ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Myter om flerspråkighet. Anna Flyman Mattsson

•
•
pedagogmalmo
pedagogmalmo

Presentation från föreläsning med språkforskaren Anna Flyman Mattsson, Lunds Universitet. Språkdag för pedagoger i Malmö stad den 14 oktober 2014. Arrangör: FoU Malmö Utveckling / Pedagogisk Inspiration Malmö, Malmö stad

1 of 34
Downloaded 40 times
Myter om språk i relation till språkinlärningsteorier – mot en grund för arbete mot flerspråkighet i skola och förskola Malmö 30 jan 2014 Anna Flyman Mattsson Lunds universitet Anna.Flyman_Mattsson@nordlund.lu.se
Flerspråkighet är ett normaltillstånd 9 länder hyser mer än hälften av världens språk Papua Nya Guinea (830 språk) Indonesien (670 språk) Nigeria (410) Indien (380) Kamerun (270) Australien (250) Mexiko (240) Zaire (210) Brasilien (210) Språklig mångfald i världens länder: Papua Nya Guinea (0,990) Vanuatu (0,974) Solomon Islands (0,967) Centralafrikanska republiken (0,959) Kongo (0,948) Tanzania (0,947) Kamerun (0,946) Chad (0,944) Indien (0,940) Mozambique (0,932) (Sverige 0,145) (Danmark 0,055) (Norge 0,072) (Finland 0,148) Diversity index = probabiliteten att två personer i landet ska ha samma modersmål (1 = alla har olika, 0 = alla har samma) Källa: ethnologue.com Fördelning av världens språk: Asien 34% Afrika 30% Oceanien 18% Nord- och Sydamerika 15% Europa 3%
Myter om flerspråkighet. Anna Flyman Mattsson
Med utgångspunkt i mångfald och flerspråkighet Språklag (2009:600) 14 § Alla ska ha rätt till språk: både det svenska språket, det egna modersmålet/ minoritetsspråket, liksom möjlighet att lära sig främmande språk. Skollag (2010) Kap. 10 (grundskola) 7 §, Kap. 15 (gymnasieskolan) 19 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper (resp. goda) i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Lgr11 ”[Undervisningen] … skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.” Skollag 10 § Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål Lpfö98, Reviderad 2010 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Förskolan ska stäva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Men ändå… har få elever modersmålsundervisning och modersmålsstöd (runt 50% av berättigade) har modersmålslärare och SVA-lärare låg status handlar debatterna om svenska ELLER modersmål förbjuds användningen av modersmål på en del skolor fungerar inte ämnet svenska som andraspråk som en resurs är det ”mainstream” som gäller är lingvisismen stark osv
Några förklaringar kan vi hitta i väl spridda myter Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmas Myt 2: Språket följer en norm Myt 3: Barn lär sig språk snabbt Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråket Myt 5: Flerspråkiga blandar ihop språken Myt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet
1. Är svenskan på väg att försvinna eller utarmas? ”Sådär då, nu går vi i graven kära svenskar... Läs och gråt. Guzz och keff är två ord på det som ofta kallas Rinkebysvenska - en svenska kryddad med låneord från andra språk. Nu är de två orden klara för SAOL - och därmed etableras de som "riktig svenska". Varför detta beslutet? Vad har flugit i oss?” https://www.flashback.org/t248631,110330 ”Ungdomens språk blir mer och mer oartikulerat. Det slarvas med uttalet av orden. Ordförrådet är torftigt utan nyskapelser om man bortser från förstärkningsord och svordomar, vilka tyvärr överflödar” DN 1963 ”Bruket av slang trasar sönder distinktioner och suddar ut nyanser. Ungdomar kan inte uttrycka sig rätt och inte heller tala så det hörs” DN 1934 ”Detta nya språk som överflödas av slangord, är oftast fullkomligt oförståeligt för en oinvigd” SvD 1898
Språket har alltid förfallit! ”Sverige har fått ett nytt språk. Det förekommer inte ännu vid Svenska akademiens förhandlingar (-) Det nya språket idkas mest af folk i den afvundsvärda belägenheten att inte behöfva göra just någonting annat än syssla med sån där lek, folk som sitter på förmiddagsbarer och konditorier och inte vet hvad de härnäst ska ta sig till. Så ha de hittat på denna lek, som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi, som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.” Aftonbladet 1912 Ekensnacket – den tidens Rinkebysvenska Tidigare lånord kille, tjej, lattja, jycke (från romani) kola (dö), kul (från finska) kis, fika, sno, stålar (från Månsing) ”Oförstörd” svenska? Thialfi ok Holmlaug letu ræisa stæina thessa alla at Banka, sun sinn. Es atti æinn seR skip ok austr styrdhi i Ingvars lidh Svinnegarnsstenen, 1000-talet
Svenskans styrka •Svenskan är ett starkt språk (89e plats, litteratur, skrift etc) •Lånord och inflytande från andra språk är normalt och har alltid pågått •Språkförändring är en naturlig process – språket förändras med talarna •Domänförlust till engelskan regleras av språklag Pågående förändringar? Satsadverbialets placering i huvudsats (han är kanske inte så snabb  han kanske inte är så snabb, kanske han inte är så snabb, han är inte så snabb kanske) Konjunktiven försvinner (helgat varde ditt namn  låt ditt namn bli helgat, det vore bra om…  det skulle vara bra om…) Placering av ”inte” i att-sats (jag tror att jag inte kommer  jag tror att jag kommer inte) Bruket av ”hen”
Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmas Svenskan är stark och förändras liksom alla språk gör.
2. Språkvariation som språklig norm Svenska akademiens ordlista och grammatik är deskriptiva – inte normativa Språkanvändarna styr språket – inte tvärtom Det finns ingen rätt eller fel variant, fulare eller finare – bara anpassad eller inte anpassad till situationen Situation Hemma Jobbet Hos föräldrarna Föreläsningar Språkvariant Vernakulär stil (slang, specialuttryck, etc) Akademiskt språk Småländska Mindre utpräglad dialekt Situation Hemma Skolan Med kompisar Språkvariant Arabiska Svenska Förortsslang
Handlar attityder om förståelse? A: Yo yo! Check it out. Kolla va jag fixa igår. Den e grym! Swisch! B: Woah. Vad fick du pröjsa? C: Ja får se. Jalla, ge hit! A: Tagga ner. Bamm! Sheytan, den e dyr asså. Men så grym. D: Ja såg han med, han som går i 9 e. Han flashade en sån förra gången. Du vet, när vi var på Storsjön. A: Ah, ja e rädd som fan, att nån ska ta den och så. Sover med den å allt, haha. Farsan har fixat med abonnemang. Runt femhundra spänn i månaden. B: Vi kan göra filmer. Spela in matcher å så. Wee, so cool! A: Ja men å kurva, ta det lugnt! (Ur Norrby & Håkansson 2010:212)
Men i så fall… Kovariansmatrisen C innehåller generellt mycket mindre information än X matrisen eftersom C enbart innehåller skillnader. Eftersom principalkomponenterna konstrueras för att ta hänsyn till så stor variation som möjligt så är det just information given av kovariansmatrisen som behövs. Den information som finns i C räcker dock för att konstruera principalkomponenterna. Om man vill hemlighålla sina variabler men ändå ge möjlighet till statistisk analys så är det lämpligt att endast offentliggöra C- matrisen.
Myt 2: Språket följer en norm Nej, språket följer talarna. Men varje variant har sin tid och plats.
3. Språkinlärning tar tid! ”Eleverna måste snabbt in i det vanliga klassrummet från förberedelseklassen för att integreras” Men integrationen är skenbar, segregationen visar sig sen i sämre måluppfyllelse. Integration och inkludering sker inte automatiskt för att man befinner sig i samma rum. ”Eleverna lär sig svenska snabbt genom att vistas med infödda talare i klassrummet” Svenskan lärs in på bekostnad av ämneskunskaperna. Med andra ord: ämnen lärs in bäst på ett språk man förstår.
Att lära sig ett andraspråk Förstaspråksinlärning Den språkliga basen finns redan Andraspråksinlärning Den språkliga basen måste byggas Basen i svenska består bl.a. av: •8000-10000 ord •Användning av adverb, pronomen, prepositioner, konjunktioner, subjunktioner, verbpartiklar, interjektioner mm. •Böjning av substantiv i numerus, genus, bestämdhet, kasus •Adjektiven kongruerar i numerus, genus, bestämdhet och kompareras i tre olika former •Variation i ordföljd: rak och omvänd i huvudsats, rak i bisats. Negationens placering i huvudsats och bisats. •Verben böjs i flera olika tempus och väljs i förhållande till kontexten •Ljudsystem med 17 vokalljud,18 konsonantljud, specifika kombinationer, betoning, intonation, tonaccenter mm •Samtalsstruktur, berättarstruktur, semantiska och pragmatiska aspekter på språket Att nå infödd nivå i skolans läsämnen Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång 5 - 7 år 3 - 8 år 8 - 11 år 2 - 5 år 12 - 15 år 6 - 8 år
Startålder (kritisk period) Språkbegåvning Motivation Social kontext Förhållande mellan L1 och L2 Undervisning Inlärningsstilar Varför lyckas vissa bättre än andra?
Många tror att svenska och svenska som andraspråk i skolan ungefär är samma sak Målen är visserligen ganska lika men det är vägen dit som skiljer L1-inlärning Basen finns redan Sätter parametrar Enbart implicit inlärning ”Inbyggd” motivation L2-inlärning Basen i språket måste byggas Sätter om parametrar Både explicit och implicit inlärning Motivation inte självklar Kritisk period och språkbegåvning Modersmål och skriftsystem spelar roll för inlärningshastigheten Och därmed också undervisningen och lärarens kunskaper L1 Utbyggnad Kunskaper om svenska språket Traditionell kultur Språklig kompetens och metaspråklig kompetens åtskilda L2 Bas + utbyggnad Kunskaper om vad som är svårt i svenska språket Kulturella skillnader - begreppshantering Metaspråklig kompetens ska omvandlas till språklig kompetens Uttal, pragmatik mm
Myt 3: Barn lär sig språk snabbt Inte tillräckligt snabbt för att hinna lära sig basen i ämnena.
4. Modersmålet kan och bör utvecklas tillsammans med svenskan Modersmålet är viktigt Hänger ihop med identitetsutvecklingen Ett verktyg för lärande Ger möjlighet till flerspråkighet Ge inte språket skulden för andra problem!
Alla språk får plats! Fördelar med flerspråkighet: Kommunikativa fördelar - relationen till föräldrar, familj och släkt, ”broar” mellan olika samhällen, kan kommunicera med fler personer Sociala fördelar - mer lyhörda, flexibla, toleranta Kulturella fördelar - språket för att lära känna en kultur Individuella fördelar - fler möjligheter till jobb, boende etc  Kognitiva fördelar (breddar individens tänkande, hjärnans kapacitet ökar, bättre på att upptäcka språkliga regler, bättre minne, kreativt tänkande, Alzheimers fördröjs med i genomsnitt fem år (Bialystok 2007)) Samhällelig nivå - Internationella relationer Vi har inget begränsat utrymme i hjärnan för språk, det får plats hur mycket som helst! På flera håll har man nu börjat använda ”flerspråkiga” elever om de nyanlända. Detta är olyckligt ur ett forskningsperspektiv eftersom många inte är flerspråkiga när de kommer.
Hur blir man tvåspråkig? Genom att utsättas för språk och få möjlighet att använda dem Genom att vilja lära sig språk Tvåspråkighet är inget problem; problemet är om man inte tillåts vara tvåspråkig Brister i tvåspråkigheten handlar om sk subtraktiv tvåspråkighet, dvs där individen hindras från att bli tvåspråkig
Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråket De utvecklas bäst tillsammans!
5. Utveckling av två eller fler språk samtidigt Dubbel enspråkighet Integrerad tvåspråkighet Enspråkighetsnormen är styrande •Hålla isär språken •Använda språken som respektive enspråkiga gör •Dubbla uppsättningar av begrepp och ord •Användning av hela den språkliga kompetensen •Kodväxling •Olika språk i olika situationer (Jörgensen & Holmen 1997)
Kodväxling är en resurs som visar på avancerad språkanvändning Kodväxling Att växla mellan två språk är naturligt – både i och mellan meningar och ord Alla växlar mellan olika koder – språk, stilar, dialekter Exempel på funktioner för kodväxling Utesluta eller inkludera vissa deltagare i samtalet Förstärka argument, öka uppmärksamheten Byta ämne Etablera sociala relationer Markera metakommentar Markera affekt Kommunikationsstrategi Auer, Myers-Scotton, Gumperz, Poplack etc.
Att använda två eller fler språk - kodväxling Inom ord han kan inte gå, leget kan inte gå Inom yttrandet but we don’t have this Swedish flagga Mellan yttranden Barn1: vem vill hjälpa mig? Barn2: ja Barn1: okej # you want me help you? Barn2: yes
Ett exempel på kodväxling John: Is not doctor Phillip: yes look John: next do you xx this Phillip: look look doctor John: NOT DOCTOR! Phillip: look John: de är INTE DOKTOR Phillip: yes min mamma säger de är doktor John: is not doctor Phillip: yes John: no like that is not doctor i say o okey Phillip: dont spit only play John: nej den ska så här Phillip: va säger ni sä säg xx
Myt 5: Flerspråkiga blandar ihop språken Nej men det kan låta så för ett enspråkigt öra.
6. Språkforskningen är enig kring flerspråkighetens positiva effekter Internationella studier visar att satsningar på modersmålet har en positiv och avgörande betydelse för tvåspråkiga elevers andraspråksutveckling och allmänna skolframgång Modersmålsundervisning jämförs med tvåspråkig undervisning där den senare visar bäst resultat Studier av modersmålets utveckling visar positiva samband med annan utveckling Språkforskare i Sverige är överens om att andraspråksinlärare av svenska behöver något annat än ”vanlig” svenska i skolan. Svenska som andraspråk måste användas som det är tänkt och sen utvärderas. Idag går det inte att utvärdera ämnet.
Flerspråkighet och språkstörning Viktigt att skilja på språkstörning och för lite exponering av andraspråket, därför måste båda språken bedömas – en språkstörning visas i båda språken Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas långsammare på båda språken (språkutvecklingen går dock inte snabbare för att man tar bort ett språk) Språkstörningar hos flerspråkiga barn förekommer lika ofta som hos barn med ett modersmål Det är viktigt att flerspråkiga barn med språkstörning får stimulans och träning på alla sina språk Flerspråkighet orsakar INTE språkstörning! Eva-Kristina Salameh, www.sprakenshus.se
Myt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet Forskningen är oenig om mycket – men inte om flerspråkighetens positiva effekter!
Ur ett monokulturellt och enspråkigt perspektiv Dåliga resultat förklaras med: Föräldrarnas utbildning, socioekonomisk status, arbetslöshet, antal böcker i hemmet, trivsel, motivation, kön Men hur bemöts egentligen andraspråkselever? Är det verkligen eleven det är fel på och inte systemet? Det skulle inte behöva vara så att elever med utländsk bakgrund halkar efter. Det finns kunskaper som inte utnyttjas:
Mot flerspråkighet i skolan Det potentiellt flerspråkiga barnet Utveckling av modersmålet Integrerad tvåspråkighetsnorm L2-utveckling i svenska Sociokulturellt stödjande miljö Kunskaps- utveckling på modersmålet och på svenska Lärare och skolledare med kunskap om andraspråks- inlärning och flerspråkighet
Ett vanligt samtal på en flerspråkig förskola BarnSF: on peut pas manger deux BarnF: non # que trois BarnSF: jag får äta tre BarnS: jag ska äta alla BarnF: moi je mange la peau moi aussi à mon kiwi # non même pas la peau? BarnS: vad spelar det för roll? BarnSF: moi je voudrais manger la peau

More Related Content

Myter om flerspråkighet. Anna Flyman Mattsson

  • 1. Myter om språk i relation till språkinlärningsteorier – mot en grund för arbete mot flerspråkighet i skola och förskola Malmö 30 jan 2014 Anna Flyman Mattsson Lunds universitet Anna.Flyman_Mattsson@nordlund.lu.se
  • 2. Flerspråkighet är ett normaltillstånd 9 länder hyser mer än hälften av världens språk Papua Nya Guinea (830 språk) Indonesien (670 språk) Nigeria (410) Indien (380) Kamerun (270) Australien (250) Mexiko (240) Zaire (210) Brasilien (210) Språklig mångfald i världens länder: Papua Nya Guinea (0,990) Vanuatu (0,974) Solomon Islands (0,967) Centralafrikanska republiken (0,959) Kongo (0,948) Tanzania (0,947) Kamerun (0,946) Chad (0,944) Indien (0,940) Mozambique (0,932) (Sverige 0,145) (Danmark 0,055) (Norge 0,072) (Finland 0,148) Diversity index = probabiliteten att två personer i landet ska ha samma modersmål (1 = alla har olika, 0 = alla har samma) Källa: ethnologue.com Fördelning av världens språk: Asien 34% Afrika 30% Oceanien 18% Nord- och Sydamerika 15% Europa 3%
  • 4. Med utgångspunkt i mångfald och flerspråkighet Språklag (2009:600) 14 § Alla ska ha rätt till språk: både det svenska språket, det egna modersmålet/ minoritetsspråket, liksom möjlighet att lära sig främmande språk. Skollag (2010) Kap. 10 (grundskola) 7 §, Kap. 15 (gymnasieskolan) 19 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper (resp. goda) i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Lgr11 ”[Undervisningen] … skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.” Skollag 10 § Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål Lpfö98, Reviderad 2010 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Förskolan ska stäva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
  • 5. Men ändå… har få elever modersmålsundervisning och modersmålsstöd (runt 50% av berättigade) har modersmålslärare och SVA-lärare låg status handlar debatterna om svenska ELLER modersmål förbjuds användningen av modersmål på en del skolor fungerar inte ämnet svenska som andraspråk som en resurs är det ”mainstream” som gäller är lingvisismen stark osv
  • 6. Några förklaringar kan vi hitta i väl spridda myter Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmas Myt 2: Språket följer en norm Myt 3: Barn lär sig språk snabbt Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråket Myt 5: Flerspråkiga blandar ihop språken Myt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet
  • 7. 1. Är svenskan på väg att försvinna eller utarmas? ”Sådär då, nu går vi i graven kära svenskar... Läs och gråt. Guzz och keff är två ord på det som ofta kallas Rinkebysvenska - en svenska kryddad med låneord från andra språk. Nu är de två orden klara för SAOL - och därmed etableras de som "riktig svenska". Varför detta beslutet? Vad har flugit i oss?” https://www.flashback.org/t248631,110330 ”Ungdomens språk blir mer och mer oartikulerat. Det slarvas med uttalet av orden. Ordförrådet är torftigt utan nyskapelser om man bortser från förstärkningsord och svordomar, vilka tyvärr överflödar” DN 1963 ”Bruket av slang trasar sönder distinktioner och suddar ut nyanser. Ungdomar kan inte uttrycka sig rätt och inte heller tala så det hörs” DN 1934 ”Detta nya språk som överflödas av slangord, är oftast fullkomligt oförståeligt för en oinvigd” SvD 1898
  • 8. Språket har alltid förfallit! ”Sverige har fått ett nytt språk. Det förekommer inte ännu vid Svenska akademiens förhandlingar (-) Det nya språket idkas mest af folk i den afvundsvärda belägenheten att inte behöfva göra just någonting annat än syssla med sån där lek, folk som sitter på förmiddagsbarer och konditorier och inte vet hvad de härnäst ska ta sig till. Så ha de hittat på denna lek, som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi, som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.” Aftonbladet 1912 Ekensnacket – den tidens Rinkebysvenska Tidigare lånord kille, tjej, lattja, jycke (från romani) kola (dö), kul (från finska) kis, fika, sno, stålar (från Månsing) ”Oförstörd” svenska? Thialfi ok Holmlaug letu ræisa stæina thessa alla at Banka, sun sinn. Es atti æinn seR skip ok austr styrdhi i Ingvars lidh Svinnegarnsstenen, 1000-talet
  • 9. Svenskans styrka •Svenskan är ett starkt språk (89e plats, litteratur, skrift etc) •Lånord och inflytande från andra språk är normalt och har alltid pågått •Språkförändring är en naturlig process – språket förändras med talarna •Domänförlust till engelskan regleras av språklag Pågående förändringar? Satsadverbialets placering i huvudsats (han är kanske inte så snabb  han kanske inte är så snabb, kanske han inte är så snabb, han är inte så snabb kanske) Konjunktiven försvinner (helgat varde ditt namn  låt ditt namn bli helgat, det vore bra om…  det skulle vara bra om…) Placering av ”inte” i att-sats (jag tror att jag inte kommer  jag tror att jag kommer inte) Bruket av ”hen”
  • 10. Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmas Svenskan är stark och förändras liksom alla språk gör.
  • 11. 2. Språkvariation som språklig norm Svenska akademiens ordlista och grammatik är deskriptiva – inte normativa Språkanvändarna styr språket – inte tvärtom Det finns ingen rätt eller fel variant, fulare eller finare – bara anpassad eller inte anpassad till situationen Situation Hemma Jobbet Hos föräldrarna Föreläsningar Språkvariant Vernakulär stil (slang, specialuttryck, etc) Akademiskt språk Småländska Mindre utpräglad dialekt Situation Hemma Skolan Med kompisar Språkvariant Arabiska Svenska Förortsslang
  • 12. Handlar attityder om förståelse? A: Yo yo! Check it out. Kolla va jag fixa igår. Den e grym! Swisch! B: Woah. Vad fick du pröjsa? C: Ja får se. Jalla, ge hit! A: Tagga ner. Bamm! Sheytan, den e dyr asså. Men så grym. D: Ja såg han med, han som går i 9 e. Han flashade en sån förra gången. Du vet, när vi var på Storsjön. A: Ah, ja e rädd som fan, att nån ska ta den och så. Sover med den å allt, haha. Farsan har fixat med abonnemang. Runt femhundra spänn i månaden. B: Vi kan göra filmer. Spela in matcher å så. Wee, so cool! A: Ja men å kurva, ta det lugnt! (Ur Norrby & Håkansson 2010:212)
  • 13. Men i så fall… Kovariansmatrisen C innehåller generellt mycket mindre information än X matrisen eftersom C enbart innehåller skillnader. Eftersom principalkomponenterna konstrueras för att ta hänsyn till så stor variation som möjligt så är det just information given av kovariansmatrisen som behövs. Den information som finns i C räcker dock för att konstruera principalkomponenterna. Om man vill hemlighålla sina variabler men ändå ge möjlighet till statistisk analys så är det lämpligt att endast offentliggöra C- matrisen.
  • 14. Myt 2: Språket följer en norm Nej, språket följer talarna. Men varje variant har sin tid och plats.
  • 15. 3. Språkinlärning tar tid! ”Eleverna måste snabbt in i det vanliga klassrummet från förberedelseklassen för att integreras” Men integrationen är skenbar, segregationen visar sig sen i sämre måluppfyllelse. Integration och inkludering sker inte automatiskt för att man befinner sig i samma rum. ”Eleverna lär sig svenska snabbt genom att vistas med infödda talare i klassrummet” Svenskan lärs in på bekostnad av ämneskunskaperna. Med andra ord: ämnen lärs in bäst på ett språk man förstår.
  • 16. Att lära sig ett andraspråk Förstaspråksinlärning Den språkliga basen finns redan Andraspråksinlärning Den språkliga basen måste byggas Basen i svenska består bl.a. av: •8000-10000 ord •Användning av adverb, pronomen, prepositioner, konjunktioner, subjunktioner, verbpartiklar, interjektioner mm. •Böjning av substantiv i numerus, genus, bestämdhet, kasus •Adjektiven kongruerar i numerus, genus, bestämdhet och kompareras i tre olika former •Variation i ordföljd: rak och omvänd i huvudsats, rak i bisats. Negationens placering i huvudsats och bisats. •Verben böjs i flera olika tempus och väljs i förhållande till kontexten •Ljudsystem med 17 vokalljud,18 konsonantljud, specifika kombinationer, betoning, intonation, tonaccenter mm •Samtalsstruktur, berättarstruktur, semantiska och pragmatiska aspekter på språket Att nå infödd nivå i skolans läsämnen Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång 5 - 7 år 3 - 8 år 8 - 11 år 2 - 5 år 12 - 15 år 6 - 8 år
  • 17. Startålder (kritisk period) Språkbegåvning Motivation Social kontext Förhållande mellan L1 och L2 Undervisning Inlärningsstilar Varför lyckas vissa bättre än andra?
  • 18. Många tror att svenska och svenska som andraspråk i skolan ungefär är samma sak Målen är visserligen ganska lika men det är vägen dit som skiljer L1-inlärning Basen finns redan Sätter parametrar Enbart implicit inlärning ”Inbyggd” motivation L2-inlärning Basen i språket måste byggas Sätter om parametrar Både explicit och implicit inlärning Motivation inte självklar Kritisk period och språkbegåvning Modersmål och skriftsystem spelar roll för inlärningshastigheten Och därmed också undervisningen och lärarens kunskaper L1 Utbyggnad Kunskaper om svenska språket Traditionell kultur Språklig kompetens och metaspråklig kompetens åtskilda L2 Bas + utbyggnad Kunskaper om vad som är svårt i svenska språket Kulturella skillnader - begreppshantering Metaspråklig kompetens ska omvandlas till språklig kompetens Uttal, pragmatik mm
  • 19. Myt 3: Barn lär sig språk snabbt Inte tillräckligt snabbt för att hinna lära sig basen i ämnena.
  • 20. 4. Modersmålet kan och bör utvecklas tillsammans med svenskan Modersmålet är viktigt Hänger ihop med identitetsutvecklingen Ett verktyg för lärande Ger möjlighet till flerspråkighet Ge inte språket skulden för andra problem!
  • 21. Alla språk får plats! Fördelar med flerspråkighet: Kommunikativa fördelar - relationen till föräldrar, familj och släkt, ”broar” mellan olika samhällen, kan kommunicera med fler personer Sociala fördelar - mer lyhörda, flexibla, toleranta Kulturella fördelar - språket för att lära känna en kultur Individuella fördelar - fler möjligheter till jobb, boende etc  Kognitiva fördelar (breddar individens tänkande, hjärnans kapacitet ökar, bättre på att upptäcka språkliga regler, bättre minne, kreativt tänkande, Alzheimers fördröjs med i genomsnitt fem år (Bialystok 2007)) Samhällelig nivå - Internationella relationer Vi har inget begränsat utrymme i hjärnan för språk, det får plats hur mycket som helst! På flera håll har man nu börjat använda ”flerspråkiga” elever om de nyanlända. Detta är olyckligt ur ett forskningsperspektiv eftersom många inte är flerspråkiga när de kommer.
  • 22. Hur blir man tvåspråkig? Genom att utsättas för språk och få möjlighet att använda dem Genom att vilja lära sig språk Tvåspråkighet är inget problem; problemet är om man inte tillåts vara tvåspråkig Brister i tvåspråkigheten handlar om sk subtraktiv tvåspråkighet, dvs där individen hindras från att bli tvåspråkig
  • 23. Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråket De utvecklas bäst tillsammans!
  • 24. 5. Utveckling av två eller fler språk samtidigt Dubbel enspråkighet Integrerad tvåspråkighet Enspråkighetsnormen är styrande •Hålla isär språken •Använda språken som respektive enspråkiga gör •Dubbla uppsättningar av begrepp och ord •Användning av hela den språkliga kompetensen •Kodväxling •Olika språk i olika situationer (Jörgensen & Holmen 1997)
  • 25. Kodväxling är en resurs som visar på avancerad språkanvändning Kodväxling Att växla mellan två språk är naturligt – både i och mellan meningar och ord Alla växlar mellan olika koder – språk, stilar, dialekter Exempel på funktioner för kodväxling Utesluta eller inkludera vissa deltagare i samtalet Förstärka argument, öka uppmärksamheten Byta ämne Etablera sociala relationer Markera metakommentar Markera affekt Kommunikationsstrategi Auer, Myers-Scotton, Gumperz, Poplack etc.
  • 26. Att använda två eller fler språk - kodväxling Inom ord han kan inte gå, leget kan inte gå Inom yttrandet but we don’t have this Swedish flagga Mellan yttranden Barn1: vem vill hjälpa mig? Barn2: ja Barn1: okej # you want me help you? Barn2: yes
  • 27. Ett exempel på kodväxling John: Is not doctor Phillip: yes look John: next do you xx this Phillip: look look doctor John: NOT DOCTOR! Phillip: look John: de är INTE DOKTOR Phillip: yes min mamma säger de är doktor John: is not doctor Phillip: yes John: no like that is not doctor i say o okey Phillip: dont spit only play John: nej den ska så här Phillip: va säger ni sä säg xx
  • 28. Myt 5: Flerspråkiga blandar ihop språken Nej men det kan låta så för ett enspråkigt öra.
  • 29. 6. Språkforskningen är enig kring flerspråkighetens positiva effekter Internationella studier visar att satsningar på modersmålet har en positiv och avgörande betydelse för tvåspråkiga elevers andraspråksutveckling och allmänna skolframgång Modersmålsundervisning jämförs med tvåspråkig undervisning där den senare visar bäst resultat Studier av modersmålets utveckling visar positiva samband med annan utveckling Språkforskare i Sverige är överens om att andraspråksinlärare av svenska behöver något annat än ”vanlig” svenska i skolan. Svenska som andraspråk måste användas som det är tänkt och sen utvärderas. Idag går det inte att utvärdera ämnet.
  • 30. Flerspråkighet och språkstörning Viktigt att skilja på språkstörning och för lite exponering av andraspråket, därför måste båda språken bedömas – en språkstörning visas i båda språken Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas långsammare på båda språken (språkutvecklingen går dock inte snabbare för att man tar bort ett språk) Språkstörningar hos flerspråkiga barn förekommer lika ofta som hos barn med ett modersmål Det är viktigt att flerspråkiga barn med språkstörning får stimulans och träning på alla sina språk Flerspråkighet orsakar INTE språkstörning! Eva-Kristina Salameh, www.sprakenshus.se
  • 31. Myt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet Forskningen är oenig om mycket – men inte om flerspråkighetens positiva effekter!
  • 32. Ur ett monokulturellt och enspråkigt perspektiv Dåliga resultat förklaras med: Föräldrarnas utbildning, socioekonomisk status, arbetslöshet, antal böcker i hemmet, trivsel, motivation, kön Men hur bemöts egentligen andraspråkselever? Är det verkligen eleven det är fel på och inte systemet? Det skulle inte behöva vara så att elever med utländsk bakgrund halkar efter. Det finns kunskaper som inte utnyttjas:
  • 33. Mot flerspråkighet i skolan Det potentiellt flerspråkiga barnet Utveckling av modersmålet Integrerad tvåspråkighetsnorm L2-utveckling i svenska Sociokulturellt stödjande miljö Kunskaps- utveckling på modersmålet och på svenska Lärare och skolledare med kunskap om andraspråks- inlärning och flerspråkighet
  • 34. Ett vanligt samtal på en flerspråkig förskola BarnSF: on peut pas manger deux BarnF: non # que trois BarnSF: jag får äta tre BarnS: jag ska äta alla BarnF: moi je mange la peau moi aussi à mon kiwi # non même pas la peau? BarnS: vad spelar det för roll? BarnSF: moi je voudrais manger la peau