EvelinSVENG1
- 1. Spr奪k i norden Ursprung, skillnader och likheter
- 2. Urnordiska: fr奪n b旦rjan talades samma spr奪k i Norden Gallehushornen fr奪n urnordisk tid, det mest k辰nda dokumentet fr奪n den h辰r tiden Inskription: Ek HlevagastiR HoltijaR hornu tawido Jag, L脱gest Holts son, gjorde (l辰t g旦ra) hornet Hornen finns som kopior p奪 ett museum i Danmark (hittades p奪 Jylland p奪 1700-talet)
- 3. De nordiska spr奪kens sl辰ktskap Ett eller flera spr奪k? Vi har m奪nga tyska l奪nord, ord fr奪n latin, franska och engelska bl.a. Vad g旦r spr奪ket svenskt? J辰mf旦r tandborste- toothbrush Rolig - rolig
- 4. P奪 vikingatiden (800-1000) hade tv奪 olika varianter av urnordiskan uppst奪tt stnordiska spr奪k Diftonger blir enkla vokaler: au, ey > 淡, ei >e I-omljudet: far f辰der, mor m旦drar, hal h辰lta, ung yngre, tal f旦rt辰lja osv Svenska, danska V辰stnordiska spr奪k Diftongerna 辰r kvar: y, r淡yk, bein, stein, hauk M奪nga fler exempel p奪 i- omljud: komma kjem (presens), taka tek (presens) V辰stnorska dialekter, isl辰ndska, f辰r旦iska
- 5. Norska Nynorska Bokm奪l UR-samtiden s奪 mycket mer 辰n ord norrm辰nnen b辰st p奪 nordiska spr奪k (www.sli.se) Lyssna p奪 norska http://www.ling.hf.ntnu .no/nos/nos_kart.html Exempel p奪 typiska spr奪kliga drag i nynorskan j辰mf旦rt med bokm奪let Nynorskan inneh奪ller fler diftonger 辰n bokm奪let som i orden ein, skein, sveitte, heit m.fl. ndelsevokalerna 辰r ofta a, som i byrja (bokm奪l: begynner), uventa, emane m.fl. j辰mf旦rt med bokm奪let Lexikala skillnader som t.ex. anv辰ndningen av ikkje i st辰llet f旦r ikke. Konjunktionen att (bokm奪l: igjen) Pronomen som hennes heter p奪 nynorska hennar medan det p奪 bokm奪l 辰r henne. Jag 辰r p奪 nynorsk eg medan det p奪 bokm奪l 辰r jeg. I best辰md form plural (maskulin) b旦js det med ane till skillnad fr奪n bokm奪l ne/-ene. Exempel p奪 detta 辰r armane. Passivform bildas med bli + perfekt particip. Nynorsk 辰r mer restriktiva mot engelska l奪nord.
- 6. Vad finns det f旦r po辰ng att f旦rst奪 varandra i norden? Gemensamt ursprung N辰rhet till varandra geografiskt Samh旦righet exempelvis utomlands Annat?
- 7. Danska Lyssna p奪 danska http://www.danska - svenska.se/danskt_l exikon2/danskt_utt al.htm Vilka skillnader och likheter finns det?
- 8. Skillnader mellan svenska och danska i tal Intonationen skiljer sig 奪t genom att danskan har st旦t p奪 enstaviga ord och tv奪staviga ord som 辰r b旦jda i best辰md form som i t.ex. parti. Klusilf旦rsvagning p,t och k blir f旦rsvagat till b,d och g i uttalet som i t.ex. k淡besummen, nok. a, i och u i trycksvaga stavelser blir e. Ljuden k och g uttalas n奪got ljusare p奪 danska, i slutet av ord faller g ofta bort helt som i lanv脱gn (efter l奪nga vokaler i, a, y, u och o) men inte i sammansatta ord som bagageb脱rere. A 辰r mer slutet och m旦rkare 辰n i svenskan, ofta n辰r det st奪r tillsammans med ett -r som i exempelvis ordet parti. danskan har fler diftonger 辰n svenskan, ordet langv脱g har en diftong i slutet av ordet. uttal av konsonanter i 辰ndelser; i 旦stra Danmark uttalas -d mjukt i slutet av ord emedan det i v辰st uttalas h奪rt. Frikativerna erst辰tts av halvvokaler eller faller bort helt (v, g, d) vokal辰ndringar tillsammans med r som g旦r det sv奪rare f旦r svenskar att f旦rst奪 danskt uttal; foruden. Kvantitetsf旦r辰ndringar av vokaler, f旦rl辰ngning av korta vokaler i stavelser utan st旦t, som i t.ex. k淡besummen, och f旦rkortning av l奪nga vokaler i ord med tv奪 stavelser. betoningen 辰r annorlunda i ordet forretningen ligger betoningen p奪 prefixet, medan det p奪 svenska hade betonats p奪 n辰sta stavelse. Men stora skillnader i dialekterna i Danmark, man m奪nar om att bevara s辰rpr辰geln i dialekterna genom t.ex. radio. Tyskan har pr辰glat danskan (辰ven svenskan i viss utstr辰ckning, ord g辰llande handel mm) Ortografiskt 辰r avst奪ndet mellan skrift och ljud 辰r stort. Sche-ljudet finns inte i danskan
- 9. Danska L辰sa danska - Artikel http://www.aftenp osten.no/meninger /kronikker/article40 99319.ece L辰s artikeln som 辰r p奪 danska Vad handlar den om? Vilka likheter och skillnader 辰r det? Vad f旦rst奪r vi inte? r det l辰ttare att l辰sa 辰n att f旦rst奪 talad danska?
- 10. Danska i skrift danska har liksom svenskan tv奪 genus (men i vissa dialekter finns det b奪de f辰rre och fler genus), men f旦ljer inte samma m旦nster som svenskan; det enaste inventar hade p奪 svenska hetat den enda inventarien och varit ett n-ord. precis som norskan anv辰nder man kk i st辰llet f旦r ck som i vakkelvorne. Lexikala skillnader vakkelvorne = skrangliga, fyrretr脱= tall plural bildas p奪 samma s辰tt som i svenskan och den vanligaste 辰r med er som i cykellygter, och n辰st vanligast 辰r med e i ord som slutar p奪 obetonat er, t.ex. bagageb脱rere. till skillnad fr奪n norskan (och ibland 辰ven svenskan) har man inte dubbel best辰mning som i t.ex. den ene langv脱g. det var fulgt med forretningen; som f旦ljde med; p奪 danska bildar hj辰lpverbet var perfekt. hun danskt pronomen som p奪 svenska 辰r hon Konnotationerna 辰r olika i spr奪ken, det som en svensk f旦rknippar med negativt eller positivt beh旦ver inte vara p奪 samma s辰tt i danskan, t.ex. ordet forretning f旦rknippas nog p奪 svenska med ordet f旦rr辰ttning som kan inneb辰ra syssla eller en ceremoniell h辰ndelse t.ex. vigsel. Men p奪 danska betyder ordet f旦retag (detta 辰r visserligen en lexikal skillnad, men konnotationerna till ordet kvarst奪r nog).
- 11. N奪gra orsaker till att spr奪ken har utvecklats 奪t olika h奪ll Norsk nationalism Svensk nationalism Geografi Svensk nationalism
- 12. Den isl辰ndska sagan Inflytande p奪 den svenska sagan; Selma Lagerl旦f och Jan Frideg奪rd Snorre Sturlasson 1178-1241 Levde p奪 island Heimskrimla. De nordiska kungasagorna Snorres Edda: en l辰robok f旦r skalder Den poetiska Eddan Den 辰ldre eddan, V坦lusp叩, H叩vam叩l Kolla i Litteraturen lever s. 123 + 125 Egil Skallagrimsson Lyssna p奪 ett exempel
- 13. Typiskt f旦r den isl辰ndska sagan Personen introduceras med sin sl辰kttavla Kan behandla gudarna, sl辰ktsagor, historiska sagor om kungar Verkliga men 旦verdrivna Kvinnan en 辰godel till mannen Kenning omskrivning t.ex. br辰nningshingst i st辰llet f旦r skepp, s奪rstav i st辰llet f旦r sv辰rd. F奪 beskrivningar Enkel handling med betoning p奪 m辰nniskors handlingar p奪minner om action Pang p奪 r旦dbetan Personerna 辰r k辰rva, ordknappa och beh辰rskade Stolthet och 辰ra 旦destro
- 14. K辰llor Torp, A. (2004:8). Red. Stempe Sletten, Iben. Nordens spr奪k med r旦tter och f旦tter. rhus: Nord. Vik淡r, Lars S. (1993). The Nordic Languages Their status and interrelations. Oslo: Novus Press. Fjeldestad & Hervold. (1989). Norsk f旦r svensker. Lund: studentlitteratur. Waje, L. & S. Skoglund. (2003). Svenska timmar- spr奪ket. Kristianstad: Gleerups. Kristensen, K. (1986). Dansk for svenskere. Malm旦: Liber f旦rlag. Madsen, L. (red). (2006). Kristiansen. Udtalevariation og standardisering i skandinavien: historisk overblik og forklaringsmodeller. Nabosprogsdidaktik. Torp, A. (2004:8). Red. Stempe Sletten, Iben. Nordens spr奪k med r旦tter och f旦tter. rhus: Nord. http://www.danska-svenska.se/danskt_lexikon2/danskt_uttal.htm
Editor's Notes
- #3: Fr奪n 400 e.Kr.
- #4: De nordiska spr奪kens sl辰ktskap ett eller flera spr奪k? De nordiska spr奪ken h辰rstammar fr奪n den indoeuropeiska spr奪kfamiljen som utgrenat sig till den germanska som i sin tur grenar sig i de nordiska spr奪ken. Genom att analysera ljudlagarna i de nordiska spr奪ken har man kommit fram till att svenska, danska, norska, f辰r旦iska och isl辰ndska tillh旦r samma spr奪kfamilj. De urnordiska spr奪ken delas sedan in i 旦stnordiska (svenska och danska) och v辰stnordiska (norska, f辰r旦iska och isl辰ndska) (Torp 2004 s. 24ff). Vik淡r skriver att de nordiska l辰nderna ofta ses som en enhet av omv辰rlden (s. 15) och kanske vi sj辰lva n辰r vi tittar ut mot v辰rlden ser oss sj辰lva som en enhet. Men i j辰mf旦relser sinsemellan ser vi nog oss som skilda l辰nder med egen identitet. Likheterna i de fem spr奪ken tyder p奪 att de ursprungligen h辰rstammar fr奪n samma spr奪k, men att s辰ga att det 辰r ett spr奪k idag 辰r 辰nd奪 att ta i. Det finns skillnader i spr奪ken b奪de lexikalt, morfologiskt och syntaktiskt som g旦r att spr奪ken tydligt har olika regler. D辰remot s奪 辰r det intressant att diskutera vad ett spr奪k 辰r; det finns ju ofta stora skillnader inom ett spr奪k dialektalt 辰r dessa s奪 fall spr奪k i spr奪ket? Vart g奪r gr辰nsen? Om det skulle handla om att g旦ra sig f旦rst奪dd och att f旦rst奪 andra s奪 skulle m奪nga av de nordiska spr奪ken g奪 under samma namn, men s奪 辰r allts奪 inte fallet. Torp kallar detta f旦r ett dialektkontinuum, dvs. dialekter som 辰r olika men som vi fortfarande f旦rst奪r varandra emellan (Torp s. 35f). Vik淡r menar att man inte bara kan studera de lingvistiska likheterna i ett spr奪k utan 辰ven m奪ste titta p奪 det sociokulturella i ett spr奪k (s. 27) och ur den synvinkeln m奪ste spr奪ken 辰nd奪 ses som flera olika och inte ett och samma. Vi 辰r ju l辰nder med olika styren och olika identitet, och nordbor identifierar sig sj辰lva som tillh旦rande ett land med ett spr奪k (om man f奪r generalisera lite). Om man idag skulle h辰vda att spr奪ken 辰nd奪 kommer fr奪n samma ursprung m奪ste 辰nd奪 fler spr奪k r辰knas in 辰n bara de nordiska spr奪ken som t.ex. tyska som 辰nd奪 har likheter med svenskan lexikalt. I gr辰nsomr奪den mellan l辰nder kan det vara politik som avg旦r vilket spr奪k man talar (Torp s. 37). Svenska, danska och norska ing奪r i ett dialektkontinuum (Torp s. 43), men ej isl辰ndska och f辰r旦iska som trots allt kan f旦rst奪 b奪de danska och norska. Men m奪ste det vara 奪t b奪da h奪llen som f旦rst奪elsen finns? I s奪 fall kanske man 辰nd奪 inte ska r辰kna in danskan, med tanke p奪 att Svenskar uppger att de f旦rst奪r danska d奪ligt, trots att danskar oftast inte har n奪got problem att f旦rst奪 svenska. Dessutom 辰r det egentligen mest fr奪ga om att vi f旦rst奪r varandra, n辰r det kommer till att producera tal, men framf旦r allt skrift s奪 辰r vi inte alls lika kunniga. Att producera en text p奪 n奪got annat nordiskt spr奪k 辰n sitt eget tar l奪ng tid att l辰ra sig, och d奪 kan man egentligen inte tala om att vi har ett enda gemensamt spr奪k. Det finns allts奪 skillnader i f旦rst奪elsen mellan talat och skrivet spr奪k. Skriftspr奪ket har gemensamma regler, talspr奪ket har bara normer. Spr奪ken 辰r idag i h旦g grad standardiserade, dvs. standardtalspr奪ket har stora likheter med skriftspr奪ket (Torp s. 40). Om man tittar p奪 talspr奪ket finns det stora skillnader mellan danska och norska/svenska, men i skriftspr奪ket liknar norska danska mer 辰n svenska (Torp s. 45). Historiskt sett 辰r spr奪ken lika varandra, men idag finns det s奪 stora skillnader mellan spr奪ken att man inte kan prata om ett enda spr奪k. Torp menar att det avg旦rande f旦r spr奪kf旦rst奪else 辰r likheter i ordf旦rr奪det. D辰r skiljer sig framf旦r allt f辰r旦iska/isl辰ndska sig fr奪n svenska/danska/norska (辰ven om det finns likheter mellan norska, f辰r旦iska och isl辰ndska). Spr奪ktr辰dets indelning i norska/f辰r旦iska och isl辰ndska i en gren st辰mmer allts奪 mestadels om man studerar spr奪ken historiskt (Torp s. 68f), men studerat i ett dialektkontinuum 辰r norska, svenska och danska med men inte f辰r旦iska och isl辰ndska som under isolering under l奪ng tid utvecklat skillnader i spr奪ket. Jag tror att fr辰mst anledningen till att p奪st奪 att vi 辰nd奪 talar om fem olika spr奪k 辰r att varje land har sin egen identitet, och m奪nar om att b辰ra upp sin nation och sitt eget spr奪k.
- #6: F旦rs旦k l辰sa och f旦rst奪 artikeln. Vad handlar den om? Vilka ord f旦rst奪r du inte?
- #12: Norsk nationalism: Norge har under m奪nga 奪rhundranden inte varit sj辰lvst辰ndigt utan varit under b奪de svensk och dansk krona Svensk nationalism: Danmark har varit en fiende till sverige under m奪nga 奪r i historien, vilket ledde till att n辰r man exempelvis skulle trycka Gustav Vasas bibel 1540 ca, ville man g旦ra svenskan olikt danskan.
- #13: Island bebyggdes f旦rst p奪 800-talet, utvandrare fr奪n Norge. De bygger sitt eget land, varje familj har sina traditioner och sina sagor. Namnen i sl辰kten viktiga. Hj辰ltesagor, gudar och myter om v辰rldens uppkomst. Eddan egenarten i den egna kulturen. Humor och om gufarna. L辰sa ur Voluspa i Litteraturen lever s 123. S. 125 Den h旦ges tal Havamal 辰r odens tal och goda r奪d- Ordspr奪k och levnadsvisioner. l, kvinnor, g辰stfrihet mm. Stilen 辰r k辰rv och f奪ordig, som om orden huggits i sten. Snorres Edda l辰robok i verskonst, f旦r att bevara de gamla traditionerna Kenning omskrivning t.ex. br辰nningshingst i st辰llet f旦r skepp, s奪rstav i st辰llet f旦r sv辰rd. Heimskringla: Snorre skriver som historiker, dvs. sl辰ktsagor. Snorres poetiska Edda Egil Skallagrimsson var diktare och 辰ventyrare 900-tal. Rik och 辰gnade sig 奪t plundringar, mord och sk旦vling (vikingatid)