Sweden
- 1. Svenskt svar på offentligt samråd rörande KOM(2006) 105 Grönbok om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning Allmänna kommentarer Energifrågan är av strategisk betydelse för EU:s konkurrenskraft, miljö och säkerhet. Sverige välkomnar därför grönboken och dess analys av de energipolitiska utmaningar EU står inför och instämmer i att dessa talar för ett stärkt samarbete inom energiområdet i EU. Samtidigt betonar Sverige, i likhet med vad övriga medlemsstater framfört, att nationellt självbestämmande över nationella resurser och energimix ska bevaras. Sverige delar vidare synen att energisamarbetet på EU-nivå bör fortsatt bygga på målen om försörjningstrygghet, ekologisk hållbarhet och konkurrenskraft. I ljuset av en rad energipolitiska kriser i omvärlden under året kan Sverige stödja inriktningen att utrikes- och säkerhetspolitiska överväganden ges större tyngd i energipolitiken, såsom ett viktigt medel att långsiktigt trygga unionens försörjning. Den långsiktiga försörjningstryggheten kommer i allt högre grad kräva unionens uppmärksamhet och främjas givetvis av de i grönboken föreslagna åtgärderna, såsom en fördjupad dialog med producent- och konsumentländer. Sverige ser dock en potentiell risk i att akuta händelser som de nyligen inträffade försörjningskriserna i alltför stor utsträckning tillåts styra inriktningen på den energistrategi som ska vara vägledande för många år. Klimatförändringarna är fortfarande vår tids största utmaning, och åtgärderna inom detta område bidrar också till att minska vårt externa beroende. Samtliga energipolitiska mål – d.v.s. försörjningstrygghet, miljöskydd och konkurrenskraft - främjas genom minskat beroende av importerade fossila energikällor. En risk med ett för starkt fokus på konsekvenserna av fysiska försörjningsavbrott är att analysen och åtgärdsförslagen koncentreras för mycket på tillförselfrågor och traditionella energisystem, såsom el- och gasnätverken. Samtliga energipolitiska mål talar för ökade satsningar på förnybara, inhemska energislag samt på frågor som berör effektivare Promemoria 2006-09-14 M2006/1846/E Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för energifrågor Generaldirektör Matthias Ruete DG TREN Europeiska kommissionen B-1049 Bryssel
- 2. 2 användning av energi. Ett ökat inslag av systemtänkande, och ett tydligare resonemang om det inbördes beroende och den ömsesidigt förstärkande effekt som kännetecknar energipolitikens tre pelare, hade varit önskvärt. Likaså hade transportsektorns energianvändning kunnat ges ett starkare fokus i grönboken. Sverige menar dock att balansen mellan de tre energipolitiska målen i grönboken i nuläget är god, och vill i ljuset av det ovan framförda inte att denna balans förskjuts i den kommande strategiska energiöversynen. Sverige kan likaså allmänt stödja de sex prioriterade åtgärdsområden som kommissionen framhåller inom ramen för de energipolitiska målen. De prioriterade åtgärdsområdena En inre marknad för el och gas Sverige välkomnar ansatsen att fullborda genomförandet av den inre marknaden för el och gas, för att på så sätt öka konkurrensen, effektiviteten och därmed stärka kundernas ställning på energimarknaderna. Sverige har dock en restriktiv inställning till ytterligare administration på EU-nivå och ifrågasätter därför allmänt tillskapandet av ytterligare gemensamma funktioner. Utökat nätverkande och samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter och stamnätsoperatörer välkomnas dock. Inriktningen bör emellertid ligga på utformning och genomförande av den långsiktiga visionen om en gemensam marknad, och inte på kortsiktig centralstyrning av näten. Detta för att inte hämma pågående spontan regional integration. Att i dagsläget gå så långt som att skapa en europeisk tillsynsmyndighet, ser inte Sverige som vare sig nödvändigt eller önskvärt. Sverige delar uppfattningen att det, till följd av olika befogenheter och regler för tillträde till näten i olika medlemsstater, kvarstår skillnader i möjligheterna för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Sverige välkomnar också resonemanget om betydelsen av åtskillnad. Sverige är emellertid tveksamt till införande av nya regler eller funktioner innan nuvarande lagstiftning genomförts fullt ut och dess effekter utvärderats. Regler för tillträde till nätet finns redan i nuvarande regelverk. Sverige vill därför betona betydelsen av ett fullt genomförande av den befintliga el- och gasmarknadslagstiftningen inom hela EU. Beträffande ökad överföringskapacitet, ställer sig Sverige positivt till en ökad integration av nätverken. Sverige förhåller sig dock tveksamt till eventuella förändringar som innebär att investeringsansvaret i någon mån centraliseras och att kommissionen ges vidare befogenheter när det gäller vilka infrastrukturinvesteringar som ska göras. Sverige vill i sammanhanget också poängtera att en ökad sammankoppling av näten inte fråntar medlemsstaterna deras ansvar för att skapa förutsättningar för ökad produktion och minskat externt beroende. En förutsättning för att sammankopplingarna ska ge önskade positiva effekter för slutkunden är vidare att åtgärder för att främja konkurrensen på energimarknaderna samtidigt vidtas. Sverige vill också betona värdet av infrastrukturprojekt
- 3. 3 som främjar utbyggnaden av förnybar elproduktion och integration av förnybara elanläggningar i näten. Försörjningstrygghet och solidaritet på den inre energimarknaden, Grundläggande för såväl en nationell som europeisk politik för främjande av investeringar i ny produktion är stabila, transparenta och förutsägbara regelverk. Sverige har förståelse för den utsatta situation som ett stort antal medlemsländer befinner sig i med ofta ensidiga beroenden av instabila energileverantörer, alternativt isolerade från det europeiska nätet, och kan acceptera ett visst ökat gemenskapsfokus på regelverk som underlättar infrastrukturutbyggnad och solidaritet mellan medlemsstaterna. Sverige konstaterar dock att ansvaret för planering och finansiering av infrastrukturinvesteringar inte vilar på gemenskapsnivå och ser i nuläget inget behov av att förändra detta i riktning mot ett ökat gemensamt ansvar utöver vad existerande instrument medger. Som ovan angetts, vill Sverige vidare betona att främjande av energieffektivsering och förnybar energi är en strategiskt viktig del av försörjningstryggheten. Sverige har inga invändningar mot förslaget att inrätta ett europeiskt energiförsörjningsobservatorium, inom kommissionens interna organisation. Det kan finnas behov att analysera marknadsutvecklingen utifrån ett europeiskt perspektiv, men samtidigt måste tillses att man inte dubblerar IEA:s arbete. I fråga om infrastrukturens fysiska säkerhet, anser Sverige att åtgärder och standarder rörande el- och gasinfrastrukturen förvisso är grundläggande, men Sverige efterlyser ett bredare resonemang, där andra säkerhetsaspekter såsom anpassning av infrastrukturens sårbarhet till följd av växthuseffekten, såsom dammsäkerhet, effekter av stormar och översvämningar m.m. också inkluderas. Vidare bör man beträffande standarder vara vaksam på potentiella överlappningar med arbetet som bedrivs på ett bredare plan inom European Program for Critical Infrastructure Protection (EPCIP). I fråga om förslagen rörande en möjlig omprövning av gemenskapslagstiftningen om olje- och gaslager samt förebyggande av störningar, har Sverige svårt att se behovet av en översyn av det nyligen beslutade elförsörjningsdirektivet. Beträffande gasförsörjningsdirektivet, förefaller kommissionen mena att detta behöver utvecklas i fråga om lagringsbestämmelserna, i syfte att stå bättre rustat vid eventuella avbrott i tillförseln. Sverige förutsätter att en sådan revidering fortsatt ger utrymme för undantag för nationer som saknar förutsättningar för sådan lagerhållning. Sveriges inställning till en eventuell omprövning av tidigare direktivförslag på oljesidan, beror helt på vad de reviderade förslagen innehåller. För svenskt vidkommande är det av avgörande betydelse att system där industrin håller beredskapslagren fortsatt tillåts. Frågan om utökade krav på rapportering av statistik m.m. är inte heller okomplicerad, då en ökad frekvens inte nödvändigtvis leder till ökad kvalitet och transparens, utan i värsta fall även kan underblåsa spekulationer på marknaden. Det är även
- 4. 4 viktigt att sådan rapportering är samordnad med rapporteringen till andra organ, såsom IEA. En mer hållbar, effektiv och diversifierad energimix Sverige delar kommissionens analys att en fortsatt diversifiering av energitillförseln är avgörande för unionens framtida energiförsörjning. I detta sammanhang välkomnar Sverige särskilt de ambitiösa målsättningar och åtgärder som unionen beslutat om för främjande av energieffektivisering och förnybara bränslen. Sverige står samtidigt fast vid uppfattningen att beslut om lämplig energimix måste fattas nationellt, med hänsyn till nationella och regionala förutsättningar. Då valet av energimix är en fråga för subsidiariteten och detta förhållande inte ändras av intensifierat EU-samarbete och en gemensam strategi, ser Sverige inga hinder för en förutsättningslös diskussion om för- respektive nackdelar med olika energislag. En sådan diskussion får emellertid inte i förlängningen leda till att mål formuleras för gemenskapen som inte är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Eventuella övergripande strategiska målsättningar bör därför vara väl avgränsade och precisa. Kommissionens idé om att fastställa en miniminivå för hur stor del av EU:s totala energiproduktion som skall utvinnas ur säkra energikällor med låg kolförbrukning menar Sverige är tveksam utifrån ett sådant synsätt. Sverige skulle i stället förorda en övergripande målsättning om att minska EU:s beroende av externa fossila energikällor. En samstämmig strategi för att hantera klimatförändringarna. I fråga om förslagen som syftar till ökad användning av förnybara energikällor kan Sverige allmänt stödja förslagen som de presenteras i grönboken. När det gäller de preliminära förslagen angående energieffektivisering, har Sverige inget att invända, men menar att man också borde inrikta sig på att utveckla de direktiv som antagits på senare år, där man t.ex. skulle kunna gå längre i fråga om energimärkning av energianvändande utrustning, aktivt utnyttja möjligheterna till genomförandeåtgärder under ekodesigndirektivet och vidareutveckla kraftvärmedirektivet. Ett europeiskt system för handel med vita certifikat skulle kunna vara intressant, men den europeiska dimensionen ställer krav på att administrativa och praktiska konsekvenser av förslaget noga analyseras, eftersom förutsättningarna vad gäller energianvändning, struktur m.m. varierar så starkt mellan medlemsländerna. Ett internationellt avtal om energieffektivisering välkomnas varmt. Uppmuntra innovation genom en strategisk plan för energiteknik Sverige är preliminärt positivt till resonemangen som framförs. Kommissionen gör kopplingar mellan energiteknikplanen och andra pågående initiativ, såsom teknologiplattformar och ramprogrammet Intelligent Energi för Europa. Sverige anser emellertid förslagen i detta
- 5. 5 avsnitt vara alltför outvecklade för att kunna kommenteras, och ger liten vägledning om hur de allmänt vällovliga ambitionerna skall kunna genomföras. Sverige skulle gärna ha sett tydligare resonemang om den föreslagna energiteknikplanens kopplingar till Environment Technology Action Plan (ETAP) och Competitiveness and innovation Technology Programme (CIP). Mot en sammanhållen extern energipolitik De externa relationerna är strategiskt viktiga och Sverige stödjer allmänt inriktningen under denna prioritering. Det är utmärkt att grönboken betonat vikten av att EU fördjupar sin dialog med betydande producent- och konsumentregioner. Majoriteten av det som omnämns under denna rubrik är förvisso områden som EU redan verkar inom, men där man hittills kanske har saknat en sammanhållen ansats till de olika delarna av de externa energipolitiska aspekterna. Beträffande prioriterade infrastrukturinvesteringar, görs redan sådana prioriteringar i viss utsträckning, t.ex inom ramen för TEN-riktlinjerna. Det är dock oklart på vilket sätt det föreslagna angreppssättet skiljer sig från det etablerade. Likaså är det som föreslås om externa krismekanismer mycket allmänt hållet, varför Sverige inte kan ta slutgiltig ställning förrän det står klart vad konkreta förslag på området skulle innebära. Sverige välkomnar vidare utvecklingen avseende de utrikes- och säkerhetspolitiska aspekterna sedan grönboken lades, d.v.s. Europeiska rådets slutsatser i mars och juni och det faktum att kommissionen och ministerrådet nu nära samverkar i utformningen av den externa energisäkerhetsstrategin, vilken kommer att utgöra ett bidrag till den strategiska energiöversynen. I detta sammanhang vill Sverige påpeka att det är av vikt att de utrikes- och säkerhetspolitiska aspekterna av EU:s externa energipolitik tas upp även inom GUSP, för att säkerställa närmare samordning mellan energipolitiken och GUSP.