ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Veronica nordlund tylösand intervjustudie

•Download as PPT, PDF•
•
Global Utmaning
Global Utmaning

Global Utmaning medverkade med en workshop på Mötesplats Migration under Tylösandsveckan för offentlig verksamhet den 13 maj. Workshopen var en del i projektet Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige.

1 of 32
Download to read offline
Tylösandsveckan, Mötesplats migration 2013-05-13 Veronica Nordlund, projektsamordnare, Global Utmaning
Hur påverkar transnationella band integrationen i Sverige?
Urval
öԲöԾԲ
• Semi-strukturerad intervjumetodik • Fyra fokusgrupper med 4-10 deltagare – Grupp 1: ensamkommande unga män, 18-20 år (blandade nationaliteter) – Grupp 2: 17-19 år från Afghanistan – Grupp 3: 28-59 år från Irak – Grupp 4: 28-55 år från Syrien • Djupintervjuer kompletterar fokusgrupper • Tolk användes vid de flesta intervjuerna Metod
”VI ÄR UTSPRIDDA I HELA VÄRLDEN”: OM FAMILJEBANDENS BETYDELSE VID MIGRATION
“Jag personligen pratar och talar med andra om hur man kan försöka lösa situationen. De frågar mig och vi ringer till andra länder. De har samma problem. För vi är utspridda i hela världen, Australien, USA, Tyskland, Frankrike... I hela Europaområdet. Och varje person frågar andra: vad ska vi göra?” 54-årig man från Irak
Skiftande familjebegrepp ”Det är så olika för alla, det som ni här i Sverige ser som släkt ser vi som familj i våra länder med till exempel fastrar kusiner, alla. Alla som jag är släkt med är min familj. ” “Våra hushåll var mycket större och där bor man oftast med sina föräldrar eller hustruns föräldrar, medan här är boendet mycket mindre och då bor alla mer utspridda. Familjen är inte lika stor här.” Två irakiska män i 50-årsåldern
”SOM INVANDRARE VILL MAN VARA NÄRA VARANDRA”: DE TRANSNATIONELLA BANDENS INVERKAN PÅ BOENDESTANDARD OCH VAL AV BOSÄTTNINGSORT
Familjen ett skyddsnät “I mitt tillstånd känner jag inte att det finns något annat val än att flytta till en stad där min dotter finns, eftersom jag känner mig ganska utsatt i min situation.” “Som invandrare vill man vara nära varandra, familjen. Om man blir sjuk så är man nära, när man inte kan språket eller när man behöver lära sig systemet. Då måste man vara nära familjen. Dom lär en hur man gör. Sedan kan man kanske flytta…“ 55-årig kvinna från Syrien, änka 54-årig man från Irak
“För mig är vänner och familj jätteviktigt men vänner och familj kan man inte leva med hela tiden. Man måste vara självständig och hitta ett jobb, det är viktigast. Och det är viktigt att ha en plats som är nära jobbet.” 18-årig man från Irak Självständighet
“Problemet är inte Bergsjön. Det är jättefint här. Det är bara att det inte finns några svenskar så man kan inte prata svenska… 28-årig kvinna från Irak
“Fast vi har stått i kö i tre år så fick min kompis som har ett svenskt namn ett erbjudande om lägenhet i ett annat område. Fast min man hade ett vitt jobb och allt. Men det är så svårt att få lägenhet. Jag tror att egentligen är det svårt för alla som inte har pengar eller bra kontakter. Jag tror faktiskt att det är bra kontakter som är viktigast. Och vi som är invandrare vi har inte kontakter, mer än med varandra.” 28-årig kvinna från Irak När de egna kontakterna inte räcker
“Hur ska jag hämta min mamma? Hon är ganska gammal, 56 år. Hon orkar inte kämpa här och där. Här i Stockholm är det jättesvårt, det är kris med bostäder. Hur ska man hämta en familj till denna kris? Det finns inga bostäder, ingenting. Och om man skulle hämta dem måste man bo långt ifrån, och sedan kan man inte jobba och fortsätta vidare. Så det är jättesvårt. Det är två alternativ.“ 18-årig man från Irak Familjeåterförening
”MED EGNA KONTAKTER SÅ FÅR MAN BÄTTRE CHANSER”: TRANSNATIONELLA BAND OCH RELATIONEN TILL SVENSK ARBETSMARKNAD
”Arbetsförmedlingen hjälper inte.” ”Det var en som jag kände som sa att hon behövde hjälp för hon var gammal och orkade inte jobba så mycket på salongen.” ”Överlag är det väldigt svårt att få ett jobb och även om man skulle få hjälp av bekanta att få ett jobb så brukar det inte vara ett jobb med hög status...” 32-årig kvinna från Irak 28-årig kvinna från Irak 40-årig man från Irak
Pressen att snabbt börja jobba ”Man har familj, man har släkt, man måste hjälpa till och det räcker absolut inte att bara ha CSN-pengar så man är tvungen att hitta ett jobb liksom. Man vill inte! Man vill skaffa en utbildning för att kunna skaffa ett bättre liv. Men så är det, man måste kämpa. […]Men det kan vara temporärt, tills man är fri från sin skuld. Sen kan man utbilda sig till sitt drömyrke.” 18-årig man från Irak, kom till Sverige som 16-åring
”Jag tror att språket är prio nummer ett för att man ska kunna komma ut och få jobb, och det ser jag som ett problem, att folk inte har språket. Det känns som att sitta i ett jättestort fängelse därför att du har en sådan begränsning. ” Språket en förutsättning för jobb… 40-årig man från Irak
”Svenska myndigheter måste förstå att utan arbete så blir det svårt att kunna integrera sig. Hur skulle det gå till? Vi kan aldrig tjäna pengar så att vi kan leva värdigt, vi kan heller aldrig flytta till ställen där det bor fler svenskar, vi kan heller aldrig lära oss svenska, jag menar att få träna på uttal så att vi inte bryter så mycket.” 40-årig kvinna från Irak …och jobb en förutsättning för språk?
”HÄR I SVERIGE FINNS INTE MYCKET KONTAKT MED SVENSKA PERSONER”
”Om det finns en plats dit bara samma människor kommer då integreras man inte. Men de äldre människorna behöver den platsen för att träffa varandra och dela omsorg och glädje med varandra. Men som svenskar så måste ni komma dit och dela glädjen med oss.” 54-årig man från Irak
”SÅ VI HAR BESTÄMT ATT ALLA SKA HJÄLPAS ÅT SÅ ATT ALLA HAR DET LIKA BRA”: OM TRANSNATIONELLA BAND OCH EKONOMI
”För du vet, i Irak är det inte som här, där måste man betala allt själv. Kommunen hjälper inte, bara familjen. Så vi har bestämt att vi alla ska hjälpas åt så att alla har det lika bra. […] Alla lägger så mycket man kan.” Familjen ersätter välfärdsystem… 28-årig kvinna från Irak
… och bekostar familjeåterförening ”Jag känner en familj här i Sverige. De samlade pengar i tre år och de skickade, till exempel till en syster. Hon kom hit. Alla samlar de pengar för att de andra ska komma hit. För att det är ett svårt liv i Irak. Man försöker samla ihop för att ta hit dom, en efter en. Alla hjälps åt att lägga pengar i samma kassa.” 41-årig man från Irak
Skuldsatthet ”Jag känner en familj som tog lån på 15 000 dollar. När de kom till Sverige och fick uppehållstillstånd hyrde de ut sin lägenhet för att inte betala så mycket i hyra, de sparar och sparar genom att inte äta bra och ha perfekta kläder. Så på två år betalade de tillbaka 15 000 dollar. Det är en familj på två barn och två vuxna som bor på 40 m2 . De sover på golvet på madrasser.” 41-årig man från Irak
Sändare blir mottagare ”När jag pratar med vänner på Facebook eller liknande så frågar dom vart jag bor. Jag svarar i Sverige. Då säger de: Åh! Du måste vara rik..! Nej svarar jag, jag är fattig.” ”Jag har kusiner i Australien… de skickar pengar till mig, ett lån. Men jag har inte skickat tillbaka än. Men förr så hjälpte jag dem mycket.” 18-årig man från Afghanistan 56-årig man från Irak
Informella sparkassor ”Vi är några som går samman och så lägger vi pengar varje månad under en period. Om vi är tio stycken så är det tio månader. Så får en av oss pengarna varje månad. När jag får mina pengar så kan vi köpa det vi hade tänkt.” ”Det är något vi alltid gör och alltid har gjort i Irak. […] Sista gången var vi 15 stycken som skulle lägga 2000 kr var varje månad. Då blev det 30000 kr man fick en gång[…] Jag fick tredje månaden och då kunde vi köpa den bil som min man hade sett ut. Det blev jättebra. Vi fick ett lån utan ränta, kan man säga.”Två irakiska kvinnor i 30-årsåldern
”VI KVINNOR PRATAR OCH STÖTTAR VARANDRA”: OM HUR TRANSNATIONELLA BAND PÅVERKAR MÄN OCH KVINNOR OLIKA.
Olika ansvarsområden ”Vi pratar ofta om [den ekonomiska situationen], vi kvinnor, när vi träffas. Men männen pratar inte lika mycket om det med sina kompisar tror jag. Det är vi kvinnor som pratar och pratar. För vi har ansvaret för hushållsekonomin. Och det är vi som måste spara.” ”Det är jättevanligt att man har skulder och smugglarna vill hela tiden ha mer pengar. Och sen måste man betala tillbaka till dom man har lånat av. […] Men det är oftast männen som måste fundera på att lösa [skulderna]. Mest är det dom. ” 28-årig kvinna från Irak
Svårt med studiero ”Jag skulle gärna jobba om jag fick ett jobb. Men först måste jag ju kunna språket. Därför måste jag först gå i SFI. Men jag har så mycket att tänka på att jag ibland inte orkar studera. Jag kan inte lära mig något när det är så mycket problem. Det känns så jobbigt tycker jag. Att inte kunna studera för att man är så orolig…” ”Jag läser SFI. Men det går inte heller så bra. Jag vill lära mig språket snabbt, men det går inte. Jag hinner inte. Jag har en dotter som är tre år och det är så mycket jobb med henne och med hemmet att jag inte hinner. Jag kommer alltid försent till mina lektioner.” 34-årig kvinna från Irak 24-årig kvinna från Irak
VAD KAN SAMHÄLLET Ö鴡?
”Direkta svar så man kan åka vidare om man får avslag. ” ”Mer tid på sig att ta hit anhöriga.” “Frihet att jobba.” ”Man måste ha mer företag så skapar man jobb åt alla. ” ”Skapa fabriker och företag i Sverige. Inte så strikta med utbildning.” ”Jag tänker att myndigheterna öppnar en väg för alla ungdomar, inte bara ensamkommande, men även svenska ungdomar att få chans till kortare utbildningar för att komma in på arbetsmarknaden. ” ”Det måste blandas mera av svenskar och invandrare. Det kan inte vara så att det bor invandrare i en del av stan och svenskar i den andra. Man måste lära känna varandra.” ”Det finns många rasister. De ser svartskalle så tänker de med en gång.. han lever på socialen, betalar ingen skatt. Det finns många svårigheter. Jobba mot rasism.” ”Det jag kan säga är att svenskarna ger mig hopp. När jag träffar svenskar så blir jag så inspirerad… ”

More Related Content

Veronica nordlund tylösand intervjustudie

  • 1. Tylösandsveckan, Mötesplats migration 2013-05-13 Veronica Nordlund, projektsamordnare, Global Utmaning
  • 2. Hur påverkar transnationella band integrationen i Sverige?
  • 5. • Semi-strukturerad intervjumetodik • Fyra fokusgrupper med 4-10 deltagare – Grupp 1: ensamkommande unga män, 18-20 år (blandade nationaliteter) – Grupp 2: 17-19 år från Afghanistan – Grupp 3: 28-59 år från Irak – Grupp 4: 28-55 år från Syrien • Djupintervjuer kompletterar fokusgrupper • Tolk användes vid de flesta intervjuerna Metod
  • 6. ”VI ÄR UTSPRIDDA I HELA VÄRLDEN”: OM FAMILJEBANDENS BETYDELSE VID MIGRATION
  • 7. “Jag personligen pratar och talar med andra om hur man kan försöka lösa situationen. De frågar mig och vi ringer till andra länder. De har samma problem. För vi är utspridda i hela världen, Australien, USA, Tyskland, Frankrike... I hela Europaområdet. Och varje person frågar andra: vad ska vi göra?” 54-årig man från Irak
  • 8. Skiftande familjebegrepp ”Det är så olika för alla, det som ni här i Sverige ser som släkt ser vi som familj i våra länder med till exempel fastrar kusiner, alla. Alla som jag är släkt med är min familj. ” “Våra hushåll var mycket större och där bor man oftast med sina föräldrar eller hustruns föräldrar, medan här är boendet mycket mindre och då bor alla mer utspridda. Familjen är inte lika stor här.” Två irakiska män i 50-årsåldern
  • 9. ”SOM INVANDRARE VILL MAN VARA NÄRA VARANDRA”: DE TRANSNATIONELLA BANDENS INVERKAN PÅ BOENDESTANDARD OCH VAL AV BOSÄTTNINGSORT
  • 10. Familjen ett skyddsnät “I mitt tillstånd känner jag inte att det finns något annat val än att flytta till en stad där min dotter finns, eftersom jag känner mig ganska utsatt i min situation.” “Som invandrare vill man vara nära varandra, familjen. Om man blir sjuk så är man nära, när man inte kan språket eller när man behöver lära sig systemet. Då måste man vara nära familjen. Dom lär en hur man gör. Sedan kan man kanske flytta…“ 55-årig kvinna från Syrien, änka 54-årig man från Irak
  • 11. “För mig är vänner och familj jätteviktigt men vänner och familj kan man inte leva med hela tiden. Man måste vara självständig och hitta ett jobb, det är viktigast. Och det är viktigt att ha en plats som är nära jobbet.” 18-årig man från Irak Självständighet
  • 12. “Problemet är inte Bergsjön. Det är jättefint här. Det är bara att det inte finns några svenskar så man kan inte prata svenska… 28-årig kvinna från Irak
  • 13. “Fast vi har stått i kö i tre år så fick min kompis som har ett svenskt namn ett erbjudande om lägenhet i ett annat område. Fast min man hade ett vitt jobb och allt. Men det är så svårt att få lägenhet. Jag tror att egentligen är det svårt för alla som inte har pengar eller bra kontakter. Jag tror faktiskt att det är bra kontakter som är viktigast. Och vi som är invandrare vi har inte kontakter, mer än med varandra.” 28-årig kvinna från Irak När de egna kontakterna inte räcker
  • 14. “Hur ska jag hämta min mamma? Hon är ganska gammal, 56 år. Hon orkar inte kämpa här och där. Här i Stockholm är det jättesvårt, det är kris med bostäder. Hur ska man hämta en familj till denna kris? Det finns inga bostäder, ingenting. Och om man skulle hämta dem måste man bo långt ifrån, och sedan kan man inte jobba och fortsätta vidare. Så det är jättesvårt. Det är två alternativ.“ 18-årig man från Irak Familjeåterförening
  • 15. ”MED EGNA KONTAKTER SÅ FÅR MAN BÄTTRE CHANSER”: TRANSNATIONELLA BAND OCH RELATIONEN TILL SVENSK ARBETSMARKNAD
  • 16. ”Arbetsförmedlingen hjälper inte.” ”Det var en som jag kände som sa att hon behövde hjälp för hon var gammal och orkade inte jobba så mycket på salongen.” ”Överlag är det väldigt svårt att få ett jobb och även om man skulle få hjälp av bekanta att få ett jobb så brukar det inte vara ett jobb med hög status...” 32-årig kvinna från Irak 28-årig kvinna från Irak 40-årig man från Irak
  • 17. Pressen att snabbt börja jobba ”Man har familj, man har släkt, man måste hjälpa till och det räcker absolut inte att bara ha CSN-pengar så man är tvungen att hitta ett jobb liksom. Man vill inte! Man vill skaffa en utbildning för att kunna skaffa ett bättre liv. Men så är det, man måste kämpa. […]Men det kan vara temporärt, tills man är fri från sin skuld. Sen kan man utbilda sig till sitt drömyrke.” 18-årig man från Irak, kom till Sverige som 16-åring
  • 18. ”Jag tror att språket är prio nummer ett för att man ska kunna komma ut och få jobb, och det ser jag som ett problem, att folk inte har språket. Det känns som att sitta i ett jättestort fängelse därför att du har en sådan begränsning. ” Språket en förutsättning för jobb… 40-årig man från Irak
  • 19. ”Svenska myndigheter måste förstå att utan arbete så blir det svårt att kunna integrera sig. Hur skulle det gå till? Vi kan aldrig tjäna pengar så att vi kan leva värdigt, vi kan heller aldrig flytta till ställen där det bor fler svenskar, vi kan heller aldrig lära oss svenska, jag menar att få träna på uttal så att vi inte bryter så mycket.” 40-årig kvinna från Irak …och jobb en förutsättning för språk?
  • 20. ”HÄR I SVERIGE FINNS INTE MYCKET KONTAKT MED SVENSKA PERSONER”
  • 21. ”Om det finns en plats dit bara samma människor kommer då integreras man inte. Men de äldre människorna behöver den platsen för att träffa varandra och dela omsorg och glädje med varandra. Men som svenskar så måste ni komma dit och dela glädjen med oss.” 54-årig man från Irak
  • 22. ”SÅ VI HAR BESTÄMT ATT ALLA SKA HJÄLPAS ÅT SÅ ATT ALLA HAR DET LIKA BRA”: OM TRANSNATIONELLA BAND OCH EKONOMI
  • 23. ”För du vet, i Irak är det inte som här, där måste man betala allt själv. Kommunen hjälper inte, bara familjen. Så vi har bestämt att vi alla ska hjälpas åt så att alla har det lika bra. […] Alla lägger så mycket man kan.” Familjen ersätter välfärdsystem… 28-årig kvinna från Irak
  • 24. … och bekostar familjeåterförening ”Jag känner en familj här i Sverige. De samlade pengar i tre år och de skickade, till exempel till en syster. Hon kom hit. Alla samlar de pengar för att de andra ska komma hit. För att det är ett svårt liv i Irak. Man försöker samla ihop för att ta hit dom, en efter en. Alla hjälps åt att lägga pengar i samma kassa.” 41-årig man från Irak
  • 25. Skuldsatthet ”Jag känner en familj som tog lån på 15 000 dollar. När de kom till Sverige och fick uppehållstillstånd hyrde de ut sin lägenhet för att inte betala så mycket i hyra, de sparar och sparar genom att inte äta bra och ha perfekta kläder. Så på två år betalade de tillbaka 15 000 dollar. Det är en familj på två barn och två vuxna som bor på 40 m2 . De sover på golvet på madrasser.” 41-årig man från Irak
  • 26. Sändare blir mottagare ”När jag pratar med vänner på Facebook eller liknande så frågar dom vart jag bor. Jag svarar i Sverige. Då säger de: Åh! Du måste vara rik..! Nej svarar jag, jag är fattig.” ”Jag har kusiner i Australien… de skickar pengar till mig, ett lån. Men jag har inte skickat tillbaka än. Men förr så hjälpte jag dem mycket.” 18-årig man från Afghanistan 56-årig man från Irak
  • 27. Informella sparkassor ”Vi är några som går samman och så lägger vi pengar varje månad under en period. Om vi är tio stycken så är det tio månader. Så får en av oss pengarna varje månad. När jag får mina pengar så kan vi köpa det vi hade tänkt.” ”Det är något vi alltid gör och alltid har gjort i Irak. […] Sista gången var vi 15 stycken som skulle lägga 2000 kr var varje månad. Då blev det 30000 kr man fick en gång[…] Jag fick tredje månaden och då kunde vi köpa den bil som min man hade sett ut. Det blev jättebra. Vi fick ett lån utan ränta, kan man säga.”Två irakiska kvinnor i 30-årsåldern
  • 28. ”VI KVINNOR PRATAR OCH STÖTTAR VARANDRA”: OM HUR TRANSNATIONELLA BAND PÅVERKAR MÄN OCH KVINNOR OLIKA.
  • 29. Olika ansvarsområden ”Vi pratar ofta om [den ekonomiska situationen], vi kvinnor, när vi träffas. Men männen pratar inte lika mycket om det med sina kompisar tror jag. Det är vi kvinnor som pratar och pratar. För vi har ansvaret för hushållsekonomin. Och det är vi som måste spara.” ”Det är jättevanligt att man har skulder och smugglarna vill hela tiden ha mer pengar. Och sen måste man betala tillbaka till dom man har lånat av. […] Men det är oftast männen som måste fundera på att lösa [skulderna]. Mest är det dom. ” 28-årig kvinna från Irak
  • 30. Svårt med studiero ”Jag skulle gärna jobba om jag fick ett jobb. Men först måste jag ju kunna språket. Därför måste jag först gå i SFI. Men jag har så mycket att tänka på att jag ibland inte orkar studera. Jag kan inte lära mig något när det är så mycket problem. Det känns så jobbigt tycker jag. Att inte kunna studera för att man är så orolig…” ”Jag läser SFI. Men det går inte heller så bra. Jag vill lära mig språket snabbt, men det går inte. Jag hinner inte. Jag har en dotter som är tre år och det är så mycket jobb med henne och med hemmet att jag inte hinner. Jag kommer alltid försent till mina lektioner.” 34-årig kvinna från Irak 24-årig kvinna från Irak
  • 32. ”Direkta svar så man kan åka vidare om man får avslag. ” ”Mer tid på sig att ta hit anhöriga.” “Frihet att jobba.” ”Man måste ha mer företag så skapar man jobb åt alla. ” ”Skapa fabriker och företag i Sverige. Inte så strikta med utbildning.” ”Jag tänker att myndigheterna öppnar en väg för alla ungdomar, inte bara ensamkommande, men även svenska ungdomar att få chans till kortare utbildningar för att komma in på arbetsmarknaden. ” ”Det måste blandas mera av svenskar och invandrare. Det kan inte vara så att det bor invandrare i en del av stan och svenskar i den andra. Man måste lära känna varandra.” ”Det finns många rasister. De ser svartskalle så tänker de med en gång.. han lever på socialen, betalar ingen skatt. Det finns många svårigheter. Jobba mot rasism.” ”Det jag kan säga är att svenskarna ger mig hopp. När jag träffar svenskar så blir jag så inspirerad… ”

Editor's Notes

  1. English: Haqlaniyah, Al Anbar, Iraq.-- A family returns to the city as the community returns to its normal activities. Families either stayed in their homes or left to live with friends and relatives in nearby towns during the operation. It is common for Iraqis to have many relatives living within a short distance. The eldest man usually stays with the house to protect his family's property from trespassers and looters. (Photo by LCpl. Marc Fencil. )
  2. English: Haqlaniyah, Al Anbar, Iraq.-- A family returns to the city as the community returns to its normal activities. Families either stayed in their homes or left to live with friends and relatives in nearby towns during the operation. It is common for Iraqis to have many relatives living within a short distance. The eldest man usually stays with the house to protect his family's property from trespassers and looters. (Photo by LCpl. Marc Fencil. )
  3. Isla Haddow-Flood, Africa Centre
  4. Isla Haddow-Flood, Africa Centre