șĘșĘߣ

șĘșĘߣShare a Scribd company logo
Upplysningen
1700-talet och framÄt - Orsaker, innehÄll och följder
Mastodontpresentation....
UPPLYSNINGEN
INNEHÅLL

ORSAKER
Religionskrig
Vetenskapliga
upptÀckter
Nya samhÀllsgrupper
Utökat resande

FÖLJDER
Förnuft och erfarenhet
Religionskritik
SamhÀllskontraktet
MÀnskliga rÀttigheter
Pedagogik
Nya styrelseskick
Framstegstanken
Vetenskap i centrum

Revolutioner
Nytt samhÀlle:
Kapitalismen
Global pÄverkan.
Nya -ismer:
nationalism
liberalism
Orsaker till upplysningen
Religionskrig

✀

Tryckpressen = fler lÀser Bibeln

✀

Reformationen splittrar kyrkan
(Martin Luther 1500-talet)

✀

1600-talet - Religionskrig i Europa
(ex: 30-Ă„riga kriget)

✀

De stÀndiga brÄken fÄr folk att ifrÄgasÀtta kyrkan
och religion över huvudtaget.
Vetenskapliga upptÀckter
✀

Medeltid:
Bibeln och de gamla grekerna = BÄST.

✀

1500-talet: Copernicus
(solen i mitten - inga bevis)

✀

1600-talet: Newton
(lagar för universum - baseras pÄ bevis)

✀

Kan man göra likadana lagar för samhÀllet?
Ger ocksÄ grund för religionskritik.
Nya samhÀllsgrupper
✀

Medeltiden:
SkrÄvÀsendet, krÄngligt att handla.
Eliten pysslar inte med handel.

✀

1500-1600-tal:
Bankerna uppfinns (Medici, Florens)
Aktiebolag (Holland)
Silver och guld frÄn Amerika

✀

1700-talet:
Rika handelsmÀn, journalister, advokater, bankirer stark grupp
som saknar politiskt inflytande -----> REVOLUTION!
Utökat resande

✀

Möte med ”vilden”
(indianer, naturfolk)

✀

Inspiration frÄn Kina.
(Ostindiska kompaniet)

✀

Idéer sprids snabbare.
Upplysningens idéer
Förnuft och erfarenhet
✀

MÀnniskan Àr utrustad med ett förnuft.
Det gör att vi, baserat pÄ vÄra erfarenheter
och observationer, kan dra slutsatser om vÀrlden.

✀

FÖRNUFT (rationalism):
1600-talet - Descartes - Cogito ergo sum

✀

Erfarenhet (empirism):
Experiment, observationer = vetenskapliga metoden
Viktiga tÀnkare: John Locke, Francis Bacon
Religionskritik
✀

Ny vÀrldsbild:
Gud ”urmakaren” som startar universum.

✀

Voltaire - tolerans, ogillar dock katolska kyrkan
(”krossa den skĂ€ndliga”)

✀

Ateism = nÄgot helt nytt pÄ 1700-talet.
Franska revolutionen = kyrkor byggs om till tempel
dĂ€r man hyllar ”förnuftet”.
SamhÀllskontraktet
✀

I ursprungslÀget (stenÄldern) fanns inga
stater. För att hjÀlpa varandra + garantera trygghet
skapas stater.

✀

En god stat bör bygga pÄ ett kontrakt mellan styrande
och styrda som gör klart vilka regler som ska gÀlla.

✀

De styrda ska ha rÀtt att störta de styrande om de bryter
kontraktet.

✀

Denna idé ligger bakom exempelvis USA:s konstitution.
MÀnskliga rÀttigheter
✀

JOHN LOCKE:
Alla mÀnniskor föds med naturliga, medfödda rÀttigheter.
RÀtten till Liv, hÀlsa och egendom.

✀

”MĂ€nskliga rĂ€ttigheter” gĂ€ller i första stadiet bara vita mĂ€n...

✀

Olympie de Gauge - Kvinnors rÀttigheter

✀

1791 - MÀnskliga rÀttigheter (Frankrike)
1948 - FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna
Pedagogik - hur uppfostra barn?
✀

Innan upplysningen:
Barn föds onda. Stryk och hÄrd undervisning fÄr dem goda.

✀

John Locke:
MĂ€nniskan föds som ett oskrivet blad (”tabula rasa”)
VĂ„ra erfarenheter skapar vilka vi blir.

✀

Rousseau (i boken Emile):
Man ska utgÄ frÄn barnets nyfikenhet nÀr man lÀr ut nÄgonting.
Inget ska tvingas pÄ barnet.
SamhÀllet fördÀrvar barnen.
Nya styrelseskick
✀

Upplyst despotism (Voltaire, ex: Gustaf III)
En smart och upplyst person styr.

✀

Parlamentarism (England / Sveriges frihetstid)
En regering vald av ett parlament styr.
BegrÀnsad kungamakt.

✀

Maktdelning (Montesqiue, USA)
Dömande, lagstiftande och verkstÀllande makt
hÄlls isÀr.

✀

Folklig direktdemokrati (Rosseau, antikens Grekland)
Vetenskapen i centrum

✀

Vetenskapen blir viktigare Àn religionen
pÄ att besvara frÄgor.

✀

Konflikten mellan religion och vetenskap
vinns i stort sett av upplysningsfilosoferna.

✀

Det leder fram till en vÄg av upptÀckter 1750- idag :
bakterier, Ă„ngmaskinen, motorer, evolutionen...etc...
čóö±ôÂá»ć±đ°ù
Revolutioner

✀

Glorious Revolution (1688) - England - parlamentarism

✀

Amerikanska revolutionen (1776-1781)

✀

Franska revolutionen (1789-94)

✀

Haitiska revolutionen (1794-1804)

✀

...och nÀstan alla revolutioner fram till idag...
Nytt samhÀlle: Kapitalismen

✀

De mÀktigaste i det nya samhÀllet blir kapitalister, borgarklassen.
Dvs. handelsmÀn, företagare, rika stadsbor.

✀

Bankverksamhet, pengar och ekonomisk frihet blir idealet.

✀

Idealet sprids över vÀrlden och ifrÄgasÀtts inte förrÀn pÄ 1800-talet av
kommunisterna (Karl Marx).
Global pÄverkan

✀

Upplysningens idéer sprids över vÀrlden genom kolonierna och
Napoleons arméer.

✀

Nationalism, liberalism och samhÀllssystem baserade pÄ
samhÀllskontraktet sprids över vÀrlden.

✀

Fortfarande idag sprids upplysningsidealen över vÀrlden.
Nya -ismer
✀

Liberalismen
MÀnniskan ska ha mÀnskliga rÀttigheter, yttrandefrihet, politisk frihet
och ekonomisk frihet. Staten ska inte blanda sig i.

✀

Nationalismen
MÀnniskorna i ett land gÄr frÄn undersÄtar till medborgare.
Arméerna blir vÀrnpliktsarméer istÀllet för legosoldater.
MÀnniskor blir stolta över sina lÀnder.
Ett land, ett sprÄk, ett folk.
(= nationalismen = det som orsakar i stort sett alla krig pÄ 1900-talet)

More Related Content

Upplysningen mastodontpresentationen

  • 1. Upplysningen 1700-talet och framĂ„t - Orsaker, innehĂ„ll och följder Mastodontpresentation....
  • 2. UPPLYSNINGEN INNEHÅLL ORSAKER Religionskrig Vetenskapliga upptĂ€ckter Nya samhĂ€llsgrupper Utökat resande FÖLJDER Förnuft och erfarenhet Religionskritik SamhĂ€llskontraktet MĂ€nskliga rĂ€ttigheter Pedagogik Nya styrelseskick Framstegstanken Vetenskap i centrum Revolutioner Nytt samhĂ€lle: Kapitalismen Global pĂ„verkan. Nya -ismer: nationalism liberalism
  • 4. Religionskrig ✀ Tryckpressen = fler lĂ€ser Bibeln ✀ Reformationen splittrar kyrkan (Martin Luther 1500-talet) ✀ 1600-talet - Religionskrig i Europa (ex: 30-Ă„riga kriget) ✀ De stĂ€ndiga brĂ„ken fĂ„r folk att ifrĂ„gasĂ€tta kyrkan och religion över huvudtaget.
  • 5. Vetenskapliga upptĂ€ckter ✀ Medeltid: Bibeln och de gamla grekerna = BÄST. ✀ 1500-talet: Copernicus (solen i mitten - inga bevis) ✀ 1600-talet: Newton (lagar för universum - baseras pĂ„ bevis) ✀ Kan man göra likadana lagar för samhĂ€llet? Ger ocksĂ„ grund för religionskritik.
  • 6. Nya samhĂ€llsgrupper ✀ Medeltiden: SkrĂ„vĂ€sendet, krĂ„ngligt att handla. Eliten pysslar inte med handel. ✀ 1500-1600-tal: Bankerna uppfinns (Medici, Florens) Aktiebolag (Holland) Silver och guld frĂ„n Amerika ✀ 1700-talet: Rika handelsmĂ€n, journalister, advokater, bankirer stark grupp som saknar politiskt inflytande -----> REVOLUTION!
  • 7. Utökat resande ✀ Möte med ”vilden” (indianer, naturfolk) ✀ Inspiration frĂ„n Kina. (Ostindiska kompaniet) ✀ IdĂ©er sprids snabbare.
  • 9. Förnuft och erfarenhet ✀ MĂ€nniskan Ă€r utrustad med ett förnuft. Det gör att vi, baserat pĂ„ vĂ„ra erfarenheter och observationer, kan dra slutsatser om vĂ€rlden. ✀ FÖRNUFT (rationalism): 1600-talet - Descartes - Cogito ergo sum ✀ Erfarenhet (empirism): Experiment, observationer = vetenskapliga metoden Viktiga tĂ€nkare: John Locke, Francis Bacon
  • 10. Religionskritik ✀ Ny vĂ€rldsbild: Gud ”urmakaren” som startar universum. ✀ Voltaire - tolerans, ogillar dock katolska kyrkan (”krossa den skĂ€ndliga”) ✀ Ateism = nĂ„got helt nytt pĂ„ 1700-talet. Franska revolutionen = kyrkor byggs om till tempel dĂ€r man hyllar ”förnuftet”.
  • 11. SamhĂ€llskontraktet ✀ I ursprungslĂ€get (stenĂ„ldern) fanns inga stater. För att hjĂ€lpa varandra + garantera trygghet skapas stater. ✀ En god stat bör bygga pĂ„ ett kontrakt mellan styrande och styrda som gör klart vilka regler som ska gĂ€lla. ✀ De styrda ska ha rĂ€tt att störta de styrande om de bryter kontraktet. ✀ Denna idĂ© ligger bakom exempelvis USA:s konstitution.
  • 12. MĂ€nskliga rĂ€ttigheter ✀ JOHN LOCKE: Alla mĂ€nniskor föds med naturliga, medfödda rĂ€ttigheter. RĂ€tten till Liv, hĂ€lsa och egendom. ✀ ”MĂ€nskliga rĂ€ttigheter” gĂ€ller i första stadiet bara vita mĂ€n... ✀ Olympie de Gauge - Kvinnors rĂ€ttigheter ✀ 1791 - MĂ€nskliga rĂ€ttigheter (Frankrike) 1948 - FN:s deklaration om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna
  • 13. Pedagogik - hur uppfostra barn? ✀ Innan upplysningen: Barn föds onda. Stryk och hĂ„rd undervisning fĂ„r dem goda. ✀ John Locke: MĂ€nniskan föds som ett oskrivet blad (”tabula rasa”) VĂ„ra erfarenheter skapar vilka vi blir. ✀ Rousseau (i boken Emile): Man ska utgĂ„ frĂ„n barnets nyfikenhet nĂ€r man lĂ€r ut nĂ„gonting. Inget ska tvingas pĂ„ barnet. SamhĂ€llet fördĂ€rvar barnen.
  • 14. Nya styrelseskick ✀ Upplyst despotism (Voltaire, ex: Gustaf III) En smart och upplyst person styr. ✀ Parlamentarism (England / Sveriges frihetstid) En regering vald av ett parlament styr. BegrĂ€nsad kungamakt. ✀ Maktdelning (Montesqiue, USA) Dömande, lagstiftande och verkstĂ€llande makt hĂ„lls isĂ€r. ✀ Folklig direktdemokrati (Rosseau, antikens Grekland)
  • 15. Vetenskapen i centrum ✀ Vetenskapen blir viktigare Ă€n religionen pĂ„ att besvara frĂ„gor. ✀ Konflikten mellan religion och vetenskap vinns i stort sett av upplysningsfilosoferna. ✀ Det leder fram till en vĂ„g av upptĂ€ckter 1750- idag : bakterier, Ă„ngmaskinen, motorer, evolutionen...etc...
  • 17. Revolutioner ✀ Glorious Revolution (1688) - England - parlamentarism ✀ Amerikanska revolutionen (1776-1781) ✀ Franska revolutionen (1789-94) ✀ Haitiska revolutionen (1794-1804) ✀ ...och nĂ€stan alla revolutioner fram till idag...
  • 18. Nytt samhĂ€lle: Kapitalismen ✀ De mĂ€ktigaste i det nya samhĂ€llet blir kapitalister, borgarklassen. Dvs. handelsmĂ€n, företagare, rika stadsbor. ✀ Bankverksamhet, pengar och ekonomisk frihet blir idealet. ✀ Idealet sprids över vĂ€rlden och ifrĂ„gasĂ€tts inte förrĂ€n pĂ„ 1800-talet av kommunisterna (Karl Marx).
  • 19. Global pĂ„verkan ✀ Upplysningens idĂ©er sprids över vĂ€rlden genom kolonierna och Napoleons armĂ©er. ✀ Nationalism, liberalism och samhĂ€llssystem baserade pĂ„ samhĂ€llskontraktet sprids över vĂ€rlden. ✀ Fortfarande idag sprids upplysningsidealen över vĂ€rlden.
  • 20. Nya -ismer ✀ Liberalismen MĂ€nniskan ska ha mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, yttrandefrihet, politisk frihet och ekonomisk frihet. Staten ska inte blanda sig i. ✀ Nationalismen MĂ€nniskorna i ett land gĂ„r frĂ„n undersĂ„tar till medborgare. ArmĂ©erna blir vĂ€rnpliktsarmĂ©er istĂ€llet för legosoldater. MĂ€nniskor blir stolta över sina lĂ€nder. Ett land, ett sprĂ„k, ett folk. (= nationalismen = det som orsakar i stort sett alla krig pĂ„ 1900-talet)