2. Bakgrund Järvastaden AB och Solna kommun finansierade nybeläggning av tyst asfalt på en del av E18 genom Solna. Tyst asfalt (-9 dBA) Istället för bullerplank runt vägen Skanska lade den tysta asfalten (TA9)
3. Förutsättningar och syfte Få vetskap om den tysta asfalten (TA 9) emitterar mindre mängder partiklar än den traditionella asfalten. En mätning i full skala har gjorts tidigare, vid E4/E20 strax söder om Stockholm. Mätning gjordes alldeles norr om E18, av partiklar (PM10) och kväveföroreningar (NOx), med timupplösning Trafikflöde ca 43-48 000 f/d och bedömda partikelutsläpp ca 4 ton per år i km A B
4. Partikelhalter vid Järvastaden! Mätningar gjordes under två månader (april-maj 2011)! Alla mätningar innefattar alltid något fel. Mätplatser var absolut inte perfekta. Mätplats A (TA9) Mätplats B (ABS16…)
5. Lite bakgrund om partiklar Luftföroreningar är ett större hälsoproblem än många tror! Nollvision för trafiken omgivningspåverkan! I Sverige antas luftföroreningar medföra ca 5 000 för tidiga dödsfall. Detta medför en förkortad livslängd på ca 10 månader.
6. RESULTAT - Uppmätta partikelhalter Maximal partikelbildning var under april, då vägbanor torkade upp i det vårvarma vädret. 23 procent högre partikelhalter vi MP B (vanlig asfalt) jmf med MP A (tyst asfalt). PM10 A = 25 ug/m3 PM10 B = 31 ug/m3
7. Uppmätta kvävehalter Mätning görs av kvävemonoxid, kvävedioxid och kväveoxider. 20-30 % högre halter vid MP A (tyst asfalt) jmf med MP B (vanlig asfalt) I jmf med MKN så är uppmätta halter måttliga!
8. Beräkning av emissionsfaktor för PM10 MP A (tyst asfalt)= 70-80 mg/km MP B (traditionell asfalt)= 220-250 mg/km Genom att relatera PM10-halterna till NOx-halterna kan emissionerna av PM10 från beläggning uppskattas
9. Slutsats Den tysta asfalten tycks ha en positiv påverkan på partikelbildning. Den första mätningen (E4 vid Botkyrka) visade inga direkta effekter på att tyst asfalt emitterade mindre mängder partiklar. Det finns dock problem med analysen, så som mätplatsernas placering, emissionskällor i omgivning, mätosäkerhet, trafikrytm m.fl. För att verkligen kunna säga något om partikelbildningen i en verklig situation borde mätning göras på en mer idealiserad vägsträcka, där de fysiska förutsättningarna är mer lika, där det inte finns några lokala emissionskällor och en trafiksituation är så identisk som det överhuvudtaget kan vara vid båda mätplatserna .