ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Introduktion till vin- och öltyper

•
•
Daniel Hansson
Daniel Hansson
1 of 37
Download to read offline
Introduktion till vin- och öltyper 2012-09-18 // Daniel Hansson
Snustorra, neutrala vita viner! Ò  Krispiga, uppfriskande viner utan överdrivna smakexplosioner, brukar ha toner av citrus och äpple. Ò  Alltid oekade och neutrala. Terroir! Ò  Suveräna till skaldjur. Ò  Exempel: Oekad chablis, muscadet från Loire, pinot grigio från Italien.
Gröna, smakrika viner! Ò  Skarpa, pigga viner ofta med smak av krusbär Ò  Mest typisk är nyazeeländsk sauvignon blanc från Marlborough. Ò  Mer aromatiska och mineralrika viner i Frankrike: Sancerre och Pouilly-Fumé. Även Bordeaux har goda sauvignon blanc. Ò  Riesling från Tyskland och Österrike.
Intensiva, vita viner med nötton ! Ò  Torra men ändå saftiga vita viner med någon nötton. Ò  Ofta lagrade på ek. Ò  Grundstilen är ekfatslagrad Bourgogne på chardonnay men görs även bra i USA, Australien och Sydafrika. Ò  Oekad australiensisk semillon och vita Rioja är också typiska för den här stilen.
Mogna viner med smak av rostat bröd! Ò  Generösa aromer av tropiska frukter, vanilj, rostat bröd och knäck. Ò  Over the top, på gränsen till vulgära Ò  Skapades i Australien och görs uteslutande på chardonnay. Görs numera i Sydamerika och USA. Ò  Svennebanan!
Aromatiska viner! Ò  Parfymerade viner med exotiska dofter, ofta blommiga. Ò  Mest typiska vinet: gewurtztraminer från Alsace. Ò  Goda till kryddstark mat, speciellt kinesiskt. Ò  Varning: älska eller hata! Ò  Även viognier från Rhône och albarino från Spanien.
Godissaftiga roséviner! Ò  Somriga, lättdruckna viner med tydlig jordgubbston. Ò  Gott till sallader och andra grönsaksrätter Ò  Görs i hela världen. Ò  Undvik zinfandel från Kalifornien (“blush”) och Rosé d’ Anjou från Loire
Matvänliga, örtiga roséviner! Ò  Nästan alltid från södra Frankrike, Rhône (Tavel) eller Provence Ò  Ofta smak av röda vinbär, örter, körsbär och citrus. Ò  Gott till grillad fisk samt fågel. Ò  Druvor: grenache (bäst) och cinsault
Saftiga, fruktiga viner! Ò  Föddes i nya världen Ò  Tydlig fruktighet med mjuka tanniner, lättdruckna Ò  Funkar ofta bra till grillbufféer Ò  Servera lätt kylt för att ta bort värsta syltigheten Ò  Exempel: chilensk merlot, zinfandel från Kalifornien, malbec från Argentina
Sidenmjuka, jordgubbsaktiga viner! Ò  Mjuka, parfyrmerade rödviner med mild smak av jordgubbe, hallon eller körsbär. Ò  Köp inte för billiga pinot noir! Ò  Mogna viner av denna typ får aromer av tryffel, vilt och murkna höstlöv. Svindyra. Ò  Exempel: Pinot noir från bourgogne och USA, rött från Rioja, Navarra och Côtes du Rhône
Intensiva svartavinbärsliknande viner! Ò  Fylliga viner med strama tanniner och en tydlig ton av svarta vinbär. Ò  Görs på cabernet sauvignonoch blandas ibland med merlot Ò  Ursprunget är Bordeaux men görs över hela världen. Fortfarande bäst. Nya världen gör bäst billiga. Ò  Exempel: Bordeaux, USA, Chile och Sydafrika
Kryddiga, fylliga viner! Ò  Täta, rika smaker av frukt och bär, svartpeppar och choklad Ò  Goda på vintern eller till grillat Ò  Två typer: klassiska, stramare peppriga från Rhônedalen eller fylliga från Australien. Ò  Pinotage rökig alternativ druva från Sydafrika.
Aptitretande, sötsura viner! Ò  Toner av körsbär, plommon och med ett örtigt sting. Ò  Nästan alla kommer från Italien, de bästa heter Barolo (och är helt fantastiska) Ò  Alltid tillsammans med mat, dock ej innan maten Ò  Druvor: sangiovese, barbera, dolcetto
Mousserande vin utanför Champagne! Ò  Bästa görs i Australien, Kalifornien och Nya Zeeland och tillverkas på samma sätt som i Champagne Ò  Även franska crémant från Bourgogne är ok, likaså viss cava från Penedes. Ò  Får ej ha för hög syra eller smaka äppelkart.
Champagne! Ò  Anger standarden för mousserande vin Ò  Ofta nötaktig brödig ton med frisk äppel- och citrussmak. Ò  Bubblorna ska vara små och pigga. Ò  Skräpchampagne > Standardchampagne > Årgångschampagne > Prestigechampagne
Gyllene, söta vita viner! Ò  Fylliga, söta dessertviner med intensiv smak av ananas, honung och persika. Ò  Sauternes och Barsac från Bordeaux, Vouvray från Loire, Beerenauslese och Eiswein från Tyskland, Tokay från Ungern. Ò  Till gåslever eller desserter, gärna äppelpaj.
Ljus lager! Ò  Delas upp i undergrupper som modern lager, internationell laget, pilsner och bocköl Ò  “Ju mindre beska desto större publik” Ò  Pilsner = ljus malt och mjukt mineralfattigt vatten. Ofta lite sötma i smak. Ganska låg alkoholhalt Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
Mörk lager! Ò  Standard fram till 1840 Ò  Smakar ofta rostad malt, choklad, och bröd. Olika grad av humlebeska. Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
British Brown Ale! Ò  Från London 1920 men mest populär i nordöstra England där den också är mer alkoholstark Ò  En del hittar mjuk tvålighet i eftersmaken Ò  Knäckig och lättrostad, lite fruktig och med låg humlebeska Ò  Balanserar sötma med bitterhet och upplevs ofta som neutralt Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
English Strong Bitter (ESB)! Ò  Lanserades så sent som 1971 av Fuller’s och blev snabbt en ny öltyp Ò  Typiskt vinteröl med hög alkoholgrad Ò  Balanserar knäckig maltighet med blommig ock kryddig humle. Får ej bli för sliskig. Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
American Pale Ale (APA)! Ò  Skapades i slutet av 70-talet i USA. Ò  Relativt ljus i färgen Ò  Lätt och frisk! Ska smaka citrus, frukt och blommor och ha en tydlig humlebeska Ò  Får dock inte vara överdrivet humligt utan ska balanseras upp av malt Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
Indian Pale Ale (IPA)! Ò  Skapades på 1700-talet när engelsmännen ville ha öl med bra hållbarhet. Alkoholstarka och humlerika. Ò  Vidareutecklades i USA och numera är amerikansk typ av IPA mest populär Ò  Torr, besk och lätt malt. Ò  Humlen ska ge toner av citrus och tropisk frukt Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
Veteöl! Ò  Torrt, friskt och med citrustoner Ò  Filtrerade eller ofiltrerade (grumliga) Ò  Belgiska veteöl får kryddas. Vanligt med koriander och apelsin. Dricks ibland med citronskiva i glaset. Ò  Humlesorter ger toner av citrus och tropisk frukt Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
Stout! Ò  Alkoholstarkare variant av porter. Ò  Mörk, brunsvart färg Ò  Mjuk. Ò  Tydligt brända och beska toner. Ofta torra och lite syrliga. Kaffe och choklad. Ò  Gott till ostron Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
Porter! Ò  Från 1700-talet men vid den tiden mycket syrligare än nu. Ò  “Som stout men alkoholsvagare” Ò  Mjukt maltig, aningen rostad med inslag av choklad, karamell och knäck. Ò  Engelsk porter är torrare än t.ex. svensk porter Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
Belgisk och fransk ale! Ò  Enorma variationer från svag maltig ale till stark, torr trappistöl Ò  Ofta hög alkoholhalt men samtidigt lättdrucken Ò  Speciell jäst Ò  Ofta kolsyrad och med kraftigt skum Ò  Låg humlebeska Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
Syrlig öl! Ò  Spontanjäst öl (man tillsätter alltså inte jäst utan låter jäst och bakterier från luften starta jäsningen) Ò  Vissa öl kan jäsa i flera år, t.ex. Lambik. Ò  Tillåtet att tillsätta frukt eller bär, vanligt med körsbär och hallon Ò  Görs framförallt i Belgien. Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
Öltyper! Ò  Ljus lager Ò  Veteöl Ò  Mörk lager Ò  Stout Ò  Ale Ò  Porter •  British Brown Ale Ò  Belgisk ale •  English Strong Bitter Ò  Syrlig öl •  American Pale Ale Ò  Specialöl •  Indian Pale Ale
Trender inom öl och vin 10 september 2012
Vintrender! Ò  Generella trender vin och öl: äkthet, miljövänligt, lägre alkoholhalt (under 6%), upplevelseorientering Ò  Fortsatt polarisering: Ökning hos billiga boxviner (+11%) och dyrare viner över 120 kr (+18%) Ò  Gamla världen dominerar fortfarande starkt inom dyrare viner Ò  Svennebanan: 1) Sydafrika 2) Italien 3) Australien Ò  Rosé fortsätter att öka, rött backar för första gången på 50 år Ò  Vitt vin hetast 2013, dock är vi inte beredda att betala lika mycket för vita viner. Även här är Sydafrika populäraste land. Halvtorrt på uppgång tack vara låg alkoholhalt. Ò  Mousserande roséöver 100 kr allt populärare
Öltrender! Ò  “Vi ser en fortsatt tydlig premiumiseringstrend, där kunderna i allt större utsträckning väljer dyrare och smakmässigt mer komplexa ölsorter.” Ò  Ökat intresse för hantverksmässiga produkter och Systembolaget lanserar uttalad craft-lager på burk under 2013. Ò  Ökat intresse bland kvinnor > lätta ljusa lageröl under 2013 Ò  Fler glutenfria lanseringar Ò  Störst ökning inom ale > IPA! Ò  Ekologisk öl ökade med 11% 2011 Ò  Torr och halvtorr cider ökar mest inom cider och blanddrycker
Sortiment på Valtech 10 september 2012
Fredagsöl! Ò  Prio: hög omsättning Ò  Ambition: variera utbud efter årstid Ò  Ungefärlig inriktning: •  Ljus lager 40% (pilsner, euro lager, ljus) •  IPA och APA: 20% (svensk och amerikansk) •  Belgisk ale: 10% •  Säsongsöl: 20% (summer ale, oktoberfest, mai-bock, ESB eller winter ale, easter ale) •  Torr cider 10% (svensk, fransk eller engelsk)
Geekmeet och rekryteringsevent! Ò  Prio ett: “Valtech har koll” > tweets och incheckningar på Untappd.com Ò  Ambition: Ett, två öl som ingen har druckit Ò  Ungefärlig inriktning: •  Billigt och prisvärt: lager, APA/IPA och cider: 80% •  Ett, två öl som är nya eller svåra att få tag på: 20%
Geekmeet och rekryteringsevent!
Valtech Days och större branschevents! Ò  Prio ett: Prisvärt! Ò  Ambition: Intressanta, prisvärda öl som de flesta tycker är goda men kanske inte provat Ò  Ungefärlig inriktning: •  Ljus lager 50% (pilsner, euro lager, ljus) •  IPA och APA: 20% (svensk och amerikansk) •  Säsongs- eller temaöl: 20% •  Torr cider 10% (svensk, fransk eller engelsk)
Tack!

More Related Content

Introduktion till vin- och öltyper

  • 1. Introduktion till vin- och öltyper 2012-09-18 // Daniel Hansson
  • 2. Snustorra, neutrala vita viner! Ò  Krispiga, uppfriskande viner utan överdrivna smakexplosioner, brukar ha toner av citrus och äpple. Ò  Alltid oekade och neutrala. Terroir! Ò  Suveräna till skaldjur. Ò  Exempel: Oekad chablis, muscadet från Loire, pinot grigio från Italien.
  • 3. Gröna, smakrika viner! Ò  Skarpa, pigga viner ofta med smak av krusbär Ò  Mest typisk är nyazeeländsk sauvignon blanc från Marlborough. Ò  Mer aromatiska och mineralrika viner i Frankrike: Sancerre och Pouilly-Fumé. Även Bordeaux har goda sauvignon blanc. Ò  Riesling från Tyskland och Österrike.
  • 4. Intensiva, vita viner med nötton ! Ò  Torra men ändå saftiga vita viner med någon nötton. Ò  Ofta lagrade på ek. Ò  Grundstilen är ekfatslagrad Bourgogne på chardonnay men görs även bra i USA, Australien och Sydafrika. Ò  Oekad australiensisk semillon och vita Rioja är också typiska för den här stilen.
  • 5. Mogna viner med smak av rostat bröd! Ò  Generösa aromer av tropiska frukter, vanilj, rostat bröd och knäck. Ò  Over the top, på gränsen till vulgära Ò  Skapades i Australien och görs uteslutande på chardonnay. Görs numera i Sydamerika och USA. Ò  Svennebanan!
  • 6. Aromatiska viner! Ò  Parfymerade viner med exotiska dofter, ofta blommiga. Ò  Mest typiska vinet: gewurtztraminer från Alsace. Ò  Goda till kryddstark mat, speciellt kinesiskt. Ò  Varning: älska eller hata! Ò  Även viognier från Rhône och albarino från Spanien.
  • 7. Godissaftiga roséviner! Ò  Somriga, lättdruckna viner med tydlig jordgubbston. Ò  Gott till sallader och andra grönsaksrätter Ò  Görs i hela världen. Ò  Undvik zinfandel från Kalifornien (“blush”) och Rosé d’ Anjou från Loire
  • 8. Matvänliga, örtiga roséviner! Ò  Nästan alltid från södra Frankrike, Rhône (Tavel) eller Provence Ò  Ofta smak av röda vinbär, örter, körsbär och citrus. Ò  Gott till grillad fisk samt fågel. Ò  Druvor: grenache (bäst) och cinsault
  • 9. Saftiga, fruktiga viner! Ò  Föddes i nya världen Ò  Tydlig fruktighet med mjuka tanniner, lättdruckna Ò  Funkar ofta bra till grillbufféer Ò  Servera lätt kylt för att ta bort värsta syltigheten Ò  Exempel: chilensk merlot, zinfandel från Kalifornien, malbec från Argentina
  • 10. Sidenmjuka, jordgubbsaktiga viner! Ò  Mjuka, parfyrmerade rödviner med mild smak av jordgubbe, hallon eller körsbär. Ò  Köp inte för billiga pinot noir! Ò  Mogna viner av denna typ får aromer av tryffel, vilt och murkna höstlöv. Svindyra. Ò  Exempel: Pinot noir från bourgogne och USA, rött från Rioja, Navarra och Côtes du Rhône
  • 11. Intensiva svartavinbärsliknande viner! Ò  Fylliga viner med strama tanniner och en tydlig ton av svarta vinbär. Ò  Görs på cabernet sauvignonoch blandas ibland med merlot Ò  Ursprunget är Bordeaux men görs över hela världen. Fortfarande bäst. Nya världen gör bäst billiga. Ò  Exempel: Bordeaux, USA, Chile och Sydafrika
  • 12. Kryddiga, fylliga viner! Ò  Täta, rika smaker av frukt och bär, svartpeppar och choklad Ò  Goda på vintern eller till grillat Ò  Två typer: klassiska, stramare peppriga från Rhônedalen eller fylliga från Australien. Ò  Pinotage rökig alternativ druva från Sydafrika.
  • 13. Aptitretande, sötsura viner! Ò  Toner av körsbär, plommon och med ett örtigt sting. Ò  Nästan alla kommer från Italien, de bästa heter Barolo (och är helt fantastiska) Ò  Alltid tillsammans med mat, dock ej innan maten Ò  Druvor: sangiovese, barbera, dolcetto
  • 14. Mousserande vin utanför Champagne! Ò  Bästa görs i Australien, Kalifornien och Nya Zeeland och tillverkas på samma sätt som i Champagne Ò  Även franska crémant från Bourgogne är ok, likaså viss cava från Penedes. Ò  Får ej ha för hög syra eller smaka äppelkart.
  • 15. Champagne! Ò  Anger standarden för mousserande vin Ò  Ofta nötaktig brödig ton med frisk äppel- och citrussmak. Ò  Bubblorna ska vara små och pigga. Ò  Skräpchampagne > Standardchampagne > Årgångschampagne > Prestigechampagne
  • 16. Gyllene, söta vita viner! Ò  Fylliga, söta dessertviner med intensiv smak av ananas, honung och persika. Ò  Sauternes och Barsac från Bordeaux, Vouvray från Loire, Beerenauslese och Eiswein från Tyskland, Tokay från Ungern. Ò  Till gåslever eller desserter, gärna äppelpaj.
  • 17. Ljus lager! Ò  Delas upp i undergrupper som modern lager, internationell laget, pilsner och bocköl Ò  “Ju mindre beska desto större publik” Ò  Pilsner = ljus malt och mjukt mineralfattigt vatten. Ofta lite sötma i smak. Ganska låg alkoholhalt Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 18. Mörk lager! Ò  Standard fram till 1840 Ò  Smakar ofta rostad malt, choklad, och bröd. Olika grad av humlebeska. Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 19. British Brown Ale! Ò  Från London 1920 men mest populär i nordöstra England där den också är mer alkoholstark Ò  En del hittar mjuk tvålighet i eftersmaken Ò  Knäckig och lättrostad, lite fruktig och med låg humlebeska Ò  Balanserar sötma med bitterhet och upplevs ofta som neutralt Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 20. English Strong Bitter (ESB)! Ò  Lanserades så sent som 1971 av Fuller’s och blev snabbt en ny öltyp Ò  Typiskt vinteröl med hög alkoholgrad Ò  Balanserar knäckig maltighet med blommig ock kryddig humle. Får ej bli för sliskig. Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 21. American Pale Ale (APA)! Ò  Skapades i slutet av 70-talet i USA. Ò  Relativt ljus i färgen Ò  Lätt och frisk! Ska smaka citrus, frukt och blommor och ha en tydlig humlebeska Ò  Får dock inte vara överdrivet humligt utan ska balanseras upp av malt Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 22. Indian Pale Ale (IPA)! Ò  Skapades på 1700-talet när engelsmännen ville ha öl med bra hållbarhet. Alkoholstarka och humlerika. Ò  Vidareutecklades i USA och numera är amerikansk typ av IPA mest populär Ò  Torr, besk och lätt malt. Ò  Humlen ska ge toner av citrus och tropisk frukt Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 23. Veteöl! Ò  Torrt, friskt och med citrustoner Ò  Filtrerade eller ofiltrerade (grumliga) Ò  Belgiska veteöl får kryddas. Vanligt med koriander och apelsin. Dricks ibland med citronskiva i glaset. Ò  Humlesorter ger toner av citrus och tropisk frukt Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 24. Stout! Ò  Alkoholstarkare variant av porter. Ò  Mörk, brunsvart färg Ò  Mjuk. Ò  Tydligt brända och beska toner. Ofta torra och lite syrliga. Kaffe och choklad. Ò  Gott till ostron Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 25. Porter! Ò  Från 1700-talet men vid den tiden mycket syrligare än nu. Ò  “Som stout men alkoholsvagare” Ò  Mjukt maltig, aningen rostad med inslag av choklad, karamell och knäck. Ò  Engelsk porter är torrare än t.ex. svensk porter Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 26. Belgisk och fransk ale! Ò  Enorma variationer från svag maltig ale till stark, torr trappistöl Ò  Ofta hög alkoholhalt men samtidigt lättdrucken Ò  Speciell jäst Ò  Ofta kolsyrad och med kraftigt skum Ò  Låg humlebeska Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 27. Syrlig öl! Ò  Spontanjäst öl (man tillsätter alltså inte jäst utan låter jäst och bakterier från luften starta jäsningen) Ò  Vissa öl kan jäsa i flera år, t.ex. Lambik. Ò  Tillåtet att tillsätta frukt eller bär, vanligt med körsbär och hallon Ò  Görs framförallt i Belgien. Fredagsöl Geek Meet Valtech Days
  • 28. Öltyper! Ò  Ljus lager Ò  Veteöl Ò  Mörk lager Ò  Stout Ò  Ale Ò  Porter •  British Brown Ale Ò  Belgisk ale •  English Strong Bitter Ò  Syrlig öl •  American Pale Ale Ò  Specialöl •  Indian Pale Ale
  • 29. Trender inom öl och vin 10 september 2012
  • 30. Vintrender! Ò  Generella trender vin och öl: äkthet, miljövänligt, lägre alkoholhalt (under 6%), upplevelseorientering Ò  Fortsatt polarisering: Ökning hos billiga boxviner (+11%) och dyrare viner över 120 kr (+18%) Ò  Gamla världen dominerar fortfarande starkt inom dyrare viner Ò  Svennebanan: 1) Sydafrika 2) Italien 3) Australien Ò  Rosé fortsätter att öka, rött backar för första gången på 50 år Ò  Vitt vin hetast 2013, dock är vi inte beredda att betala lika mycket för vita viner. Även här är Sydafrika populäraste land. Halvtorrt på uppgång tack vara låg alkoholhalt. Ò  Mousserande roséöver 100 kr allt populärare
  • 31. Öltrender! Ò  “Vi ser en fortsatt tydlig premiumiseringstrend, där kunderna i allt större utsträckning väljer dyrare och smakmässigt mer komplexa ölsorter.” Ò  Ökat intresse för hantverksmässiga produkter och Systembolaget lanserar uttalad craft-lager på burk under 2013. Ò  Ökat intresse bland kvinnor > lätta ljusa lageröl under 2013 Ò  Fler glutenfria lanseringar Ò  Störst ökning inom ale > IPA! Ò  Ekologisk öl ökade med 11% 2011 Ò  Torr och halvtorr cider ökar mest inom cider och blanddrycker
  • 32. Sortiment på Valtech 10 september 2012
  • 33. Fredagsöl! Ò  Prio: hög omsättning Ò  Ambition: variera utbud efter årstid Ò  Ungefärlig inriktning: •  Ljus lager 40% (pilsner, euro lager, ljus) •  IPA och APA: 20% (svensk och amerikansk) •  Belgisk ale: 10% •  Säsongsöl: 20% (summer ale, oktoberfest, mai-bock, ESB eller winter ale, easter ale) •  Torr cider 10% (svensk, fransk eller engelsk)
  • 34. Geekmeet och rekryteringsevent! Ò  Prio ett: “Valtech har koll” > tweets och incheckningar på Untappd.com Ò  Ambition: Ett, två öl som ingen har druckit Ò  Ungefärlig inriktning: •  Billigt och prisvärt: lager, APA/IPA och cider: 80% •  Ett, två öl som är nya eller svåra att få tag på: 20%
  • 36. Valtech Days och större branschevents! Ò  Prio ett: Prisvärt! Ò  Ambition: Intressanta, prisvärda öl som de flesta tycker är goda men kanske inte provat Ò  Ungefärlig inriktning: •  Ljus lager 50% (pilsner, euro lager, ljus) •  IPA och APA: 20% (svensk och amerikansk) •  Säsongs- eller temaöl: 20% •  Torr cider 10% (svensk, fransk eller engelsk)
  • 37. Tack!