ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo
Kommunens roll för en mer hållbar
           logistik
                         Sara Gustafsson
                      Industriell miljöteknik
     Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
                      Linköpings universitet

                         2011-10-13


                               1
Hållbar utveckling – allt eller inget?


Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan
att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina
behov"
                                       (Brundtlandkommissionen, 1987)




                                   2
Kommunernas nya roller i hållbarhetsarbetet
• Förr främst myndighetsutövare – nu drivande motor för utvecklingen.

• Kompetens att möta miljöteknikföretagens roll och främja samverkan
  för hållbar utveckling.

• Strukturera och samordna det kommuninterna hållbarhetsarbetet för att
  det ska bli mer strategiskt och verkningsfullt.

• Ännu viktigare att ha en bra samverkan på regional nivå eftersom
  hållbarhetsfrågorna är geografiskt gränsöverskridande




                                   3
4
Integrerat angreppssätt
• En trend såväl inom näringslivet som i offentlig sektor.

• Svårt att separera hanteringen av miljöfrågor eftersom de
  hänger ihop med många andra frågor.

• Fördelar med att bedöma verksamheten ur flera perspektiv
  samtidigt.

• En viss mognad krävs i organisationen.



                              5
Norrköpings kommun




                     6
nationellt


regionalt

 lokalt

 internt
Nationellt




   LIP, KLIMP, Den goda staden, Uthållig kommun

   •Hållbart resande har blivit en permanent process
   istället för ett projekt

   •Biogasanvändning

   •Spinoff/koppling till Norrköpingspaketet
Regionalt



            • Gemensam ÖP med Linköping

            • Gemensam klimatvision med
              Linköping

            • Regional kollektivtrafikmyndighet
              från 2012

            • Utvecklings och samverkansplan
              Norrköping-Linköping
Lokalt


         • Norrköpingspaketet
           (godstransportperspektiv)
         • Hållbart resande
         • Det goda livet finns i
           Norrköping (vision 2030)
         • LA21
         • Aalborgdeklarationen
• Riktlinjer som styr beteenden och
  upphandling (tjänstefordon,
  tjänsteresor etc)

• Riktlinjer för trafik

• Upphandling
Aktörer och samverkan?

   • Nationellt (ex. Naturvårdsverket, Trafikverket, Energimyndigheten).

   • Regionalt (ex. Energikontoret Östra Götaland, Östgötatrafiken, nya
     kollektivtrafikmyndigheten (från 2012)).

   • Lokalt: (ex. Norrköpingspaketet, Stadskärnegrupp, SPIRA).

   • Internt: olika arbetsgrupper, en del fasta en del tillfälliga.




                                       12
Reflektioner från den ”kommuninterna”
inventeringen

   • Norrköpingspaketet verkar ha haft stor betydelse, både vad gäller
     åtgärder som en arena för samverkan/erfarenhetsutbyte.

   • Vilja och intresse finns, men det är ”för lite luft i organisationen” att
     arbeta med hållbarhetsfrågor på ett mer samordnat sätt.

   • Frustration över att infrastruktursatsningar inte blir av/blir försenade –
     kommunen har litet handlingsutrymme.

   • Många nationella satsningar har satt sina spår i Norrköping
     (LIP/KLIMP, Den Goda Staden, Uthållig kommun etc.).

   • Särkoppling mellan kollektivtrafik/persontrafik och godstrafiksystem.




                                    13
Samverkan mellan aktörer utifrån
logistikföretagens perspektiv
• Begränsad kontakt inom logistikbranschen samt mellan branschen och
  kommunen.

• Kommunkontakter främst i diskussioner om områden för potentiella
  nyetableringar, infrastrukturfrågor samt vid upphandlingar.

• Flera av företagen som intervjuats är nationella eller internationella och
  har inte sina kontor i Norrköping.




                                     14
Framtida utmaningar och satsningar i
logistikbranschen
• Många efterfrågar ett hårdare regelverk och att samma förutsättningar
  ska gälla för alla.

• Intermodalitet är lösningen på många problem.

• ”Varför är inte transportbolag tillståndspliktig verksamhet när
  branschen har så stora utsläpp?”

” Etablera bra och tillförlitliga korridorer till de stora
 konsumtionsområdena eller stora geografiska områdena och
 ta bort fjärrbenen med lastbilstrafik och stoppa in tågpendlar
 istället”
                           (Områdeschef, Green Cargo)



                                    15
Problem/svårigheter i miljö-och
hållbarhetsarbetet
• Pressade priser på transporter –mindre företag har sämre
  möjligheter att agera miljöanpassat.

”Miljöaspekten har mindre betydelse än vad många vill tro, det
 blev särskilt tydligt vid senaste lågkonjunkturen, då
 transportkostnaden framförallt hade en avgörande
 betydelse.”
        (Marknadsansvarig, Norrköpings hamn och Stuveri)




                                   16
Norrköpings kommun som arena för hållbar
utveckling
• Det finns många kommunala initiativ/åtgärder/processer
  för ett mer hållbart transportsystem.

• Intern styrmodell för att samordna verksamhetsstyrningen-
  minskar risken för målkonflikter?

• Utmaning: ökad samverkan mellan godstrafik och
  persontrafik för en mer integrerad trafikplaneringsprocess.




                               17
Några av kommunens roller för en hållbar logistik
 • Coach- att genom sin stora samlade kompetens bidra med kunskap till andra
  samhällsaktörer

 • Konstant i lokalsamhället – potential för kontinuitet och långsiktighet

 • Inflytelserik upphandlare– kan i stor utsträckning påverka vilka produkter
  och tjänster som ska köpas in.

 • Föredöme – gentemot företag och medborgare

 • Demokratisk företrädare

 • Kontrollant

 • Marknadsaktör




                                    18

More Related Content

Sara Gustafsson

  • 1. Kommunens roll för en mer hållbar logistik Sara Gustafsson Industriell miljöteknik Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet 2011-10-13 1
  • 2. Hållbar utveckling – allt eller inget? Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" (Brundtlandkommissionen, 1987) 2
  • 3. Kommunernas nya roller i hållbarhetsarbetet • Förr främst myndighetsutövare – nu drivande motor för utvecklingen. • Kompetens att möta miljöteknikföretagens roll och främja samverkan för hållbar utveckling. • Strukturera och samordna det kommuninterna hållbarhetsarbetet för att det ska bli mer strategiskt och verkningsfullt. • Ännu viktigare att ha en bra samverkan på regional nivå eftersom hållbarhetsfrågorna är geografiskt gränsöverskridande 3
  • 4. 4
  • 5. Integrerat angreppssätt • En trend såväl inom näringslivet som i offentlig sektor. • Svårt att separera hanteringen av miljöfrågor eftersom de hänger ihop med många andra frågor. • Fördelar med att bedöma verksamheten ur flera perspektiv samtidigt. • En viss mognad krävs i organisationen. 5
  • 8. Nationellt LIP, KLIMP, Den goda staden, Uthållig kommun •Hållbart resande har blivit en permanent process istället för ett projekt •Biogasanvändning •Spinoff/koppling till Norrköpingspaketet
  • 9. Regionalt • Gemensam ÖP med Linköping • Gemensam klimatvision med Linköping • Regional kollektivtrafikmyndighet från 2012 • Utvecklings och samverkansplan Norrköping-Linköping
  • 10. Lokalt • Norrköpingspaketet (godstransportperspektiv) • Hållbart resande • Det goda livet finns i Norrköping (vision 2030) • LA21 • Aalborgdeklarationen
  • 11. • Riktlinjer som styr beteenden och upphandling (tjänstefordon, tjänsteresor etc) • Riktlinjer för trafik • Upphandling
  • 12. Aktörer och samverkan? • Nationellt (ex. Naturvårdsverket, Trafikverket, Energimyndigheten). • Regionalt (ex. Energikontoret Östra Götaland, Östgötatrafiken, nya kollektivtrafikmyndigheten (från 2012)). • Lokalt: (ex. Norrköpingspaketet, Stadskärnegrupp, SPIRA). • Internt: olika arbetsgrupper, en del fasta en del tillfälliga. 12
  • 13. Reflektioner från den ”kommuninterna” inventeringen • Norrköpingspaketet verkar ha haft stor betydelse, både vad gäller åtgärder som en arena för samverkan/erfarenhetsutbyte. • Vilja och intresse finns, men det är ”för lite luft i organisationen” att arbeta med hållbarhetsfrågor på ett mer samordnat sätt. • Frustration över att infrastruktursatsningar inte blir av/blir försenade – kommunen har litet handlingsutrymme. • Många nationella satsningar har satt sina spår i Norrköping (LIP/KLIMP, Den Goda Staden, Uthållig kommun etc.). • Särkoppling mellan kollektivtrafik/persontrafik och godstrafiksystem. 13
  • 14. Samverkan mellan aktörer utifrån logistikföretagens perspektiv • Begränsad kontakt inom logistikbranschen samt mellan branschen och kommunen. • Kommunkontakter främst i diskussioner om områden för potentiella nyetableringar, infrastrukturfrågor samt vid upphandlingar. • Flera av företagen som intervjuats är nationella eller internationella och har inte sina kontor i Norrköping. 14
  • 15. Framtida utmaningar och satsningar i logistikbranschen • Många efterfrågar ett hårdare regelverk och att samma förutsättningar ska gälla för alla. • Intermodalitet är lösningen på många problem. • ”Varför är inte transportbolag tillståndspliktig verksamhet när branschen har så stora utsläpp?” ” Etablera bra och tillförlitliga korridorer till de stora konsumtionsområdena eller stora geografiska områdena och ta bort fjärrbenen med lastbilstrafik och stoppa in tågpendlar istället” (Områdeschef, Green Cargo) 15
  • 16. Problem/svårigheter i miljö-och hållbarhetsarbetet • Pressade priser på transporter –mindre företag har sämre möjligheter att agera miljöanpassat. ”Miljöaspekten har mindre betydelse än vad många vill tro, det blev särskilt tydligt vid senaste lågkonjunkturen, då transportkostnaden framförallt hade en avgörande betydelse.” (Marknadsansvarig, Norrköpings hamn och Stuveri) 16
  • 17. Norrköpings kommun som arena för hållbar utveckling • Det finns många kommunala initiativ/åtgärder/processer för ett mer hållbart transportsystem. • Intern styrmodell för att samordna verksamhetsstyrningen- minskar risken för målkonflikter? • Utmaning: ökad samverkan mellan godstrafik och persontrafik för en mer integrerad trafikplaneringsprocess. 17
  • 18. Några av kommunens roller för en hållbar logistik • Coach- att genom sin stora samlade kompetens bidra med kunskap till andra samhällsaktörer • Konstant i lokalsamhället – potential för kontinuitet och långsiktighet • Inflytelserik upphandlare– kan i stor utsträckning påverka vilka produkter och tjänster som ska köpas in. • Föredöme – gentemot företag och medborgare • Demokratisk företrädare • Kontrollant • Marknadsaktör 18