2. Kunskapssynen 辰r en integrerad del av samh辰llets grundsyn. F旦r辰ndringar i arbetsliv och samh辰lle formar m奪l f旦r utbildning och attityder till l辰rande. F旦r att f旦rst奪 dagens syn p奪 kunskap och kompetens m奪ste vi kasta en blick tillbaka.
3. Sokrates (400frk)M辰ster - l辰rlings traditionen skapades redan p奪 medeltiden. (600-talet)Redan p奪 den h辰r tiden betonade han reflektionens betydelse i l辰rprocessenSokratiska samtalet. L辰rjungen utvecklar sitt t辰nkande genom l辰rarens insiktsfulla fr奪gor som f旦rdjupar l辰rjungens f旦rst奪else. M辰staren var en f旦rebild och arbetsledare och l辰rjungen skulle tr辰na sina f辰rdigheter f旦r att bli skicklig i yrket. Han gjorde en liknelse med en kvinna som skulle f旦da. Detta f旦r att illustrera HURmentorn/handledaren genom samtal kan hj辰lpa l辰rjungen att f旦da en insikt som inte kan f旦rmedlas av andra. Aristoteles myntade begreppet praktiskt t辰nkande Phronesis man v辰rderar kunskap om vad och 辰ven kunskap om hur.
4. VAD?Vad avser inneh奪llet i det som skall l辰ras ut. Handlar om m奪let. HUR?Hur! skall det du skall l辰ra ut, f旦rmedlas?DidaktikUndervisningsl辰raKonsten att l辰ra andra l辰ra1592-1670 Johan Amos ComeniusSkrev boken Didactica Magna Han menade att didaktik var en teori om konsten att undervisa. Varf旦r?Varf旦r? Hur ser motivet ut, varf旦r du skall l辰ra ut. Vetskapen om det som skall l辰ras ut kr辰ver att du innan tagit reda p奪 Inneh奪ll i undervisningen?Metod, tillv辰gag奪ngss辰tt?Administrativa kunskaper?Utg奪ngsl辰get du har att r旦ra dig inomIdentifiera kunskapsbehovetEmotionella kunskaper, reflektion?Denna konst b旦r vila p奪 s奪v辰l bepr旦vad erfarenhet som vetenskaplig grund
5. RETORIKSom begrepp myntades retorik redan under Antiken. 700 f. Kr 400 e. KrAristoteles pratade redan p奪 sin tid om konsten att 旦vertyga. Han inordnade retoriken i ett vetenskapligt system. TalarkonstKonsten att 旦vertygaV辰ltalighetSannolikheten att bli trodd
6. (Skinner 1904 -1990)Behavioristisk traditionInl辰rningen bygger allts奪 p奪 en medf旦dd reflex. Det som h辰nder vid inl辰rningen 辰r att n奪gonting annat kopplas till denna medf旦dda reflex. L辰ran om djurs och m辰nniskors beteende helt styrs av yttre stimuli och bel旦ningar.Beteendet studeras och kommer ur en empirisk tradition dvs. kunskaper byggs utav erfarenheter.Emperia = erfarenhet Betydelsefulla personer inom BehaviorismenJohn B Watson
8. B F Skinner Studier p奪 djur.Kritiker s辰ger: Att t辰nkande och mentala processer inte kan observeras. Kunskaps旦verl辰ge hos undervisaren och den l辰rande 辰r underordnad. Autonomin begr辰nsas & m辰nniskan blir en passiv robotKunskap ses som en produkt. F旦rmedling av budskap.Kan man 旦vers辰tta beteende fr奪n djur till m辰nniskor
9. Martin Heidegger 1886-1976Livsv辰rldsfenomenologiFenomenologi kommer fr奪n grekiskans phainestai som betyder att visa sig, att uppenbara sig eller avsl旦ja sig. Den svenska motsvarigheten till phainestai 辰r fenomen. Femenologin 辰r ursprungligen en filosofisk skolbildning. En femenolog menar att genom systematisk reflektion n奪 fram till universella och of旦rfalskade strukturer som finns i m辰nniskors uppfattning av v辰rlden.Marton studerade p奪 70-talet med hj辰lp av femenologiska metoder och kvalitativ forskning hur l辰randet g奪r till. Edmund Husserl 1859-1938(Fenomen = saken s奪 som den visar sig).M辰nniskan erfar v辰rlden genom att erfara ett fenomen.
13. L辰rande 辰r en konstruktiv process och m辰nniskan tar inte passivt emot information utan hon sj辰lv konstruerar en f旦rst奪else av det som skall l辰ras in. (Piaget 1896 - 1980)Hans syn p奪 utveckling vilar p奪 biologisk grund. Han menade att alla barn g奪r igenom olika faser i livet och att man som pedagog m奪ste f旦rst奪 dessa faser f旦r att kunna anpassa l辰randet. Kritiker p奪st奪r attDet 辰r inte t辰nkandet i sig som 辰r av intresse utan m辰nniskan som helhet i ett livssammanhang.
14. Sociokulturell tradition.M辰nniskan 辰r en social varelse i ett kulturellt sammanhang. Genom spr奪ket f旦rs vi samman och l辰randet byggs.M辰nsklig utveckling och l辰rande kan inte s辰rskiljas ifr奪n tradition, kultur eller historia.L辰raren har en stor betydelse som handledare av elevers och studenters l辰rande. De m奪ste f旦rst lyssna p奪 den l辰rande, observera dem och f旦rs旦ka f旦rst奪 i vilken utvecklingsfas de befinner sig s奪 att de med l辰mpliga uppgifter och viss handledning kan hj辰lpa dem till n辰sta utvecklingszon. T辰nkandet f旦ds med spr奪ket sade Vygotskij Han talar om att lek och arbete h旦r ihop Intresset och motivationen 辰r de st旦rsta drivkrafterna till ny kunskap Han anser att intelligens kan definieras som f旦rm奪gan att tillgodog旦ra sig undervisning Lev Vygotskij (1896-1934)
15. Humanistisk traditionAbraham Harold Maslow 1908-70 - har f旦rs旦kt rangordna behoven . Hj辰lpa den l辰rande att se olika valm旦jligheter. Uttrycka k辰nslor och tydligg旦ra t辰nkandet. Sj辰lvk辰nslaSj辰lvk辰nnedomViktiga m奪l f旦r pedagogisk verksamhet. Helhetsperspektivet p奪 m辰nniskan. Helheten 辰r mer 辰n summan av delarna
16. nskan att veta och f旦rst奪 辰r viktigt f旦r k辰nslan av trygghet och sj辰lvf旦rverkligande.
17. L辰randet styrs av v奪ra inre behov s奪 som trygghet, k辰rlek, estetik & uppskattning. Dewey kallas den progressiva (fram奪tskridande) pedagogikens fader och var den som myntade begreppet "learning by doing" (att l辰ra genom att g旦ra). En aktivitetspedagogik d辰r teori och praktik, reflektion och handling h辰nger ihop. Kunskap m奪ste kunna bli till nytta och m奪ste ha verklighetsanknytning. Eleverna ska arbeta s旦kande, experimentellt och d辰rmed p奪verka sin egen inl辰rning. Nutidens pedagogiska metoder som temaarbete, problemorienterade studier och projektarbete har utmynnat fr奪n Deweys tidiga id辿er och syn p奪 l辰rprocessen.John Dewey (1859-1952)Utan praktik blir teorin obegriplig, utan teori f旦rst奪r man inte det praktiska.
18. Han ville inte dressera de l辰rande utan han ville att studenterna skulle frig旦ra sig och bli mera sj辰lvstyrande genom dialog och delaktighet och att l辰rare & studenter f奪r en personligare kontakt. REFLEKTION. Paulo Freire (1921 - 1997), Reflection-In-ActionFokus har flyttats fr奪n det yttre beteendet till de tankar, reflektioner och samtal som ger oss insikt i den verklighet d辰r vi agerar. Ist辰llet f旦r stimulus och respons g辰ller insikt och handling. Donald Sch旦n(1930-1997)The Reflective practitioner Han menar att i sitt l辰rande anv辰nder man sitt omd旦me man k辰nner p奪 sig och man anv辰nder sin intuition. Man kan inte enbart bli professionell i sitt yrke enbart genom att till辰mpa forskningsresultat. Teori & praktik m奪ste f旦renas f旦r att det skall bli en personlig kunskap.
19. Vetande, insikter av praktisk art. Kunskaper till辰gnade efter praktisk tr辰ning en viss blick f旦r n奪got. Aktiviteten 辰r tyst men inte den underliggande kunskapen. Inf旦rst奪dd kunskaptacit knowledgeOmedveten kunskapKunskap som 辰r sv奪r att verbaliseraMichael Polanyi (1891-1976)TYST KUNSKAPKunskap som inte 辰r uttaladTacit knowledgeF旦rest辰llningar om verklighetenV辰rderingar, k辰nslor, attityder, f辰rdigheter. Beteendem旦nster efter kulturell s辰rart. V奪rt s辰tt att bete oss p奪. Kommunikation & samspel, gester. Implicit kunskap&S辰tt ord p奪 P奪st奪endekunskapen
20. P奪st奪ende kunskap Kunskap som kan artikuleras spr奪kligt och skriftligt. F辰rdighetskunskap/ f旦rtrogenhetskunskapDessa kunskaper kan inte tillkomma om man inte f奪r pr旦va den inl辰rda p奪st奪endekunskapen. Ingen tyst kunskap heller ingen p奪st奪endekunskap. Hantverksm辰ssig kunskapKunskaper vi f奪r via 旦vning, efter 旦vning uppr辰ttar vi en viss s辰kerhet. Att veta vad man skall g旦ra och hur man skall g旦ra det.
21. Inspiration Problemformulering231.PlaneringLektionsstruktur, undervisningsrutiner, l辰rcentrerade handlingar. Studentens s辰tt att hantera tankeprocesser. Viktigt att studenten f奪r bena ut det den vill unders旦ka. Viktigt med handledning f旦r att begr辰nsa fr奪gans djup och bredd.M奪l man vill uppn奪 och vilka arbetsformer som fr辰mjar arbetss辰ttet.4Resultaten av en handling kan leda till en ny erfarenhet som i sin tur f旦der en ny fr奪ga, k辰nsla eller tanke. InformationsinsamlingKunskapsprocessenVal av l辰romedia, bild, ljud, musik, film, sk旦nlitteratur, laborationer eller f旦rel辰sningar. Presentation6P奪 vilket s辰tt skall man framf旦ra det man l辰rt sig. Seminarier, rollspel, f旦rel辰sning. Uppf旦ljning75BearbetningVad 辰r relevant och vad 辰r 旦verfl旦digt och utifr奪n den nya kunskapen g奪 vidare och st辰lla f旦ljdfr奪gor. F旦r att skapa kunskap inneb辰r att i fr奪gan kritiskt granska sovra analysera & strukturera fr奪gan som skall belysas.(Doktor Carol, Kuhlthau. 1993)
22. Pask och hj辰rnhalvornaGordon Pask beskriver tv奪 helt olika l辰rstrategier vid inl辰rning - en seriell (analytisk/atomistisk) - en holistisk (global) strategiINLRNINGSSTILARKolbs fyra l辰rstilarL奪t l辰randet bli en processKolb s奪g ocks奪 inl辰rningen som en cirkul辰r process som inleds med den konkreta upplevelsen och forts辰tter med reflekterande observation. D辰refter f旦ljer det abstrakta t辰nkandet som i sin tur f奪r sin praktiska till辰mpning i aktivt experimenterande. Hela processen b旦r allts奪 vara med i inl辰rningssituationen.Gardners multipla intelligenserDet handlar inte om hur intelligent du 辰r, utan om hur du 辰r intelligent. Gardner myntade begreppet multipla intelligenser och har hittills definierat nio olika intelligenser. Var och en av oss besitter samtliga nio, men i olika stor utstr辰ckning. Omgivande milj旦 (t.ex. ljud, ljus, temperatur)
26. Psykologiskt processande (t.ex. analytiskt eller reflekterande angreppss辰tt) Dunn & Dunns 21 faktorer f旦r framg奪ngsrikt l辰rande
27. Det 辰r sv奪rt att se i litteraturen hur sjuksk旦terskans funktion som pedagog har gestaltats & beskrivits Sk旦terskan beskrivs ofta ha enUndervisande funktion mot n辰rst奪ende. Patientundervisande funktionHandledande funktion till studenter och kollegor
28. Man undervisade hur arbetsuppgifterna skulle utf旦ras p奪 b辰sta s辰tt. Ibland fick 辰ldre studenter undervisa yngre.Under 1900 talet har sjuksk旦terskans pedagogiska roll varit att Instruera och handleda studenter och kollegor Bist奪 i h辰lsoupplysning och ge r奪dgivning Industrialismen 旦kade utbildningsbehovet & kunskaps旦verf旦ringen fr奪n l辰rare gick till stora grupper.
29. 1948 -1964 r辰knas som efterkrigstiden & d奪 b旦rjade sjuksk旦terskorna assistera l辰karna i st旦rre utstr辰ckning.. P奪 50-talet var undervisningen v辰ldigt medicinskt inriktad. 1955 inf旦rdes undervisningsmetodik i sjuksk旦terskeutbildningen & det integrerades med andra 辰mnen och upplevdes som ett diffust begrepp. I efterkrigstiden lyfts folkhemmet fram. Rationalitet & funktionalitet blir honn旦rsord i en tid av framtidstro & f旦rnyelse. L辰romedelsmaterial, filmer & bilderband blir medel f旦r att organisera kunskapshanteringen.
30. 1964 till 1978 fick pedagogiken en mera central roll men den var inte tydlig. De pedagogiska uppgifterna fokuserades p奪 arbetsledarrollen och den handledande funktionen man hade som sjuksk旦terska. 1978 till 1992 Pedagogik och psykologi lyftes fram i utbildningen. Man b旦rjar utse ansvariga 旦ver v奪rdplaneringen och arbetsledningen p奪 avdelningen och parallellt med detta skulle man handleda studenter.
31. Framtidens l辰randemilj旦 辰r det s奪 kalladeLaboratorietStaffan Selander 辰r professor i didaktik vid L辰rarh旦gskolan i Stockholm I Laboratoriet stimuleras eleverna att utforska, experimentera och ta ansvar f旦r sitt eget l辰rande. H辰r f奪r dialogen och tankeutbytet 奪ter h旦g status i kunskapsprocessen och l辰raren f奪r 奪terigen en handledande funktion.
32. Ska du f奪 dina studenters respekt ska du vara i tid till lektionen och vill du bli 辰lskad av dem s奪 skall du avsluta i tidSLUT
