fast. Leken slutar d? n?gotdera lag f?r det andra lagets flagga ?ver till sin sida av omr?det, antingen ensam eller genom att passera flaggan mellan lagmedlemmarna. Tr?sk, brant, stig Genomf?rs p? samma s?tt som land, skepp och hav. I denna uppgift r?r lekdeltagarna sig hela tiden: i tr?sket m?dosamt, p? stigen l?tt och l?ngs branten kl?ttrar man med h?nderna till hj?lp. Leken kan ocks? ha m?l, start och st?mpelkontroll, som kan uppkomma var som helst. I m?let l?gger man sig pustande p? rygg och s?ger nu ?r det ?ver, vid starten st?ller man sig som en sprinter i start- position och vid st?mpelkontrollen tar man ett par, som r?cker sin hand som st?mpel och den andre st?mplar sin hand genom att trycka parets handflata p? sin egen handrygg. Indianernas bakh?ll Dela in gruppmedlemmarna i tv? lag. Till en b?rjan letar alla upp l?mpliga platser i skymundan f?r det andra laget, t.ex. bakom ett tr?d. D? det ena laget ropar indianrop med slutna ?gon, f?r det andra laget r?ra sig fr?n tr?d till tr?d. D? ropen tar slut, f?r laget som ropar ?ppna sina ?gon och se om de kan se indianerna i det andra laget. Sen byter lagen roller C det lag som flyttat sig sluter ?gonen och ropar medan det andra lagets medlemmar flyttar omkring. Om n?gon av indianernas r?relser ?r synliga f?r det andra laget, blir den som setts Sittande tjuren och faller ur leken.
?ventyr i terr?ngen M?nga bekanta tafattlekar utvecklar barnens balans, smidighet och r?relsef?rdigheter, d? de utf?rs i olika typer av terr?ng. I skogen l?nar det sig inte heller alltid att hitta en bra och j?mn mark, utan ibland kan lekarna utf?ras p? kullar, i tr?sk eller skogsgl?ntor. En skogsdunge i n?rheten av skolan l?mpar sig v?l f?r olika natur?ventyr. Aktiviteter i skogen kr?ver balans, k?nnedom om den egna kroppen, motoriska grundf?rdigheter, styrka och uth?llighet. Olika smidighets-, hinder- och ?ventyrsbanor ?r v?ldigt trevliga uppgifter f?r klubbmedlemmar. Genom dessa ?kar den fysiska konditionen och det ?r l?tt att kombinera olika uppgifter med banornas hj?lp. Att ta sig ?ver hinder l?ngs en hinderbana kan ske med hj?lp av t.ex. br?der, stockar eller rep. Hinder kan ocks? utg?ras av tr?sk eller branter som deltagarna skall ta sig ?ver eller uppf?r. Banan kan ocks? best? av hinder som man ska ta sig under C t.ex. bild?ck man skall ta sig igenom eller stockar att ta sig under. Dessutom kan en uppgift vara att ta sig ner f?r en klippa eller en brant, att ta sig fram l?ngs en kort repbana eller att g? genom ett tr?sk eller sand d?r man sjunker ner. Hindren kan ocks? formas s? att man tar sig fram genom att krypa, hoppa eller halta fram genom olika typer av terr?ng.
Natur- och upplevelsemotion
4 Orientering Orientering ?r en gren som ger m?jlighet att lyckas ?ven f?r deltagare som inte ?r motionsm?ssigt beg?vade. Elek- troniska st?mpelsystem har gett grenen nya dimensioner, men ocks? utan st?mpelsystem erbjuder orientering upp- levelser, ?ventyr och utmaningar. Orientering fostrar barn till sj?lvst?ndiga l?sningar och beslutsfattning och barnen l?r sig att disponera tid och skapa f?rest?llningar. Oriente- ring ?r en kombination av natur, utmanande uppgifter och motion. Syftet med orientering inom klubbverksamhet ?r att fostra barn och unga till trygghet att r?ra sig i naturen. Positiva upplevelser och k?nslan av att lyckas st?rker f?r- h?llandet till naturen. Orienterings?vningarna kan g?ras parvis, i sm? grup- per eller gemensamt som grupp. ?vningarna g?r l?tt att variera och modifiera f?r olika niv?er. Samma ?vning kan anv?ndas p? s?v?l nyb?rjarniv? som p? h?gre niv?er. ?vningarna d?r deltagarna blir bekanta med terr?ngen kan g?ras i skogen, men framf?r allt d? det g?ller mindre klubb- medlemmar kan ?vningarna genomf?ras p? skolg?rden, i en skogsgl?nta eller inomhus, t.ex. i gymnastiksalen. Alla ?vningar kan anpassas till grupper i olika ?ldrar och p? olika niv?er. Omr?dets storlek och framkomlighet samt hur bekant omr?det ?r f?r deltagarna anger ramarna f?r hur utmanande eller l?tt uppgiften ?r. Med mindre klubbmed- lemmar kan man bekanta sig med skogsmilj?n till exempel genom en gemensam kartutflykt. Med klubbmedlemmar ifr?n de h?gre ?rskurserna kan man med f?rdel utf?ra ?vningarna utanf?r den egna skol- g?rden. D? man ?var orienteringens teori i klubben beh?ver man inte n?dv?ndigtvis anv?nda sig av en karta av n?romr?det, utan vilken orienteringskarta som helst. Alla skolor har inte en karta ?ver skolomr?det eller dess n?rmilj?, men det ?r inget hinder f?r att utf?ra ?vningarna. Viktigt ?r dock att se till att man anv?nder riktiga orienteringskartor med riktiga tecken och f?rger.
4.1 Karttecken
4.2 ?vningar med karttecken I klassen kan man ?va att komma ih?g och k?nna igen karttecken p? flera olika s?tt. M?nga ?vningar g?r att integrera bl.a. i bildkonst- och matematikundervisningen. Inom klassen kan man t?vla i vem som snabbast hittar tre ovanliga karttecken, till exempel brunnar, p? orienteringskartan. Med kart- tecknen kan man rita olika saker, t.ex. hus, n?got djur eller landskap. D? man ritar anv?nder man karttecknens riktiga f?rger. Klubbledaren kan visa en liten del av kartan eller avst?ndet mellan tv? kontroller. Klubbdeltagarna f?r betrakta karta under en given tid, t.ex. under en minut. Efter det ska de ur minnet rita det de sett p? vitt papper. Alla har en penna och ett papper, d?r man p? f?rhand ritat en stor cirkel. Klubbleda- ren ber?ttar vad som skall ing? i kartan. Gruppen kommer ?verens om ritningens skala. I mitten av cirkeln finns en sj?. Fr?n sj?n g?r en stig rakt s?derut 200 meter, till ett litet hus. P? sj?ns nordostliga sida finns en backe 20 meter ifr?n stranden.... Man kan komma ?verens om reglerna f?r ?vningen, t. ex. att man f?r fr?ga ifall man inte vet karttecknet eller v?derstrecket. Bingo med karttecken Klubbmedlemmarna ritar ett bingof?lt med nio rutor p? papper och skriver de nio karttecken som klubbledaren r?knar upp i den ordning som klubbledaren best?mmer i rutorna. Inom ett tydligt av- gr?nsat terr?ngomr?de har man i tr?den h?ngt upp kort, p? vart och ett av korten finns ett av de nio karttecken som man ritat in i bingof?ltet. D? klubbledaren angivit start ger sig klubbdeltagarna iv?g f?r att leta efter karttecknen, d? de funnit ett karttecken kryssar de ?ver r?tt ruta i sitt bingof?lt. D? en bingorad ?r ?verkryssad, f?r deltagaren sitt kort till klubbledaren f?r bed?mning. Leken forts?tter tills bingof?ltet ?r fyllt. Meddelanden med karttecken F?r ?vningen beh?vs kartongkort, d?r man p? ena sidan ritat karttecken och p? andra sidan skrivit namnet p? ett karttecken som f?rekommer p? n?gon annans kort. Alla i laget beh?ver en likadan serie med kort. Korten kan man pyssla ihop sj?lv, men det finns ocks? f?rdiga kortserier att best?lla. St?ll fram korten p? ett l?mpligt avst?nd ifr?n laget s?, att sidan med de tecknade karttecknen ?r upp?t. Lagets f?rsta medlem h?mtar ett kort och ger det till den f?ljande. Den personen l?ser det karttecken som skrivits p? andra sidan av kortet och h?mtar det kort, med bilden av det skrivna kart- tecknet. D? alla kort har blivit h?mtade, har meddelandet avslutats. 4.3 Salorientering Linjeorienteringsmeddelande Rita en karta av de linjer som finns p? salgolvet (spelplanslinjer) eller bara linjer i s?rskilda f?rger. Placera kontroller p? linjerna. Kartorna kopieras f?r lag p? tre personer. Orienteringen genomf?rs som ett meddelande s?, att varje lagmedlem h?mtar en eller flera kontroller ?t g?ngen. Genom att variera kontrollernas antal kan ?vningen g?ras l?ttare eller sv?rare. Under orienteringen f?r man endast r?ra sig l?ngs de linjer som ritats ut p? kartan. Vid kontrollerna st?mplar man eller vidr?r kontrollen. F?r ?ldre klubbmedlemmar kan man f?rsv?ra uppgiften genom att ?ven rita ut linjer p? kartan som man inte f?r g? l?ngs, eller genom att placera ut extra kontroller i salen. Man kan ?ven g?ra ?vningen mer utmanande genom att placera ut olika gymnastikredskap i salen, vilka oriente- rarna m?ste ta sig ?ver eller under f?r att komma fram. Redskapen kan man ocks? ritas ut p? kartan om man vill.
St?llningsorientering Orienteringskartan ritas genom att man anv?nder skolans gymnastikredskap C som madrasser, b?nkar, bollkorgar och andra st?llningar. Redskapens antal kan p?verka kartans sv?righetsgrad. Med kartan kan man orientera, r?ra sig l?ngs banan som ritats ut p? kartan, eller leka skattjakt. Konorientering Terr?ngen kan skapas av olika antal koner i olika formationer. P? kartan ?r det bra att m?rka ut en kon som start och m?l, vilket g?r orienteringen l?ttare. Konorienteringen kan genomf?ras med banor som de p? bilderna till h?ger. I version 2 kan man m?rka ut konerna med bokst?ver, vilket kontrollerar att man bes?kt r?tt kon. F?r att klubbmedlem- marna skall kunna orientera flera g?nger, beh?vs ett tillr?ckligt antal olika banor. D? kan ocks? flera klubbmedlemmar orientera samtidigt i samma terr?ng. Om gruppen ?r stor, l?nar det sig att g?ra flera olika terr?nger eller dela p? gruppen f?r att undvika l?ng v?ntan. 4.4 G?rdsorientering Att rita en karta En bra ?vning f?r att kunna utforma en karta, ?r att l?ta klubbmedlemmarna rita en egen karta. Den f?rsta kartan kan de rita av sin egen pulpet, av klassrummet eller av skolg?rden. Karttecknen kan vara s?dana de hittat p? sj?lva, eller riktiga karttecken fr?n en orienteringskarta. Att rita en karta av g?rden eller salen underl?ttas om man kopierar upp papper d?r man tydligt avgr?nsat omr?den och angivit n?gon byggnad, v?g eller andra k?nnetecken. Efter att de ritat kartan, kan klubbmedlem- marna parvis placera ut kontroller i form av t.ex. en f?rgglad papperslapp, ett band eller riktiga kon- troller p? g?rden. D?refter f?r de rita in sin kontroll p? sina egna kartor. De kontrollf?rsedda kartorna blandas om och alla deltagare f?r olika kartor med olika kontroller, vilka de ska leta efter. St?mpelbana St?mpelbanan best?r av flera kontroller. F?r banan beh?vs ingen karta, utan kontrollerna placeras p? synliga platser s? att man fr?n en kontroll tydligt kan se f?ljande kontroll. St?mpelbanan kan byg- gas upp p? ett litet omr?de s? att man s? fort som m?jligt kan springa och st?mpla fr?n kontroll till kontroll. St?mpelbanan kan med f?rdel kombineras med element som kr?ver smidighet och olika f?rdigheter i st?llet f?r enbart snabbhet. Banan kan i motsats till de professionella banorna, d?r man anv?nder Emit-st?mplar, i skolorna utf?ras med t.ex. h?lslag, f?rgpennor eller genom att deltagarna samlar olika saker. Banan beh?ver inte vara l?ng, f?r ?tminstone p? Emit-banor vill klubbdeltagarna springa banan flera g?nger och ha m?jlighet att f?rb?ttra sitt eget rekord. Emit-st?mplar kan man be att f? l?na ifr?n lokala orienteringsf?reningar s? att klubbdeltagarna ?tminstone en g?ng kan f? prova p? dem. St?mpelbanans sv?righetsgrad kan enkelt varieras genom hinder, kontrollernas antal och kon- trollernas placering. F?r de mindre klubbmedlemmarna kan alla kontroller i salen vara p? golvniv?, medan de ?ldre kan ha sina kontroller i ribbstolarna eller ovanp? olika st?llningar.
Nattorientering L?gerskolans eller kv?llsklubbens absoluta h?jdpunkt kan vara nattorientering, allts? orientering i m?rkret. Vid nattorientering beger sig gruppen ut i skogen utrustade med ficklampor. D? det g?l- ler sm? deltagare kan orientering i m?rker utf?ras p? en nedsl?ckt skolg?rd. Nattorientering g?r att kombinera med en massa olika ?ventyrliga uppgifter. Ocks? inomhus, i gymnastiksalen, kan man orientera i m?rkret med hj?lp av en karta. Terr?ngen och kartan kan byggas upp med hj?lp av gym- nastikredskap eller bollplanens linjer. Det ?r sp?nnande att leta efter kontroller med ficklampa och utmaningen ?r st?rre ocks? i en bekant milj?. 4.5 Orientering med karta Kartpromenad med par Kartpromenad med par g?r att genomf?ra i sal, p? g?rden eller i skogen. Paret f?r en gemensam karta, d?r man m?rkt ut rutten med en linje. Paren r?r sig fram?t l?ngs rutten och den ena i paret f?rkla- rar hela tiden utifr?n kartan var de befinner sig. P? kartan kan man m?rka ut platser, d?r man byter karta med ett annat par. Solfj?derorientering Vid solfj?derorientering h?mtar klubbmedlemmarna en eller fler kontroller per g?ng varefter de ?terv?nder till utg?ngspunkten. P? utg?ngspunkten f?r medlemmen sedan en ny karta eller s? ritar klubbledaren in en ny eller flera nya kontroller p? kartan. Utifr?n klubbmedlemmarnas ?lder och skicklighet kan man variera antalet kontroller man ritar ut p? kartan. Kontrollerna kan placeras ut i terr?ngen p? v?ldigt l?tta platser och p? mer sv?ra platser, vilket skapar olika sv?righetsgrader f?r klubbmedlemmar p? olika niv?er. Vid kontrollerna m?rker klubb- medlemmarna ut att de bes?kt kontrollen t.ex. med krita, st?mpel eller bokst?ver. D? klubbmedlemmen ?terv?nder ifr?n orienteringen kontrollerar klubbledaren att han/hon bes?kt r?tt kontroller. Bana med m?nga kontroller Vid klubborientering ?r det bra att anv?nda banor med m?nga kon- troller, vilket g?r att gl?djen ?ver att hitta kontrollen och f? sin bel?- ning upprepas oftare och uppgiften upplevs som meningsfull. En bana med m?nga kontroller kan skapas p? skolg?rden eller i en trygg n?rmilj?, t.ex. i n?rheten av en sp?nbana. Sv?righetsgraden kan varieras genom att man placerar kontroller n?rmare eller l?ngre ifr?n den bekanta sp?nbanan. Kontrollerna b?r placeras synligt s? att klubbmedlemmen inte beh?ver leta efter den d? han/hon n?tt kontrollpunkten. St?mplingen vid kontrollerna kan g?ras med krita, h?lslag eller i m?n av m?jlighet med Emit-st?mpel. Kajaanin Seminaarinm?ki/ Kajaanin Suunnistajat, mittakaava 1:2000
Orienteringsbingo Ett stort antal kontroller placeras ut i terr?ngen. Alla kontroller ?r utm?rkta p? kartan och m?rkta med t.ex. bokst?ver. Klubbmedlemmarna f?r ett bingof?lt, vilket skall fyllas genom att de letar efter de kontroller som har bokst?verna som f?rekommer i bingof?ltet. Kontrollerna f?r bes?kas i fri ord- ningsf?ljd. 4.6 Orienterings?vningar f?r vintern Banorientering L?ngs en bekant bana placeras 4-6 kontroller och pennor vid kontrollerna. Klubbmedlemmarna f?r kartor, d?r man m?rkt ut banan med en r?d linje. Kartan f?sts med t.ex. en s?kerhetsn?l framp? klubbmedlemmens jacka. D? klubbmedlemmen n?r en kontroll, m?rker han/hon ut platsen p? kartan med ett tv?rstreck l?ngs den r?da linjen som visar rutten, eller genom en liten cirkel. ?vningen kan ocks? genomf?ras p? skidor. Kontrolljakt Kontroller placeras ut l?ngs en bekant bana och m?rks ut p? kartan. Uppgiften ?r att finna alla kon- troller i den ordning som var och en v?ljer. Kombinera signum och bokstav Kontrollerna har kontrollflagga och kontrollsignum A-F, p? kartan finns enbart kontrollcirklar och numren 1-5. Klubbmedlemmarna letar upp kontrollerna och m?rker ut vilken kontroll som motsvarar vilket signum. Scoutorientering ?vning d?r man parvis letar upp kontrollerna som placerats ut l?ngs en bekant bana. Paret eller gruppen b?r finna alla kontroller som m?rkts ut p? kartan, men gruppen f?r dela upp sig s? att alla i gruppen inte beh?ver bes?ka alla kontroller.
K?llor och material Litteraturk?llor: Aalto Mikko. Rypp??st? Ryhm?ksi. My Generation Oy, 2000. Furman Ben, Ahola Tapani, Birn Sirpa & Ter?v? Tuija. Muksuoppi. Ratkaisun avaimet lasten ongelmiin. Lyhytterapia-instituutti Oy, 2001. Kangasniemi Jani. Koulun seikkailu- ja el?mysliikuntaopas. Koululiikuntaliitto, 2000. Karvanen Mia (toim.) Nupit kaakkoon - koulusuunnistuksen vinkkivihko. Suomen Suunnistusliitto, 2001. Laitinen Raimo, Lilja Katri & Miettinen Anneli. Suunnistusratoja lapsille. Ohjeita harjoitusten ja kilpailujen j?rjest?miseen. Suomen Suunnistusliitto, 2007. Lehtonen, Timo (toim.) El?m?n seikkailu. N?k?kulma el?myksellisen ja kokemuksellisen oppimisen kysymyksiin Suomessa. Atena 1998. Rohnke Karl. Cowstails and Cobras II: A Guide to Games, Initiatives, Ropes Courses & Adventure Curriculum (Paperback). Kendall/Hunt Publishing Company, 2003. Suomen Suunnistusliitto, Leikkivinkkej? ja leikkej? luonnossa -moniste. Internet k?llor: Ol kartalla -suunnistusprojekti. Suomen Suunnistusliiton koulusuunnistuksen kehitt?misprojekti 2008. Suomen Suunnistusliitto. www.olekartalla.fi Tips: www.edu.fi

More Related Content

Natur- och upplevelsemotion

  • 1. Jani Kangasniemi, Mikko Reitti och Terhi Sillanp??-Reitti Natur- och upplevelsemotion Natur- och upplevelsemotion Redakt?rer: Jani Kangasniemi, Mikko Reitti och Terhi Sillanp??-Reitti Skolans motionsklubbsh?fte ?r en del av Utbildningsstyrelsens utveck- lingsprogram f?r klubbverksamhet. ? Koululiikuntaliitto KLL ry (F?rbundet f?r skolidrott) www.kll.fi
  • 2. Inneh?llsf?rteckning 1 Upplevelse- och ?ventyrsmotion 5 1.1 Upplevelsefostran i skolorna 5 1.2 Grupprocess 6 2 Upplevelse- och ?ventyrsmotionsaktiviteter 9 2.1 Kl?ttring 9 2.2 Upplevelse?vningar f?r grupper 10 3 Naturmotion 17 3.1 Allemansr?tten 17 3.3 Samlarlekar 18 3.4 G?mlekar 19 3.5 Springlekar 20 4 Orientering 23 4.1 Karttecken 24 4.2 ?vningar med karttecken 25 4.3 Salorientering 25 4.4 Utomhusorientering 26 4.5 Orientering med karta 27 4.6 Orienterings?vningar f?r vintern 28 Redakt?rer: Jani Kangasniemi, Mikko Reitti och Terhi Sillanp??-Reitti Publikationen har kommenterats av: Kristiina Jakobsson, Koululiikuntaliitto, verksamhetsledare Terho Tomperi, Koululiikuntaliitto, utvecklingschef Sami Kalaja, Kilpisen koulu, rektor Vesa-Matti Sepp?l?, F?rbundet f?r l?rare i idrott och h?lsokunskap rf. i Finland Matti Sippola, Luokanopettajaliitto (Klassl?rarf?rbundet), ordf?rande Tobias Karlsson, Finlands Svenska Idrott, enhetschef Micaela Romantschuk-Pietil?, F?rbundet Hem och Skola i Finland rf, verksamhetsledare ?vers?ttning: Yvonne Gr?nlund Utgivare: Koululiikuntaliitto KLL ry F?rl?ggare: Utbildningsstyrelsen och Koululiikuntaliitto Med st?d av: IF F?rs?kringar Ab Ombrytning: M.E.N Oy, Eero Nurmikko Ilustrationer: Anniina Mikama Fotografier: Terhi K?kel? och KLL:s arkiv Redaktonssekreterare: Terhi K?kel? Tryckeri: I-print Oy, 2009 ISSN 1455-9781 ISBN 978-952-5062-97-7 ISBN 978-952-5062-98-4 (PDF)
  • 3. Inspiration till motionsupplevelser Detta h?fte ?r en del av det motionsklubbsmaterial som produceras av Koululiikuntaliitto. Materialet anknyter till Utbildningsstyrel- sens utvecklingsprogram f?r klubbverksamhet. M?ls?ttningen ?r att Motionsklubbsmaterialets motions?vningar och uppgifter skall underl?tta klubbledarnas arbete. Motionsklubbsmaterialet erbjuder inspiration till upplevelsemotion, naturmotion, orientering, grundf?rdigheter inom fysisk aktivitet, lekar och bollspel. H?ftet koncentrerar sig p? hemligheterna inom upplevelse- och naturmotion samt orientering och erbjuder ?v- ningar och aktiviteter som kan anv?ndas enskilt eller i kombination f?r hela klubblektioner. Upplevelse- och naturmotionen har delvis redan funnit sin plats parallellt med den traditionella skolmotionen, s? motionsformerna l?mpar sig v?l f?r klubbverksamhet. Inom upplevelse- och natur- motionen beh?vs olika f?rdigheter och kunskaper. Syftet ?r att l?ra sig acceptera sig sj?lv och gruppmedlemmarna samt att utveckla samarbetsf?rdigheter i grupp. Upplevelsen av att lyckas st?rker sj?lvf?rtroendet. Undervisning som ?ger rum utanf?r klassrummet erbjuder m?jlig- heten att ifr?gas?tta de traditionella rollerna. En ny omgivning kan lyfta fram olika f?rdigheter och kunnande hos eleverna, som inte kommer fram i klassmilj?n. Gemensamma utmaningar och m?ls?tt- ningar inspirerar barnen att ?vertr?ffa sig sj?lva och uppmuntra varandra. I klubben ?ger ett informellt l?rande rum och pedagogiken f?r eleverna att k?nna en stark grupptillh?righet, gruppen blir allts? en fungerande helhet. Motionsm?ngden har starkt f?rminskats bland barn och unga under de senaste ?ren. Motionsklubbarna erbjuder m?jligheten av f?r?- kad motion p? skoltid. Klubbarna ?r ett s?tt att ?ka barnens r?rliga aktivitet, vilket g?r att vi n?rmar oss grundrekommendationerna f?r fysisk aktivitet f?r skolelever, fastst?llda av utbildningsministeriet och organisationen Ung i Finland (Nuori Suomi). Enligt grundre- kommendationen b?r alla mellan ?ldrarna 7 och 18 r?ra p? sig minst 1-2 timmar per dag. (Se Rekommendationer f?r fysisk aktivitet f?r skolelever, 2008). En av de viktigaste m?ls?ttningarna inom motionsklubbarna ?r att erbjuda barnen m?ngsidiga motionsupplevelser. Motionsupplevel- serna, som inte ?r bundna till redskap eller grenar, hj?lper barnet att utvecklas och bli sj?lvst?ndigt. En v?lplanerad m?ngmotionsklubb, allts? en klubb som inneh?ller m?ngsidiga motionsm?jligheter, er- bjuder en gnista framf?r allt till dem som inte ?nnu funnit sin egen entusiasm f?r motion.
  • 5. 1 Upplevelse- och ?ventyrsmotion Upplevelsemotion ?r aktiviteter som skapar en stark upplevelse f?r individen eller f?r hela gruppen. Upplevelsemotionen inneh?ller olika lekar d?r man bekantar sig med varandra, kommunikations?v- ningar, f?rtroende?vningar, probleml?snings?vningar och utnyttjandet av olika metaforer. Genom lekar och ?vningar st?rker man klubbdeltagarens jagbild och sj?lvf?rtroende. Upplevelsemo- tions?vningarna koncentrerar sig p? att uppleva k?nslan av att lyckas, att finna sina egna begr?nsningar och att hantera misslyckanden. Upplevelsepedagogiskt uppn?s ett gott resultat i lekarna och ?vningarna, s?v?l p? individ- som gruppniv?, genom att s?tta m?ls?ttningarna h?gt, men inom r?ckh?ll f?r klubbdel- tagarna. ?ventyrsmotion ?r aktiviteter som utmanar individen eller gruppen att ?vertr?ffa sig sj?lv och n? ?ver sina egna begr?nsningar. ?ventyrsmotionen bildas av en h?ndelse, vars slutresultat man inte k?nner till fr?n b?rjan. ?ventyret kan ?ven ha flera slutresultat. Under ?ventyrets g?ng st?ter man p? flera variabler som p?verkar slut- resultatet. ?ventyrsmotionsevenemanget ?r alltid tryggt och s?kert, eftersom ?ventyrsevenemangets ledare tar ansvar f?r s?kerheten och evenemanget utf?rs med tillb?rliga redskap. Syftet med upplevelse- och naturh?ftet ?r att uppmuntra klubbledare att erbjuda upplevelserika mo- tionsformer i klubben. Samtidigt ?r h?ftet en str?van efter att avskaffa t?nkbara f?rdomar mot upple- velse- och ?ventyrsmotion. Med lite planering g?r den upplevelsepedagogiska undervisningsstilen att anpassa till att l?ra ut n?stan vad som helst. Dessutom ?kar en ny undervisningsform s?v?l barnens som klubbledarens motivation. Upplevelsemotionens verkliga avsikter ligger p? en betydligt djupare niv? ?n att bara ha roligt. R?tt handledd och ?vervakad ?r upplevelse- och ?ventyrsmotionen som gjord f?r att hj?lpa skolorna att f?rbereda barnen f?r livet. 1.1 Upplevelsefostran i skolorna Upplevelsefostrans inverkan har unders?kts mycket runtom i v?rlden, men v?ldigt litet i Finland. I de forskningsprojekt som genomf?rts i Finland har upplevelsefostran konstaterats ha en positiv inverkan bland annat rent allm?nt i elevernas inst?llning till skola och l?rare. Den har visat sig minska fr?nvaron och f?rhindra att eleverna faller av utbildningen. F?rbundet f?r skolidrott har under 2000-talet kartlagt och samlat p? erfarenheter g?llande upplevelsefostrans inverkan p? elevernas trivsel i skolan. Sj?lvf?rtroendet hos elever som deltog i olika projekt steg genom upplevelsen av att lyckas. G?llande den fysiska konditionens ?kning kunde man finna en inverkan inom medvetandet om sina egna be- gr?nsningar och ut?kandet av dessa. Samarbetsf?rm?gan och klassandan utvecklades hos dem som deltog i projekt g?llande upplevelsefostran. Man m?rkte ?ven en minskning inom skolmobbningen. Projekten inom upplevelsefostran har str?ckt sig ?ver perioder p? 1 till 4 ?r och i projekten har elever i de l?gre ?rskurserna deltagit. Undervisningsmetoderna inom projekten var ?ventyrs- och motionsfost- ran, konst- och uttrycksfostran samt olika former av utflykter och projektarbeten. I praktiken f?rs?kte man f?rena olika undervisnings?mnen och utnyttja dem i verksamhet utanf?r skolan. I st?rsta delen av projekten var alla parter, det vill s?ga l?rare, elever och f?r?ldrar, villiga att forts?tta med en l?roplan utifr?n upplevelse- och ?ventyrsramarna. Dagens l?roplan s?tter s? omfattande och varierande m?ls?ttningar f?r eleverna, att man med de re- surser man har tillg?ngliga knappast kan uppn? dem alla i sin helhet. Undervisningen betonar mer den rent kunskapsm?ssiga fostran. Upplevelse- och ?ventyrsfostran ?r ett hj?lpmedel f?r klubbledaren f?r att genomf?ra en m?ngsidig undervisning, utan att l?mna bort de kunskapsm?ssiga m?ls?ttningarna.
  • 6. 1.2 Grupprocessen Upplevelsepedagogiken ?r ett anv?ndbart redskap d? klubbdeltagarna vill genomf?ra uppgifterna tillsammans. Gruppaktiviteterna skapar en ?nnu mer effektiv grupp. Grupp- arbetet ?r ett bra s?tt att f? barnen att f? ett positivt f?rh?llningss?tt till varandra. En effektiv grupp har gemensamma m?l- s?ttningar, som accepteras av hela gruppen tillsammans. Gruppen kan s?tta m?ls?ttningar som ?r m?tbara och tillr?ckligt utmanande, men ?nd? m?jliga att uppn?. D? man inleder klubbverksamhet med en ny grupp, ?r det bra att gemensamt diskutera verksamhetens inneh?ll och att tillsammans s?tta de gemensamma m?ls?ttningarna. Tillsammans kan man sen m?ta hur v?l man uppn?tt de gemensamma m?ls?tt- ningarna, om gruppen s? vill. I grupp?vningarna kan gruppmedlemmarna ha olika roller, men varje gruppmedlem ?r lika v?rdefull och viktig. Ocks? sj?lva gruppledaren kan g?ra sig sj?lv likv?rdig med de ?vriga gruppmedlemmarna, vilket ifr?gas?tter den traditionella l?rarens auktoritet och handlings- m?nster. D? grupparbetet framskrider k?nner gruppmedlemmarna att de ?r en del av gruppen och kan dela med sig av sina s?rskilda f?rdigheter med de andra. Man kan d? uppt?cka en tydlig gruppanda. I en effektiv grupp fungerar det s? att det som ber?r en gruppmedlem, ber?r alla i hela gruppen. Om en i gruppen misslyckas, upplever hela gruppen att de misslyckats. Alla gruppmedlemmar ?r likv?rdi- ga medlemmar och f?r sin r?st h?rd d? det beh?vs. P? s? s?tt l?r sig gruppmedlemmarna betydelsen av att vara beroende av varandra inom gruppen. Interaktionen mellan gruppmed- lemmarna ?r viktig. Alla gruppmed- lemmar b?r kunna kommunicera med varandra. I en effektiv grupp ?r kommunikation inte det enda s?ttet att f?rmedla information. Genom att gruppandan st?rks, k?nner varje medlem i gruppen en motivation att tillh?ra gruppen. Motivationen kan ge sig uttryck p? olika s?tt. Att tillh?ra en grupp ger varje medlem n?gonting positivt, f?rdelaktigt och bel?nande. Genom grupparbetet analyseras m?n- niskorelationerna och gruppens medlemmar finner sin plats. Grup- pen kan f?rsonligt och hastigt l?sa konfliktsituationer. Med hj?lp av fungerande kom- munikation kan gruppen snabbt l?sa uppgifterna.
  • 7. Samarbete beh?vs f?r att f? ur f?rem?let utan att vidr?- ra ?mbaret.
  • 9. 2 Aktiviteter inom upplevelse och ?ventyrsmotion D? man h?r begreppet upplevelse- och ?ventyrsmotion t?nker man ofta i f?rsta hand p? bland annat kl?ttring i olika former, paddling, vandring och naturmotion, flottar och ?ventyrst?vlingar med en kombination av de ovan n?mnda. I n?stan alla dessa grenar ordnas t?vlingar ?nda upp p? v?rldsm?starniv?. T?vlingen ?r dock inte ?ventyrsmotionens viktigaste m?ls?ttning, utan har med tiden utvecklats parallellt med upplevelse- motionen. ?ven olika typer av grupp?vningar och upplevelselekar definieras som upplevelsemotion. H?r f?ljer n?gra exempel p? olika aktiviteter inom ?ventyrs- och upplevelsemotion, som l?mpar sig v?l f?r klubbverksamhet. 2.1 Kl?ttring Den grundl?ggande avsikten med kl?ttring ?r att r?ra sig i olika omg?ngar, antingen v?gr?tt eller lod- r?tt. Grenens m?ngsidighet erbjuder stora m?jligheter att ut?va kl?ttring enligt intresse och behov. Kl?ttringstyperna bouldering och inomhuskl?ttring l?mpar sig v?l f?r gruppverksamhet. R?tt organiserat och ?vervakat ?r kl?ttring inte en farlig gren. M?jligheterna ?r m?nga, eftersom man kan ut?va kl?ttring bland annat inomhus, ute, p? klippor i n?rheten av hemmet/skolan och i bergen. Inom grenen kl?ttring finns flera olika varianter, som skiljer sig m?rkbart ifr?n varandra. En enkel kl?ttringsrutt kan byggas i skolans gymnastiksal, d?r ribbstolarna kan f?rses med band i olika f?rger. Rutten kan byggas upp exempelvis s?, att man l?gger handen p? en ribba f?rsedd med r?tt band och foten p? en ribba f?rsedd med bl?tt band. Bouldering Namnet bouldering kommer fr?n engelskans boulder (stor sten, klippblock) och betyder kl?ttring. Bouldering kan ut?vas p? bl.a. klippv?ggar eller inomhusv?ggar, p? stenmurar eller tegelv?ggar. Kl?ttringen sker p? l?g h?jd och framskrider i sidled, allts? inte upp?t. Till bouldering r?cker det att man ?r utrustad med skor som l?mpar sig f?r kl?ttring. Kl?ttring ?r l?ttare, om man har m?jlighet att anv?nda ?ndam?lsenliga kl?ttringsskor. Beroende p? platsen kan man ?ven anv?nda magnesiumkarbonat f?r att f? b?ttre grepp. Bouldering ?r en s?ker kl?ttringsform trots att den ut?vas utan s?kringslina och sele. Kl?ttringen b?r ut?vas p? trygg h?jd och/eller med n?gon som s?krar, f?r att undvika situationer som kan leda till att n?gon skadar sig. Om boudlering ut?vas p? ?ver 1,5 meters h?jd, ?r det sk?l att anv?nda mjuka mattor att landa p? ifall kl?ttraren faller. Bouldering ?r en bra metod f?r att g?ra barnen bekanta med kl?ttring. Barnen kan delas in i par, d?r den ena kl?ttrar och den andra h?ller kl?ttraren om h?fterna som st?td?mpare ifall kl?ttraren faller. Grenen ?r dock inte enbart avsedd f?r nyb?rjare, utan har ett stort antal aktiva ut?vare och ?ven t?v- lingsut?vare. Bouldering l?mpar sig utm?rkt f?r gruppverksamhet just tack vare sin s?kerhet. Inom bouldering kan man koncentrera sig p? sj?lva kl?ttringen, i st?llet f?r att s?kerheten f?r kl?ttraren ?r det huvudsakliga. Bouldering l?mpar sig f?r platser som finns i n?rheten av s? gott som alla skolor.
  • 10. V?gg- och sportkl?ttring V?ggkl?ttring l?mpar sig f?r situationer, d?r man ?r ute efter st?rre utmaningar och vill kl?ttra h?gre Byggda kl?tterv?ggar och r?tt handledd kl?tterverksamhet g?r grenen s?ker, men inte fullkomligt riskfri. Inom v?ggkl?ttring anv?nder man sig av redskap som s?krar kl?ttraren; sele, kl?tterrep, s?kringar och bromsar. Under dessa omst?ndigheter finns det en del redskapsm?ssiga risker med grenen. V?ggkl?ttringsv?ggar ?r byggda i ett t?ligt, f?rst?rkt plastmaterial eller i faner. I skivorna f?sts grepp och fotplaceringar i olika storlekar och former. Med hj?lp av olika grepp och fotplaceringar tillsam- mans med sj?lva v?ggens form kan man skapa kl?ttringsrutter p? olika niv?er f?r alla ut?vare. S?kringspunkter och f?rst?rkta konstruktioner s?krar trygga omst?ndigheter f?r ut?vning av v?gg- kl?ttring. V?ggkl?ttring l?mpar sig f?r klubbtimmar under handledning av en professionell instrukt?r. Sportkl?ttring ?r en mer t?vlingsinriktad variant av v?ggkl?ttring, d?r man avg?r vem som ?r den b?ttre kl?ttraren l?ngs en angiven rutt, antingen r?knat i kl?ttrat avst?nd ifr?n golvet eller i f?rdighe- ter under kl?ttringen. Klippkl?ttring Klippkl?ttring ?r vid sidan om v?ggkl?ttring den kl?ttringsform som har flest ut?vare. Naturen och naturens villkor medf?r ett stort antal saker man m?ste l?ra sig. Klippkl?ttring delas in i tre tydligt ?tskilda niv?er. Den l?ttaste formen med minst risker kan j?mf?ras med v?ggkl?ttring; man kl?ttrar p? klippor i naturen, d?r man f?st stadiga s?kringar och borrbultar. Stadiga borrbultar ?r synnerligen s?kra, s?vida de ?r r?tt monterade. 2.2 Upplevelserika grupp?vningar D? man ordnar upplevelsemotions?vningar ?r det viktigt att komma ih?g att ocks? ge utlopp f?r upplevelser efter sj?lva prestationen. P? s? s?tt uppn?r man ett slutresultat med kraftigare intryck. Genom diskussion finner gruppen saker i uppgiften, som har liknelser i det vardagliga livet. Nedan listas n?gra ?vningar som l?mpar sig f?r gruppverksamhet. Dessa kan varieras p? f?ljande s?tt: Stumma (genom att f?rbjuda muntlig kommunikation) Blinda (genom att anv?nda bindlar) R?relsef?rhindrade (genom att binda t.ex. armar/ben s? att de blir oanv?ndbara) Under diskussionen efter ?vningen kan man leda gruppen in p? exempelvis f?ljande ledande fr?gor: Hur k?ndes de d? vi lyckades / misslyckades? Kunde man ha genomf?rt uppgiften p? n?got annat s?tt? Hur k?ndes det att under ?vningen vara blind/stum/r?relsef?rhindrad? Var det l?tt att lita p? de andra gruppmedlemmarna? Planerade gruppen en tillr?ckligt noggrann l?sningsmodell innan man b?rjade l?sa uppgiften? Hur hade l?ngre tid f?r planering kunnat p?verka slutresultatet? Tog man inom gruppen likv?rdigt h?nsyn till alla? Fungerade samarbetet i gruppen? D?k det upp meningsskiljaktigeter? Var det n?gon person som mest p?verkade slutresultatet? K?nde sig alla trygga under hela ?vningen? Tillsammans med en ny grupp inleder man samarbets?vningar genom aktiviteter d?r gruppmedlem- marna f?r bekanta sig med varandra, sedan ?verg?r man till kommunikations- och f?rtroendeaktivi- teter och till slut bekantar man sig med probleml?sningsaktiviteter.
  • 11. Spindeln?tet Gruppen skall ta sig igenom ett spindeln?t som byggts upp p? f?rhand utan att r?ra spindelv?ven. Om n?gon i gruppen r?r vid v?ven, blir hela gruppen tvungen att b?rja om fr?n b?rjan. En ?ppning i n?tet f?r anv?ndas endast en g?ng. Gruppens medlemmar f?r hj?lpa varandra, men d? man tagit sig igenom n?tet f?r man inte ?terv?nda till andra sidan. Uppgiften kan ut?kas till exempel med tids- begr?nsning, vilket f?rsv?rar uppgiften. St?rre utmaningar f?r man genom att gruppen p? f?rhand planerar vilken ?ppning var och en skall ta sig igenom. Om gruppen ?r stor kan man komma ?verens om att n?gon eller n?gra ?ppningar f?r anv?ndas tv? g?nger. N?tet kan l?tt byggas upp med hj?lp av rep som f?sts mellan till exempel tv? tr?d. D? man bygger n?tet b?r man t?nka p? att inte bygga det i n?rheten av stenar eller stubbar. ?ppning- arna kan g?ras olika stora. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10. Markn?tet Alla gruppmedlemmar skall ta sig genom n?tet till andra sidan, varje gruppmedlem f?r p? v?gen r?ra i endast en ruta. Ingen f?r g? ur n?tet innan alla gruppmedlemmar ?r i rutorna. En ruta anv?nds allts? av endast en person. Uppgiften kan varieras till exempel genom att f?rbjuda kommunikation eller genom att f?rse en del av gruppens medlemmar med ?gonbindel. Spindeln?tet och markn?tet kr?ver fantasi och samarbete av gruppen.
  • 12. Att ta sig ?ver rep Alla gruppmedlemmar b?r ta sig ?ver repet, ingen f?r r?ra vid repet. Repets h?jd b?r vara ungef?r i h?jd med den kortaste gruppmedlemmens hals. Man f?r hj?lpa de andra gruppmedlemmarna, men d? man tagit sig ?ver repet f?r man inte g? tillbaka till andra sidan. Om n?gon r?r i repet, blir hela gruppen tvungen att b?rja om fr?n b?rjan. Uppgiften kan varieras till exempel s?, att man l?gger en tv?grenad pinne som sensor p? repet C om pinnen faller av repet m?ste gruppen b?rja om fr?n b?rjan. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10. Rusningstrafik Avsikten ?r att skapa en spegelbild av ursprungsgrupperingen. H?lften av gruppen st?r p? ena si- dan och h?lften av gruppen p? andra sidan, ansiktena mot varandra, varje gruppmedlem i en egen ruta. I mitten finns en tom ruta. Medlemmarna f?r flytta sig en g?ng var, antingen en ruta fram?t, en ruta bak?t eller hoppa ?ver en ruta. Ifr?n ursprungsgrupperingen kan man allts? g?ra f?ljande f?rflyttningar: C ett steg fram?t, D ett steg bak?t, B f?rbi eller ?ver C, E f?rbi eller ?ver D. Man f?r inte vidr?ra rutornas linjer och man f?r inte falla ur rutan. Rutorna kan ritas till exempel p? en tr?dstam eller p? en l?ng b?nk, vilket g?r f?rflyttningarna till st?rre utmaningar. Man kan ocks? anv?nda flask- korgar som rutor. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10. Ursprungsgruppering M?ls?ttning M?nniskostaty Gruppen formar en formation, d?r varje gruppmedlem vidr?r en annan gruppmedlem och d?r hand- ledaren best?mmer vilka kroppsdelar alla i gruppen skall ha i marken. Gruppen str?var till att skapa en form d?r till exempel fyra f?tter, fem h?nder, tv? pannor, tre rumpor, ett kn? och tre armb?gar r?r i marken. En stor grupp kan med f?rdel delas in i flera mindre grupper, varefter de mindre grupperna kan t?vla mot varandra. Till slut kan man ge gruppen en minut f?r att planera en formation d?r man har s? lite ber?ring med marken som m?jligt. Po?ngen s?tts enligt f?ljande: rygg, mage eller rumpa = -4, hand = -1, fot = -2, huvud = -0,5 Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10.
  • 13. T?nda brasa Gruppens uppgift ?r att t?nda en brasa s? fort som m?jligt med de hj?lpmedel de f?rC vilket kan vara till exempel en kniv, 3-5 vedtr?n och t?ndstickor. Tv? grupper kan j?mf?ras tidsm?ssigt, till exempel s? att man tar tid p? vilken grupp som ?r snabbare att f? en liter vatten att koka p? brasan. Uppgiften kan f?rsv?ras genom att man enbart ger gruppen/grupperna en karta d?r det framg?r var de kan h?mta vatten och/eller var hj?lpmedlen f?r att t?nda brasan ?r bel?gna. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10. Blindt?g Gruppens uppgift ?r att r?ra sig i en rad l?ngs en rutt som handledaren visat. Alla gruppmedlem- mar b?r ?gonbindel, f?rutom den som g?r sist i raden. Ingen av gruppmedlemmarna f?r tala eller ha ljudsignaler, raden leds av den som g?r sist med hj?lp av olika typer av ber?ring, vars betydelse man kommit ?verens om p? f?rhand. Gruppen r?r sig fram?t s?, att den siste i raden ger en ber?rings- signal ?t den som st?r framf?r, som i sin tur f?r signalen vidare, tills den som g?r f?rst i raden f?r signalen och r?r sig i enlighet med den. I en stor grupp kan det ta n?gra sekunder innan signalen f?rts fram till den som g?r f?rst. Innan uppgiften inleds f?r grup- pen anv?nda 5-10 minuter f?r att t?nka ut l?mpliga ber?ringssignaler, som alla i gruppen b?r k?nna till. Under uppgiftens g?ng kan man byta person som g?r sist i raden. Handledaren b?r inleda ?vningen i en l?ttframkomlig terr?ng, som f?rsv?ras mot slutet av ?vningen. Kom ih?g s?kerhe- ten om det ?r sv?r terr?ng. I gruppen kan man v?lja ut en eller flera s?kerhetsperso- ner, som hj?lper blindt?gets medlemmar. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt Blindt?get ?r roligt f?r hela gruppen. som finns n?mnda p? sid. 10. Utlokalisering Handledaren f?rklarar uppgiften och visar det omr?de som finns till f?rfogande. Efter detta f?rbjuds all kommunikation deltagarna emellan. Alla medlemmar f?rses med ?gonbindel och leds till egna platser inom det givna omr?det. Gruppens uppgift ?r att skapa en kedja, d?r varje medlem ?r i ber?- ring med en annan gruppmedlem. Gruppen meddelar handledaren d? deltagarna tror att kedjan ?r fullbordad. Handledaren ber?ttar om alla ?r med i kedjan eller ej. ?gonbindlarna f?r tas bort f?rst d? handledaren gett lov till det, uppgiften forts?tter allts? om alla inte ing?r i kedjan. Ledning I ledningen r?r sig deltagarna parvis och i varje par b?r en av personerna ?gonbindel. Paren leder varandra turvis. Den som leds b?r ?gonbindel. Paren r?r sig p? platser som handledaren visar. Vartefter uppgiften framskrider kan man f?rbjuda muntlig kommunikation, vilket avsev?rt f?rsv?rar framfarten. I detta fall kan paret p? f?rhand komma ?verens om olika signaler f?r att r?ra sig i olika riktningar. Uppgiften kan modifieras s?, att den som leder r?r sig framf?r, bakom eller p? tv? meters avst?nd ifr?n den som blir ledd.
  • 14. Ledningsrop Gruppmedlemmarna delas in i tre personers grupper. Uppgiften ?r att h?mta ett p? f?rhand ?verens- kommet f?rem?l fr?n en ?verenskommen plats, dit handledaren placerat f?rem?let. Gruppernas upp- gift ?r att h?mta f?rem?let eller f?rem?len. Gruppens medlemmar st?ller sig i en rad p? 1-2 meters avst?nd ifr?n varandra. Radens f?rsta medlem ?r blind (f?rses med ?gonbindel) och radens sista medlem ?r stum (f?r ej kommunicera muntligt). Personen i mitten v?nder ryggen mot spelomr?det, allts? mot radens f?rsta medlem. Gruppen ges till exempel 3 minuter f?r att planera sin strategi. Upp- giften kan f?rsv?ras eller g?ras l?ttare genom att man f?rbjuder grupperna fr?n att anv?nda orden: v?nster, h?ger, fram?t och bak?t. D? flera grupper utf?r uppgiften samtidigt uppst?r oljud, vilket g?r att uppgiften blir l?ttare om grupperna har ett eget teckenspr?k eller ?verenskomna signaler som g?r att ledningsropen inte blandas ihop med de andra gruppernas ledningsrop. En grupp d?r medlem- marna k?nner varandra k?nner dock igen ropen ifr?n sin egen grupp. Sj?manseden Sp?nn upp tv? rep p? l?g h?jd mellan tv? tr?d. Flytta bort alla stenar, grenar, kottar och ?vrigt som kan ge upphov till skada vid fall. Avsikten ?r att personen som utf?r ?vningen f? b?da h?nderna och f?tterna p? repen s?, att v?nster hand och v?nster fot ?r p? samma rep och p? motsvarande s?tt s? att h?ger hand och h?ger fot ?r p? samma rep. Efter detta ?r uppgiften att personen g?r en 180 gra- ders sv?ngning, allts? byter h?ll. Endast en person ?t g?ngen kan utf?ra uppgiften, vilket g?r den till en l?ngsam enskild ?vning. ?vningen kan dock utf?ras enskilt och kr?ver inte att handledaren finns i omedelbar n?rhet. Alla ungdomar pr?vade ivrigt p? sj?manseden.
  • 15. Repbana Sp?nn upp rep i olika banor mellan tr?d. Avsikten ?r att man ska ta sig genom banorna utan att r?ra marken. Nedan ses n?gra exempel p? olika banor. ?ver tr?sket 1 Avsikten ?r att f? gruppen ?ver tr?sket genom att anv?nda en presenning, ett lakan eller n?got liknande hj?lpmedel. Ingen av gruppmedlemmarna f?r i n?got skede stiga av underlaget (presen- ningen, lakanet). ?vningen kan utf?ras i n?stan vilken typ av terr?ng som helst, eller inomhus i t.ex. gymnastiksalen. ?vningen kan ocks? g?ras som en t?vling mellan flera grupper. ?ver tr?sket 2 Avsikten ?r att f? gruppen ?ver tr?sket genom att anv?nda t.ex. 4-7 br?der. Ingen av gruppmedlem- marna f?r i n?got skede stiga av br?derna, men br?derna f?r flyttas. ?vningen kan ocks? g?ras som en t?vling mellan flera grupper. Uppgiften kan ?ven varieras p? olika s?tt som finns n?mnda p? sid. 10.
  • 17. 3 Naturmotion D? man bekantar sig med naturen blir skogen en hemvan milj?. D? barn f?rst?r m?jligheterna som naturen erbjuder och f?r erfarenheter av olika upplevelser i naturen, k?nns det inte skr?mmande el- ler on?digt att r?ra sig i naturen. Naturen blir i st?llet n?gonting som barnet vill bli mer bekant med. Att k?nna sin egen motions- och levnadsmilj? skapar en k?nsla av trygghet och en tillit till den egna f?rm?gan. Naturen har blivit mer avl?gsen, framf?r allt f?r barn som lever i st?derna, och den kunskap barn har om naturen ?r v?ldigt varierande. Kunskapen om naturens m?jligheter och resurser har p? den sista tiden minskat. Att r?ra sig i naturen och i kulturmilj?n ?r fullt av upplevelser. Det hj?lper oss att f?rst? m?nniskans beroende av naturen och naturresurserna. Med hj?lp av naturfostran ?kar vi ocks? informationen, kunskapen och f?rdigheterna f?r att skydda och sk?ta om naturen. Ut?ver de kunskapsm?ssiga f?rdigheterna st?der vi en positiv inst?llning och utveckling av ansvarsk?nnande. Naturen som begrepp betyder oftast skogen, men naturen omfattar s? mycket mer. Ur barnets per- spektiv borde man bekanta sig med naturen handgripligen och med start ifr?n den egna n?rmilj?n. N?rmilj?n ?r viktig, eftersom det ?r d?r m?nniskan befinner sig: hemmets g?rd, skolg?rden, skolv?- gen. N?rmilj?n ?r oftast en t?torts- eller stadsnatur, skogsdungar, parker, v?gkanter och g?rdar. Att r?ra sig i naturen ?r enkelt och kr?ver ingen s?rskild utrustning eller s?rskilda f?rdigheter. D? man r?r sig ute i naturen kan man njuta med alla sinnen. P? varje naturutflykt kan man finna nytt att f?rundra sig ?ver. Framf?r allt d? man r?r sig i naturen med sm? klubbmedlemmar l?nar det sig att reservera tillr?ckligt med tid f?r att granska naturen, ocks? p? en kortare utflykt. 3.1 Allemansr?tten Med allemansr?tten menar man varje medborgares r?ttigheter att anv?nda naturen oavsett vem som ?ger omr?det. Inom allemansr?ttens begr?nsningar beh?ver man allts? inte mark?garens tillst?nd, och allemansr?tten kostar ingenting. Inom allemansr?tten finns dock alltid kravet p? h?nsyn: r?t- tigheten f?r inte utnyttjas p? ett s?tt som st?r eller f?rst?r. Enligt allemansr?tten f?r man r?ra sig till fots, per skidor eller per cykel i naturen, f?rutom p? g?rdsplaner och p? f?lt, ?ngar och planteringar som kan skadas av att man r?r sig p? dem. Man kan ocks? tillf?lligt vistas i naturen, till exempel t?lta p? platser d?r det ?r till?tet att r?ra sig. Dessutom f?r man plocka b?r, svampar och blommor, meta och pilka samt r?ra sig i vattendrag och p? isar. D? man r?r sig i naturen ?r det viktigt att komma ih?g att inte st?ra eller f?rst?ra f?r andra, inte st?ra eller skada f?gelbon och f?gelungar eller renar och andra vilda djur. Det ?r f?rbjudet att f?lla eller skada tr?d, att samla kvistar och mossa eller att f?ra bort fallna tr?d utan mark?garens till?telse. Man f? heller inte g?ra upp eld p? n?gon annans mark utan lov och inte skr?pa ner i naturen. Att k?ra med motorfordon i terr?ng, att fiska och att jaga ?r f?rbjudet utan erforderliga lov. Det ?r ocks? f?rbjudet att ha hundar l?sa utan lov av mark?garen eller skogsr?ttsinnehavaren.
  • 18. 3.2 Lek och r?rlig aktivitet i terr?ng Lek och r?rlig aktivitet i terr?ng har en m?ngsidig inverkan p? barns utveckling. De motoriska grund- f?rdigheterna utvecklas obem?rkt i olika naturlekar. Terr?ngens variation erbjuder ett stort antal m?jligheter till m?ngsidig motion. Genom att r?ra sig i skogen kan man f? upplevelser av att r?ra sig p? olika s?tt: i dagsljus eller i m?rkret, vid olika tider p? ?ret, ensam eller tillsammans. Skogen ?r m?ngsidig, men alltf?r s?llan en plats som utnyttjas till olika lekar. I goda terr?nglekar kombinerar man s?v?l fysisk motion som tankeverksamhet. D? lekdeltagarna blir tvungna att t?nka ut sitt eget s?tt att ta sig fram eller ett l?mpligt g?mst?lle, har de m?jligheten att utveckla sin uppfinningsrike- dom och sin fantasi. Traditionella terr?nglekar: T?vlingar mellan tv? eller fler lag. Imitationslekar, d?r man r?r sig l?ngs en rutt baserad p? tips. Letningslekar, d?r man s? fort som m?jligt letar efter en ?verenskommen sak. Naturstigar, d?r man g?r l?ngs en rutt som gjorts upp p? f?rhand och l?ngs v?gen utf?r olika uppgifter. Smidighetsbanor, d?r man utvecklar smidighet, balans, styrka och vighet. Tafattlekar, som kan varieras enligt omst?ndigheterna. M?nga naturmotionslekar och orienterings?vningar g?r att anpassa till alla ?ldrar och ?r l?tta att anpassa enligt den egna gruppens sammans?ttning. 3.3 Samlarlekar Tio f?rem?l Lekdeltagarna delas upp i grupper p? 3-4 personer. Varje grupp b?rjar i sitt n?romr?de leta efter 10 olika f?rem?l. D? grupperna funnit sina f?rem?l, handleds de att framf?ra en kort f?rest?llning, d?r deras 10 f?rem?l ?r med. F?rest?llningarna visas i den ordning som grupperna fann sina f?rem?l. Samling av naturf?rem?l Varje lekdeltagare f?r en papperslapp d?r t.ex. f?ljande f?rem?l st?r skrivna: 1 n?gonting som ?r anv?ndbart f?r m?nniskor 2 n?gonting som ?r anv?ndbart f?r djur 3 t?ndved f?r en brasa 4 n?gonting r?tt 5 n?gonting runt 6 n?gonting, som man kan bygga n?gonting av 7 n?gonting konstigt 8 n?gonting vackert Lekdeltagarna f?r en best?md m?ng tid, inom vilken varje deltagare letar och samlar de f?rem?l som st?r p? hennes/hans lapp och f?r f?rem?len till lekledaren. Tillsammans kan lekdeltagarna sedan presentera sina samlingar och motivera sina val f?r varandra. Leken kan anpassas s?, att lekledaren muntligt ger lekdeltagarna uppgiften och lekdeltagarna ur minnet letar och samlar f?rem?len och kommer med dem till lekledaren. Ledaren kan byta sin egen plats, dit deltagarna kommer med f?re- m?len, genom att till exempel kl?ttra upp p? en sten.
  • 19. Samling av kottar Lekdeltagarna st?r gruppvis p? startlinjen. Lekledaren ger en tidsbegr?nsning, inom vilken lekdel- tagarna skall leta och samla kottar. Efter att tiden tagit slut radar lekdeltagarna de kottar de samlat i egna rader, och den som f?r den l?ngsta raden av sina kottar har vunnit. De samlade kottarna kan senare anv?ndas i olika kast- och springlekar Hitta fort! Varje lekdeltagare f?r en lista med fem f?rem?l, till exempel: kotte, t?ndsticka, myra, fj?der, knapp. Lekdeltagarna skall s? fort som m?jligt hitta f?rem?len i naturen och den som snabbast hittat alla och f?rt dem till lekledaren vinner leken. 3.4 G?mlekar Sp?ra visslaren En lekdeltagare tar en visselpipa och g?mmer sig i terr?ngen. Efter en stund letar de andra lekdelta- garna efter den g?mde genom att lyssna till visselpipans signal och gissa var den befinner sig. Till en b?rjan kan visslingarna vara tydliga och g?mst?llet i n?rheten, senare kan man f?rsv?ra leken ge- nom att f?rl?nga avst?ndet till g?mst?llet eller genom att s?nda ut flera som g?mmer sig och dela in letarna i grupper. Varje g?md deltagare har i den senare varianten ett eget ljud, t.ex. lerg?k, triangel, bj?llra och varje grupp letar efter en egen g?md deltagare med en egen ljudsignal. Sillar i burk En lekdeltagare g?mmer sig. Efter ett tag letar de andra lekdeltagarna efter den som g?mt sig. D? en lekdeltagare funnit den g?mde, g?r hon/han den g?mde s?llskap i g?mst?llet. Leken forts?tter tills alla lekdeltagare befinner sig i samma g?mst?lle. Hepp Anv?nd en r?tt stor, men tydligt avgr?nsad, plats som lekomr?de. Dela lekplanen med en tydlig gr?ns p? mitten. Dela in lekdel- tagarna i tv? lag, som i lekens b?rjan st?r p? varsin sida vid de yttre gr?n- serna av lekplanen. P? en given sig- nal av lekledaren b?rjar lagen r?ra sig l?ngs terr?ngen emot planens mittgr?ns. Avsikten ?r att komma sig ?ver gr?nsen till motst?ndar- nas sida utan att motst?ndarna m?rker det. D? man uppt?cker en motst?ndare, ropar man personens namn, till exempel Hepp Anton!. D? m?ste Anton g? tillbaka till lekplanens yttre gr?ns och b?rja n?rma sig mitten igen. Det lag som under given tid f?tt flest medlemmar ?ver mitt- gr?nsen till det andra lagets sida av planen, har vunnit.
  • 20. Harjakt Anv?nd ett ganska stort, men tydligt avgr?nsat omr?de. Hararna, som best?r av lite f?rre ?n h?lften av lekdeltagarnas antal, b?rjar r?ra p? sig och hitta g?mst?llen ?t sig. Efter en stund b?rjar resten av deltagarna, hundarna, sprida ut sig ?ver lekomr?det. Om n?gon av hundarna uppt?cker en hare, sk?ller hunden en signal ?t de ?vriga hundarna. Haren f?rs?ker genom olika man?vrar och tv?rv?ndningar komma undan hundarna. Om en hund f?r tag i en hare med handen, m?ste haren f?lja med hunden till lekledaren. Sedan kan hunden forts?tta leta efter fler harar. Leken p?g?r under en best?md, angiven tid varefter man r?knar hur m?nga av hararna som blev fast. G?m dig snabbt Lekdeltagarna delas upp i tv? lag. Lagen har sina egna omr?den, till exempel p? vardera sida om en stig. Lagen v?ljer ut en kapten, som st?ller sig p? mittlinjen. Alla lekdeltagare g?mmer sig p? det egna omr?det. D? alla ?r g?mda, meddelar kaptenen detta till lekledaren, men kaptenen f?r inte se de g?mda deltagarna. Lekledaren ropar byte, varefter alla lekledare flyttar sig till det andra lagets omr?de och g?mmer sig s? fort som m?jligt. Det lag som snabbast g?mt sig p? motsatta lagets om- r?de f?r en po?ng. Kaptenen kan hj?lpa lekdeltagarna ?ver till andra lagets sida s? att de inte syns. 3.5 Springlekar Flaggst?ld Leken ?ger rum i en skog med tr?d, buskar, stenar och andra naturelement som l?mpar sig som g?m- st?llen. Omr?det m?rks ut med en mittlinje, om det inte finns en naturlig linje i form av en stig eller en elledning. Lekdeltagarna delas in i tv? lag, bl? och r?da. Lagen g?mmer varsin flaggar p? det egna omr?det. Flaggan b?r vara synlig ifr?n ca. 10 meters avst?nd. Efter att lekledaren givit startsignal f?rs?ker lagen stj?la det motsatta lagets flagga. Om en lekdeltagare blir fast p? andra lagets sida, s?tts han/hon i f?ngelse. F?ngelset ?r ett utm?rkt omr?de p? spelomr?det. F?ngen kan r?ddas d? en ifr?n f?ngens eget lag kommer s? n?ra att hon/han kan r?ra vid f?ngen utan att sj?lv bli fast. Leken slutar d? n?gotdera lag f?r det andra lagets flagga ?ver till sin sida av omr?det, antingen ensam eller genom att passera flaggan mellan lagmedlemmarna. Tr?sk, brant, stig Genomf?rs p? samma s?tt som land, skepp och hav. I denna uppgift r?r lekdeltagarna sig hela tiden: i tr?sket m?dosamt, p? stigen l?tt och l?ngs branten kl?ttrar man med h?nderna till hj?lp. Leken kan ocks? ha m?l, start och st?mpelkontroll, som kan uppkomma var som helst. I m?let l?gger man sig pustande p? rygg och s?ger nu ?r det ?ver, vid starten st?ller man sig som en sprinter i start- position och vid st?mpelkontrollen tar man ett par, som r?cker sin hand som st?mpel och den andre st?mplar sin hand genom att trycka parets handflata p? sin egen handrygg. Indianernas bakh?ll Dela in gruppmedlemmarna i tv? lag. Till en b?rjan letar alla upp l?mpliga platser i skymundan f?r det andra laget, t.ex. bakom ett tr?d. D? det ena laget ropar indianrop med slutna ?gon, f?r det andra laget r?ra sig fr?n tr?d till tr?d. D? ropen tar slut, f?r laget som ropar ?ppna sina ?gon och se om de kan se indianerna i det andra laget. Sen byter lagen roller C det lag som flyttat sig sluter ?gonen och ropar medan det andra lagets medlemmar flyttar omkring. Om n?gon av indianernas r?relser ?r synliga f?r det andra laget, blir den som setts Sittande tjuren och faller ur leken.
  • 21. ?ventyr i terr?ngen M?nga bekanta tafattlekar utvecklar barnens balans, smidighet och r?relsef?rdigheter, d? de utf?rs i olika typer av terr?ng. I skogen l?nar det sig inte heller alltid att hitta en bra och j?mn mark, utan ibland kan lekarna utf?ras p? kullar, i tr?sk eller skogsgl?ntor. En skogsdunge i n?rheten av skolan l?mpar sig v?l f?r olika natur?ventyr. Aktiviteter i skogen kr?ver balans, k?nnedom om den egna kroppen, motoriska grundf?rdigheter, styrka och uth?llighet. Olika smidighets-, hinder- och ?ventyrsbanor ?r v?ldigt trevliga uppgifter f?r klubbmedlemmar. Genom dessa ?kar den fysiska konditionen och det ?r l?tt att kombinera olika uppgifter med banornas hj?lp. Att ta sig ?ver hinder l?ngs en hinderbana kan ske med hj?lp av t.ex. br?der, stockar eller rep. Hinder kan ocks? utg?ras av tr?sk eller branter som deltagarna skall ta sig ?ver eller uppf?r. Banan kan ocks? best? av hinder som man ska ta sig under C t.ex. bild?ck man skall ta sig igenom eller stockar att ta sig under. Dessutom kan en uppgift vara att ta sig ner f?r en klippa eller en brant, att ta sig fram l?ngs en kort repbana eller att g? genom ett tr?sk eller sand d?r man sjunker ner. Hindren kan ocks? formas s? att man tar sig fram genom att krypa, hoppa eller halta fram genom olika typer av terr?ng.
  • 23. 4 Orientering Orientering ?r en gren som ger m?jlighet att lyckas ?ven f?r deltagare som inte ?r motionsm?ssigt beg?vade. Elek- troniska st?mpelsystem har gett grenen nya dimensioner, men ocks? utan st?mpelsystem erbjuder orientering upp- levelser, ?ventyr och utmaningar. Orientering fostrar barn till sj?lvst?ndiga l?sningar och beslutsfattning och barnen l?r sig att disponera tid och skapa f?rest?llningar. Oriente- ring ?r en kombination av natur, utmanande uppgifter och motion. Syftet med orientering inom klubbverksamhet ?r att fostra barn och unga till trygghet att r?ra sig i naturen. Positiva upplevelser och k?nslan av att lyckas st?rker f?r- h?llandet till naturen. Orienterings?vningarna kan g?ras parvis, i sm? grup- per eller gemensamt som grupp. ?vningarna g?r l?tt att variera och modifiera f?r olika niv?er. Samma ?vning kan anv?ndas p? s?v?l nyb?rjarniv? som p? h?gre niv?er. ?vningarna d?r deltagarna blir bekanta med terr?ngen kan g?ras i skogen, men framf?r allt d? det g?ller mindre klubb- medlemmar kan ?vningarna genomf?ras p? skolg?rden, i en skogsgl?nta eller inomhus, t.ex. i gymnastiksalen. Alla ?vningar kan anpassas till grupper i olika ?ldrar och p? olika niv?er. Omr?dets storlek och framkomlighet samt hur bekant omr?det ?r f?r deltagarna anger ramarna f?r hur utmanande eller l?tt uppgiften ?r. Med mindre klubbmed- lemmar kan man bekanta sig med skogsmilj?n till exempel genom en gemensam kartutflykt. Med klubbmedlemmar ifr?n de h?gre ?rskurserna kan man med f?rdel utf?ra ?vningarna utanf?r den egna skol- g?rden. D? man ?var orienteringens teori i klubben beh?ver man inte n?dv?ndigtvis anv?nda sig av en karta av n?romr?det, utan vilken orienteringskarta som helst. Alla skolor har inte en karta ?ver skolomr?det eller dess n?rmilj?, men det ?r inget hinder f?r att utf?ra ?vningarna. Viktigt ?r dock att se till att man anv?nder riktiga orienteringskartor med riktiga tecken och f?rger.
  • 25. 4.2 ?vningar med karttecken I klassen kan man ?va att komma ih?g och k?nna igen karttecken p? flera olika s?tt. M?nga ?vningar g?r att integrera bl.a. i bildkonst- och matematikundervisningen. Inom klassen kan man t?vla i vem som snabbast hittar tre ovanliga karttecken, till exempel brunnar, p? orienteringskartan. Med kart- tecknen kan man rita olika saker, t.ex. hus, n?got djur eller landskap. D? man ritar anv?nder man karttecknens riktiga f?rger. Klubbledaren kan visa en liten del av kartan eller avst?ndet mellan tv? kontroller. Klubbdeltagarna f?r betrakta karta under en given tid, t.ex. under en minut. Efter det ska de ur minnet rita det de sett p? vitt papper. Alla har en penna och ett papper, d?r man p? f?rhand ritat en stor cirkel. Klubbleda- ren ber?ttar vad som skall ing? i kartan. Gruppen kommer ?verens om ritningens skala. I mitten av cirkeln finns en sj?. Fr?n sj?n g?r en stig rakt s?derut 200 meter, till ett litet hus. P? sj?ns nordostliga sida finns en backe 20 meter ifr?n stranden.... Man kan komma ?verens om reglerna f?r ?vningen, t. ex. att man f?r fr?ga ifall man inte vet karttecknet eller v?derstrecket. Bingo med karttecken Klubbmedlemmarna ritar ett bingof?lt med nio rutor p? papper och skriver de nio karttecken som klubbledaren r?knar upp i den ordning som klubbledaren best?mmer i rutorna. Inom ett tydligt av- gr?nsat terr?ngomr?de har man i tr?den h?ngt upp kort, p? vart och ett av korten finns ett av de nio karttecken som man ritat in i bingof?ltet. D? klubbledaren angivit start ger sig klubbdeltagarna iv?g f?r att leta efter karttecknen, d? de funnit ett karttecken kryssar de ?ver r?tt ruta i sitt bingof?lt. D? en bingorad ?r ?verkryssad, f?r deltagaren sitt kort till klubbledaren f?r bed?mning. Leken forts?tter tills bingof?ltet ?r fyllt. Meddelanden med karttecken F?r ?vningen beh?vs kartongkort, d?r man p? ena sidan ritat karttecken och p? andra sidan skrivit namnet p? ett karttecken som f?rekommer p? n?gon annans kort. Alla i laget beh?ver en likadan serie med kort. Korten kan man pyssla ihop sj?lv, men det finns ocks? f?rdiga kortserier att best?lla. St?ll fram korten p? ett l?mpligt avst?nd ifr?n laget s?, att sidan med de tecknade karttecknen ?r upp?t. Lagets f?rsta medlem h?mtar ett kort och ger det till den f?ljande. Den personen l?ser det karttecken som skrivits p? andra sidan av kortet och h?mtar det kort, med bilden av det skrivna kart- tecknet. D? alla kort har blivit h?mtade, har meddelandet avslutats. 4.3 Salorientering Linjeorienteringsmeddelande Rita en karta av de linjer som finns p? salgolvet (spelplanslinjer) eller bara linjer i s?rskilda f?rger. Placera kontroller p? linjerna. Kartorna kopieras f?r lag p? tre personer. Orienteringen genomf?rs som ett meddelande s?, att varje lagmedlem h?mtar en eller flera kontroller ?t g?ngen. Genom att variera kontrollernas antal kan ?vningen g?ras l?ttare eller sv?rare. Under orienteringen f?r man endast r?ra sig l?ngs de linjer som ritats ut p? kartan. Vid kontrollerna st?mplar man eller vidr?r kontrollen. F?r ?ldre klubbmedlemmar kan man f?rsv?ra uppgiften genom att ?ven rita ut linjer p? kartan som man inte f?r g? l?ngs, eller genom att placera ut extra kontroller i salen. Man kan ?ven g?ra ?vningen mer utmanande genom att placera ut olika gymnastikredskap i salen, vilka oriente- rarna m?ste ta sig ?ver eller under f?r att komma fram. Redskapen kan man ocks? ritas ut p? kartan om man vill.
  • 26. St?llningsorientering Orienteringskartan ritas genom att man anv?nder skolans gymnastikredskap C som madrasser, b?nkar, bollkorgar och andra st?llningar. Redskapens antal kan p?verka kartans sv?righetsgrad. Med kartan kan man orientera, r?ra sig l?ngs banan som ritats ut p? kartan, eller leka skattjakt. Konorientering Terr?ngen kan skapas av olika antal koner i olika formationer. P? kartan ?r det bra att m?rka ut en kon som start och m?l, vilket g?r orienteringen l?ttare. Konorienteringen kan genomf?ras med banor som de p? bilderna till h?ger. I version 2 kan man m?rka ut konerna med bokst?ver, vilket kontrollerar att man bes?kt r?tt kon. F?r att klubbmedlem- marna skall kunna orientera flera g?nger, beh?vs ett tillr?ckligt antal olika banor. D? kan ocks? flera klubbmedlemmar orientera samtidigt i samma terr?ng. Om gruppen ?r stor, l?nar det sig att g?ra flera olika terr?nger eller dela p? gruppen f?r att undvika l?ng v?ntan. 4.4 G?rdsorientering Att rita en karta En bra ?vning f?r att kunna utforma en karta, ?r att l?ta klubbmedlemmarna rita en egen karta. Den f?rsta kartan kan de rita av sin egen pulpet, av klassrummet eller av skolg?rden. Karttecknen kan vara s?dana de hittat p? sj?lva, eller riktiga karttecken fr?n en orienteringskarta. Att rita en karta av g?rden eller salen underl?ttas om man kopierar upp papper d?r man tydligt avgr?nsat omr?den och angivit n?gon byggnad, v?g eller andra k?nnetecken. Efter att de ritat kartan, kan klubbmedlem- marna parvis placera ut kontroller i form av t.ex. en f?rgglad papperslapp, ett band eller riktiga kon- troller p? g?rden. D?refter f?r de rita in sin kontroll p? sina egna kartor. De kontrollf?rsedda kartorna blandas om och alla deltagare f?r olika kartor med olika kontroller, vilka de ska leta efter. St?mpelbana St?mpelbanan best?r av flera kontroller. F?r banan beh?vs ingen karta, utan kontrollerna placeras p? synliga platser s? att man fr?n en kontroll tydligt kan se f?ljande kontroll. St?mpelbanan kan byg- gas upp p? ett litet omr?de s? att man s? fort som m?jligt kan springa och st?mpla fr?n kontroll till kontroll. St?mpelbanan kan med f?rdel kombineras med element som kr?ver smidighet och olika f?rdigheter i st?llet f?r enbart snabbhet. Banan kan i motsats till de professionella banorna, d?r man anv?nder Emit-st?mplar, i skolorna utf?ras med t.ex. h?lslag, f?rgpennor eller genom att deltagarna samlar olika saker. Banan beh?ver inte vara l?ng, f?r ?tminstone p? Emit-banor vill klubbdeltagarna springa banan flera g?nger och ha m?jlighet att f?rb?ttra sitt eget rekord. Emit-st?mplar kan man be att f? l?na ifr?n lokala orienteringsf?reningar s? att klubbdeltagarna ?tminstone en g?ng kan f? prova p? dem. St?mpelbanans sv?righetsgrad kan enkelt varieras genom hinder, kontrollernas antal och kon- trollernas placering. F?r de mindre klubbmedlemmarna kan alla kontroller i salen vara p? golvniv?, medan de ?ldre kan ha sina kontroller i ribbstolarna eller ovanp? olika st?llningar.
  • 27. Nattorientering L?gerskolans eller kv?llsklubbens absoluta h?jdpunkt kan vara nattorientering, allts? orientering i m?rkret. Vid nattorientering beger sig gruppen ut i skogen utrustade med ficklampor. D? det g?l- ler sm? deltagare kan orientering i m?rker utf?ras p? en nedsl?ckt skolg?rd. Nattorientering g?r att kombinera med en massa olika ?ventyrliga uppgifter. Ocks? inomhus, i gymnastiksalen, kan man orientera i m?rkret med hj?lp av en karta. Terr?ngen och kartan kan byggas upp med hj?lp av gym- nastikredskap eller bollplanens linjer. Det ?r sp?nnande att leta efter kontroller med ficklampa och utmaningen ?r st?rre ocks? i en bekant milj?. 4.5 Orientering med karta Kartpromenad med par Kartpromenad med par g?r att genomf?ra i sal, p? g?rden eller i skogen. Paret f?r en gemensam karta, d?r man m?rkt ut rutten med en linje. Paren r?r sig fram?t l?ngs rutten och den ena i paret f?rkla- rar hela tiden utifr?n kartan var de befinner sig. P? kartan kan man m?rka ut platser, d?r man byter karta med ett annat par. Solfj?derorientering Vid solfj?derorientering h?mtar klubbmedlemmarna en eller fler kontroller per g?ng varefter de ?terv?nder till utg?ngspunkten. P? utg?ngspunkten f?r medlemmen sedan en ny karta eller s? ritar klubbledaren in en ny eller flera nya kontroller p? kartan. Utifr?n klubbmedlemmarnas ?lder och skicklighet kan man variera antalet kontroller man ritar ut p? kartan. Kontrollerna kan placeras ut i terr?ngen p? v?ldigt l?tta platser och p? mer sv?ra platser, vilket skapar olika sv?righetsgrader f?r klubbmedlemmar p? olika niv?er. Vid kontrollerna m?rker klubb- medlemmarna ut att de bes?kt kontrollen t.ex. med krita, st?mpel eller bokst?ver. D? klubbmedlemmen ?terv?nder ifr?n orienteringen kontrollerar klubbledaren att han/hon bes?kt r?tt kontroller. Bana med m?nga kontroller Vid klubborientering ?r det bra att anv?nda banor med m?nga kon- troller, vilket g?r att gl?djen ?ver att hitta kontrollen och f? sin bel?- ning upprepas oftare och uppgiften upplevs som meningsfull. En bana med m?nga kontroller kan skapas p? skolg?rden eller i en trygg n?rmilj?, t.ex. i n?rheten av en sp?nbana. Sv?righetsgraden kan varieras genom att man placerar kontroller n?rmare eller l?ngre ifr?n den bekanta sp?nbanan. Kontrollerna b?r placeras synligt s? att klubbmedlemmen inte beh?ver leta efter den d? han/hon n?tt kontrollpunkten. St?mplingen vid kontrollerna kan g?ras med krita, h?lslag eller i m?n av m?jlighet med Emit-st?mpel. Kajaanin Seminaarinm?ki/ Kajaanin Suunnistajat, mittakaava 1:2000
  • 28. Orienteringsbingo Ett stort antal kontroller placeras ut i terr?ngen. Alla kontroller ?r utm?rkta p? kartan och m?rkta med t.ex. bokst?ver. Klubbmedlemmarna f?r ett bingof?lt, vilket skall fyllas genom att de letar efter de kontroller som har bokst?verna som f?rekommer i bingof?ltet. Kontrollerna f?r bes?kas i fri ord- ningsf?ljd. 4.6 Orienterings?vningar f?r vintern Banorientering L?ngs en bekant bana placeras 4-6 kontroller och pennor vid kontrollerna. Klubbmedlemmarna f?r kartor, d?r man m?rkt ut banan med en r?d linje. Kartan f?sts med t.ex. en s?kerhetsn?l framp? klubbmedlemmens jacka. D? klubbmedlemmen n?r en kontroll, m?rker han/hon ut platsen p? kartan med ett tv?rstreck l?ngs den r?da linjen som visar rutten, eller genom en liten cirkel. ?vningen kan ocks? genomf?ras p? skidor. Kontrolljakt Kontroller placeras ut l?ngs en bekant bana och m?rks ut p? kartan. Uppgiften ?r att finna alla kon- troller i den ordning som var och en v?ljer. Kombinera signum och bokstav Kontrollerna har kontrollflagga och kontrollsignum A-F, p? kartan finns enbart kontrollcirklar och numren 1-5. Klubbmedlemmarna letar upp kontrollerna och m?rker ut vilken kontroll som motsvarar vilket signum. Scoutorientering ?vning d?r man parvis letar upp kontrollerna som placerats ut l?ngs en bekant bana. Paret eller gruppen b?r finna alla kontroller som m?rkts ut p? kartan, men gruppen f?r dela upp sig s? att alla i gruppen inte beh?ver bes?ka alla kontroller.
  • 29. K?llor och material Litteraturk?llor: Aalto Mikko. Rypp??st? Ryhm?ksi. My Generation Oy, 2000. Furman Ben, Ahola Tapani, Birn Sirpa & Ter?v? Tuija. Muksuoppi. Ratkaisun avaimet lasten ongelmiin. Lyhytterapia-instituutti Oy, 2001. Kangasniemi Jani. Koulun seikkailu- ja el?mysliikuntaopas. Koululiikuntaliitto, 2000. Karvanen Mia (toim.) Nupit kaakkoon - koulusuunnistuksen vinkkivihko. Suomen Suunnistusliitto, 2001. Laitinen Raimo, Lilja Katri & Miettinen Anneli. Suunnistusratoja lapsille. Ohjeita harjoitusten ja kilpailujen j?rjest?miseen. Suomen Suunnistusliitto, 2007. Lehtonen, Timo (toim.) El?m?n seikkailu. N?k?kulma el?myksellisen ja kokemuksellisen oppimisen kysymyksiin Suomessa. Atena 1998. Rohnke Karl. Cowstails and Cobras II: A Guide to Games, Initiatives, Ropes Courses & Adventure Curriculum (Paperback). Kendall/Hunt Publishing Company, 2003. Suomen Suunnistusliitto, Leikkivinkkej? ja leikkej? luonnossa -moniste. Internet k?llor: Ol kartalla -suunnistusprojekti. Suomen Suunnistusliiton koulusuunnistuksen kehitt?misprojekti 2008. Suomen Suunnistusliitto. www.olekartalla.fi Tips: www.edu.fi