șĘșĘߣ

șĘșĘߣShare a Scribd company logo

Session13 Annika nilsson

‱
‱
Annika Nilsson
Annika Nilsson

Hur vi vet att vi nÄr mÄlen och ÄtgÀrderna Àr de rÀtta, Transportforum 204

1 of 19
Download to read offline
HUR VET VI ATT MÅLEN UPPFYLLS OCH INSATSERNA ÄR DE RÄTTA?  Uppföljning och utvĂ€rdering av gĂ„ngtrafik © Trivector Annika Nilsson, Trivector Traffic
VÄGLEDNINGENS UPPLÄGG Kapitel NulĂ€gesbeskrivning (kap 4) 1. Inledning 3. GĂ„ngvĂ€nlighet – kvaliteter som fĂ„r fler att gĂ„ mer ‒ ‒ ‒ ‒ TillgĂ€nglighet Trygghet TrafiksĂ€kerhet Attraktivitet Inriktningsplanering MĂ„l och gemensam mĂ„lbild i hela planeringsprocessen (kap 5) ÅtgĂ€rdsplanering Insatser som behövs för att uppnĂ„ mĂ„len (kap 6) Driftsplanering GĂ„ngvĂ€nlighet över tid (kap 8) Uppföljning och utvĂ€rdering Visa om mĂ„len uppfylls och om insatserna Ă€r de rĂ€tta (kap 9) Genomförandeplanering Stöd för genomförandet av utpekade insatser (kap 7) © Trivector 2. PlaneringsförutsĂ€ttningar 2
NULÄGESBESKRIVNING  Identifiera gĂ„ngnĂ€ten  KartlĂ€gg flöden och resmönster  NulĂ€gesbeskrivning Bedöm kvaliteten och brister i nĂ€ten (kap 4) Inriktningsplanering MĂ„l och gemensam mĂ„lbild i hela planeringsprocessen (kap 5) ÅtgĂ€rdsplanering Insatser som behövs för att uppnĂ„ mĂ„len (kap 6) Driftsplanering GĂ„ngvĂ€nlig het över tid (kap 8) Uppföljning och utvĂ€rdering Visa om mĂ„len uppfylls och om insatserna Ă€r de rĂ€tta (kap 9) ‒ ‒ ‒ ‒ TillgĂ€nglighet Trygghet TrafiksĂ€kerhet Attraktivitet Genomförandeplanering © Trivector Stöd för genomförandet av utpekade insatser (kap 7) 3
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING NulĂ€gesbeskrivning (kap 4)  MĂ„l och gemensam mĂ„lbild i hela planeringsprocessen (kap 5) ÅtgĂ€rdsplanering Insatser som behövs för att uppnĂ„ mĂ„len (kap 6) Genomförandeplanering Stöd för genomförandet av utpekade insatser (kap 7) Driftsplanering GĂ„ngvĂ€nlig het över tid (kap 8) Uppföljning och utvĂ€rdering Visa om mĂ„len uppfylls och om insatserna Ă€r de rĂ€tta (kap 9) Del i processen Har sin bas i nulĂ€gesbeskrivning  KrĂ€ver insamling av grundlĂ€ggande data  Resultat ger stöd i fortsatt arbete och budgethantering  AllmĂ€n kunskapsuppbyggnad © Trivector  Inriktningsplanering 4
”Det Ă€r inte allt som kan rĂ€knas som rĂ€knas, och inte allt som rĂ€knas som kan rĂ€knas.” © Trivector Albert Einstein 5
UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING PÅ OLIKA NIVÅ KĂ€lla: Methorst m.fl. (2010). © Trivector Även kommunens arbetssĂ€tt bör utvĂ€rderas (processutvĂ€rdering) med syfte att utveckla och förbĂ€ttra verksamheten. 6
VAL AV MÅTT/INDIKATORER FÖR VALDA MÅL NulĂ€gesbeskrivning (kap 4) Inriktningsplanering MĂ„l och gemensam mĂ„lbild i hela planeringsprocessen (kap 5) ÅtgĂ€rdsplanering Insatser som behövs för att uppnĂ„ mĂ„len (kap 6) Driftsplanering GĂ„ngvĂ€nlig het över tid (kap 8) Uppföljning och utvĂ€rdering Visa om mĂ„len uppfylls och om insatserna Ă€r de rĂ€tta (kap 9) TRAST-guidens kriterier att beakta:  DatatillgĂ€nglighet  Kostnadseffektivitet  Enkelt att förstĂ„  Relevans  MĂ„tt som leder till Ă„tgĂ€rder Ă€r bĂ€ttre  Balans Genomförandeplanering Indikatorer baserat pĂ„ nationella mĂ„l © Trivector Stöd för genomförandet av utpekade insatser (kap 7) 7
METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING  Beror pĂ„ mĂ„l och mĂ„tt/indikatorer man stĂ€llt upp ‒ RĂ€kningar och resvaneundersökningar för att följa upp mĂ„l kopplade till en ökning av gĂ„endet ‒ Metoder för att pĂ„ ett objektivt sĂ€tt bedöma kvaliteterna i gĂ„ngnĂ€tet eller trafikanternas upplevelse av kvaliteterna.  Vid utvĂ€rdering av enskilda Ă„tgĂ€rder styr de aktuella Ă„tgĂ€rderna och deras syfte vad som ska mĂ€tas. © Trivector Alla insamlade data bör lagras, t ex i Excel-ark. Det Ă€r en fördel om insamlad data, uppgifter kring mĂ€tningarna, definitioner och berĂ€kningar finns samlade pĂ„ ett stĂ€lle. Det Ă€r viktigt att berörda tjĂ€nstemĂ€n kĂ€nner till vad som samlats in och vad det kan anvĂ€ndas till. 8
TRAFIKRÄKNINGAR FlödesrĂ€kningar/-mĂ€tningar  Maskinella metoder ─ lĂ„ngtidsmĂ€tning ‒ ultraljud, aktiv infraröd sĂ€ndare, radarteknik och videoteknik  Manuella ─ korttidsmĂ€tning MĂ€tningar av nĂ€rvaro/uppehĂ„ll ‒ dvs. antalet personer pĂ„ en viss yta per tidsenhet Vid uppföljning över tid Ă€r det viktigt: ‒ ‒ ‒ ‒ Att anvĂ€nda samma platser och tider Att vara konsekvent med vem som rĂ€knas som fotgĂ€ngare Att mĂ€tningar/rĂ€kningar görs vid nĂ„gorlunda normalt vĂ€der Beakta att dygnsvariationen varierar mellan olika platser © Trivector  9
18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 8-9 9-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 St Södergatan L Fiskaregatan Ö MĂ„rtensgatan Trollebergsviadukten RĂ„bygatan 18-19 Valvet Exempel: MĂ€tmetoder för fotgĂ€ngarrĂ€kningar i London I London har man rĂ€knat fotgĂ€ngare inom olika typer av tidsintervall. I tabellen nedan visas felmarginalen för de olika alternativen och för vilka tillfĂ€llen de lĂ€mpar sig. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Metod TvĂ„ timmar, kl. 10–11 och kl. 16–17, under en veckodag Var 5:e 15minuters- period, under en veckodag Kontinuerligt, kl. 7–22, under tre veckodagar AnvĂ€ndningsomrĂ„de Initial ungefĂ€rlig uppskattning av flödet JĂ€mförelse av olika platser eller förĂ€ndring över tiden MĂ€tning av den exakta förĂ€ndringen över tiden © Trivector 7-8 KĂ€lla: Measuring walking. URL: http://www.measuring-walking.org. 10
RESVANEUNDERSÖKNINGAR  Ofta postenkĂ€t, urval i Ă„ldern 16-84 Ă„r. Resdagbok, bakgrundsfrĂ„gor och ev attitydfrĂ„gor. Exempel: Resvaneundersökning i LuleĂ„ I exempel frĂ„n LuleĂ„, dĂ€r resvaneundersökning gjordes 2010 visades i jĂ€mförelse med tidigare resvaneundersökning frĂ„n Ă„r 2005 och 2000 en ökning i att fĂ€rdas till fots: Som svar pĂ„ frĂ„gan om hur man bör prioritera mellan bil-, buss- samt gĂ„ng- och cykeltrafik blev det en tydlig majoritet för bĂ„de att satsa pĂ„ busstrafik och pĂ„ GC-trafik i stĂ€llet för biltrafik. © Trivector  KĂ€lla: Lindau, J. (2010). Kort om resvanor i LuleĂ„ 2010. LuleĂ„ kommun. 11
© Trivector VIDARE LÄSNING OCH RÅD 12
METODER FÖR ATT MÄTA TILLGÄNGLIGHET Enkla tillgĂ€nglighetsmĂ„tt  Restider  AvstĂ„nd  TĂ€thet  Relativ attraktivitet (t ex restidskvoter) © Trivector T ex fĂ„gelavstĂ„nd till basservice: (livsmedel, förskola, grundskola, vĂ„rdcentral, post och kollektivtrafikknutpunkter)  en analys görs av hur stor del av befolkningen som har 0-300-600-1500-10 000 meter till nĂ€rmsta mĂ„lpunkt.  Indata som krĂ€vs Ă€r GIS-lager över utbud samt digitalkarta över omrĂ„desindelningar och antal invĂ„nare.  BerĂ€kning görs i GIS programvara. 13
METODER FÖR ATT MÄTA TRYGGHET OCH ATTRAKTIVITET  Otrygghet kan undersökas med trygghetsvandringar  För övergripande uppföljning: ‒ MĂ€tning av gĂ„ngflöden som en enklare indikator. ‒ EnkĂ€t till invĂ„narna om hur de upplever gĂ„ngmiljön avseende attraktivitet, trygghet mm. Vid detaljerad nulĂ€gesbeskrivning eller utvĂ€rdering av enskilda platsers attraktivitet: ‒ Intervjuer eller observationer av hur en plats anvĂ€nds, hur mĂ„nga som befinner sig dĂ€r, vad de gör och hur lĂ€nge olika aktiviteter varar. ‒ Inventering i fĂ€lt dĂ€r ett antal faktorer beaktas (buller m fl). © Trivector  14
METODER FÖR ATT MÄTA TRAFIKSÄKERHET   Analys av olycks- och skadestatistik, t.ex. frĂ„n STRADA eller kommunens egna uppgifter Inventering av gĂ„ngnĂ€t ‒ Förekomst av korsningspunkter med andra trafikslag (utformning, korsande fordonsflöde och dess hastighet, exponering (relationen antal gĂ„ende/risk för kollision)) ‒ Separering/integrering med andra trafikslag pĂ„ strĂ€cka ‒ Utformning och belĂ€ggning pĂ„ strĂ€cka ‒ Standard pĂ„ belĂ€ggning ‒ Belysningens standard Riktlinjer för drift och underhĂ„ll vad gĂ€ller bĂ„de barmarks- och vinterförhĂ„llanden. © Trivector  15
UPPFÖLJNINGSPLAN     Hur ofta ska olika mĂ„l/mĂ„tt följas upp? Vilka metoder ska göras nĂ€r? Vem ansvarar för att olika mĂ€tningar görs och sammanstĂ€lls? Det kan vara lĂ€mpligt att sammanstĂ€lla resultaten i en â€Ă„rsrapport”. Exempel Lund ‒ Ă„rliga rĂ€kningar av gĂ„ngflöden ‒ Ă„rlig uppföljning av fysiska Ă„tgĂ€rder och invĂ„nares upplevelser om otrygghet ‒ resvaneundersökningar görs mer sĂ€llan © Trivector  16
EXEMPEL: LUNDS ÅRLIGA BOKSLUT AV LUNDA-MATS LundaMaTs-rapport beskriver verksamheten och resultat under Ă„ret. Hur man arbetat med gĂ„ngtrafiken behandlas i eget avsnitt i verksamhetsdelen. I resultatdelen görs en uppföljning av 18 konkreta mĂ„l, varav 5 rör gĂ„ngtrafiken. MĂ„l MĂ„l 2013 MĂ„l 2030 Utfall 2010 (basĂ„r 2004) Andelen km gĂ„ng- och cykelvĂ€g ska öka +10 % +30 % +8 % Andelen ordnade gĂ„ng- och cykelpassager ska vara sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rdade GĂ„ngtrafiken per invĂ„nare ska öka 30 % 100 % 47 % öka öka ökat Den fysiska tillgĂ€ngligheten för funktionshindrade, barn och Ă€ldre ska öka Andelen mĂ€nniskor som upplever trafikmiljön som otrygg ska minska öka öka ökat minska minska Signal minskat © Trivector  17
KOMMUNIKATIONSPLAN  Muntlig rapport i ansvarig politisk nĂ€mnd, dvs. mer Ă€n tekniska nĂ€mnden, Ă€ven social- och utbildningsnĂ€mnden.  Skriftligt utskick ‒ ‒ ‒ ‒  till tjĂ€nstemĂ€n internt och externt till organisationer för idrott, kultur eller intresseföreningar till fastighetsbolag till nĂ€ringsliv  Utbyte med andra kommuner © Trivector  Via webbplats Pressmeddelande 18
VĂ€lkommen pĂ„ kursen ”Kom igĂ„ng med gĂ„ngplaneringen” den 3 april i Stockholm! www.trivector.se TACK! Annika Nilsson 010-456 56 47 Annika.nilsson@trivector.se © Trivector Hanna Wennberg 010-456 56 08 hanna.wennberg@trivector.se 19

More Related Content

Session13 Annika nilsson

  • 1. HUR VET VI ATT MÅLEN UPPFYLLS OCH INSATSERNA ÄR DE RÄTTA?  Uppföljning och utvĂ€rdering av gĂ„ngtrafik © Trivector Annika Nilsson, Trivector Traffic
  • 2. VÄGLEDNINGENS UPPLÄGG Kapitel NulĂ€gesbeskrivning (kap 4) 1. Inledning 3. GĂ„ngvĂ€nlighet – kvaliteter som fĂ„r fler att gĂ„ mer ‒ ‒ ‒ ‒ TillgĂ€nglighet Trygghet TrafiksĂ€kerhet Attraktivitet Inriktningsplanering MĂ„l och gemensam mĂ„lbild i hela planeringsprocessen (kap 5) ÅtgĂ€rdsplanering Insatser som behövs för att uppnĂ„ mĂ„len (kap 6) Driftsplanering GĂ„ngvĂ€nlighet över tid (kap 8) Uppföljning och utvĂ€rdering Visa om mĂ„len uppfylls och om insatserna Ă€r de rĂ€tta (kap 9) Genomförandeplanering Stöd för genomförandet av utpekade insatser (kap 7) © Trivector 2. PlaneringsförutsĂ€ttningar 2
  • 3. NULÄGESBESKRIVNING  Identifiera gĂ„ngnĂ€ten  KartlĂ€gg flöden och resmönster  NulĂ€gesbeskrivning Bedöm kvaliteten och brister i nĂ€ten (kap 4) Inriktningsplanering MĂ„l och gemensam mĂ„lbild i hela planeringsprocessen (kap 5) ÅtgĂ€rdsplanering Insatser som behövs för att uppnĂ„ mĂ„len (kap 6) Driftsplanering GĂ„ngvĂ€nlig het över tid (kap 8) Uppföljning och utvĂ€rdering Visa om mĂ„len uppfylls och om insatserna Ă€r de rĂ€tta (kap 9) ‒ ‒ ‒ ‒ TillgĂ€nglighet Trygghet TrafiksĂ€kerhet Attraktivitet Genomförandeplanering © Trivector Stöd för genomförandet av utpekade insatser (kap 7) 3
  • 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING NulĂ€gesbeskrivning (kap 4)  MĂ„l och gemensam mĂ„lbild i hela planeringsprocessen (kap 5) ÅtgĂ€rdsplanering Insatser som behövs för att uppnĂ„ mĂ„len (kap 6) Genomförandeplanering Stöd för genomförandet av utpekade insatser (kap 7) Driftsplanering GĂ„ngvĂ€nlig het över tid (kap 8) Uppföljning och utvĂ€rdering Visa om mĂ„len uppfylls och om insatserna Ă€r de rĂ€tta (kap 9) Del i processen Har sin bas i nulĂ€gesbeskrivning  KrĂ€ver insamling av grundlĂ€ggande data  Resultat ger stöd i fortsatt arbete och budgethantering  AllmĂ€n kunskapsuppbyggnad © Trivector  Inriktningsplanering 4
  • 5. ”Det Ă€r inte allt som kan rĂ€knas som rĂ€knas, och inte allt som rĂ€knas som kan rĂ€knas.” © Trivector Albert Einstein 5
  • 6. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING PÅ OLIKA NIVÅ KĂ€lla: Methorst m.fl. (2010). © Trivector Även kommunens arbetssĂ€tt bör utvĂ€rderas (processutvĂ€rdering) med syfte att utveckla och förbĂ€ttra verksamheten. 6
  • 7. VAL AV MÅTT/INDIKATORER FÖR VALDA MÅL NulĂ€gesbeskrivning (kap 4) Inriktningsplanering MĂ„l och gemensam mĂ„lbild i hela planeringsprocessen (kap 5) ÅtgĂ€rdsplanering Insatser som behövs för att uppnĂ„ mĂ„len (kap 6) Driftsplanering GĂ„ngvĂ€nlig het över tid (kap 8) Uppföljning och utvĂ€rdering Visa om mĂ„len uppfylls och om insatserna Ă€r de rĂ€tta (kap 9) TRAST-guidens kriterier att beakta:  DatatillgĂ€nglighet  Kostnadseffektivitet  Enkelt att förstĂ„  Relevans  MĂ„tt som leder till Ă„tgĂ€rder Ă€r bĂ€ttre  Balans Genomförandeplanering Indikatorer baserat pĂ„ nationella mĂ„l © Trivector Stöd för genomförandet av utpekade insatser (kap 7) 7
  • 8. METODER FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING  Beror pĂ„ mĂ„l och mĂ„tt/indikatorer man stĂ€llt upp ‒ RĂ€kningar och resvaneundersökningar för att följa upp mĂ„l kopplade till en ökning av gĂ„endet ‒ Metoder för att pĂ„ ett objektivt sĂ€tt bedöma kvaliteterna i gĂ„ngnĂ€tet eller trafikanternas upplevelse av kvaliteterna.  Vid utvĂ€rdering av enskilda Ă„tgĂ€rder styr de aktuella Ă„tgĂ€rderna och deras syfte vad som ska mĂ€tas. © Trivector Alla insamlade data bör lagras, t ex i Excel-ark. Det Ă€r en fördel om insamlad data, uppgifter kring mĂ€tningarna, definitioner och berĂ€kningar finns samlade pĂ„ ett stĂ€lle. Det Ă€r viktigt att berörda tjĂ€nstemĂ€n kĂ€nner till vad som samlats in och vad det kan anvĂ€ndas till. 8
  • 9. TRAFIKRÄKNINGAR FlödesrĂ€kningar/-mĂ€tningar  Maskinella metoder ─ lĂ„ngtidsmĂ€tning ‒ ultraljud, aktiv infraröd sĂ€ndare, radarteknik och videoteknik  Manuella ─ korttidsmĂ€tning MĂ€tningar av nĂ€rvaro/uppehĂ„ll ‒ dvs. antalet personer pĂ„ en viss yta per tidsenhet Vid uppföljning över tid Ă€r det viktigt: ‒ ‒ ‒ ‒ Att anvĂ€nda samma platser och tider Att vara konsekvent med vem som rĂ€knas som fotgĂ€ngare Att mĂ€tningar/rĂ€kningar görs vid nĂ„gorlunda normalt vĂ€der Beakta att dygnsvariationen varierar mellan olika platser © Trivector  9
  • 10. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 8-9 9-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 St Södergatan L Fiskaregatan Ö MĂ„rtensgatan Trollebergsviadukten RĂ„bygatan 18-19 Valvet Exempel: MĂ€tmetoder för fotgĂ€ngarrĂ€kningar i London I London har man rĂ€knat fotgĂ€ngare inom olika typer av tidsintervall. I tabellen nedan visas felmarginalen för de olika alternativen och för vilka tillfĂ€llen de lĂ€mpar sig. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Metod TvĂ„ timmar, kl. 10–11 och kl. 16–17, under en veckodag Var 5:e 15minuters- period, under en veckodag Kontinuerligt, kl. 7–22, under tre veckodagar AnvĂ€ndningsomrĂ„de Initial ungefĂ€rlig uppskattning av flödet JĂ€mförelse av olika platser eller förĂ€ndring över tiden MĂ€tning av den exakta förĂ€ndringen över tiden © Trivector 7-8 KĂ€lla: Measuring walking. URL: http://www.measuring-walking.org. 10
  • 11. RESVANEUNDERSÖKNINGAR  Ofta postenkĂ€t, urval i Ă„ldern 16-84 Ă„r. Resdagbok, bakgrundsfrĂ„gor och ev attitydfrĂ„gor. Exempel: Resvaneundersökning i LuleĂ„ I exempel frĂ„n LuleĂ„, dĂ€r resvaneundersökning gjordes 2010 visades i jĂ€mförelse med tidigare resvaneundersökning frĂ„n Ă„r 2005 och 2000 en ökning i att fĂ€rdas till fots: Som svar pĂ„ frĂ„gan om hur man bör prioritera mellan bil-, buss- samt gĂ„ng- och cykeltrafik blev det en tydlig majoritet för bĂ„de att satsa pĂ„ busstrafik och pĂ„ GC-trafik i stĂ€llet för biltrafik. © Trivector  KĂ€lla: Lindau, J. (2010). Kort om resvanor i LuleĂ„ 2010. LuleĂ„ kommun. 11
  • 13. METODER FÖR ATT MÄTA TILLGÄNGLIGHET Enkla tillgĂ€nglighetsmĂ„tt  Restider  AvstĂ„nd  TĂ€thet  Relativ attraktivitet (t ex restidskvoter) © Trivector T ex fĂ„gelavstĂ„nd till basservice: (livsmedel, förskola, grundskola, vĂ„rdcentral, post och kollektivtrafikknutpunkter)  en analys görs av hur stor del av befolkningen som har 0-300-600-1500-10 000 meter till nĂ€rmsta mĂ„lpunkt.  Indata som krĂ€vs Ă€r GIS-lager över utbud samt digitalkarta över omrĂ„desindelningar och antal invĂ„nare.  BerĂ€kning görs i GIS programvara. 13
  • 14. METODER FÖR ATT MÄTA TRYGGHET OCH ATTRAKTIVITET  Otrygghet kan undersökas med trygghetsvandringar  För övergripande uppföljning: ‒ MĂ€tning av gĂ„ngflöden som en enklare indikator. ‒ EnkĂ€t till invĂ„narna om hur de upplever gĂ„ngmiljön avseende attraktivitet, trygghet mm. Vid detaljerad nulĂ€gesbeskrivning eller utvĂ€rdering av enskilda platsers attraktivitet: ‒ Intervjuer eller observationer av hur en plats anvĂ€nds, hur mĂ„nga som befinner sig dĂ€r, vad de gör och hur lĂ€nge olika aktiviteter varar. ‒ Inventering i fĂ€lt dĂ€r ett antal faktorer beaktas (buller m fl). © Trivector  14
  • 15. METODER FÖR ATT MÄTA TRAFIKSÄKERHET   Analys av olycks- och skadestatistik, t.ex. frĂ„n STRADA eller kommunens egna uppgifter Inventering av gĂ„ngnĂ€t ‒ Förekomst av korsningspunkter med andra trafikslag (utformning, korsande fordonsflöde och dess hastighet, exponering (relationen antal gĂ„ende/risk för kollision)) ‒ Separering/integrering med andra trafikslag pĂ„ strĂ€cka ‒ Utformning och belĂ€ggning pĂ„ strĂ€cka ‒ Standard pĂ„ belĂ€ggning ‒ Belysningens standard Riktlinjer för drift och underhĂ„ll vad gĂ€ller bĂ„de barmarks- och vinterförhĂ„llanden. © Trivector  15
  • 16. UPPFÖLJNINGSPLAN     Hur ofta ska olika mĂ„l/mĂ„tt följas upp? Vilka metoder ska göras nĂ€r? Vem ansvarar för att olika mĂ€tningar görs och sammanstĂ€lls? Det kan vara lĂ€mpligt att sammanstĂ€lla resultaten i en â€Ă„rsrapport”. Exempel Lund ‒ Ă„rliga rĂ€kningar av gĂ„ngflöden ‒ Ă„rlig uppföljning av fysiska Ă„tgĂ€rder och invĂ„nares upplevelser om otrygghet ‒ resvaneundersökningar görs mer sĂ€llan © Trivector  16
  • 17. EXEMPEL: LUNDS ÅRLIGA BOKSLUT AV LUNDA-MATS LundaMaTs-rapport beskriver verksamheten och resultat under Ă„ret. Hur man arbetat med gĂ„ngtrafiken behandlas i eget avsnitt i verksamhetsdelen. I resultatdelen görs en uppföljning av 18 konkreta mĂ„l, varav 5 rör gĂ„ngtrafiken. MĂ„l MĂ„l 2013 MĂ„l 2030 Utfall 2010 (basĂ„r 2004) Andelen km gĂ„ng- och cykelvĂ€g ska öka +10 % +30 % +8 % Andelen ordnade gĂ„ng- och cykelpassager ska vara sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rdade GĂ„ngtrafiken per invĂ„nare ska öka 30 % 100 % 47 % öka öka ökat Den fysiska tillgĂ€ngligheten för funktionshindrade, barn och Ă€ldre ska öka Andelen mĂ€nniskor som upplever trafikmiljön som otrygg ska minska öka öka ökat minska minska Signal minskat © Trivector  17
  • 18. KOMMUNIKATIONSPLAN  Muntlig rapport i ansvarig politisk nĂ€mnd, dvs. mer Ă€n tekniska nĂ€mnden, Ă€ven social- och utbildningsnĂ€mnden.  Skriftligt utskick ‒ ‒ ‒ ‒  till tjĂ€nstemĂ€n internt och externt till organisationer för idrott, kultur eller intresseföreningar till fastighetsbolag till nĂ€ringsliv  Utbyte med andra kommuner © Trivector  Via webbplats Pressmeddelande 18
  • 19. VĂ€lkommen pĂ„ kursen ”Kom igĂ„ng med gĂ„ngplaneringen” den 3 april i Stockholm! www.trivector.se TACK! Annika Nilsson 010-456 56 47 Annika.nilsson@trivector.se © Trivector Hanna Wennberg 010-456 56 08 hanna.wennberg@trivector.se 19