3. Historiskt sett:
• Stor betydelse redan 2400 år sedan
• Aristoteles
• Språk = makt
• Medel att skapa lag och ordning
• Fostra och styra folket
• Under Antiken ett maktmedel
4. Antikens Grekland:
• Den västerländska demokratins vagga
• Envåldshärskare församlingar av fria män
• Återta jorden avgjordes i domstol
• Duktiga/ övertygande talare fick mark
• Råd och regler skrevs ned
retoriken som ämne
förmågan att hantera språket en
maktfaktor
• Demokrati och retorik växte fram i Aten
• Politiker utbildas till goda talare talskrivare
& retoriklärare
5. Aristoteles:
• Platons elev
• Första riktiga retoriklärarna
• Första systematiska läroboken Ars
Rhetorica
• Tre typer av tal politiska, rättegångs- och
festtal
• För att lyckas övertyga logos, pathos och
ethos (triaden)
• Isokrates talarskola, retorik för skrivna
texter
6. Retoriken i Rom:
• Aten Rom som skolämne
• Cicero, mästare i romersk talekonst
• Grundläggande pedagogiska konstruktion
• Partesmodellen arbetsgång i 5 punkter
7. Partesmodellen:
1.Inventio = finna lämpliga ämnen och stoff
2.Disposition = att strukturera stoffet
3.Elocutio = att klä materialet i ord
4.Memoria = att lära sig innehållet och skriva
manus
5.Actio = att framföra
8. Retoriken i vår tid:
• Uppsving i Sverige 1990-t och fortsätter!
• Universitet och högskolor har
retorikutbildningar
• Förmågan att kommunicera väl och hålla
presentationer ökar
• Språket som verktyg i de flesta yrkesgrupper
• Då – talekonst, för begränsat grupp
människor, talaren i fokus
9. Nu – kommunicera med ”hela världen” med
modern teknik och massmedia fokus flyttats
över till lyssnare/mottagare
• Viktigt att veta vad man vill att åhörarna ska
tänka när man talat färdigt
” Det är ju inte kocken som bestämmer om
soppan är god utan matgästen. Precis så är det
med ett tal. Det är inte talaren som avgör om
talet är bra – utan lyssnaren!” (José Ramirez)