șĘșĘߣ

șĘșĘߣShare a Scribd company logo

Nytt i Sanda 2011 skoltidning

‱
‱
Taubeskolan
Taubeskolan
1 of 12
Download to read offline
Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Genom glĂ€dje och lust att lĂ€ra skapas trygghet och en bred kunskapsbas. Det Ă€r viktigt för oss pĂ„ skolan att ge goda möjligheter för elevernas sprĂ„kutveckling och att eleverna utvecklar social kompetens och samarbetsförmĂ„ga sĂ„ att respekt och arbetsro rĂ„der. Vi arbetar för att alla elever ska uppnĂ„ kunskapsmĂ„len . I Ă„r har vi gjort vĂ„r egen tidning. VĂ„r egen Klintekock! HallĂ„ dĂ€r
 ..Jan ”kocken Janne” Olsson, Jobbar nu som kock i skol- köket i Klinteskolan. Var har du jobbat tidi- gare? – HĂ€r pĂ„ Gotland har jag arbetat pĂ„ Högbyskolan och nu sist pĂ„ GrĂ„boskolan. Men innan jag flyttade hem till Gotland har jag huvudsaklig- en jobbat pĂ„ olika restau- ranger. SmĂ„land, SĂ€len, Stockholm, Los Angeles och New York Ă€r nĂ„gra av de platser dĂ€r jag jobbat. Hur mĂ„nga lagar du mat till varje dag? – Vi lagar mat till cirka 700 personer varje dag. Vilken Ă€r din favoritmat? – Halstrad tonfisk, kroppka- kor och raggmunk Ă€r nĂ„gra riktiga favoriter. Skulle vi kunna fĂ„ mat frĂ„n andra lĂ€nder t.ex. en vecka med mexikansk mat. – Det Ă€r klart att ni i Sanda kan fĂ„ mat som anknyter till andra lĂ€nder, men dĂ„ ser vi gĂ€rna att hela skolan följer den temamatsedeln. Kan vi fĂ„ Bregott i stĂ€l- let för LĂ€tta? Vi ha hört att det Ă€r nyttigare. – Det Ă€r nĂ„got ni fĂ„r ta upp med er ”mattant”. Det Ă€r hon som bestĂ€ller. Det stĂ€mmer att Bregott Ă€r ett bĂ€ttre fett. Vilken mat gillar elever- na bĂ€st? – De gillar hamburgare, tacos och pizza bĂ€st. Skulle du kunna komma och hĂ€lsa pĂ„ oss i Sanda skola, sĂ„ att vi fĂ„r se vem du Ă€r som lagar sĂ„ god mat? – Jag kommer gĂ€rna och hĂ€lsar pĂ„ er vid tillfĂ€lle och dĂ„ kan vi prata skolmat. Vi som arbetar med maten Ă€r jĂ€tteglada om ni tycker om det vi serverar er. Det Ă€r faktiskt sĂ„ att det Ă€r ni som Ă€r grunden för det arbete vi har, sĂ„ ni har all rĂ€tt att ha synpunkter pĂ„ det som ser- veras. Tack för att ni bryr er. Fredagen den 29/4 fick Joel ett lyckligt Ă€ventyr. Vi var nĂ€mligen vid Ă„n och körde bĂ„trace och hans bĂ„t vann. Först letade vi pinnar som vi skulle ha att peta med. VĂ„ra faddrar i Ă„k 5 var med. Ett mirakel hĂ€nde för Titanic, Olivers bĂ„t, som trots flera grundstötningar kunde ta sig i mĂ„l . Titanic Ă€r 55 Ă„r gammal och byggd av Olivers, farfar. Vilgot, Malte och Robin fastnade i leran, men har nu kommit loss och Ă€r tillbaka i skolan. Efter racet Ă„t vi vĂ„r efter- lĂ€ngtade matsĂ€ck. Klass 2 Sanda. I det hĂ€r numret: Bussiga STURE 2 Skolans frĂ„ga 4 POLHEM 5 Tema jul 8 Klintedagen 8 Skolans ros 10 Horoskop 11 SĂ€rskilt intres- santa artiklar:  LĂ€s vĂ„ra vĂ„rdikter  LĂ€s vĂ„ra roliga rim ramsor  Dödsannonserna pĂ„ vĂ„ra husdjur  Intervjuer av kĂ€nda uppfinnare  Information om skolans verksamhet BĂ„trace vid Ă„n NYTT i SANDA LĂ€sĂ„r 2010-2011 ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Dans rock pĂ„ en stock, gjorde skolans tjocka kock. Slog med lock, hoppa bock, och var klĂ€dd i rutig rock!
Vi började med att frĂ„ga Sture hur det kan vara att han kör buss. Sture svarade dĂ„ - För att jag slutade med lantbruket pĂ„ heltid, pĂ„ grund av mina höfter. SĂ„ jag bytte grisarna mot bussen. Sture har jobbat med att köra buss i 20 Ă„r. Sture tycker att det roligaste Ă€r att trĂ€ffa mĂ€nniskor och att fĂ„ se mycket under de lĂ€ngre turerna. DĂ€re- mot Ă€r det trĂ„kigt att stĂ€da bussen. - Om jag inte skulle köra buss skulle jag nog köra taxi. NĂ€r Sture var liten sĂ„ ville han bli bonde. Han bor i MĂ€sterby pĂ„ sin gĂ„rd. Av: Jonathan TofftĂ©n & Julius Nilsson Sture vid ratten Intervju med Victoria ÅkerbĂ€ck, Isabellas, Olivers och Wendelas mamma Bor i Hejde pĂ„ en bondgĂ„rd tillsam- mans med Reine. Victoria svarar: -”Jag har jobbat pĂ„ akuten pĂ„ Visby lasarett i 17Ă„r. Jag tycker om det jobbet för att jag tycker om att ta hand om mĂ€nniskor och att hjĂ€lpa sjuka. Det Ă€r trĂ„kigt nĂ€r mĂ€nniskor dör för tidigt. Om jag inte skulle jobba pĂ„ sjukhuset sĂ„ skulle jag vilja jobba som skĂ„despelare! Som hobby har jag att ta hand om vĂ„ra lamm, tova ull, spela piano och renovera hus. Jag drömde om att bli skĂ„despelerska nĂ€r jag var liten.” Av: Wendela ÅkerbĂ€ck 5:an Vi började med att riva papper frĂ„n nĂ„gra gamla Gotlands Allehanda. Vi rev papper flera gĂ„nger tills vi fyllt en pappers korg med smĂ„, smĂ„ pappers- bitar. 6:an fick börjas med att göra smeten, eller vad man kalla det. Vi började med att hĂ€lla lite vatten i en tunna, sen i med tidnings bitarna och sĂ„ tog vi en hand – betong - rörare. Alla i 6:an gick blanda i en minut var. DĂ€refter sĂ„ hĂ€llde vi över smeten till en bunke med mera vatten och dĂ„ fick alla frĂ„n bĂ„de 5:an & 6:an dra en pap- pers ram genom vatten sĂ„ att pappret och vattnet Ă„kte pĂ„. NĂ€r vattnet sila- des av, smeten var kvar som en pap- persliknande massa som vi sedan los- sade och lade en bit tyg mellan varje papper, tills alla papper var klara. Pappren hĂ€ngde vi sedan pĂ„ tork över en dag. DĂ€refter pressades de i nĂ„gra veckor och seden var det klart. Vi ska anvĂ€nda pappret till att skriva fina saker pĂ„ dem Av: Samuel KĂ„ring & Gustav Liepa Åström Hur vi gjorde pappret Intervju med Sture FrĂ„n bussen jag Ă„kte, jag sĂ„g en fjant, pĂ„ gatan ta vĂ€skan utav en tant! Jag stoppade bussen pĂ„ en sekund och skrek. ”Buss pĂ„!” till min lilla hund. Och hunden sprang fort som en mĂ„nraket, tog vĂ€skan, och tjuven i baken bet! Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Sida 2
Bordet Det hĂ€r Ă€r klass ett i Sanda skola. HĂ€r sitter vi framför vĂ„r skola. Vi trivs och har roligt i vĂ„r skola! Viktiga saker för vĂ„ra yngre elever. BORDET Rep, NĂ€r föddes du? Upp, Jag föddes Ă„r 1736 i Greenock i skottland. Rep, Vem var dina förĂ€ldrar? Upp, Min far var instrumentmakare. Rep, Vad fick du för utbildning? Upp, Jag fick instrumentmakare ut- bildning, men slutade innan utbild- ningen var klar. Rep, Vad gjorde du efter din utbild- ning? Upp, jag sökte jobb till instrument- makare. Rep, Fick du jobbet? Upp, Nej det fick jag inte. Rep, Vad Ă€r din kĂ€ndaste uppfinning? Upp, Det var Ă„ngloket Anton 110314 Intervju med James Watt En bok man lĂ€ser har pĂ€rm och blad. Den kan vara sorgsen, hemsk och glad. PĂ„ en bok-gren man sitta och lĂ€sa kan. För en bok Ă€r Ă€ven ett trĂ€d minsann. ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Sida 3 KlĂ€tterstĂ€llningen HĂ€r Ă€r hela vĂ„r klass. Vi Ă€r uppe i vĂ„r roliga klĂ€tterstĂ€llning. Det Ă€r en varm och solig dag.
Samuel och Hannes -”Bra och dĂ„ligt!” Emma:” Det Ă€r en bra skola.” Jennifer: ”Skolan Ă€r bra!” Camila: ”En rolig skola!” Vi har trĂ€ffat Jimmy som jobbar pĂ„ vĂ„rt eget dagis i Sanda. Vi kĂ€nner till honom för att han Ă€ven arbetat pĂ„ sko- lan och fritids. ”hur kan det vara att du jobbar pĂ„ da- gis?” ”Jag tycker det Ă€r kul att jobba med barn och se barnen lĂ€ra sig saker.” Hur lĂ€nge har du jobbat med dagis och skola? -” Ca 3 Ă„r” svarar Jimmy NĂ€r vi frĂ„gar honom vad hans drömyrke som barn var, behöver han inte tĂ€nka efter lĂ€nge, snabbt och be- stĂ€mt blir svaret: FOTBOLLSPROFFS! Jimmy spelar fotboll i division 3 i laget Dahlhem IF, dĂ€r han ocksĂ„ Ă€r lagkap- ten. 22-Ă„ringen bytte klubb frĂ„n Levide förra Ă„ret. I Levide som ocksĂ„ Ă€r hans barndomssocken Ă€r saknaden stor ef- ter den mycket duktiga innerbacken. NĂ€r Jimmy och Peter Öhman bytte till Dalhem sommaren 2010, har det inte gĂ„tt bra för Levide. För Dalhem gick det bĂ€ttre, de kom 3:a i division 3. En bra prestation enligt alla vi kĂ€nner till. Efter tack och hej till Jimmy kĂ€nner vi helt spontant, att det Ă€r synd att Jimmy inte lĂ€ngre jobbar kvar pĂ„ sko- lan. Text av Simon och En av serierna frĂ„n Ă„k 2 Intervju av vĂ„r egen kĂ€ndis Jimmy Tidningens frĂ„ga: Vad tycker du om Sanda skola? Förskoleklassen svarar: Ett val kan vara att vĂ€lja sig vĂ€nner. En val Ă€r det största dĂ€ggdjur vi kĂ€nner Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Sida 4 HĂ€r har vi Kendras pappa som berĂ€t- tar ett spĂ€nnande Ă€ventyr som strĂ€cker sig över hela vĂ€rlden. Kompisgungan HĂ€r har vi flugit upp i vĂ„r kompis- gunga.
Bildtext som beskriver bilden. R. - .Vad och nĂ€r Ă€r du född? C. - Jag föddes 18 December i TingsstĂ€de pĂ„ Gotland. R. - Kan du berĂ€tta lite om dina förĂ€ldrar. C. - Min pappa var en tysk handlare i Visby han hette Wulf Christopher Pol- hammar. Men han dog nĂ€r jag var 8 Ă„r och mamma gifte om sig med en snĂ„l gubbe men han dog 2 Ă„r efter jag blev skickad till en farbror i Stockholm R. - Hur lĂ€nge bodde du i Stockholm? C. - Jag bodde dĂ€r i 2 Ă„r sen dog farbro- dern jag jobbade för. R. - Vad gjorde du dĂ„? C. - Jag gick ut pĂ„ vandring och började som Lill-drĂ€ng och jobbade mig snart upp till inspektor R. - Vad gjorde du sen? C. - Jag ville lĂ€ra mig mer saker. R. - Hur gick det? C. - Det var svĂ„rt för att alla böckerna var skrivna pĂ„ latin. R. - Hur lĂ€rde du dig dĂ„? C. - En dag kom en prĂ€st han ville ha en klocka som visade veckodagar slog kvar- tar och visade solens och mĂ„nens nedgĂ„ng och uppgĂ„ng i byte att jag lĂ€rde mig latin. R. - Vad hĂ€nde efter det? C. - PrĂ€sten som lĂ€rde mig flyttade men dĂ„ hade jag tur en annan prĂ€st kom och lĂ€rde mig. Men senare sa han att jag skulle fara till universitetet i Uppsala. R. - Kan du nĂ€mna nĂ„gra uppfinningar du har kommit pĂ„? C. - Jag har kommit pĂ„ Polhemsknuten och PolhemslĂ„set och Ă€ven konstruerat röda slussen i Stockholm och Polhemskedjan. 110308 Christoffer klass 4 Åk F till Ă„k 4 har utedag en gĂ„ng i veckan. HĂ€r har vi Kendra och Alma frĂ„n Ă„k 1 som hĂ„ller pĂ„ att bygga bo Ă„t nĂ„gon i Spannskogen. Intervju med Christopher Polhem Lisas serie pĂ„ 4 rutor arbete med GIMP klass 4 ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Sida 5
Kan du berÀtta lite om dig sjÀlv? Ja, det kan jag göra. Jag vÀxte upp i Alkmaar i Holland. Jag föddes Är 1572. Vad för utbildning har du? Hendrick Goltzius var min mentor i skolan. Var det du som ritade den första ubÄ- ten? Nej, det var Leonardo da Vinci som gjorde det. Hur tillverkade du din första ubÄt? Jag anvÀnde lufttankar som flyter vid ytan fastgjorda vid flottar och förbundna till ubÄten via slangar, för att sÀkra syretillförsel. I vilka syften kommer din ubÄt att an- vÀndas? Den kommer endast att för forsk- ning. Var tÀnker du testa din ubÄt? Jag tÀnker testa min ubÄt under Themsens yta mitt i London.00 Text av Albin Andersson klass 4 Reporter: Vad heter du? Uppfinnare: Jag heter John. Reporter: NÀr och var Àr du född? Uppfinnare: Jag Àr född Är 1888 i Helensburgh i Skottland. Reporter: Hur gammal Àr du? Uppfinnare: Jag Àr 48 Är gammal. Reporter: Var bor du? Uppfinnare: Jag bodde i Skottland men jag led av dÄlig hÀlsa sÄ jag flyt- tade till Hastings i England dÀr kli- matet var varmare. Reporter: Var utbildade du dig? Uppfinnare: Först gick jag pÄ Scot- land Technical College och University of Glasgow. Reporter: Vad Àr din kÀnda uppfin- ning? Uppfinnare: Det Àr tv-apparatenš Reporter: Vilken betydelse har tv apparaten för naturen, samhÀllet och individ. Uppfinnare: Förut kastade man bara ut tvn men nu har man blivit bÀttre pÄ att Ätervinna den. Reporter: Men för samhÀllet och individ dÄ? Uppfinnare: Den gör mitt eget liv lite roligare men jag vet inte vad dom andra tycker. Reporter: Hur kom du pÄ att du skulle göra en tv-apparat? Uppfinnare: Jag gick en promenad och fick tanken att om man kan höra via radiosignaler borde man kunna se via radiosignaler Reporter: Tog det lÄng tid att bygga tv-apparaten? Uppfinnare: Det tog sju Är. Reporter: Hur sÄg den första kame- ran ut dÄ Uppfinnare: Det var en stor klumpig apparat och den var tvungen att skruva fast den i golvet. Reporter: Okej men varför? Uppfinnare: Det var sÄ mycket som snurrade sÄ den vÀlte vÀldigt lÀtt. Reporter: Vad var det första som visades pÄ tvn? Uppfinnare: Det var en liten docka. Reporter: Hur kÀndes det att vara berömd? Uppfinnare: Det var en otrolig kÀnsla. Reporter: Fanns det andra som ville kopiera din uppfinning? Uppfinnare: Det fanns tvÄ andra brittiska tv-system som gjorde sitt eget tv-system som visade sig vara bÀttre en Bairds. Text av Adam klass 4 Intervju med John Logie Baird Intervju med Cornelis Drebbel Sanda skola ligger centralt belÀgen i fin miljö nÀra naturen. Sida 6
R. - Ni kallas för bröderna Wright men vad heter ni egentligen? W. - Vi heter Orville och Wilbur. R. - nĂ€r Ă€r ni födda? W. - jag Ă€r född 1867 och Orville 1871. R. - var ifrĂ„n kommer ni? W. - vi kommer frĂ„n USA. R. - Vad Ă€r ni kĂ€nda för? W. – vi Ă€r kĂ€nda för att vi byggde den första flygmaskinen som enligt princip var tyngre Ă€n luft! R. - NĂ€r byggde ni er första flygma- skin? W. - vi byggde vĂ„r första maskin 1900. R. - NĂ€r flög ni ert första fullskaliga plan? W. - Tja nĂ€r vi flög vĂ„rt första plan. De var i Kitti Hawk. Text: Wiktor klass 4 BerĂ€ttelsen LOU Jag har hans mobilnummer! Men jag kommer aldrig vĂ„ga ringa
Ett sms? Ja, bra ide! Du har rĂ€tt! Okej, hum ”Jag Ă€lskar dig”, nej. För direkt. ”Du Ă€r sĂ„ himla snygg”, inte heller. DĂ„ tror han att jag Ă€r ytlig
” Jag tyck- er du Ă€r smart”. Ja, det Ă€r bra och uppskattande. Jag, nej förresten, det lĂ„ter bara fĂ„nigt. Jag mĂ„ste komma pĂ„ nĂ„t annat. NĂ„t kort och bra Jag tycker du Ă€r fin! Ja! Perfekt! Okej: j
a
g !? Grrrrr! Dumma katt! Du tryckte pĂ„ skicka!! Jag skrev ju fel!! Jag tycker du Ă€r fis Texta av Sabina klass 3 Intervju med Bröderna Wright . Serie av Sara Ă„k 2 VĂ„ren Knopparna slĂ„r ut vintern tar nu slut. Man blir gladare. FĂ„glarna kvittrar, solen vĂ€rmer. Det luktar grĂ€s och blommorna slĂ„r ut. Man cyklar för att köpa vĂ„rens första mjukglass. Av: Roxana, Joel, Oliver och Lukas ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Sida 7
LJUSSTÖPNING OCH GLASMÅL- NING! NĂ€r vi stöpte ljus hade vi flera vekar och doppade i en stor gryta. I grytan var det vatten i botten pĂ„ grytan och över flöt stearinet. Vi tog vekarna och doppade i grytan. Vi hade pinnar sĂ„ att vi inte brĂ€nde oss i den varma massan. Alla elever fick doppa sĂ„ till slut blev det tjocka ljus. Det var skoj. GLASMÅLNING Sen pĂ„ samma plats (I förskoleklas- sens lokal) mĂ„lade vi pĂ„ glasburkar med glas fĂ€rg. PEPPARKAKS GARNERING Vi fick baka pepparkakor till andra gruppen som kom efter oss för vi hann inte han baka vĂ„ra egna. Vi garnerade pepparkakorna som gruppen innan oss hade bakat. KOPPAR PUTSNING! Personalen hade tagit med sig kopparsaker till skolan sĂ„ att vi fick lĂ€ra oss att putsa kop- par. Vi slog in paket vid samma stat- ion. FILM Vid en station sĂ„g vi en film om gamla jultraditioner. Det var kul att se hur man gjorde förr. Det Ă€r stor skillnad pĂ„ dĂ„ och nu. De hĂ€r dagarna tycker jag kan vara roliga nĂ€r alla i hela skolan gör nĂ„got tillsammans. Av: Anna 6-an. Klintedagen PĂ„ torsdagar Ă€r vi 5 - 6or pĂ„ Klinte- skolan. Det nya Ă€r att nu har ”kaffis” flyttat till ”kulan”. DĂ€r finns biljardbord som man kan boka pĂ„ rasterna. DĂ€r kan man se pĂ„ TV. Det finns soffor som Ă€r sköna, och om man har pengar kan man köpa Festis, mackor, loka, kakor m.m. ”För övrigt Ă€r Klinte dagen ganska kul”, tycker Erik Bladh Ă„k.5 RASTIS! ”Rastis” Ă€r ett stĂ€lle dĂ€r man kan spela ett fotbollsspel, pingis, kort och andra spel. Det finns Ă€ven en dator, men dĂ€r fĂ„r man bara sitta i 5 minuter. Fredrik Österlund ÅK:5 Bildtext som beskriver bilden. NĂ€r och var föddes du? Föddes 17 juni 1895 pĂ„ RĂ„Ă„ i Raus församling i SkĂ„ne. Pappa August Andersson var mĂ„larmĂ€stare och mamma hette Mathilda Fredrika Svensson. Var gick du i skolan? Jag fick lĂ„na pengar av min moster för att kunna studera ekonomi pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm. Hur lĂ€nge var du i USA? I ett par Ă„r. Hur sĂ„g dina första förpackningar ut? Patent pĂ„ mina första förpackningar lĂ€mnades redan 1944. Vad hette ditt företag? Bolaget Tetra Pak registrerades sex Ă„r senare Ă„ret 1950. Gifte du dig? Ja, min fru hette Amelie Elisabeth Verenius och vi fick barnen Gad och Hans. Hans valde att sĂ€lja sin del till brodern. Hur rik var du? Jag var miljardĂ€r. NĂ€r dog du? Jag dog 10 augusti 1983 Av John 110314 klass 4 Intervju av Ruben Rausing Temadag JUL Pojkar skjutsar i vatten-pussar, tvĂ„ smĂ„ lucior som sedan lussar. Vattnet det stĂ€nker sĂ„ de blir blöta. Sedan fĂ„r de pussar för de Ă€r söta! Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Sida 8
Rep, vad heter du? Upp, Guglielmo Marconi. Rep, nĂ€r föddes du? Upp, 25 april 1874. Rep, i vilket land föddes du? Upp, i Bologna i Italien. Rep, vilken Ă€r din uppfinning? Upp, trĂ„dlösa telegrafin. Jag kom pĂ„ vad radiovĂ„gor skulle anvĂ€ndas till. Rep, vilken utbildning har du? Upp, jag var student och började uppfinna i 17-Ă„rs Ă„lder. Rep, vilket pris har du fĂ„tt för din uppfinning? Upp, nobel priset i fysik 1909, dĂ„ jag var 35 Ă„r. Rep, vilken betydelse har din uppfin- ning fĂ„tt? Upp, kommunicera med nĂ„gon lĂ„ngt bort pĂ„ land och till havs vilket var viktigt för alla mĂ€nniskor. Med möj- ligheten att kunna prata med varandra pĂ„ lĂ„nga avstĂ„nd Ă€ven över havet vĂ„gar mĂ€nniskorna Ă„ka lĂ„nga strĂ€ckor över hav och upptĂ€cka nya delar av vĂ€rlden. Sedan kommer ra- dio, TV och telefon. De kommer alla vara viktiga för mĂ€nniskan för att lĂ€ra sig om vĂ€rldens alla hörn. Radi- ovĂ„gorna smutsar inte ner i naturen men kan störa fĂ„glarnas flygvĂ€gar. Text av Noah klass 4 Tack personal för denna tid!!! Vi alla pĂ„ skolan vill tacka av personal som har varit med oss och delat sorg och glĂ€dje. Vi vill tacka: Kristina Enekvist Tina Knutas Carolin Pettersson Vi önskar er de varmaste av lyckönskningar till en glĂ€djefylld framtid! KRAM frĂ„n elever och personal Intervju med Guglielmo Marconi Helikoptern sĂ€nker sig hastigt ner mot marken. Det blir ett kraftigt vinddrag och alla förvĂ„nade djur och mĂ€nniskor hĂ„ller pĂ„ att ramla omkull. Helikoptern landar och motorn tyst- nar. TvĂ„ gubbar kommer utspringande ur helikoptern med ett stort nĂ€t i hĂ€n- derna. -”Vi har skjutit en sömnpil i detta ovanliga djur, sĂ€ger den ena gubben. Vi var pĂ„ jakt efter ett förrymt le- jon frĂ„n cirkusen Minimax. Men hĂ€r har vi hittat nĂ„got riktigt spĂ€nnande som kan vara vĂ€rt att undersöka nĂ€r- mare. Det hĂ€r nĂ€tet ska vi fĂ„nga ho- nom i nĂ€r han sover. Sen ska helikop- tern lyfta upp honom och transpor- tera honom till vĂ„r djurpark hĂ€r i staden.” Text av Petra klass 3 BerĂ€ttelsen som lĂ€saren kan fortsĂ€tta skriva pĂ„... Bete kallas grĂ€set kossan betar. Bete kallas masken nĂ€r man metar. Konstigt Ă€r det men Ă€r Ă€ndĂ„ sant, att mask och grĂ€s kan heta likadant! ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Sida 9
Vi vill tacka Janne!!! Vi vill tacka Janne!! Vi vill tacka Janne, den nya kocken för den goda maten. Vi i Sanda tycker att hans mat sma- kar fantastiskt gott. Janne har lyckats göra hemgjord potatismos, till sĂ„ mĂ„nga elever. Önskar man en matrĂ€tt sĂ„ försöker han fixa det. En morgon började han steka tunn- pannkakor innan klockan var sju. Vi gillar honom jĂ€ttemycket. Det kĂ€nns som att gĂ„ till en restau- rang nĂ€r man gĂ„r till maten och kĂ€n- ner den goda doften. Av: Hugo klass 6 Dödsannonser av elever Ă„k 4 Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Sida 10
VĂ€duren (21 mars—20 april) Det hĂ€r Ă€r ett utmĂ€rkt tillfĂ€lle att planera för en resa. Du trĂ€ffar folk frĂ„n andra kulturer. Oxen (21 april—20 maj) Passa pĂ„ att diskutera frĂ„gor som rör ekonomiska angelĂ€genheter. Det mesta gĂ„r faktisk din vĂ€g nu. Tvillingarna (21 maj—20 juni) Du fĂ„r ett givande utbyte av idĂ©er med nĂ€ra och kĂ€ra idag. Alla Ă€r optimistiska och generösa. KrĂ€ftan (21 juni—22 juli) En produktiv dag i jobbet! Ge- mensamma projekt blir lyckosamma och framtiden ser mycket ljus ut. Lejonet (23 juli—22 augusti) Det hĂ€r Ă€r ett bra tillfĂ€lle att planera för en semester. Idrott och umgĂ€nge med barn stĂ„r i fokus. Jungfrun (23 augusti– 22 sep- tember) En familjediskussion kretsar kring praktiska frĂ„gor idag. Alla vill dra sitt strĂ„ till stacken. VĂ„gen (23 september—22 okto- ber) Din positiva instĂ€llning smittar av sig pĂ„ andra idag. Alla förstĂ„r att du vet vad du pratar om. Skorpionen (23 oktober—21 november) Det hĂ€r Ă€r ett bra tillfĂ€lle att göra affĂ€rer. Du kan förbĂ€ttra din inkomst. Framtiden ser ljus ut. Skytten (22 november—21 december) Det hĂ€r ser ut att bli en myck- et lyckosam tid för dig. Du försöker tĂ€nka i praktiska banor. Stenbocken (22 december— 19 januari) Det lönar sig att vara lite envis nu. Du hittar de svar du söker. Rutinarbete kĂ€nns inte trĂ„kigt. Vattumannen ( 20 januari—19 februari) Ett samtal med en bekant ger god utdelning. Ni verkar ocksĂ„ mycket glada över att ha trĂ€ffats igen. Fiskarna (20 februari—20 mars) Du gör ett fantastiskt intryck pĂ„ inflytelserika personer. Du verkar inte kunna göra nĂ„gonting fel! Horoskop En vis kan vara en liten gris, som Ă€r mycket förstĂ„ndig pĂ„ grisars vis. ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Sida 11 VĂ„ren Solen skiner, snön smĂ€lter, knopparna slĂ„r ut. Trasten sĂ€ger tittut. Det doftar grĂ€s, vi spelar fotboll igen. Vi plockar fram cykeln, cyklar till farmor. Det kĂ€nns hĂ€rligt. VĂ„ren Ă€r hĂ€r. Av: Linus A. Kajsa, Alexandra, Anna O.
Inom rektorsomrĂ„det finns förskolan SandlĂ„dan med tre avdelningar för barn 1 - 5 Ă„r. Förskoleklass. Förskoleklass för vĂ„ra 6-Ă„ringar och grundskola för 1-6. Vidare har vi ett fritidshem med tvĂ„ avdelningar. Vi skapar en öppen atmosfĂ€r i kontakten med förĂ€ldrar. Vi ser förĂ€ldrarna som en kunskapsresurs i skolarbetet dĂ€r de ocksĂ„ kan bidra med erfarenhet frĂ„n sĂ„vĂ€l yrkesliv som fritid. Det Ă€r viktigt med fungerande förĂ€ldraförening och skolrĂ„d. Under nĂ„gra var det tĂ€nkt att klass 2 skulle klĂ€cka nĂ„gra TriopsĂ€gg och följa dess utveckling. Triops Ă€r ett litet krĂ€ftdjur. Tri- opsen bĂ„de simmar och andas med benen. Är försedd med 3 ögon, dĂ€rav namnet. Av 20 Ă€gg lyckades vi fĂ„ ett Ă€gg att utvecklas. Första dagarna ma- tade vi den med babymat som följ- de med. Den vĂ€xte dag för dag och efter en vecka var den en knapp centimeter lĂ„ng. Vi flyttade dĂ„ över den till en större skĂ„l och glad simmade den runt dĂ€ri. Men nĂ€sta morgon nĂ€r vi entusiastiskt blick- ade ner i skĂ„len lĂ„g vĂ„r lille vĂ€n död, till allas stora sorg. Blommor plockades och dödsannons skrevs. Begravning Ă€ger rum tisdagen den 24/5. HĂ€r visar Malte och Matheus frĂ„n klass 2 upp sina arbeten i origami. REGION GOTLAND Sanda skola 623 79 KLINTEHAMN Gotland Alla har rĂ€tten att trivas i skolan! Skola: Tel: 0498-242227 Fritids: 0498-242060 Vi ses pĂ„ skolan! Triops försök i klass 2

More Related Content

Nytt i Sanda 2011 skoltidning

  • 1. Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Genom glĂ€dje och lust att lĂ€ra skapas trygghet och en bred kunskapsbas. Det Ă€r viktigt för oss pĂ„ skolan att ge goda möjligheter för elevernas sprĂ„kutveckling och att eleverna utvecklar social kompetens och samarbetsförmĂ„ga sĂ„ att respekt och arbetsro rĂ„der. Vi arbetar för att alla elever ska uppnĂ„ kunskapsmĂ„len . I Ă„r har vi gjort vĂ„r egen tidning. VĂ„r egen Klintekock! HallĂ„ dĂ€r
 ..Jan ”kocken Janne” Olsson, Jobbar nu som kock i skol- köket i Klinteskolan. Var har du jobbat tidi- gare? – HĂ€r pĂ„ Gotland har jag arbetat pĂ„ Högbyskolan och nu sist pĂ„ GrĂ„boskolan. Men innan jag flyttade hem till Gotland har jag huvudsaklig- en jobbat pĂ„ olika restau- ranger. SmĂ„land, SĂ€len, Stockholm, Los Angeles och New York Ă€r nĂ„gra av de platser dĂ€r jag jobbat. Hur mĂ„nga lagar du mat till varje dag? – Vi lagar mat till cirka 700 personer varje dag. Vilken Ă€r din favoritmat? – Halstrad tonfisk, kroppka- kor och raggmunk Ă€r nĂ„gra riktiga favoriter. Skulle vi kunna fĂ„ mat frĂ„n andra lĂ€nder t.ex. en vecka med mexikansk mat. – Det Ă€r klart att ni i Sanda kan fĂ„ mat som anknyter till andra lĂ€nder, men dĂ„ ser vi gĂ€rna att hela skolan följer den temamatsedeln. Kan vi fĂ„ Bregott i stĂ€l- let för LĂ€tta? Vi ha hört att det Ă€r nyttigare. – Det Ă€r nĂ„got ni fĂ„r ta upp med er ”mattant”. Det Ă€r hon som bestĂ€ller. Det stĂ€mmer att Bregott Ă€r ett bĂ€ttre fett. Vilken mat gillar elever- na bĂ€st? – De gillar hamburgare, tacos och pizza bĂ€st. Skulle du kunna komma och hĂ€lsa pĂ„ oss i Sanda skola, sĂ„ att vi fĂ„r se vem du Ă€r som lagar sĂ„ god mat? – Jag kommer gĂ€rna och hĂ€lsar pĂ„ er vid tillfĂ€lle och dĂ„ kan vi prata skolmat. Vi som arbetar med maten Ă€r jĂ€tteglada om ni tycker om det vi serverar er. Det Ă€r faktiskt sĂ„ att det Ă€r ni som Ă€r grunden för det arbete vi har, sĂ„ ni har all rĂ€tt att ha synpunkter pĂ„ det som ser- veras. Tack för att ni bryr er. Fredagen den 29/4 fick Joel ett lyckligt Ă€ventyr. Vi var nĂ€mligen vid Ă„n och körde bĂ„trace och hans bĂ„t vann. Först letade vi pinnar som vi skulle ha att peta med. VĂ„ra faddrar i Ă„k 5 var med. Ett mirakel hĂ€nde för Titanic, Olivers bĂ„t, som trots flera grundstötningar kunde ta sig i mĂ„l . Titanic Ă€r 55 Ă„r gammal och byggd av Olivers, farfar. Vilgot, Malte och Robin fastnade i leran, men har nu kommit loss och Ă€r tillbaka i skolan. Efter racet Ă„t vi vĂ„r efter- lĂ€ngtade matsĂ€ck. Klass 2 Sanda. I det hĂ€r numret: Bussiga STURE 2 Skolans frĂ„ga 4 POLHEM 5 Tema jul 8 Klintedagen 8 Skolans ros 10 Horoskop 11 SĂ€rskilt intres- santa artiklar:  LĂ€s vĂ„ra vĂ„rdikter  LĂ€s vĂ„ra roliga rim ramsor  Dödsannonserna pĂ„ vĂ„ra husdjur  Intervjuer av kĂ€nda uppfinnare  Information om skolans verksamhet BĂ„trace vid Ă„n NYTT i SANDA LĂ€sĂ„r 2010-2011 ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Dans rock pĂ„ en stock, gjorde skolans tjocka kock. Slog med lock, hoppa bock, och var klĂ€dd i rutig rock!
  • 2. Vi började med att frĂ„ga Sture hur det kan vara att han kör buss. Sture svarade dĂ„ - För att jag slutade med lantbruket pĂ„ heltid, pĂ„ grund av mina höfter. SĂ„ jag bytte grisarna mot bussen. Sture har jobbat med att köra buss i 20 Ă„r. Sture tycker att det roligaste Ă€r att trĂ€ffa mĂ€nniskor och att fĂ„ se mycket under de lĂ€ngre turerna. DĂ€re- mot Ă€r det trĂ„kigt att stĂ€da bussen. - Om jag inte skulle köra buss skulle jag nog köra taxi. NĂ€r Sture var liten sĂ„ ville han bli bonde. Han bor i MĂ€sterby pĂ„ sin gĂ„rd. Av: Jonathan TofftĂ©n & Julius Nilsson Sture vid ratten Intervju med Victoria ÅkerbĂ€ck, Isabellas, Olivers och Wendelas mamma Bor i Hejde pĂ„ en bondgĂ„rd tillsam- mans med Reine. Victoria svarar: -”Jag har jobbat pĂ„ akuten pĂ„ Visby lasarett i 17Ă„r. Jag tycker om det jobbet för att jag tycker om att ta hand om mĂ€nniskor och att hjĂ€lpa sjuka. Det Ă€r trĂ„kigt nĂ€r mĂ€nniskor dör för tidigt. Om jag inte skulle jobba pĂ„ sjukhuset sĂ„ skulle jag vilja jobba som skĂ„despelare! Som hobby har jag att ta hand om vĂ„ra lamm, tova ull, spela piano och renovera hus. Jag drömde om att bli skĂ„despelerska nĂ€r jag var liten.” Av: Wendela ÅkerbĂ€ck 5:an Vi började med att riva papper frĂ„n nĂ„gra gamla Gotlands Allehanda. Vi rev papper flera gĂ„nger tills vi fyllt en pappers korg med smĂ„, smĂ„ pappers- bitar. 6:an fick börjas med att göra smeten, eller vad man kalla det. Vi började med att hĂ€lla lite vatten i en tunna, sen i med tidnings bitarna och sĂ„ tog vi en hand – betong - rörare. Alla i 6:an gick blanda i en minut var. DĂ€refter sĂ„ hĂ€llde vi över smeten till en bunke med mera vatten och dĂ„ fick alla frĂ„n bĂ„de 5:an & 6:an dra en pap- pers ram genom vatten sĂ„ att pappret och vattnet Ă„kte pĂ„. NĂ€r vattnet sila- des av, smeten var kvar som en pap- persliknande massa som vi sedan los- sade och lade en bit tyg mellan varje papper, tills alla papper var klara. Pappren hĂ€ngde vi sedan pĂ„ tork över en dag. DĂ€refter pressades de i nĂ„gra veckor och seden var det klart. Vi ska anvĂ€nda pappret till att skriva fina saker pĂ„ dem Av: Samuel KĂ„ring & Gustav Liepa Åström Hur vi gjorde pappret Intervju med Sture FrĂ„n bussen jag Ă„kte, jag sĂ„g en fjant, pĂ„ gatan ta vĂ€skan utav en tant! Jag stoppade bussen pĂ„ en sekund och skrek. ”Buss pĂ„!” till min lilla hund. Och hunden sprang fort som en mĂ„nraket, tog vĂ€skan, och tjuven i baken bet! Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Sida 2
  • 3. Bordet Det hĂ€r Ă€r klass ett i Sanda skola. HĂ€r sitter vi framför vĂ„r skola. Vi trivs och har roligt i vĂ„r skola! Viktiga saker för vĂ„ra yngre elever. BORDET Rep, NĂ€r föddes du? Upp, Jag föddes Ă„r 1736 i Greenock i skottland. Rep, Vem var dina förĂ€ldrar? Upp, Min far var instrumentmakare. Rep, Vad fick du för utbildning? Upp, Jag fick instrumentmakare ut- bildning, men slutade innan utbild- ningen var klar. Rep, Vad gjorde du efter din utbild- ning? Upp, jag sökte jobb till instrument- makare. Rep, Fick du jobbet? Upp, Nej det fick jag inte. Rep, Vad Ă€r din kĂ€ndaste uppfinning? Upp, Det var Ă„ngloket Anton 110314 Intervju med James Watt En bok man lĂ€ser har pĂ€rm och blad. Den kan vara sorgsen, hemsk och glad. PĂ„ en bok-gren man sitta och lĂ€sa kan. För en bok Ă€r Ă€ven ett trĂ€d minsann. ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Sida 3 KlĂ€tterstĂ€llningen HĂ€r Ă€r hela vĂ„r klass. Vi Ă€r uppe i vĂ„r roliga klĂ€tterstĂ€llning. Det Ă€r en varm och solig dag.
  • 4. Samuel och Hannes -”Bra och dĂ„ligt!” Emma:” Det Ă€r en bra skola.” Jennifer: ”Skolan Ă€r bra!” Camila: ”En rolig skola!” Vi har trĂ€ffat Jimmy som jobbar pĂ„ vĂ„rt eget dagis i Sanda. Vi kĂ€nner till honom för att han Ă€ven arbetat pĂ„ sko- lan och fritids. ”hur kan det vara att du jobbar pĂ„ da- gis?” ”Jag tycker det Ă€r kul att jobba med barn och se barnen lĂ€ra sig saker.” Hur lĂ€nge har du jobbat med dagis och skola? -” Ca 3 Ă„r” svarar Jimmy NĂ€r vi frĂ„gar honom vad hans drömyrke som barn var, behöver han inte tĂ€nka efter lĂ€nge, snabbt och be- stĂ€mt blir svaret: FOTBOLLSPROFFS! Jimmy spelar fotboll i division 3 i laget Dahlhem IF, dĂ€r han ocksĂ„ Ă€r lagkap- ten. 22-Ă„ringen bytte klubb frĂ„n Levide förra Ă„ret. I Levide som ocksĂ„ Ă€r hans barndomssocken Ă€r saknaden stor ef- ter den mycket duktiga innerbacken. NĂ€r Jimmy och Peter Öhman bytte till Dalhem sommaren 2010, har det inte gĂ„tt bra för Levide. För Dalhem gick det bĂ€ttre, de kom 3:a i division 3. En bra prestation enligt alla vi kĂ€nner till. Efter tack och hej till Jimmy kĂ€nner vi helt spontant, att det Ă€r synd att Jimmy inte lĂ€ngre jobbar kvar pĂ„ sko- lan. Text av Simon och En av serierna frĂ„n Ă„k 2 Intervju av vĂ„r egen kĂ€ndis Jimmy Tidningens frĂ„ga: Vad tycker du om Sanda skola? Förskoleklassen svarar: Ett val kan vara att vĂ€lja sig vĂ€nner. En val Ă€r det största dĂ€ggdjur vi kĂ€nner Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Sida 4 HĂ€r har vi Kendras pappa som berĂ€t- tar ett spĂ€nnande Ă€ventyr som strĂ€cker sig över hela vĂ€rlden. Kompisgungan HĂ€r har vi flugit upp i vĂ„r kompis- gunga.
  • 5. Bildtext som beskriver bilden. R. - .Vad och nĂ€r Ă€r du född? C. - Jag föddes 18 December i TingsstĂ€de pĂ„ Gotland. R. - Kan du berĂ€tta lite om dina förĂ€ldrar. C. - Min pappa var en tysk handlare i Visby han hette Wulf Christopher Pol- hammar. Men han dog nĂ€r jag var 8 Ă„r och mamma gifte om sig med en snĂ„l gubbe men han dog 2 Ă„r efter jag blev skickad till en farbror i Stockholm R. - Hur lĂ€nge bodde du i Stockholm? C. - Jag bodde dĂ€r i 2 Ă„r sen dog farbro- dern jag jobbade för. R. - Vad gjorde du dĂ„? C. - Jag gick ut pĂ„ vandring och började som Lill-drĂ€ng och jobbade mig snart upp till inspektor R. - Vad gjorde du sen? C. - Jag ville lĂ€ra mig mer saker. R. - Hur gick det? C. - Det var svĂ„rt för att alla böckerna var skrivna pĂ„ latin. R. - Hur lĂ€rde du dig dĂ„? C. - En dag kom en prĂ€st han ville ha en klocka som visade veckodagar slog kvar- tar och visade solens och mĂ„nens nedgĂ„ng och uppgĂ„ng i byte att jag lĂ€rde mig latin. R. - Vad hĂ€nde efter det? C. - PrĂ€sten som lĂ€rde mig flyttade men dĂ„ hade jag tur en annan prĂ€st kom och lĂ€rde mig. Men senare sa han att jag skulle fara till universitetet i Uppsala. R. - Kan du nĂ€mna nĂ„gra uppfinningar du har kommit pĂ„? C. - Jag har kommit pĂ„ Polhemsknuten och PolhemslĂ„set och Ă€ven konstruerat röda slussen i Stockholm och Polhemskedjan. 110308 Christoffer klass 4 Åk F till Ă„k 4 har utedag en gĂ„ng i veckan. HĂ€r har vi Kendra och Alma frĂ„n Ă„k 1 som hĂ„ller pĂ„ att bygga bo Ă„t nĂ„gon i Spannskogen. Intervju med Christopher Polhem Lisas serie pĂ„ 4 rutor arbete med GIMP klass 4 ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Sida 5
  • 6. Kan du berĂ€tta lite om dig sjĂ€lv? Ja, det kan jag göra. Jag vĂ€xte upp i Alkmaar i Holland. Jag föddes Ă„r 1572. Vad för utbildning har du? Hendrick Goltzius var min mentor i skolan. Var det du som ritade den första ubĂ„- ten? Nej, det var Leonardo da Vinci som gjorde det. Hur tillverkade du din första ubĂ„t? Jag anvĂ€nde lufttankar som flyter vid ytan fastgjorda vid flottar och förbundna till ubĂ„ten via slangar, för att sĂ€kra syretillförsel. I vilka syften kommer din ubĂ„t att an- vĂ€ndas? Den kommer endast att för forsk- ning. Var tĂ€nker du testa din ubĂ„t? Jag tĂ€nker testa min ubĂ„t under Themsens yta mitt i London.00 Text av Albin Andersson klass 4 Reporter: Vad heter du? Uppfinnare: Jag heter John. Reporter: NĂ€r och var Ă€r du född? Uppfinnare: Jag Ă€r född Ă„r 1888 i Helensburgh i Skottland. Reporter: Hur gammal Ă€r du? Uppfinnare: Jag Ă€r 48 Ă„r gammal. Reporter: Var bor du? Uppfinnare: Jag bodde i Skottland men jag led av dĂ„lig hĂ€lsa sĂ„ jag flyt- tade till Hastings i England dĂ€r kli- matet var varmare. Reporter: Var utbildade du dig? Uppfinnare: Först gick jag pĂ„ Scot- land Technical College och University of Glasgow. Reporter: Vad Ă€r din kĂ€nda uppfin- ning? Uppfinnare: Det Ă€r tv-apparatenš Reporter: Vilken betydelse har tv apparaten för naturen, samhĂ€llet och individ. Uppfinnare: Förut kastade man bara ut tvn men nu har man blivit bĂ€ttre pĂ„ att Ă„tervinna den. Reporter: Men för samhĂ€llet och individ dĂ„? Uppfinnare: Den gör mitt eget liv lite roligare men jag vet inte vad dom andra tycker. Reporter: Hur kom du pĂ„ att du skulle göra en tv-apparat? Uppfinnare: Jag gick en promenad och fick tanken att om man kan höra via radiosignaler borde man kunna se via radiosignaler Reporter: Tog det lĂ„ng tid att bygga tv-apparaten? Uppfinnare: Det tog sju Ă„r. Reporter: Hur sĂ„g den första kame- ran ut dĂ„ Uppfinnare: Det var en stor klumpig apparat och den var tvungen att skruva fast den i golvet. Reporter: Okej men varför? Uppfinnare: Det var sĂ„ mycket som snurrade sĂ„ den vĂ€lte vĂ€ldigt lĂ€tt. Reporter: Vad var det första som visades pĂ„ tvn? Uppfinnare: Det var en liten docka. Reporter: Hur kĂ€ndes det att vara berömd? Uppfinnare: Det var en otrolig kĂ€nsla. Reporter: Fanns det andra som ville kopiera din uppfinning? Uppfinnare: Det fanns tvĂ„ andra brittiska tv-system som gjorde sitt eget tv-system som visade sig vara bĂ€ttre en Bairds. Text av Adam klass 4 Intervju med John Logie Baird Intervju med Cornelis Drebbel Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Sida 6
  • 7. R. - Ni kallas för bröderna Wright men vad heter ni egentligen? W. - Vi heter Orville och Wilbur. R. - nĂ€r Ă€r ni födda? W. - jag Ă€r född 1867 och Orville 1871. R. - var ifrĂ„n kommer ni? W. - vi kommer frĂ„n USA. R. - Vad Ă€r ni kĂ€nda för? W. – vi Ă€r kĂ€nda för att vi byggde den första flygmaskinen som enligt princip var tyngre Ă€n luft! R. - NĂ€r byggde ni er första flygma- skin? W. - vi byggde vĂ„r första maskin 1900. R. - NĂ€r flög ni ert första fullskaliga plan? W. - Tja nĂ€r vi flög vĂ„rt första plan. De var i Kitti Hawk. Text: Wiktor klass 4 BerĂ€ttelsen LOU Jag har hans mobilnummer! Men jag kommer aldrig vĂ„ga ringa
Ett sms? Ja, bra ide! Du har rĂ€tt! Okej, hum ”Jag Ă€lskar dig”, nej. För direkt. ”Du Ă€r sĂ„ himla snygg”, inte heller. DĂ„ tror han att jag Ă€r ytlig
” Jag tyck- er du Ă€r smart”. Ja, det Ă€r bra och uppskattande. Jag, nej förresten, det lĂ„ter bara fĂ„nigt. Jag mĂ„ste komma pĂ„ nĂ„t annat. NĂ„t kort och bra Jag tycker du Ă€r fin! Ja! Perfekt! Okej: j
a
g !? Grrrrr! Dumma katt! Du tryckte pĂ„ skicka!! Jag skrev ju fel!! Jag tycker du Ă€r fis Texta av Sabina klass 3 Intervju med Bröderna Wright . Serie av Sara Ă„k 2 VĂ„ren Knopparna slĂ„r ut vintern tar nu slut. Man blir gladare. FĂ„glarna kvittrar, solen vĂ€rmer. Det luktar grĂ€s och blommorna slĂ„r ut. Man cyklar för att köpa vĂ„rens första mjukglass. Av: Roxana, Joel, Oliver och Lukas ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Sida 7
  • 8. LJUSSTÖPNING OCH GLASMÅL- NING! NĂ€r vi stöpte ljus hade vi flera vekar och doppade i en stor gryta. I grytan var det vatten i botten pĂ„ grytan och över flöt stearinet. Vi tog vekarna och doppade i grytan. Vi hade pinnar sĂ„ att vi inte brĂ€nde oss i den varma massan. Alla elever fick doppa sĂ„ till slut blev det tjocka ljus. Det var skoj. GLASMÅLNING Sen pĂ„ samma plats (I förskoleklas- sens lokal) mĂ„lade vi pĂ„ glasburkar med glas fĂ€rg. PEPPARKAKS GARNERING Vi fick baka pepparkakor till andra gruppen som kom efter oss för vi hann inte han baka vĂ„ra egna. Vi garnerade pepparkakorna som gruppen innan oss hade bakat. KOPPAR PUTSNING! Personalen hade tagit med sig kopparsaker till skolan sĂ„ att vi fick lĂ€ra oss att putsa kop- par. Vi slog in paket vid samma stat- ion. FILM Vid en station sĂ„g vi en film om gamla jultraditioner. Det var kul att se hur man gjorde förr. Det Ă€r stor skillnad pĂ„ dĂ„ och nu. De hĂ€r dagarna tycker jag kan vara roliga nĂ€r alla i hela skolan gör nĂ„got tillsammans. Av: Anna 6-an. Klintedagen PĂ„ torsdagar Ă€r vi 5 - 6or pĂ„ Klinte- skolan. Det nya Ă€r att nu har ”kaffis” flyttat till ”kulan”. DĂ€r finns biljardbord som man kan boka pĂ„ rasterna. DĂ€r kan man se pĂ„ TV. Det finns soffor som Ă€r sköna, och om man har pengar kan man köpa Festis, mackor, loka, kakor m.m. ”För övrigt Ă€r Klinte dagen ganska kul”, tycker Erik Bladh Ă„k.5 RASTIS! ”Rastis” Ă€r ett stĂ€lle dĂ€r man kan spela ett fotbollsspel, pingis, kort och andra spel. Det finns Ă€ven en dator, men dĂ€r fĂ„r man bara sitta i 5 minuter. Fredrik Österlund ÅK:5 Bildtext som beskriver bilden. NĂ€r och var föddes du? Föddes 17 juni 1895 pĂ„ RĂ„Ă„ i Raus församling i SkĂ„ne. Pappa August Andersson var mĂ„larmĂ€stare och mamma hette Mathilda Fredrika Svensson. Var gick du i skolan? Jag fick lĂ„na pengar av min moster för att kunna studera ekonomi pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm. Hur lĂ€nge var du i USA? I ett par Ă„r. Hur sĂ„g dina första förpackningar ut? Patent pĂ„ mina första förpackningar lĂ€mnades redan 1944. Vad hette ditt företag? Bolaget Tetra Pak registrerades sex Ă„r senare Ă„ret 1950. Gifte du dig? Ja, min fru hette Amelie Elisabeth Verenius och vi fick barnen Gad och Hans. Hans valde att sĂ€lja sin del till brodern. Hur rik var du? Jag var miljardĂ€r. NĂ€r dog du? Jag dog 10 augusti 1983 Av John 110314 klass 4 Intervju av Ruben Rausing Temadag JUL Pojkar skjutsar i vatten-pussar, tvĂ„ smĂ„ lucior som sedan lussar. Vattnet det stĂ€nker sĂ„ de blir blöta. Sedan fĂ„r de pussar för de Ă€r söta! Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Sida 8
  • 9. Rep, vad heter du? Upp, Guglielmo Marconi. Rep, nĂ€r föddes du? Upp, 25 april 1874. Rep, i vilket land föddes du? Upp, i Bologna i Italien. Rep, vilken Ă€r din uppfinning? Upp, trĂ„dlösa telegrafin. Jag kom pĂ„ vad radiovĂ„gor skulle anvĂ€ndas till. Rep, vilken utbildning har du? Upp, jag var student och började uppfinna i 17-Ă„rs Ă„lder. Rep, vilket pris har du fĂ„tt för din uppfinning? Upp, nobel priset i fysik 1909, dĂ„ jag var 35 Ă„r. Rep, vilken betydelse har din uppfin- ning fĂ„tt? Upp, kommunicera med nĂ„gon lĂ„ngt bort pĂ„ land och till havs vilket var viktigt för alla mĂ€nniskor. Med möj- ligheten att kunna prata med varandra pĂ„ lĂ„nga avstĂ„nd Ă€ven över havet vĂ„gar mĂ€nniskorna Ă„ka lĂ„nga strĂ€ckor över hav och upptĂ€cka nya delar av vĂ€rlden. Sedan kommer ra- dio, TV och telefon. De kommer alla vara viktiga för mĂ€nniskan för att lĂ€ra sig om vĂ€rldens alla hörn. Radi- ovĂ„gorna smutsar inte ner i naturen men kan störa fĂ„glarnas flygvĂ€gar. Text av Noah klass 4 Tack personal för denna tid!!! Vi alla pĂ„ skolan vill tacka av personal som har varit med oss och delat sorg och glĂ€dje. Vi vill tacka: Kristina Enekvist Tina Knutas Carolin Pettersson Vi önskar er de varmaste av lyckönskningar till en glĂ€djefylld framtid! KRAM frĂ„n elever och personal Intervju med Guglielmo Marconi Helikoptern sĂ€nker sig hastigt ner mot marken. Det blir ett kraftigt vinddrag och alla förvĂ„nade djur och mĂ€nniskor hĂ„ller pĂ„ att ramla omkull. Helikoptern landar och motorn tyst- nar. TvĂ„ gubbar kommer utspringande ur helikoptern med ett stort nĂ€t i hĂ€n- derna. -”Vi har skjutit en sömnpil i detta ovanliga djur, sĂ€ger den ena gubben. Vi var pĂ„ jakt efter ett förrymt le- jon frĂ„n cirkusen Minimax. Men hĂ€r har vi hittat nĂ„got riktigt spĂ€nnande som kan vara vĂ€rt att undersöka nĂ€r- mare. Det hĂ€r nĂ€tet ska vi fĂ„nga ho- nom i nĂ€r han sover. Sen ska helikop- tern lyfta upp honom och transpor- tera honom till vĂ„r djurpark hĂ€r i staden.” Text av Petra klass 3 BerĂ€ttelsen som lĂ€saren kan fortsĂ€tta skriva pĂ„... Bete kallas grĂ€set kossan betar. Bete kallas masken nĂ€r man metar. Konstigt Ă€r det men Ă€r Ă€ndĂ„ sant, att mask och grĂ€s kan heta likadant! ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Sida 9
  • 10. Vi vill tacka Janne!!! Vi vill tacka Janne!! Vi vill tacka Janne, den nya kocken för den goda maten. Vi i Sanda tycker att hans mat sma- kar fantastiskt gott. Janne har lyckats göra hemgjord potatismos, till sĂ„ mĂ„nga elever. Önskar man en matrĂ€tt sĂ„ försöker han fixa det. En morgon började han steka tunn- pannkakor innan klockan var sju. Vi gillar honom jĂ€ttemycket. Det kĂ€nns som att gĂ„ till en restau- rang nĂ€r man gĂ„r till maten och kĂ€n- ner den goda doften. Av: Hugo klass 6 Dödsannonser av elever Ă„k 4 Sanda skola ligger centralt belĂ€gen i fin miljö nĂ€ra naturen. Sida 10
  • 11. VĂ€duren (21 mars—20 april) Det hĂ€r Ă€r ett utmĂ€rkt tillfĂ€lle att planera för en resa. Du trĂ€ffar folk frĂ„n andra kulturer. Oxen (21 april—20 maj) Passa pĂ„ att diskutera frĂ„gor som rör ekonomiska angelĂ€genheter. Det mesta gĂ„r faktisk din vĂ€g nu. Tvillingarna (21 maj—20 juni) Du fĂ„r ett givande utbyte av idĂ©er med nĂ€ra och kĂ€ra idag. Alla Ă€r optimistiska och generösa. KrĂ€ftan (21 juni—22 juli) En produktiv dag i jobbet! Ge- mensamma projekt blir lyckosamma och framtiden ser mycket ljus ut. Lejonet (23 juli—22 augusti) Det hĂ€r Ă€r ett bra tillfĂ€lle att planera för en semester. Idrott och umgĂ€nge med barn stĂ„r i fokus. Jungfrun (23 augusti– 22 sep- tember) En familjediskussion kretsar kring praktiska frĂ„gor idag. Alla vill dra sitt strĂ„ till stacken. VĂ„gen (23 september—22 okto- ber) Din positiva instĂ€llning smittar av sig pĂ„ andra idag. Alla förstĂ„r att du vet vad du pratar om. Skorpionen (23 oktober—21 november) Det hĂ€r Ă€r ett bra tillfĂ€lle att göra affĂ€rer. Du kan förbĂ€ttra din inkomst. Framtiden ser ljus ut. Skytten (22 november—21 december) Det hĂ€r ser ut att bli en myck- et lyckosam tid för dig. Du försöker tĂ€nka i praktiska banor. Stenbocken (22 december— 19 januari) Det lönar sig att vara lite envis nu. Du hittar de svar du söker. Rutinarbete kĂ€nns inte trĂ„kigt. Vattumannen ( 20 januari—19 februari) Ett samtal med en bekant ger god utdelning. Ni verkar ocksĂ„ mycket glada över att ha trĂ€ffats igen. Fiskarna (20 februari—20 mars) Du gör ett fantastiskt intryck pĂ„ inflytelserika personer. Du verkar inte kunna göra nĂ„gonting fel! Horoskop En vis kan vara en liten gris, som Ă€r mycket förstĂ„ndig pĂ„ grisars vis. ÅrgĂ„ng 2011, nummer 1 Sida 11 VĂ„ren Solen skiner, snön smĂ€lter, knopparna slĂ„r ut. Trasten sĂ€ger tittut. Det doftar grĂ€s, vi spelar fotboll igen. Vi plockar fram cykeln, cyklar till farmor. Det kĂ€nns hĂ€rligt. VĂ„ren Ă€r hĂ€r. Av: Linus A. Kajsa, Alexandra, Anna O.
  • 12. Inom rektorsomrĂ„det finns förskolan SandlĂ„dan med tre avdelningar för barn 1 - 5 Ă„r. Förskoleklass. Förskoleklass för vĂ„ra 6-Ă„ringar och grundskola för 1-6. Vidare har vi ett fritidshem med tvĂ„ avdelningar. Vi skapar en öppen atmosfĂ€r i kontakten med förĂ€ldrar. Vi ser förĂ€ldrarna som en kunskapsresurs i skolarbetet dĂ€r de ocksĂ„ kan bidra med erfarenhet frĂ„n sĂ„vĂ€l yrkesliv som fritid. Det Ă€r viktigt med fungerande förĂ€ldraförening och skolrĂ„d. Under nĂ„gra var det tĂ€nkt att klass 2 skulle klĂ€cka nĂ„gra TriopsĂ€gg och följa dess utveckling. Triops Ă€r ett litet krĂ€ftdjur. Tri- opsen bĂ„de simmar och andas med benen. Är försedd med 3 ögon, dĂ€rav namnet. Av 20 Ă€gg lyckades vi fĂ„ ett Ă€gg att utvecklas. Första dagarna ma- tade vi den med babymat som följ- de med. Den vĂ€xte dag för dag och efter en vecka var den en knapp centimeter lĂ„ng. Vi flyttade dĂ„ över den till en större skĂ„l och glad simmade den runt dĂ€ri. Men nĂ€sta morgon nĂ€r vi entusiastiskt blick- ade ner i skĂ„len lĂ„g vĂ„r lille vĂ€n död, till allas stora sorg. Blommor plockades och dödsannons skrevs. Begravning Ă€ger rum tisdagen den 24/5. HĂ€r visar Malte och Matheus frĂ„n klass 2 upp sina arbeten i origami. REGION GOTLAND Sanda skola 623 79 KLINTEHAMN Gotland Alla har rĂ€tten att trivas i skolan! Skola: Tel: 0498-242227 Fritids: 0498-242060 Vi ses pĂ„ skolan! Triops försök i klass 2