Föredrag i Mariehamn 6.3.2024 om ungas psykiska hälsa idag. Trenden är bekymmersam -unga rapporterar mera stress och ångest än tidigare. Den negativa trenden accentuerades under covid-pandemin, men har försämringen har fortsatt även efter det. Positivt är att användningen av alkohol har minskat, men helhetsbilden är dyster. Olika bakgrundsfaktorer och lösningar presenteras också.
1 of 36
Download to read offline
More Related Content
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorer
1. Barns och ungas
psykiska välmående
-trender och bakomliggande faktorer
Kristian Wahlbeck
ledande sakkunnig, MIELI rf
Mariehamn
6.3.2024
2. Grunden för det psykiska
välbefinnandet läggs i barndomen
Hälften av alla psykiatriska tillstånd debuterar
före 15 års ålder
3. Andelen barn och unga som är nöjda med sitt
liv, 2019-2023, hela Finland
6.3.2024 3
Källa: THL Hälsa i skolan 2023
4. Andelen barn och unga som är nöjda med sitt
liv, 2019-2023, Ã…land
6.3.2024 4
Källa: THL Hälsa i skolan 2023
5. 2024: Allt fler unga upplever stress
Källa: Statsrådet 2024
Stress påverkar det dagliga livet, stor eller rätt så stor påverkan %
6.3.2024 5
6. Flickor och kvinnor upplever mera stress i alla åldrar
Källa: Statsrådet 2024
6.3.2024 6
Mycket eller rätt så mycket stress, %
8. Självmorden minskar bland pojkar och unga
män, men inte bland flickor och unga kvinnor
Källa: Statistikcentralens dödsorsaksregister 2024
0
10
20
30
40
50
60
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
2018
2020
2022
Suicid i Finland bland 15-24-åringar/100 000 i samma ålder
6.3.2024 8
9. .fi
En tyst epidemi av desperation – en växande minoritet
av unga vuxna som mår allt sämre
6.3.2024
Narkotikarelaterade dödsfall 2006-2020
Källa: Statistikcentralen
9
11. Svenskspråkiga ungdomsbarometern 2022
• Ufördes av Magma våren 2022 för tredje gången.
• Sammanlagt 889 svenskregistrerade unga i åldern 15–19 år besvarade
webbenkäten (5,5 % av alla svenskspråkiga i åldersgruppen).
• Undersökningen möjliggjordes av finansiering från Stiftelsen Brita
Maria Renlunds minne sr.
6.3.2024 11
12. Det psykiska välbefinnandet har försämrats
med alla mått mätt
• livskvaliteten har försämrats
• en subjektiva psykiska hälsan blir sämre
• upplevelsen av mål och mening i livet har
kraftigt minskat
(%)
6.3.2024 12
13. 39
46
53
0
10
20
30
40
50
60
2018 2020 2022
Jag känner ångest inför framtiden
(Procent som anger helt/delvis av samma
Ã¥sikt)
0%
7%
9%
21%
6%
8%
15%
13%
6%
15%
21%
24%
29%
36%
13%
25%
59%
33%
26%
13%
0%
2%
17%
3%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Annat
Kvinna
Vill inte uppge
Man
I vilken mån håller du med om följande påstående? Jag
känner ångest inför framtiden. (N=889)
1 helt av annan åsikt 2 delvis av annan åsikt
3 inte av samma eller olik åsikt 4 delvis av samma åsikt
5 helt av samma åsikt kan inte säga
Ökad rädsla för framtiden
I synnerhet bland flickorna (69 %) och de som identifierar sig som något annat än kvinna/man (88 %) är
ångesten inför framtiden stor (notera dock att det i den sistnämnda gruppen ingår endast 17 personer).
Svenskspråkiga ungdomsbarometern 2022
6.3.2024 13
16. .fi
HBSC-undersökningen 2022 visar att fler hör till riskgruppen
för psykiska ohälsa i svenska skolor än i finska
Möjliga orsaker
-sämre tillgång till stödtjänster
-minoritetsstress
6.3.2024
16
18. .fi
Välbefinnandet minskar,
illabefinnandet ökar,
och allt fler barn behandlas
för psykiatriska tillstånd
20 % ökning i barns psykiatriska tillstånd från 2020
-bland flickor 33 % ökning
-bland tonåringar 34 % ökning
-ökning i synnerhet av ätstörningar (27 %) och depression/ångest (21 %)
18
19. ADHD-diagnoserna ökar bland minderåriga
-Procent med ADHD-diagnos, 7-17 -Ã¥ringar
Källa: THL 2024
Flickor Pojkar
6.3.2024 19
20. .fi
Ungas psykiska hälsa
• Den negative trenden accentuerades av pandemin, men har börjat
redan tidigare och fortgår efter pandemin
• Flickornas psykiska hälsa har försämrats mycket mera än pojkarnas
• Allt flera unga söker professionell hjälp för psykisk ohälsa, och
mentalvården är i kris
• Det psykiska välbefinnandet minskar bland svenskspråkiga ungdomar
i Finland
• minoritetsstress
• sämre tillgång till stödtjänster
20
21. 21
Ungas psykiska hälsa
• Välbefinnandet minskar
• Psykisk ohälsa ökar
• Allt fler unga ges en psykiatrisk
diagnos
• Könsskillnad: flickorna mår
betydligt sämre
• Drogdödsfallen ökar
• Orsaker
• Ökad skolstress
• Fler och tidigare livsval
• Mindre vuxenstöd
• Ökad skärmtid
• Sämre livsvanor
• Sociala medias negativa påverkan
(jämförelser, filterbubblor)
• Mobbning, våld och trakasseri
• Rasism, homofobi och diskriminering
• Framtidsångest
22. .fi
Det handlar inte bara om pandemin ....
• Unga mår psykiskt sämre i hela västvärlden
• I internationella jämförelser är könsskillnaderna i psykiskt välbefinnande
störst i Finland och Sverige
• De ungas liv präglas av osäkerhet och framtidstron står på spel
• ökad psykisk belastning i skolan och arbetsliv
• ökade krav på självstyrning
• ökad ensamhet till följd av pandemin
• sociala media föder behov av bekräftelse
• klimatförändringen och ekologiska hot
• krigshot i Europa
• Det behövs en dialog med de unga som visar att de är betydelsefulla, att de
får sin röst hörd och att lösningarna för framtiden bäst hittas tillsammans i
demokratisk ordning
22
23. .fi
Åtgärdsområden
• Främja det psykiska välbefinnandet
• Socio-emotionell kompetens, självkänsla, medveten närvaro….
• Förebygga problem och utanförskap
• Utbildning, sysselsättningstjänster, ungdomsarbete…
• Behandla psykisk ohälsa
• Terapigaranti för barn och unga
23
25. .fi
6.3.2024
Barn som har blivit slagna eller mobbade har
en större risk för psykisk ohälsa i vuxen ålder
Great Smoky Mountains Study, Lereya et al Lancet 2015
Negativa
barndomshändelser ökar
risken för
psykisk ohälsa
i vuxen ålder
0.0
1.0
2.0
3.0
4.0
5.0
Normal population Maltreated Bullied
25
Odds
ratio
26. Överföring av
psykisk ohälsa från
generation till
generation kan
stoppas
I familjer med en förälder med psykisk ohälsa minskar
föräldrastöd barnens risk att själva drabbas av psykisk
ohälsa med 40 % Siegenthaler et al. JAACAP 2012
28. .fi
Vad kan vi göra?
• förbättra tillgången till stödtjänster och lågtröskelvård också på
svenska
• bättre konsekvensbedömningar av politiska beslut
• stöd för föräldraskapet
• öka ungas kompetens i psykisk hälsa
• en trygg skola som stöder ungas välbefinnade
• sund användning av sociala medier
• stöda unga i att finna sin egen väg och egna värden
• tilltro och framtidshopp
• en terapigaranti skulle förbättra tillgången till behandling i rätt tid
28
29. Granskning av beslutskonsekvenser
5.5.2023 Psykisk hälsa
Den psykiska hälsans fyra
skyddsfaktorer:
• Samfundets resurser
• Påverkansmöjligheter
• Delaktighet
• Autonomi
Källa: Mental Wellbeing Impact Assessment Tool, 2011
29
• Barnkonsekvenser
• Konsekvenser för den psykiska hälsan
30. .fi
Över 140 organisationer har tagit fram ett
förslag till program för ungas välfärd
• Bland initiativtagarna finns Barnavårdsföreningen i Finland, Finlands svenska
skolungdomsförbund, Finlandssvenska kompetensentret för sociala området,
Folkhälsan, Psykosociala förbundet, Åbo Akademi….
30
31. .fi
Civilsamhällets program för ungas välfärd
1. Ett utbildningssystem som stöder uppväxt i lugn och ro
2. Tillräckligt många vuxna i uppväxtmiljön
3. En människovärdig och meningsfull vardag
4. En livsduglig planet
5. En fungerande social- och hälsovård
6. Ett arbetsliv som främjar psykisk hälsa
7. Ett rättvist och jämlikt samhälle
8. Unga som påverkare
31