際際滷

際際滷Share a Scribd company logo

Systemhotande brottslighet Stockholm 2019

Johan Westerholm
Johan Westerholm

Systemhotande brottslighet Stockholm 2019

1 of 16
Download to read offline
Systemhotande brottslighet Stockholm 2019
Utgivare: Polismyndigheten Produktion: Underr辰ttelseenheten, polisregion Stockholm Dnr: A491.036/2019, U404/19 Tryck: Polismyndigheten Omslagsfoto: Polismyndigheten
Systemhotande brottslighet Stockholm 2019
Systemhotande brottslighet Stockholm 2019
4 1.1 Bakgrund Rapporten baseras p奪 en kartl辰ggning som gjorts 旦ver kriminella n辰tverk verksamma i polisregion Stockholm. Motsvarande kartl辰ggningar gjordes 奪ren 2015 och 2017. Den f旦r辰nderliga n辰tverkskartan kr辰ver en regelbunden uppdatering i syfte att kunna m辰ta och bed旦ma n辰tverkens kapaciteter och g旦ra dem j辰mf旦rbara med varandra. Kartl辰ggningen baseras p奪 underr辰ttelsematerial fr奪n perioden januari 2017 till juni 2019, och grundar sig p奪 de kriminella n辰tverk som Polismyndigheten redan har kunskap om och ger f旦ljaktligen inte en helt辰ckande bild f旦r regionen. D辰rtill utg旦r EU:s definition av organiserad brottslighet grund f旦r urvalet (se f旦ljande avsnitt). 1.2 Definition av organiserad brottslighet Utg奪ngspunkten i rapporten 辰r att n辰tverken i f旦rsta hand ska uppfylla EU:s definition av organiserad brottslighet. Definitionen 辰r allm辰nt h奪llen men har fungerat som en avgr辰nsning f旦r de n辰tverk som varit aktuella f旦r kartl辰ggningen. Minst sex av kriterierna nedan ska uppfyllas f旦r att det ska r旦ra sig om organiserad brottslighet. Punkterna 1, 3, 5 och 11 辰r obligatoriska: 1. Samarbete mellan fler 辰n tv奪 personer. 2. Egna tilldelade uppgifter 奪t var och en. 3. L奪ng eller obegr辰nsad utstr辰ckning i tiden. 4. N奪gon form av disciplin och kontroll. 5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar. 6. Verksamhet p奪 lokal niv奪. 7. Anv辰ndning av v奪ld eller andra metoder f旦r hot. 8. Anv辰ndning av kommersiella eller aff辰rsm辰ssiga strukturer. 9. Deltagande i penningtv辰tt. 10. Otillb旦rlig p奪verkan p奪 politik, medier, offentlig f旦rvaltning, r辰ttsliga myndigheter eller ekonomi. 11. Str辰van efter vinning och/eller makt.
Systemhotande brottslighet Stockholm 2019
Systemhotande brottslighet Stockholm 2019
7 n辰tverk som samarbetar i olika brottsuppl辰gg, men med anledning av den p奪tagliga r旦rligheten och samarbeten n辰tverken emellan har det inte bed旦mts relevant eller ibland ens rimligt att dela upp dem i olika n辰tverk. N奪gra personer ing奪r i flera n辰tverk och en del n辰tverk anv辰nder samma m旦jligg旦rare i sina brottsuppl辰gg. Samverkan och r旦rligheten mellan akt旦rerna inneb辰r en gr辰nsdragningsproblematik. Bland de personer som ing奪r i de 50 n辰tverken framg奪r att 奪tminstone ett tjugotal individer uppges ing奪 i flera n辰tverk. L奪ngt fler 辰n dessa individer bed旦ms ha en n辰tverks旦verskridande samverkan. Mobiliteten inom och mellan kriminella n辰tverk g奪r i linje med vad som identifierats i f旦rg奪ende kartl辰ggning. 3.1 Exkluderade n辰tverk N奪gra av de n辰tverk som har exluderas har splittrats och inte s辰llan har individerna i st辰llet g奪tt in i nya konstellationer alternativt agerar sj辰lvst辰ndigt som kriminella entrepren旦rer. I n奪gra fall saknas information om n辰tverkens strukturer och f旦rehavanden, och i andra fall bed旦ms n辰tverk p奪 grund av polisi辰ra insatser inte l辰ngre vara aktuella. 3.2 Nytillkomna n辰tverk Av de n辰tverk som har tillkommit sedan f旦reg奪ende kartl辰ggning 辰r majoriteten lokala kriminella n辰tverk. N辰tverken 奪terfinns i samtliga polisomr奪den. I paritet med tidigare kartl辰ggning 辰r r旦rligheten bland de kriminella akt旦rerna i regionens nordliga delar stor. Liknade strukturer kan numera 辰ven sk旦njas i regionens s旦dra delar. 3.3 Best奪ende n辰tverk Av de sedan tidigare best奪ende n辰tverken 辰r majoriteten v辰letablerade lokala kriminella n辰tverk som varit aktiva sedan l奪ngt innan 2015 奪rs kartl辰ggning. Vidare 辰r n辰tverk inom kategorierna sj辰lvmarkerande, extremism och risksupportermilj旦n alltj辰mt aktiva. Baserat p奪 n辰tverkens struktur, kriminella verksamhet och agenda har kartl辰ggningen p奪visat fem olika kategorier av kriminella n辰tverk: lokala kriminella n辰tverk, extremismn辰tverk, risksupportermilj旦n, sj辰lvmarkerande grupper och tongivande kriminella akt旦rer. Av dessa utg旦r lokala kriminella n辰tverk den absolut st旦rsta kategorin. 4.1 Lokala kriminella n辰tverk Tv奪 tredjedelar av n辰tverken i kartl辰ggningen utg旦rs av lokala kriminella n辰tverk. I 2017 奪rs kartl辰ggning var motsvarande andel drygt h辰lften. Denna kategori av n辰tverk utm辰rks av att de i huvudsak 辰r verksamma i, och har anknytning till, ett specifikt geografiskt omr奪de. Majoriteten av de lokala kriminella n辰tverken 辰r verksamma i utsatta omr奪den. I princip samtliga n辰tverk i denna kategori 辰gnar sig delvis eller uteslutande 奪t narkotikabrottslighet, har ofta ett betydande v奪ldskapital och en negativ p奪verkan p奪 de boendes upplevda trygghet. Dessutom har flera av n辰tverken varit eller 辰r, involverade i konflikter med andra n辰tverk. N辰tverken agerar i h旦g grad i utsatta omr奪den d辰r det ofta finns en god rekryteringsbas som utg旦rs av yngre personer. Det finns konkreta uppgifter om att majoriteten av de lokala kriminella n辰tverken aktivt involverar personer under 16 奪r i sin
8 brottsliga verksamhet. Denna omst辰ndighet sker dock sannolikt i st旦rre utstr辰ckning 辰n vad som 辰r k辰nt av polis. Vidare finns det uppgifter g辰llande n辰tverkens ekonomiska f旦rm奪ga, det vill s辰ga att de nyttjar f旦retag i sin brottsliga verksamhet. Det finns 辰ven uppgifter om att n辰tverk nyttjar offentlig service i sina brottsuppl辰gg. Detta exempelvis genom anst辰llningar och uppdrag p奪 fritidsg奪rdar och i olika tillsynes brottsf旦rebyggande projekt. De kriminella individerna, som oftast betraktas som f旦rebilder av de unga i omr奪det, kan d辰rmed agera relativt ost旦rt med sin kriminella verksamhet som vanligen innefattar narkotikahantering och nyrekrytering av ungdomar. D辰rut旦ver finns information om att betydligt fler personer i olika n辰tverk runtom i regionen har anst辰llningar p奪 skolor eller fritidsg奪rdar, eller att de frekvent bes旦ker fritidsg奪rdar i vad som av personal uppfattas som f旦rs旦k att n辰rma sig ungdomarna. 4.2 Extremismn辰tverk Den gemensamma faktorn f旦r denna kategori av n辰tverk 辰r att deras sammanh奪llning baseras p奪 en ideologisk 旦vertygelse men d辰rut旦ver uppvisar de ganska stora skillnader. Mest lika 辰r n辰tverken inom h旦gerextremism och autonom v辰nster i och med att de har liknande m奪ls辰ttningar, att 辰ndra det svenska politiska systemet. De har ocks奪 liknande kapaciteter och utm辰rker sig genom att sakna ekonomisk f旦rm奪ga, brottsliga ambitioner p奪 andra omr奪den 辰n det politiska. De saknar 辰ven kopplingar till andra former av kriminalitet. vriga n辰tverk verkar inom den v奪ldsbejakande islamistiska milj旦n och 辰r p奪 s奪 vis, fast de 旦verlag erk辰nner sig till den globala jihadismens agenda, mer inriktade p奪 de politiska f旦rh奪llandena och den islamistiska kampen i andra stater. N辰tverken har relativt starkt potentiellt v奪ldskapital i form av medlemmar med erfarenhet fr奪n strid i olika konfliktzoner, vilket dock i princip aldrig utnyttjas i brottsuppl辰gg i Sverige. 4.3 Tongivande kriminella akt旦rer F旦rm奪gan att nyttja f旦retag eller andra legala strukturer som brottsverktyg 辰r i synnerhet framtr辰dande inom denna kategori av n辰tverk. N辰tverkens brottsliga verksamhet bedrivs oftast i projektform d辰r personer med specialistkompetens nyttjas f旦r diverse 辰ndam奪l. Detta sker genom samverkan med andra m旦jligg旦rare och specialister, vilka i sig 辰r avg旦rande f旦r brottslighet p奪 legal niv奪. D辰rtill anv辰nds kurirer, bulvaner och m奪lvakter f旦r att organisera och genomf旦ra diverse komplexa vinstgenererande brottsuppl辰gg i det dolda, exempelvis storskalig narkotikasmuggling eller avancerad ekonomisk brottslighet. Akt旦rerna i dessa n辰tverk har breda kontaktn辰t genom vilka de samverkar med andra kriminella akt旦rer och n辰tverk p奪 lokal, regional och 辰ven nationell niv奪. Ut旦ver egen kriminell verksamhet agerar de 辰ven som m旦jligg旦rare f旦r andra kriminellt aktiva och bidrar i viss m奪n 辰ven till s奪v辰l lokala som regionala problembilder. K辰nnetecknande f旦r akt旦rerna inom dessa n辰tverk 辰r drivkraften att utveckla den brottsliga verksamheten och f旦rm奪gan att hitta nya lukrativa brottsarenor i kombination med att maskera sin egen roll i de kriminella uppl辰ggen. 4.4 Sj辰lvmarkerande grupper Kriminella mc-g辰ng har funnits i Stockholm sedan slutet av 1990-talet och har beh奪llit sin nisch inom den organiserade brottsligheten, trots de lokala kriminella n辰tverkens expansion.
9 Mc-g辰ngens brottslighet skiljer sig 奪t och str辰cker sig fr奪n att i huvudsak syssla med ekonomisk brottslighet till att ha en mer offensiv framtoning i v奪ldssamanhang. verlag utm辰rker sig mc-g辰ngen med sin organisation och tydliga hierarkiska struktur. Genomsnitts奪ldern 辰r i m奪nga fall h旦gre 辰n i de lokala kriminella n辰tverken. Mc-g辰ngen 辰r sj辰lvmarkerande och har symboler som 辰r laddade med skr辰mselkapital. Det utnyttjas inte s辰llan vid utpressningar eller som subtilt hot vid kontakt med myndighetsf旦retr辰dare. Brottsligheten f旦rekommer b奪de inom och utanf旦r regionen. P奪 grund av de kriminella mc- g辰ngens vida spridning runt om i landet finns m奪nga avdelningar inom respektive g辰ng att s旦ka st旦d hos. 4.5 Risksupportermilj旦n Med risksupportermilj旦n avses i kartl辰ggningen firmagrupperingar vars huvudsakliga verksamhet best奪r av v奪ldsyttringar, som vanligen riktas inb旦rdes mot andra n辰tverk i risksupportermilj旦n. V奪ldet sker antingen i form av arrangerade konfrontationer, planerade 旦verfall eller spontana br奪k. Det kommer till uttryck i samband med idrottsevenemang, f旦retr辰desvis matcher i fotbollsallsvenskan, men eftersom dessa 辰r f旦renade med en p奪taglig polisi辰r n辰rvaro sker sammandrabbningarna 辰ven p奪 andra platser i den offentliga milj旦n, ibland p奪 andra dagar 辰n matchdagar. Firmagrupperingarna utg旦rs av en k辰rna av individer men dessa kan mobilisera ytterligare personer. Ut旦ver firmagrupperingarna finns i regionen 辰ven s.k. ultrasgrupperingar inom risksupportermilj旦n. Periodvis kan vissa individer i n辰tverken 辰ven knytas till v奪ldsamheter i de brottsaktiva extremistiska autonoma och vit makt-milj旦erna. Tradi-tionellt har det funnits starkast kopplingar till den kriminella mc-milj旦n. Men numera finns en st旦rre blandning av personer som kan kopplas till olika lokala kriminella n辰tverk runtom Stockholmsregionen. N辰tverkens f旦rehavanden bed旦ms vara desamma som vid kartl辰ggningen 2017. De bed旦ms ha ett visst v奪ldskapital men saknar i 旦vrigt relevanta kapaciteter och avsikt att som n辰tverk bedriva vinningsinriktad kriminalitet. V奪ldskapitalet anv辰nds dock f旦r att skr辰mma personer i exempelvis den egna klubbens styrelse eller tr辰nare, i syfte att p奪verka beslut. D辰rut旦ver f旦rekommer f旦rt辰ckta hot och v奪ld mot polis och ordningsvakter.
10 N辰tverken bed旦ms utifr奪n de fyra kapaciteterna organisationsf旦rm奪ga, v奪ldskapital, ekonomisk f旦rm奪ga och samh辰llsp奪verkan. Samtliga 50 n辰tverk uppfyller s奪v辰l organisationsf旦rm奪ga som v奪ldskapital i n奪gon grad1 . 31 n辰tverk uppfyller ekonomisk f旦rm奪ga och 46 n辰tverk har f旦rm奪ga till samh辰llsp奪verkan. F旦rdelning av n辰tverkens sammantagna kapaciteter illustreras nedan: Figur 1: F旦rdelning av n辰tverkens sammantagna kapaciteter. N=50 Bland de 50 n辰tverken bed旦ms 28 inneha samtliga fyra kapaciteter i n奪gon grad. Det kan j辰mf旦ras med 16 av 46 n辰tverk i 2017 奪rs kartl辰ggning respektive 7 av 39 n辰tverk i 2015 奪rs kartl辰ggning. 5.1 Organisationsf旦rm奪ga Knappt h辰lften av n辰tverken har en h旦g alternativ mycket h旦g organisationsf旦rm奪ga. Gemensamt f旦r dessa n辰tverk 辰r att de 辰r v辰letablerade och har en l奪ng historik av brottslig verksamhet. Bland dessa finns lokala kriminella n辰tverk, extremismn辰tverk, sj辰lvmarkerade grupperingar (mc-g辰ng) och tongivande kriminella akt旦rer. terst奪ende n辰tverk uppfyller kapaciteten i l奪g till medel grad. Majoriteten 辰r nyetablerade och ett par n辰tverk pr辰glas dessutom av interna splittringar med allvarliga v奪ldshandlingar som f旦ljd. En merpart av n辰tverken 辰r l旦st sammansatta och g奪r in i olika projektbaserade uppl辰gg d辰r de 辰ven ibland kan samarbeta med konkurrerande akt旦rer n辰r m旦jlighet ges. D辰rtill kan personer inom n辰tverken agera sj辰lvst辰ndigt f旦r egen vinning. I konfliktsammanhang kan det antingen riskera att fler personer dras in i konflikten eller att personen i fr奪ga inte f奪r n奪got st旦d, vilket kan skapa interna slitningar inom det egna n辰tverket. Det 辰r sv奪rt att p奪 ett fullgott s辰tt j辰mf旦ra resultaten g辰llande denna kapacitet med f旦reg奪ende kartl辰ggningar eftersom kapaciteten modifierats med nya indikatorer f旦r nytt 辰ndam奪l. Det g奪r dock att sk旦nja en trend mot att de tidigare traditionella hierarkiska strukturerna inom n辰tverken inte 辰r lika p奪fallande. 1 L奪g till mycket h旦g grad.
11 5.2 V奪ldskapital Givet att samtliga n辰tverk bed旦ms besitta v奪ldskapital i n奪gon grad bed旦ms drygt en femtedel av n辰tverken ha ett v奪ldskapital i l奪g grad d奪 deras v奪ldsanv辰ndning inte inbegriper skjutvapen. Av dessa n辰tverk har flertalet tillg奪ng till skjutvapen och/eller spr辰ng辰mnen. D辰remot nyttjas dessa inte eftersom det inte 辰r n旦dv辰ndigt i brottsuppl辰gget. Tre av fem n辰tverk bed旦ms ha ett h旦gt alternativt mycket h旦gt v奪ldskapital. Av dessa 辰r majoriteten lokala kriminella n辰tverk. Det h旦ga v奪ldskapitalet illustreras av att n辰tverken dels har tillg奪ng till skjutvapen eller spr辰ng辰mnen, dels att vapen/spr辰ng辰mnen nyttjas i v奪ldsanv辰ndningen, i synnerhet mot person. D辰rtill har knappt tre av fem n辰tverk genomf旦rt eller anstiftat skjutningar under kartl辰ggningsperioden, n辰stan samtliga 辰r lokala kriminella n辰tverk. Drygt en fj辰rdedel av n辰tverken har anv辰nt handgranater eller andra spr辰ng辰mnen i sin v奪ldsanv辰ndning. Majoriteten av dessa 辰r lokala kriminella n辰tverk. Tv奪 av fem n辰tverk 辰r eller har varit involverade i kriminella konflikter med andra n辰tverk inom kartl辰ggningsperioden. I p奪g奪ende kriminella konflikter 辰r spr辰ngningar ett mindre vanligt f旦rekommande, n辰r v辰l avsikten 辰r att d旦da n奪gon anv辰nds i st辰llet skjutvapen. Spr辰ngningar anv辰nds f旦r att f旦rmedla en markering eller ett hot, vare sig det 辰r i konflikt- eller utpressningssyfte. Det 辰r i dessa sammanhang vanligt att hotet riktas mot anh旦riga eller andra personer som st奪r de prim辰ra m奪ltavlorna n辰ra. Trots en str辰ngare bed旦mning avseende v奪ldskapitalets dignitet2 , bed旦ms fler n辰tverk inneha denna kapacitet i h旦gre grad, j辰mf旦rt med f旦reg奪ende kartl辰ggningar. En f旦rklaring kan vara de senaste 奪rens mer frekventa v奪ldsanv辰ndning bland lokala kriminella n辰tverk. En annan f旦rklaring kan vara att majoriteten av kartl辰ggningens nytillkomna n辰tverk 辰r av kategorin lokala kriminella n辰tverk, vilka l辰ttare har kunnat identifieras eftersom de st奪r f旦r en stor del av regionens v奪ldsanv辰ndning och d辰rmed varit f旦rem奪l f旦r polisens riktade arbete sedan b旦rjan av 2017.3 5.3 Ekonomisk f旦rm奪ga Den organiserade brottsligheten genererar stora illegala int辰kter som kr辰ver f旦rvaltning och oms辰ttning. De akt旦rer och n辰tverk som utvecklat denna f旦rm奪ga anv辰nder f旦retag eller andra associationsformer4 som legitim fasad f旦r olika 辰ndam奪l, exempelvis f旦r att oms辰tta och tv辰tta kriminella f旦rtj辰nster fr奪n omfattande narkotikaf旦rs辰ljning. F旦retag och f旦reningar skapas och anv辰nds vidare f旦r brott mot v辰lf辰rdssystemet, f旦r att delta i offentliga upphandlingar eller f旦r annan ekonomisk brottslighet. Brottsvinster 奪terinvesteras 辰ven i fastigheter och nya f旦retag. Tv奪 femtedelar av n辰tverken bed旦ms nyttja f旦retag eller andra legala strukturer i sina brottsuppl辰gg, varav drygt h辰lften av dessa bed旦ms g旦ra det i h旦g alternativ mycket h旦g grad. Samtliga har en l奪ng historik av brottslig verksamhet och har varit f旦rem奪l f旦r l辰ngre regionala eller myndighetsgemensamma satsningar, vilket kan f旦rklara den 旦kade kunskapsniv奪n. 2 I f旦reg奪ende kartl辰ggning bed旦mdes innehav av vapen/explosiva medel vara tillr辰ckligt f旦r bed旦mningen h旦gt v奪ldskapital. 3 SH Max, inriktningsbeslut 2017-02-02. 4 Kopplat till n辰ringsverksamhet, exempelvis stiftelser och f旦reningar.
12 5.4 Samh辰llsp奪verkan (samh辰llshotande brottslighet) Samh辰llsp奪verkan f奪ngar framf旦rallt upp n辰tverkens str辰van efter territoriell makt och i likhet med f旦reg奪ende kartl辰ggning 辰r kapaciteten s辰rskilt utm辰rkande f旦r de lokala kriminella n辰tverken. Majoriteten av n辰tverken uppfyller denna kapacitet i n奪gon grad. Betydligt fler n辰tverk bed旦ms uppfylla kapaciteten i h旦g alternativt mycket h旦g grad i denna kartl辰ggning j辰mf旦rt med 2017. Denna anm辰rkningsv辰rda 旦kning kan delvis f旦rklaras med att andelen lokala kriminella n辰tverk 旦kat. Vidare har n辰tverkens h辰nsynsl旦sa v奪ldsut旦vning legat p奪 en h旦g niv奪 inom kartl辰ggningsperioden, vilket reflekterats i regionens skjutningsstatisk. Den gemensamma n辰mnaren f旦r m奪nga av dessa lokala kriminella n辰tverk 辰r att de 辰r verksamma i utsatta omr奪den samt att de i sin str辰van efter att kontrollera den lokala narkotikamarknaden inte drar sig f旦r att ut旦va p奪tryckningar mot s奪v辰l n辰ringsidkare som boende. Vidare kan konflikter mellan n辰tverken som konkurrerar om lokala narkotikamarknader leda till offentliga skjutningar med stor risk f旦r att skada tredje man, vilket i h旦g grad p奪verkar den upplevda tryggheteten i lokalomr奪det negativt. Vidare visar skjutningsstatistik inom kartl辰ggningsperioden att m奪ls辰ganden blir allt yngre. Detta g奪r i linje med kartl辰ggningens resultat, att tv奪 tredjedelar av de lokala kriminella n辰tverken kontinuerligt involverar ungdomar under 16 奪r i den brottsliga verksamheten. Denna omst辰ndighet bed旦ms dock f旦rekomma i st旦rre omfattning 辰n vad som 辰r k辰nt. Kapaciteten samh辰llsp奪verkan innefattar 辰ven f旦rekomst av p奪tryckningar p奪 boende och n辰ringsidkare. I likhet med 2017 奪rs kartl辰ggning 辰r det tydligt att flera av n辰tverken bidrar till en tystnadskultur med sv奪righeter att f奪 vittnen och m奪ls辰ganden att l辰mna information till polisen. Detta av r辰dsla f旦r repressalier, antingen efter explicita hot och p奪tryckningar som faller under 旦vergrepp i r辰ttssak eller genom sj辰lvcensur. Fenomenet med sj辰lvcensur f旦rekommer ocks奪 bland myndighetsut旦vare och kan leda till underl奪tenhet att fatta negativa beslut, vilket bed旦ms vara systemhotande. Ytterligare en systemhotande aspekt av samh辰llsp奪verkan 辰r att individer i flera av de kriminella n辰tverken innehar strategiskt viktiga positioner inom exempelvis f旦reningslivet, religi旦sa samfund eller genom kommunala anst辰llningar p奪 skolor och fritidsg奪rdar. Det kan antas att detta fenomen 辰r mer utbrett 辰n vad som 辰r k辰nt. 6.1 Ol辰mpliga samh辰llspositioner Det 辰r sedan l辰nge ett etablerat problem att kriminella akt旦rer inom den organiserade brottsligheten innehar eller nyttjar strategiskt viktiga positioner. Kartl辰ggningen har p奪visat flertalet problem med akt旦rer l辰nkade till kriminella n辰tverk, vilka genom anst辰llningar kan agera som m旦jligg旦rare f旦r olika brottsuppl辰gg. Trots kontroller mot belastnings- och misstankeregistret i samband med nyanst辰llning, finns det personer som 辰r kriminellt aktiva eller har n辰ra samr旦re med kriminella akt旦rer inom den organiserade brottsligheten. Exempel finns p奪 att individer med p奪g奪ende kriminalitet anst辰lls som trygghetsv辰rdar i bostadsomr奪den samt som ordnings- och skyddsvakter. D辰rtill f旦rekommer det att kriminella individer anst辰lls p奪 skyddsobjekt, s奪som flygplatser, d辰r de kan agera m旦jligg旦rare i sin tj辰nst som s辰kerhetskontrollanter, bagagehanterare, fraktlastare och st辰dpersonal.
13 Vissa fritidsg奪rdar i regionen kan 辰ven vara problematiska utifr奪n aspekten att n奪gra i personalgruppen 辰r anh旦riga eller har andra kopplingar till de kriminella n辰tverken och d辰rmed l奪ter n辰tverkspersonerna f奪 fritt spelrum. Fritidsg奪rdarna fungerar som m旦tesplaster f旦r n辰tverkspersoner och utg旦r en bas f旦r deras kriminella verksamhet samt rekrytering. Inte s辰llan f旦rvaras och s辰ljs narkotika inne p奪 fritidsg奪rdarna, alternativt i n辰ra anslutning till lokalerna. 6.2 Utlandet som arena Antalet kriminella akt旦rer som f旦rflyttat sin kriminella verksamhet och bas fr奪n Stockholm till utlandet, har 旦kat under de senaste 奪ren. N辰tverkens kontaktn辰t i utlandet underl辰ttar logistiken kring storskalig narkotikainf旦rsel till Sverige. M奪nga kriminella akt旦rer, i synnerhet med kopplingar till lokala kriminella n辰tverk, tycks m奪nga g奪nger l辰mna landet f旦r att undkomma aktuella konflikter p奪 hemmaplan. Att konfliktben辰gna akt旦rer f旦rflyttar sig kan i f旦rl辰ngningen inneb辰ra en f旦rflyttning av de kriminella uppg旦relserna, likas奪 vad g辰ller det h辰nsynsl旦sa v奪ldet. Detta har varit s辰rskilt tydligt de senaste 奪ren d奪 allvarliga v奪ldsd奪d, inklusive mord, utf旦rda av n辰tverkskriminella fr奪n Stockholm skett i utlandet. 6.3 Kvinnornas roll och inflytande I kartl辰ggningen framkommer uppgifter om att kvinnor har ett mer aktivt deltagande i n辰tverkens brottsliga verksamhet j辰mf旦rt med vad som tidigare har varit k辰nt. Uppgifterna indikerar att dem, vid sidan av en mer st旦djande roll, 辰r aktiva i s奪v辰l planerings- som genomf旦randefasen av olika brottsuppl辰gg. Detta kan st辰llas mot att kvinnors delaktighet i den organiserade brottsligheten vanligtvis betraktas som passiv, i synnerhet kopplat till den brottslighet som f旦rknippas med lokala problembilder i utsatta omr奪den, det vill s辰ga vapen-, v奪lds- och narkotikabrottslighet. Den generella synen i samh辰llet har varit den att kvinnornas underst旦djande av den organiserade brottsligheten sker ofrivilligt och ofta i periferin utan att vara avg旦rande. Kvinnorna betraktas i dessa sammanhang s辰llan som kompetenta och sj辰lvg奪ende akt旦rer.5 6.4 M辰nniskorov med inslag av tortyr M辰nniskorov med inslag av utpressning och tortyr bed旦ms vara en v奪ldsut旦vning som de lokala kriminella n辰tverken tar till i st旦rre utstr辰ckning 辰n tidigare. Tidigare har m辰nniskorov f旦rekommit mer sporadiskt och inte lika tydligt kopplat till de etablerade kriminella n辰tverken. Orsaken till kidnappningarna bed旦ms skilja sig 奪t. De kan utg旦ra en del av den interna r辰ttskipningen, t.ex. att g辰rningspersonerna vill straffa en golare, alternativt har inte personen levererat s奪som det var t辰nkt i ett brottsuppl辰gg. Det kan ocks奪 bero p奪 en oreglerad skuld. Under det senaste 奪ret har det kunnat sk旦njas, fr辰mst i konfliktsammanhang, att de kriminella akt旦rerna kidnappar personer i syfte att f奪 fram information om motst奪ndare. 5 NOA, A171.249/2015. 2016-01-11. Kvinnor, en f旦rbisedd resurs i arbetet mot vapen och d旦dsskjutningar?
14 Fler 辰n h辰lften av de identifierade kriminella n辰tverken som 辰r verksamma i regionen 辰r v辰letablerade och k辰nda sedan flera 奪r. Flera av dessa n辰tverk har varit f旦rem奪l f旦r riktade insatser, 辰ven myndighetsgemensamma s奪dana. F旦r n辰tverken o旦nskade f旦r辰ndringar s奪som frihetsber旦vanden, omfattande beslag och administrativa 奪tg辰rder har i vissa fall p奪verkat deras struktur och brottsliga verksamhet negativt, om 辰n tempor辰rt. D辰rtill kan interna och externa konflikter p奪verka n辰tverkens inre liv. De flesta n辰tverk har dock kunnat anpassa sig till o旦nskade f旦r辰ndringar och d辰rmed bibeh奪llit sin struktur och organisationsf旦rm奪ga i stora delar. Majoriteten av de nytillkomna n辰tverken 辰r lokala kriminella n辰tverk, en kategori som genom synlig brottslighet och h旦g p奪verkan p奪 lokalsamh辰llet st辰ndigt betraktas som prioriterad av Polismyndigheten. Fler n辰tverk bed旦ms inneha v奪ldskapacitet i h旦g grad, j辰mf旦rt med f旦reg奪ende kartl辰ggningar. Vidare visar skjutningsstatik inom kartl辰ggningsperioden att skjutvapenv奪ldet 旦kat och sk旦rdat fler d旦dsoffer. Det 辰r d辰rf旦r relevant att fokus och insatser riktats mot de kriminella n辰tverk som 辰gnar sig 奪t skjutvapenv奪ld i offentliga milj旦er samt p奪 andra s辰tt inskr辰nker medborgarnas k辰nsla av trygghet. Det kan konstateras att en stor andel av de lokala kriminella n辰tverken involverar personer under 16 奪r i sin brottsliga verksamhet, vilket ocks奪 kan j辰mf旦ras med att genomsnitts奪ldern bland personer inblandade i regionens skjutningar kopplade till kriminella n辰tverk har sjunkit i j辰mf旦relse med tidigare 奪r. Sammantaget kan detta indikera en oroande utveckling med rekrytering av allt yngre personer till de lokala kriminella n辰tverken. Fenomenet kan, ut旦ver g辰ngse f旦rklaringsmodeller kring kriminalitet och rekrytering, eventuellt h辰nga samman med en under kartl辰ggningsperioden tydlig trend som har inneburit att m奪nga av de kriminella n辰tverken har f奪tt stort utrymme i framf旦rallt sociala medier. Det finns en risk f旦r att detta f旦r med sig ett st辰rkt kriminellt varum辰rke och att rekrytering till n辰tverken p奪 s奪 vis underl辰ttas. Det 辰r tydligt att en mycket stor andel av n辰tverken har en p奪taglig samh辰llsp奪verkan 辰ven ur andra aspekter 辰n skjutvapenv奪ldet, exempelvis genom otill奪ten p奪verkan mot n辰ringsidkare och boende i lokalomr奪det. I likhet med 2017 奪rs kartl辰ggning 辰r det tydligt att flera av n辰tverken bidrar till en tystnadskultur med sv奪righeter att f奪 vittnen och m奪ls辰ganden att l辰mna information till polisen. Detta av r辰dsla f旦r repressalier, antingen efter explicita hot och p奪tryckningar som faller under 旦vergrepp i r辰ttssak eller genom sj辰lvcensur. Fenomenet med sj辰lvcensur f旦rekommer ocks奪 bland myndighetsut旦vare och kan leda till underl奪tenhet att fatta negativa beslut, vilket bed旦ms vara systemhotande. I arbetet mot de kriminella n辰tverken inom den organiserade brottsligheten m奪ste Polisregionen arbeta strukturerat och m奪linriktat med en f旦rm奪ga att verka parallellt inom olika tidsskalor. N辰tverkens utvecklingsben辰genhet och generella samh辰llsf旦r辰ndringar st辰ller h旦ga krav p奪 en modern polisverksamhet d辰r innovativa l旦sningar b旦r f奪 stort utrymme. I kartl辰ggningen framkommer exempelvis att n辰tverken i h旦gre grad 辰n tidigare samverkar med varandra, p奪 s奪v辰l nationell som internationell niv奪. Denna utveckling g奪r ocks奪 att se inom flera av de lokala kriminella n辰tverken, d辰r mindre konstellationer bildas f旦r olika brottsuppl辰gg, vilket i f旦rl辰ngningen kan leda till interna konflikter och schismer. En annan utveckling som kan urskiljas 辰r att kvinnorna har antagit en mer aktiv roll i n辰tverkens brottsliga verksamhet 辰n vad som tidigare har varit k辰nt. F旦r en effektivare brottsbek辰mpning b旦r polisregionen ha ett s奪 brett fokus i de prioriteringar som g旦rs. I arbetet mot regionens kriminella n辰tverk 辰r det d辰rtill av stor vikt att det n辰ra samarbetet med andra myndigheter fortg奪r.
Systemhotande brottslighet Stockholm 2019

More Related Content

Systemhotande brottslighet Stockholm 2019

  • 2. Utgivare: Polismyndigheten Produktion: Underr辰ttelseenheten, polisregion Stockholm Dnr: A491.036/2019, U404/19 Tryck: Polismyndigheten Omslagsfoto: Polismyndigheten
  • 5. 4 1.1 Bakgrund Rapporten baseras p奪 en kartl辰ggning som gjorts 旦ver kriminella n辰tverk verksamma i polisregion Stockholm. Motsvarande kartl辰ggningar gjordes 奪ren 2015 och 2017. Den f旦r辰nderliga n辰tverkskartan kr辰ver en regelbunden uppdatering i syfte att kunna m辰ta och bed旦ma n辰tverkens kapaciteter och g旦ra dem j辰mf旦rbara med varandra. Kartl辰ggningen baseras p奪 underr辰ttelsematerial fr奪n perioden januari 2017 till juni 2019, och grundar sig p奪 de kriminella n辰tverk som Polismyndigheten redan har kunskap om och ger f旦ljaktligen inte en helt辰ckande bild f旦r regionen. D辰rtill utg旦r EU:s definition av organiserad brottslighet grund f旦r urvalet (se f旦ljande avsnitt). 1.2 Definition av organiserad brottslighet Utg奪ngspunkten i rapporten 辰r att n辰tverken i f旦rsta hand ska uppfylla EU:s definition av organiserad brottslighet. Definitionen 辰r allm辰nt h奪llen men har fungerat som en avgr辰nsning f旦r de n辰tverk som varit aktuella f旦r kartl辰ggningen. Minst sex av kriterierna nedan ska uppfyllas f旦r att det ska r旦ra sig om organiserad brottslighet. Punkterna 1, 3, 5 och 11 辰r obligatoriska: 1. Samarbete mellan fler 辰n tv奪 personer. 2. Egna tilldelade uppgifter 奪t var och en. 3. L奪ng eller obegr辰nsad utstr辰ckning i tiden. 4. N奪gon form av disciplin och kontroll. 5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar. 6. Verksamhet p奪 lokal niv奪. 7. Anv辰ndning av v奪ld eller andra metoder f旦r hot. 8. Anv辰ndning av kommersiella eller aff辰rsm辰ssiga strukturer. 9. Deltagande i penningtv辰tt. 10. Otillb旦rlig p奪verkan p奪 politik, medier, offentlig f旦rvaltning, r辰ttsliga myndigheter eller ekonomi. 11. Str辰van efter vinning och/eller makt.
  • 8. 7 n辰tverk som samarbetar i olika brottsuppl辰gg, men med anledning av den p奪tagliga r旦rligheten och samarbeten n辰tverken emellan har det inte bed旦mts relevant eller ibland ens rimligt att dela upp dem i olika n辰tverk. N奪gra personer ing奪r i flera n辰tverk och en del n辰tverk anv辰nder samma m旦jligg旦rare i sina brottsuppl辰gg. Samverkan och r旦rligheten mellan akt旦rerna inneb辰r en gr辰nsdragningsproblematik. Bland de personer som ing奪r i de 50 n辰tverken framg奪r att 奪tminstone ett tjugotal individer uppges ing奪 i flera n辰tverk. L奪ngt fler 辰n dessa individer bed旦ms ha en n辰tverks旦verskridande samverkan. Mobiliteten inom och mellan kriminella n辰tverk g奪r i linje med vad som identifierats i f旦rg奪ende kartl辰ggning. 3.1 Exkluderade n辰tverk N奪gra av de n辰tverk som har exluderas har splittrats och inte s辰llan har individerna i st辰llet g奪tt in i nya konstellationer alternativt agerar sj辰lvst辰ndigt som kriminella entrepren旦rer. I n奪gra fall saknas information om n辰tverkens strukturer och f旦rehavanden, och i andra fall bed旦ms n辰tverk p奪 grund av polisi辰ra insatser inte l辰ngre vara aktuella. 3.2 Nytillkomna n辰tverk Av de n辰tverk som har tillkommit sedan f旦reg奪ende kartl辰ggning 辰r majoriteten lokala kriminella n辰tverk. N辰tverken 奪terfinns i samtliga polisomr奪den. I paritet med tidigare kartl辰ggning 辰r r旦rligheten bland de kriminella akt旦rerna i regionens nordliga delar stor. Liknade strukturer kan numera 辰ven sk旦njas i regionens s旦dra delar. 3.3 Best奪ende n辰tverk Av de sedan tidigare best奪ende n辰tverken 辰r majoriteten v辰letablerade lokala kriminella n辰tverk som varit aktiva sedan l奪ngt innan 2015 奪rs kartl辰ggning. Vidare 辰r n辰tverk inom kategorierna sj辰lvmarkerande, extremism och risksupportermilj旦n alltj辰mt aktiva. Baserat p奪 n辰tverkens struktur, kriminella verksamhet och agenda har kartl辰ggningen p奪visat fem olika kategorier av kriminella n辰tverk: lokala kriminella n辰tverk, extremismn辰tverk, risksupportermilj旦n, sj辰lvmarkerande grupper och tongivande kriminella akt旦rer. Av dessa utg旦r lokala kriminella n辰tverk den absolut st旦rsta kategorin. 4.1 Lokala kriminella n辰tverk Tv奪 tredjedelar av n辰tverken i kartl辰ggningen utg旦rs av lokala kriminella n辰tverk. I 2017 奪rs kartl辰ggning var motsvarande andel drygt h辰lften. Denna kategori av n辰tverk utm辰rks av att de i huvudsak 辰r verksamma i, och har anknytning till, ett specifikt geografiskt omr奪de. Majoriteten av de lokala kriminella n辰tverken 辰r verksamma i utsatta omr奪den. I princip samtliga n辰tverk i denna kategori 辰gnar sig delvis eller uteslutande 奪t narkotikabrottslighet, har ofta ett betydande v奪ldskapital och en negativ p奪verkan p奪 de boendes upplevda trygghet. Dessutom har flera av n辰tverken varit eller 辰r, involverade i konflikter med andra n辰tverk. N辰tverken agerar i h旦g grad i utsatta omr奪den d辰r det ofta finns en god rekryteringsbas som utg旦rs av yngre personer. Det finns konkreta uppgifter om att majoriteten av de lokala kriminella n辰tverken aktivt involverar personer under 16 奪r i sin
  • 9. 8 brottsliga verksamhet. Denna omst辰ndighet sker dock sannolikt i st旦rre utstr辰ckning 辰n vad som 辰r k辰nt av polis. Vidare finns det uppgifter g辰llande n辰tverkens ekonomiska f旦rm奪ga, det vill s辰ga att de nyttjar f旦retag i sin brottsliga verksamhet. Det finns 辰ven uppgifter om att n辰tverk nyttjar offentlig service i sina brottsuppl辰gg. Detta exempelvis genom anst辰llningar och uppdrag p奪 fritidsg奪rdar och i olika tillsynes brottsf旦rebyggande projekt. De kriminella individerna, som oftast betraktas som f旦rebilder av de unga i omr奪det, kan d辰rmed agera relativt ost旦rt med sin kriminella verksamhet som vanligen innefattar narkotikahantering och nyrekrytering av ungdomar. D辰rut旦ver finns information om att betydligt fler personer i olika n辰tverk runtom i regionen har anst辰llningar p奪 skolor eller fritidsg奪rdar, eller att de frekvent bes旦ker fritidsg奪rdar i vad som av personal uppfattas som f旦rs旦k att n辰rma sig ungdomarna. 4.2 Extremismn辰tverk Den gemensamma faktorn f旦r denna kategori av n辰tverk 辰r att deras sammanh奪llning baseras p奪 en ideologisk 旦vertygelse men d辰rut旦ver uppvisar de ganska stora skillnader. Mest lika 辰r n辰tverken inom h旦gerextremism och autonom v辰nster i och med att de har liknande m奪ls辰ttningar, att 辰ndra det svenska politiska systemet. De har ocks奪 liknande kapaciteter och utm辰rker sig genom att sakna ekonomisk f旦rm奪ga, brottsliga ambitioner p奪 andra omr奪den 辰n det politiska. De saknar 辰ven kopplingar till andra former av kriminalitet. vriga n辰tverk verkar inom den v奪ldsbejakande islamistiska milj旦n och 辰r p奪 s奪 vis, fast de 旦verlag erk辰nner sig till den globala jihadismens agenda, mer inriktade p奪 de politiska f旦rh奪llandena och den islamistiska kampen i andra stater. N辰tverken har relativt starkt potentiellt v奪ldskapital i form av medlemmar med erfarenhet fr奪n strid i olika konfliktzoner, vilket dock i princip aldrig utnyttjas i brottsuppl辰gg i Sverige. 4.3 Tongivande kriminella akt旦rer F旦rm奪gan att nyttja f旦retag eller andra legala strukturer som brottsverktyg 辰r i synnerhet framtr辰dande inom denna kategori av n辰tverk. N辰tverkens brottsliga verksamhet bedrivs oftast i projektform d辰r personer med specialistkompetens nyttjas f旦r diverse 辰ndam奪l. Detta sker genom samverkan med andra m旦jligg旦rare och specialister, vilka i sig 辰r avg旦rande f旦r brottslighet p奪 legal niv奪. D辰rtill anv辰nds kurirer, bulvaner och m奪lvakter f旦r att organisera och genomf旦ra diverse komplexa vinstgenererande brottsuppl辰gg i det dolda, exempelvis storskalig narkotikasmuggling eller avancerad ekonomisk brottslighet. Akt旦rerna i dessa n辰tverk har breda kontaktn辰t genom vilka de samverkar med andra kriminella akt旦rer och n辰tverk p奪 lokal, regional och 辰ven nationell niv奪. Ut旦ver egen kriminell verksamhet agerar de 辰ven som m旦jligg旦rare f旦r andra kriminellt aktiva och bidrar i viss m奪n 辰ven till s奪v辰l lokala som regionala problembilder. K辰nnetecknande f旦r akt旦rerna inom dessa n辰tverk 辰r drivkraften att utveckla den brottsliga verksamheten och f旦rm奪gan att hitta nya lukrativa brottsarenor i kombination med att maskera sin egen roll i de kriminella uppl辰ggen. 4.4 Sj辰lvmarkerande grupper Kriminella mc-g辰ng har funnits i Stockholm sedan slutet av 1990-talet och har beh奪llit sin nisch inom den organiserade brottsligheten, trots de lokala kriminella n辰tverkens expansion.
  • 10. 9 Mc-g辰ngens brottslighet skiljer sig 奪t och str辰cker sig fr奪n att i huvudsak syssla med ekonomisk brottslighet till att ha en mer offensiv framtoning i v奪ldssamanhang. verlag utm辰rker sig mc-g辰ngen med sin organisation och tydliga hierarkiska struktur. Genomsnitts奪ldern 辰r i m奪nga fall h旦gre 辰n i de lokala kriminella n辰tverken. Mc-g辰ngen 辰r sj辰lvmarkerande och har symboler som 辰r laddade med skr辰mselkapital. Det utnyttjas inte s辰llan vid utpressningar eller som subtilt hot vid kontakt med myndighetsf旦retr辰dare. Brottsligheten f旦rekommer b奪de inom och utanf旦r regionen. P奪 grund av de kriminella mc- g辰ngens vida spridning runt om i landet finns m奪nga avdelningar inom respektive g辰ng att s旦ka st旦d hos. 4.5 Risksupportermilj旦n Med risksupportermilj旦n avses i kartl辰ggningen firmagrupperingar vars huvudsakliga verksamhet best奪r av v奪ldsyttringar, som vanligen riktas inb旦rdes mot andra n辰tverk i risksupportermilj旦n. V奪ldet sker antingen i form av arrangerade konfrontationer, planerade 旦verfall eller spontana br奪k. Det kommer till uttryck i samband med idrottsevenemang, f旦retr辰desvis matcher i fotbollsallsvenskan, men eftersom dessa 辰r f旦renade med en p奪taglig polisi辰r n辰rvaro sker sammandrabbningarna 辰ven p奪 andra platser i den offentliga milj旦n, ibland p奪 andra dagar 辰n matchdagar. Firmagrupperingarna utg旦rs av en k辰rna av individer men dessa kan mobilisera ytterligare personer. Ut旦ver firmagrupperingarna finns i regionen 辰ven s.k. ultrasgrupperingar inom risksupportermilj旦n. Periodvis kan vissa individer i n辰tverken 辰ven knytas till v奪ldsamheter i de brottsaktiva extremistiska autonoma och vit makt-milj旦erna. Tradi-tionellt har det funnits starkast kopplingar till den kriminella mc-milj旦n. Men numera finns en st旦rre blandning av personer som kan kopplas till olika lokala kriminella n辰tverk runtom Stockholmsregionen. N辰tverkens f旦rehavanden bed旦ms vara desamma som vid kartl辰ggningen 2017. De bed旦ms ha ett visst v奪ldskapital men saknar i 旦vrigt relevanta kapaciteter och avsikt att som n辰tverk bedriva vinningsinriktad kriminalitet. V奪ldskapitalet anv辰nds dock f旦r att skr辰mma personer i exempelvis den egna klubbens styrelse eller tr辰nare, i syfte att p奪verka beslut. D辰rut旦ver f旦rekommer f旦rt辰ckta hot och v奪ld mot polis och ordningsvakter.
  • 11. 10 N辰tverken bed旦ms utifr奪n de fyra kapaciteterna organisationsf旦rm奪ga, v奪ldskapital, ekonomisk f旦rm奪ga och samh辰llsp奪verkan. Samtliga 50 n辰tverk uppfyller s奪v辰l organisationsf旦rm奪ga som v奪ldskapital i n奪gon grad1 . 31 n辰tverk uppfyller ekonomisk f旦rm奪ga och 46 n辰tverk har f旦rm奪ga till samh辰llsp奪verkan. F旦rdelning av n辰tverkens sammantagna kapaciteter illustreras nedan: Figur 1: F旦rdelning av n辰tverkens sammantagna kapaciteter. N=50 Bland de 50 n辰tverken bed旦ms 28 inneha samtliga fyra kapaciteter i n奪gon grad. Det kan j辰mf旦ras med 16 av 46 n辰tverk i 2017 奪rs kartl辰ggning respektive 7 av 39 n辰tverk i 2015 奪rs kartl辰ggning. 5.1 Organisationsf旦rm奪ga Knappt h辰lften av n辰tverken har en h旦g alternativ mycket h旦g organisationsf旦rm奪ga. Gemensamt f旦r dessa n辰tverk 辰r att de 辰r v辰letablerade och har en l奪ng historik av brottslig verksamhet. Bland dessa finns lokala kriminella n辰tverk, extremismn辰tverk, sj辰lvmarkerade grupperingar (mc-g辰ng) och tongivande kriminella akt旦rer. terst奪ende n辰tverk uppfyller kapaciteten i l奪g till medel grad. Majoriteten 辰r nyetablerade och ett par n辰tverk pr辰glas dessutom av interna splittringar med allvarliga v奪ldshandlingar som f旦ljd. En merpart av n辰tverken 辰r l旦st sammansatta och g奪r in i olika projektbaserade uppl辰gg d辰r de 辰ven ibland kan samarbeta med konkurrerande akt旦rer n辰r m旦jlighet ges. D辰rtill kan personer inom n辰tverken agera sj辰lvst辰ndigt f旦r egen vinning. I konfliktsammanhang kan det antingen riskera att fler personer dras in i konflikten eller att personen i fr奪ga inte f奪r n奪got st旦d, vilket kan skapa interna slitningar inom det egna n辰tverket. Det 辰r sv奪rt att p奪 ett fullgott s辰tt j辰mf旦ra resultaten g辰llande denna kapacitet med f旦reg奪ende kartl辰ggningar eftersom kapaciteten modifierats med nya indikatorer f旦r nytt 辰ndam奪l. Det g奪r dock att sk旦nja en trend mot att de tidigare traditionella hierarkiska strukturerna inom n辰tverken inte 辰r lika p奪fallande. 1 L奪g till mycket h旦g grad.
  • 12. 11 5.2 V奪ldskapital Givet att samtliga n辰tverk bed旦ms besitta v奪ldskapital i n奪gon grad bed旦ms drygt en femtedel av n辰tverken ha ett v奪ldskapital i l奪g grad d奪 deras v奪ldsanv辰ndning inte inbegriper skjutvapen. Av dessa n辰tverk har flertalet tillg奪ng till skjutvapen och/eller spr辰ng辰mnen. D辰remot nyttjas dessa inte eftersom det inte 辰r n旦dv辰ndigt i brottsuppl辰gget. Tre av fem n辰tverk bed旦ms ha ett h旦gt alternativt mycket h旦gt v奪ldskapital. Av dessa 辰r majoriteten lokala kriminella n辰tverk. Det h旦ga v奪ldskapitalet illustreras av att n辰tverken dels har tillg奪ng till skjutvapen eller spr辰ng辰mnen, dels att vapen/spr辰ng辰mnen nyttjas i v奪ldsanv辰ndningen, i synnerhet mot person. D辰rtill har knappt tre av fem n辰tverk genomf旦rt eller anstiftat skjutningar under kartl辰ggningsperioden, n辰stan samtliga 辰r lokala kriminella n辰tverk. Drygt en fj辰rdedel av n辰tverken har anv辰nt handgranater eller andra spr辰ng辰mnen i sin v奪ldsanv辰ndning. Majoriteten av dessa 辰r lokala kriminella n辰tverk. Tv奪 av fem n辰tverk 辰r eller har varit involverade i kriminella konflikter med andra n辰tverk inom kartl辰ggningsperioden. I p奪g奪ende kriminella konflikter 辰r spr辰ngningar ett mindre vanligt f旦rekommande, n辰r v辰l avsikten 辰r att d旦da n奪gon anv辰nds i st辰llet skjutvapen. Spr辰ngningar anv辰nds f旦r att f旦rmedla en markering eller ett hot, vare sig det 辰r i konflikt- eller utpressningssyfte. Det 辰r i dessa sammanhang vanligt att hotet riktas mot anh旦riga eller andra personer som st奪r de prim辰ra m奪ltavlorna n辰ra. Trots en str辰ngare bed旦mning avseende v奪ldskapitalets dignitet2 , bed旦ms fler n辰tverk inneha denna kapacitet i h旦gre grad, j辰mf旦rt med f旦reg奪ende kartl辰ggningar. En f旦rklaring kan vara de senaste 奪rens mer frekventa v奪ldsanv辰ndning bland lokala kriminella n辰tverk. En annan f旦rklaring kan vara att majoriteten av kartl辰ggningens nytillkomna n辰tverk 辰r av kategorin lokala kriminella n辰tverk, vilka l辰ttare har kunnat identifieras eftersom de st奪r f旦r en stor del av regionens v奪ldsanv辰ndning och d辰rmed varit f旦rem奪l f旦r polisens riktade arbete sedan b旦rjan av 2017.3 5.3 Ekonomisk f旦rm奪ga Den organiserade brottsligheten genererar stora illegala int辰kter som kr辰ver f旦rvaltning och oms辰ttning. De akt旦rer och n辰tverk som utvecklat denna f旦rm奪ga anv辰nder f旦retag eller andra associationsformer4 som legitim fasad f旦r olika 辰ndam奪l, exempelvis f旦r att oms辰tta och tv辰tta kriminella f旦rtj辰nster fr奪n omfattande narkotikaf旦rs辰ljning. F旦retag och f旦reningar skapas och anv辰nds vidare f旦r brott mot v辰lf辰rdssystemet, f旦r att delta i offentliga upphandlingar eller f旦r annan ekonomisk brottslighet. Brottsvinster 奪terinvesteras 辰ven i fastigheter och nya f旦retag. Tv奪 femtedelar av n辰tverken bed旦ms nyttja f旦retag eller andra legala strukturer i sina brottsuppl辰gg, varav drygt h辰lften av dessa bed旦ms g旦ra det i h旦g alternativ mycket h旦g grad. Samtliga har en l奪ng historik av brottslig verksamhet och har varit f旦rem奪l f旦r l辰ngre regionala eller myndighetsgemensamma satsningar, vilket kan f旦rklara den 旦kade kunskapsniv奪n. 2 I f旦reg奪ende kartl辰ggning bed旦mdes innehav av vapen/explosiva medel vara tillr辰ckligt f旦r bed旦mningen h旦gt v奪ldskapital. 3 SH Max, inriktningsbeslut 2017-02-02. 4 Kopplat till n辰ringsverksamhet, exempelvis stiftelser och f旦reningar.
  • 13. 12 5.4 Samh辰llsp奪verkan (samh辰llshotande brottslighet) Samh辰llsp奪verkan f奪ngar framf旦rallt upp n辰tverkens str辰van efter territoriell makt och i likhet med f旦reg奪ende kartl辰ggning 辰r kapaciteten s辰rskilt utm辰rkande f旦r de lokala kriminella n辰tverken. Majoriteten av n辰tverken uppfyller denna kapacitet i n奪gon grad. Betydligt fler n辰tverk bed旦ms uppfylla kapaciteten i h旦g alternativt mycket h旦g grad i denna kartl辰ggning j辰mf旦rt med 2017. Denna anm辰rkningsv辰rda 旦kning kan delvis f旦rklaras med att andelen lokala kriminella n辰tverk 旦kat. Vidare har n辰tverkens h辰nsynsl旦sa v奪ldsut旦vning legat p奪 en h旦g niv奪 inom kartl辰ggningsperioden, vilket reflekterats i regionens skjutningsstatisk. Den gemensamma n辰mnaren f旦r m奪nga av dessa lokala kriminella n辰tverk 辰r att de 辰r verksamma i utsatta omr奪den samt att de i sin str辰van efter att kontrollera den lokala narkotikamarknaden inte drar sig f旦r att ut旦va p奪tryckningar mot s奪v辰l n辰ringsidkare som boende. Vidare kan konflikter mellan n辰tverken som konkurrerar om lokala narkotikamarknader leda till offentliga skjutningar med stor risk f旦r att skada tredje man, vilket i h旦g grad p奪verkar den upplevda tryggheteten i lokalomr奪det negativt. Vidare visar skjutningsstatistik inom kartl辰ggningsperioden att m奪ls辰ganden blir allt yngre. Detta g奪r i linje med kartl辰ggningens resultat, att tv奪 tredjedelar av de lokala kriminella n辰tverken kontinuerligt involverar ungdomar under 16 奪r i den brottsliga verksamheten. Denna omst辰ndighet bed旦ms dock f旦rekomma i st旦rre omfattning 辰n vad som 辰r k辰nt. Kapaciteten samh辰llsp奪verkan innefattar 辰ven f旦rekomst av p奪tryckningar p奪 boende och n辰ringsidkare. I likhet med 2017 奪rs kartl辰ggning 辰r det tydligt att flera av n辰tverken bidrar till en tystnadskultur med sv奪righeter att f奪 vittnen och m奪ls辰ganden att l辰mna information till polisen. Detta av r辰dsla f旦r repressalier, antingen efter explicita hot och p奪tryckningar som faller under 旦vergrepp i r辰ttssak eller genom sj辰lvcensur. Fenomenet med sj辰lvcensur f旦rekommer ocks奪 bland myndighetsut旦vare och kan leda till underl奪tenhet att fatta negativa beslut, vilket bed旦ms vara systemhotande. Ytterligare en systemhotande aspekt av samh辰llsp奪verkan 辰r att individer i flera av de kriminella n辰tverken innehar strategiskt viktiga positioner inom exempelvis f旦reningslivet, religi旦sa samfund eller genom kommunala anst辰llningar p奪 skolor och fritidsg奪rdar. Det kan antas att detta fenomen 辰r mer utbrett 辰n vad som 辰r k辰nt. 6.1 Ol辰mpliga samh辰llspositioner Det 辰r sedan l辰nge ett etablerat problem att kriminella akt旦rer inom den organiserade brottsligheten innehar eller nyttjar strategiskt viktiga positioner. Kartl辰ggningen har p奪visat flertalet problem med akt旦rer l辰nkade till kriminella n辰tverk, vilka genom anst辰llningar kan agera som m旦jligg旦rare f旦r olika brottsuppl辰gg. Trots kontroller mot belastnings- och misstankeregistret i samband med nyanst辰llning, finns det personer som 辰r kriminellt aktiva eller har n辰ra samr旦re med kriminella akt旦rer inom den organiserade brottsligheten. Exempel finns p奪 att individer med p奪g奪ende kriminalitet anst辰lls som trygghetsv辰rdar i bostadsomr奪den samt som ordnings- och skyddsvakter. D辰rtill f旦rekommer det att kriminella individer anst辰lls p奪 skyddsobjekt, s奪som flygplatser, d辰r de kan agera m旦jligg旦rare i sin tj辰nst som s辰kerhetskontrollanter, bagagehanterare, fraktlastare och st辰dpersonal.
  • 14. 13 Vissa fritidsg奪rdar i regionen kan 辰ven vara problematiska utifr奪n aspekten att n奪gra i personalgruppen 辰r anh旦riga eller har andra kopplingar till de kriminella n辰tverken och d辰rmed l奪ter n辰tverkspersonerna f奪 fritt spelrum. Fritidsg奪rdarna fungerar som m旦tesplaster f旦r n辰tverkspersoner och utg旦r en bas f旦r deras kriminella verksamhet samt rekrytering. Inte s辰llan f旦rvaras och s辰ljs narkotika inne p奪 fritidsg奪rdarna, alternativt i n辰ra anslutning till lokalerna. 6.2 Utlandet som arena Antalet kriminella akt旦rer som f旦rflyttat sin kriminella verksamhet och bas fr奪n Stockholm till utlandet, har 旦kat under de senaste 奪ren. N辰tverkens kontaktn辰t i utlandet underl辰ttar logistiken kring storskalig narkotikainf旦rsel till Sverige. M奪nga kriminella akt旦rer, i synnerhet med kopplingar till lokala kriminella n辰tverk, tycks m奪nga g奪nger l辰mna landet f旦r att undkomma aktuella konflikter p奪 hemmaplan. Att konfliktben辰gna akt旦rer f旦rflyttar sig kan i f旦rl辰ngningen inneb辰ra en f旦rflyttning av de kriminella uppg旦relserna, likas奪 vad g辰ller det h辰nsynsl旦sa v奪ldet. Detta har varit s辰rskilt tydligt de senaste 奪ren d奪 allvarliga v奪ldsd奪d, inklusive mord, utf旦rda av n辰tverkskriminella fr奪n Stockholm skett i utlandet. 6.3 Kvinnornas roll och inflytande I kartl辰ggningen framkommer uppgifter om att kvinnor har ett mer aktivt deltagande i n辰tverkens brottsliga verksamhet j辰mf旦rt med vad som tidigare har varit k辰nt. Uppgifterna indikerar att dem, vid sidan av en mer st旦djande roll, 辰r aktiva i s奪v辰l planerings- som genomf旦randefasen av olika brottsuppl辰gg. Detta kan st辰llas mot att kvinnors delaktighet i den organiserade brottsligheten vanligtvis betraktas som passiv, i synnerhet kopplat till den brottslighet som f旦rknippas med lokala problembilder i utsatta omr奪den, det vill s辰ga vapen-, v奪lds- och narkotikabrottslighet. Den generella synen i samh辰llet har varit den att kvinnornas underst旦djande av den organiserade brottsligheten sker ofrivilligt och ofta i periferin utan att vara avg旦rande. Kvinnorna betraktas i dessa sammanhang s辰llan som kompetenta och sj辰lvg奪ende akt旦rer.5 6.4 M辰nniskorov med inslag av tortyr M辰nniskorov med inslag av utpressning och tortyr bed旦ms vara en v奪ldsut旦vning som de lokala kriminella n辰tverken tar till i st旦rre utstr辰ckning 辰n tidigare. Tidigare har m辰nniskorov f旦rekommit mer sporadiskt och inte lika tydligt kopplat till de etablerade kriminella n辰tverken. Orsaken till kidnappningarna bed旦ms skilja sig 奪t. De kan utg旦ra en del av den interna r辰ttskipningen, t.ex. att g辰rningspersonerna vill straffa en golare, alternativt har inte personen levererat s奪som det var t辰nkt i ett brottsuppl辰gg. Det kan ocks奪 bero p奪 en oreglerad skuld. Under det senaste 奪ret har det kunnat sk旦njas, fr辰mst i konfliktsammanhang, att de kriminella akt旦rerna kidnappar personer i syfte att f奪 fram information om motst奪ndare. 5 NOA, A171.249/2015. 2016-01-11. Kvinnor, en f旦rbisedd resurs i arbetet mot vapen och d旦dsskjutningar?
  • 15. 14 Fler 辰n h辰lften av de identifierade kriminella n辰tverken som 辰r verksamma i regionen 辰r v辰letablerade och k辰nda sedan flera 奪r. Flera av dessa n辰tverk har varit f旦rem奪l f旦r riktade insatser, 辰ven myndighetsgemensamma s奪dana. F旦r n辰tverken o旦nskade f旦r辰ndringar s奪som frihetsber旦vanden, omfattande beslag och administrativa 奪tg辰rder har i vissa fall p奪verkat deras struktur och brottsliga verksamhet negativt, om 辰n tempor辰rt. D辰rtill kan interna och externa konflikter p奪verka n辰tverkens inre liv. De flesta n辰tverk har dock kunnat anpassa sig till o旦nskade f旦r辰ndringar och d辰rmed bibeh奪llit sin struktur och organisationsf旦rm奪ga i stora delar. Majoriteten av de nytillkomna n辰tverken 辰r lokala kriminella n辰tverk, en kategori som genom synlig brottslighet och h旦g p奪verkan p奪 lokalsamh辰llet st辰ndigt betraktas som prioriterad av Polismyndigheten. Fler n辰tverk bed旦ms inneha v奪ldskapacitet i h旦g grad, j辰mf旦rt med f旦reg奪ende kartl辰ggningar. Vidare visar skjutningsstatik inom kartl辰ggningsperioden att skjutvapenv奪ldet 旦kat och sk旦rdat fler d旦dsoffer. Det 辰r d辰rf旦r relevant att fokus och insatser riktats mot de kriminella n辰tverk som 辰gnar sig 奪t skjutvapenv奪ld i offentliga milj旦er samt p奪 andra s辰tt inskr辰nker medborgarnas k辰nsla av trygghet. Det kan konstateras att en stor andel av de lokala kriminella n辰tverken involverar personer under 16 奪r i sin brottsliga verksamhet, vilket ocks奪 kan j辰mf旦ras med att genomsnitts奪ldern bland personer inblandade i regionens skjutningar kopplade till kriminella n辰tverk har sjunkit i j辰mf旦relse med tidigare 奪r. Sammantaget kan detta indikera en oroande utveckling med rekrytering av allt yngre personer till de lokala kriminella n辰tverken. Fenomenet kan, ut旦ver g辰ngse f旦rklaringsmodeller kring kriminalitet och rekrytering, eventuellt h辰nga samman med en under kartl辰ggningsperioden tydlig trend som har inneburit att m奪nga av de kriminella n辰tverken har f奪tt stort utrymme i framf旦rallt sociala medier. Det finns en risk f旦r att detta f旦r med sig ett st辰rkt kriminellt varum辰rke och att rekrytering till n辰tverken p奪 s奪 vis underl辰ttas. Det 辰r tydligt att en mycket stor andel av n辰tverken har en p奪taglig samh辰llsp奪verkan 辰ven ur andra aspekter 辰n skjutvapenv奪ldet, exempelvis genom otill奪ten p奪verkan mot n辰ringsidkare och boende i lokalomr奪det. I likhet med 2017 奪rs kartl辰ggning 辰r det tydligt att flera av n辰tverken bidrar till en tystnadskultur med sv奪righeter att f奪 vittnen och m奪ls辰ganden att l辰mna information till polisen. Detta av r辰dsla f旦r repressalier, antingen efter explicita hot och p奪tryckningar som faller under 旦vergrepp i r辰ttssak eller genom sj辰lvcensur. Fenomenet med sj辰lvcensur f旦rekommer ocks奪 bland myndighetsut旦vare och kan leda till underl奪tenhet att fatta negativa beslut, vilket bed旦ms vara systemhotande. I arbetet mot de kriminella n辰tverken inom den organiserade brottsligheten m奪ste Polisregionen arbeta strukturerat och m奪linriktat med en f旦rm奪ga att verka parallellt inom olika tidsskalor. N辰tverkens utvecklingsben辰genhet och generella samh辰llsf旦r辰ndringar st辰ller h旦ga krav p奪 en modern polisverksamhet d辰r innovativa l旦sningar b旦r f奪 stort utrymme. I kartl辰ggningen framkommer exempelvis att n辰tverken i h旦gre grad 辰n tidigare samverkar med varandra, p奪 s奪v辰l nationell som internationell niv奪. Denna utveckling g奪r ocks奪 att se inom flera av de lokala kriminella n辰tverken, d辰r mindre konstellationer bildas f旦r olika brottsuppl辰gg, vilket i f旦rl辰ngningen kan leda till interna konflikter och schismer. En annan utveckling som kan urskiljas 辰r att kvinnorna har antagit en mer aktiv roll i n辰tverkens brottsliga verksamhet 辰n vad som tidigare har varit k辰nt. F旦r en effektivare brottsbek辰mpning b旦r polisregionen ha ett s奪 brett fokus i de prioriteringar som g旦rs. I arbetet mot regionens kriminella n辰tverk 辰r det d辰rtill av stor vikt att det n辰ra samarbetet med andra myndigheter fortg奪r.