Sammanfattning ekologi
- 1. Ekologi, Celler Ekologi – Läran om hur naturen fungerar. Vi delar in naturen i 5 områden: 1. Biosfär (där allt levande finns) 2. Ekosystem (Alla djur, växter och miljön bildar tillsammans ekosystem) 3. Samhälle (Alla djur inom samma ekosystem bildar ett djursamhälle och alla växter inom samma område bildar ett växtsamhälle) 4. Population (Antalet djur av en speciell grupp, t.ex antalet harar.) 5. Organism (Ett djur inom ekosystemet, en specifik hare.) Naturtyper Vi har pratat om 7 st olika naturtyper: Tropisk regnskog, Savann, Öken, Stäpp, Lövskog och barrskog, Tundra och Bergsområden.  Tropisk regnskog – Våt och varm. Den naturtyp med flest djurarter. Jordens äldsta naturtyp. Regnskogen är utrotningshotad.’  Savann – Savannen ligger mellan den tropiska regnskogen och öknen. Detta medför att savannen både är våt och torr. På savannen finns det många stora rovdjur (predatorer)  Öken – Torr, varm och artfattig. Djur och växter är speciellt anpassade för att överleva ett liv i öknen.  Tundra – Klimatet i tundran är kallt, temperaturen under de varmaste månaderna når sällan över 10 grader C. Tundran är den yngsta naturtypen och är väldigt artfattig. Det växer heller inga träd på tundran. Tillsammans i ekosystemet Djur och växter som lever i samma ekosystem konkurrerar om mat och utrymme. Men olika arter kan ofta leva sida vid sida. Dessa djur har utvecklat en förmåga att äta av olika delar av t.ex ett träd. Giraffen och antilopen tävlar inte om samma område av trädet beroende på deras olika storlekar. Giraffen och antilopen använder sig då av olika ekologiska nischer. Två arter med exakt samma ekologiska nisch kan inte leva inom samma område. Den ena arten kommer så småningom att konkurrera ut den andra.
- 2. Näringskedja och näringsväv Energi förs vidare i en näringskedja. De gröna växterna och vissa bakterier är de enda som kan tillverka energirika ämnen i ett ekosystem. Därför kallas de för producenter (tillverkare). Djur och människor måste få i sig energi genom att äta växter, de kallas för växtätare. Andra djur är rovdjur, de äter andra djur. Dessa djur kallar man även för konsumenter. De djur som är högst upp i en näringskedja kallas för topkonsumenter. Oftast äter djur mer än en sorts mat. En del djur, till exempel bladlöss, är populär föda åt flera olika rovdjur. Näringskedjorna flätas då in i varandra och bildar näringsvävar. Pilarna i denna figur är alltså näringsvävar. De rovdjur som sitter högst upp på sin näringskedja saknar ofta naturliga fiender. Hur styrs då antalet toprovdjur? Toprovdjuren är väldigt beroende på de producenter och konsumenter de har under sig. Är det en liten population och dessa blir det också en lite population av topkonsumenter.
- 3. Kolets kretslopp Bilden visar hur kolets kretslopp fungerar. Fotosyntesen – en vinst för alla
- 4. Djurcell, växtcell och bakteriecell Följande finns i de olika cellerna Cellkärna – Styr cellen, chef. Innehåller DNA. Cellmembran – Skyddar cellen samt tillåter molekyler att passera in och ut ur cellen. Mitokondrie - cellens kraftverk. Socker och fett förbränns till vatten och koldioxid under frigörande av energi. Cellvägg – En stödjande vägg, som skyddar cellen. Vakuol – Förvarar näring i växtcellen. Kloroplast – Omvandlar solensenergi till kemiskenergi. Otroligt viktig vid fotosyntesen. Vad är det för skillnad på de olika celltyperna?  Bakteriecellen är mycket mindre än de två andra cellerna.  Bakteriecellen innehåller enbart DNA och de andra två innehåller betydligt mer.  Växtcell och djurcellen har en cellkärna.  Mitokondrie finns endast i djurcell samt växtcell.  Vakuol och kloroplast finns endast i växtcellen.  Bakterie och växtcell har cellvägg.  Samtliga celltyper har cellmembran.