2. Introduktion
âą Internet sedan 1994
⹠SkoldatanÀtet m.m.
âą Konsult verksam-
hetsutveckling och
IT i offentlig sektor
⹠AnvÀnder sociala
medier varje dag
6. Sociala medier
âą Ett âekosystem av ramverkâ pĂ„ webben
⹠InnehÄllet skapas av anvÀndarna
⹠Fokus ligger pÄ att interagera
⹠Samtal och smÄ stycken av information
âą âInformationsbitarnaâ rör sig snabbt
över nÀtet och delas
8. °Ă€ČÔČÔ±đłÙ±đłŠ°ì±đČÔ
Involvera
Diskutera
Dela Lyssna
Skapa Samarbeta Rösta
Delta Förtroende
Dialog
Gilla LĂ€nka
Bygga relationer Kommentera
PĂ„verka Koppla samman
12. ... men ocksÄ
âą âVanligaâ tjĂ€nster
som chatt och RSS
âą âGamlaâ tjĂ€nster
som BBS:er, forum,
on-line tjÀnster.
⹠Alla tjÀnster som
ger interaktion pÄ
webben Àr sociala!
17. NĂ„gra siffror
800 miljoner 3,5 miljoner
Svenskar i Sociala medier
anvÀnder Facebook
500000
svenska bloggar À
90 objekt
skapas per mÄnad
130 50% anvÀnder
vÀnner
Facebook varje dag
40 % av Sveriges
55+ pÄ Facebook 8-Äringar
finns pÄ Facebook
41. Sociala medier som kanal
⹠LÀtt att (proaktivt) nÄ mÄnga =>
effektivisering och rationalisering
âą Finns dĂ€r medborgarna ïŹnns => inifrĂ„n
och ut
âą Gemensamma ïŹĂ¶den => samverkan
med andra förvaltningar
42. Sociala medier som kanal
âą Etablerad e-tjĂ€nst => âSĂ„ enkelt som
möjligt för sĂ„ mĂ„nga som möjligtâ
⹠Olika grÀnssnitt => Styra mot det
billigaste och bÀsta samt valfrihet
âą Social kanal => insyn och delaktighet
43. Vad vill man uppnÄ?
âą âEko-effektenâ
âą Skapa Ă„terkoppling och spridning
av sitt material och sin information
âą âFörtroende-effektenâ
⹠Bygga varumÀrke, ge servicenivÄ,
följa upp tidigare kontakter
44. WoM
âą Word of Mouth
âą den enda kanalen?
⹠kundtjÀnsten blir i sÄ fall
marknads- och informations-
avdelningen!
50. Konkreta nyttor
⹠Dela problem, hitta lösningar
âą Dela erfarenheter, âwar storiesâ
âą Mindre mail = effektivare
kommunikation (rÀtt kanalval)
51. RĂ€cker tiden till?
âą Kommer alltid nya kanaler
⹠VÀrdera var och en för sig
âą Alla har sina nyttor
⹠SÀtt mÄl
âą Skapa tydliga roller
81. Slutsatser
âą Sociala medier viktiga, ibland
nödvÀndiga
âą SĂ€kerhet? Personliga interigret,
företagshemligheter?
⹠Vem Àger informationen?
⹠Vilka kommer att köpa/anvÀnda
informationen som lÀggs i de sociala
medierna?
#46: Du möter sociala medier på många ”platser: speciella klienter, i din browser, i din telefon, som en del av varje webbsida.\n
#47: Funktionell uppdelning av den sociala webbens olika tjänster. Stödtjänster anpassar information så att den är lättare att använda och dela. Metatjänster är verktyg som stödjer användningen av sociala medier, bl.a. uppföljnings- och utvärderingstjänster.\n
#67: Socialstyrelsen arbetar med flera externa tjänster som stödjer och utvecklar den webbnärvaro som webbplatsen innebär. Bland annat lägger man upp film på Vimeo. Man har också två Twitterkonton, en för nyheter från myndigheten och en för information om myndighetens närvaro i sociala medier.\n\nEn sökning på knuff.se visar att Socialstyrelsen omnämns i många olika bloggar, dvs. Socialstyrelsens verksamhet engagerar författare av olika slag.\n\nSocialstyrelsen använder i dagsläget inte Facebook. Man har en sida men den ligger i vila.\n
#68: Arbetsmiljöverket satsar, i motsats till Socialstyrelsen, fullt ut på Facebook. Man använder flitigt alla de olika verktyg som Facebook erbjuder. Facebook kan på sätt och viss ses som en plattform för att bygga upp kraftfulla intranät. Här har Arbetsmiljöverket lyckats mycket bra.\n\nArbetsmiljöverket har en levande dialog på sin wall. Det handlar ofta om konkreta frågor från enskilda medborgare som får snabba och tydliga svar av myndighetens handläggare. Myndighetens GD är aktiv på Facebook-sidan och bidrar med ett personligt tilltal.\n\nEtt skäl till att Facebook passar bra kan vara att verket svarar på väldigt konkreta frågor om arbetsmiljö och via Facebook är det lätt att både vara aktiv, aktuell och dela med sig av mer bestående material.\n
#69: Arbetsmiljöverket är däremot inte aktiv på Twitter. Skälet är sannolikt till viss del beroende på att Twitter erbjuder ett flöde, men inte ett ”arkiv”.\n
#70: Riksantikvarieämbetet arbetar aktivt med olika kanaler för att stödja sin webbnärvaro. Man arbetar bl.a. med bloggar, externa tjänster som Flickr och Facebook. Internt lever man som man lär och har tydliga dela-länkar på alla sidor.\n\nJust för en myndighet som RAÄ är Flickr en intressant tjänst. En spännande möjlighet är att lägga upp stora mängder bilder och sedan låta användarna identifiera bilder och kanske berätta om vilka personer som finns på bilderna. Sådan crowd sourcing är en av den social webbens många möjligheter till kollaborativt arbete.\n
#128: Allt vi behöver är ett ”fönster” till den information vi behöver.\nLäsplattan ger tillgänglighet till information, säkerhet, enkelhet och besparingar.\nInte bära med sig hårddisk, beräkningskraft etc.\nMindre risker om man tappar apparaten.\n”The interface is the computer.”\n
#129: Ungdomar idag har sin egen datormiljö från unga år.Vad ska arbetsgivarna erbjuda dem?\nDetta är en fråga som myndigheterna arbetar med idag!\nStäller nya krav på infrastruktur.\n
#130: Molntjänster innebär ökad tillgänglighet, ökad säkerhet, miljöaspekter, priseffektivt.\nMånga myndigheter diskuterar detta under begreppet ”IT som tjänst”.\n