際際滷

際際滷Share a Scribd company logo

Datorteknik hurra internet

V
Vilgot Ahl
1 of 7
Download to read offline
Internets historia i Sverige 1962 Det f旦rsta modemet f旦r telefonlinjer blev tillg辰ngligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det f旦rsta svenska elektroniska forumet b旦rjade av Stockholms Datamaskincentral. 1979 Televerket startade sin Datavisionstj辰nst som man kopplade upp sig till med speciell programvara och abonnemang. 1983 Televerkets ensamr辰tt p奪 att leverera modem f旦r hastigheter upp till 1200 bit/s upph旦rde. 1983 Bj旦rn Eriksen l辰nkade en VAX 780-dator i Sverige med UUCP- protokollet och ett modem f旦r 1200 bit/s som UUCP nod i den Europeiska delen av Internet. 1983 en del socialdemokrater f旦rs旦kte starta skatt p奪 allt datoranv辰ndande. 1984 Det allra f旦rsta svenska IP-n辰tet (192.5.50.0) kopplades upp. torsdag 17 januari 13
皆顎恢稼辰岳 Man kan mena tv奪 olika saker med subn辰t, men b奪da tv奪 g奪r ut p奪 att dela upp ett datorn辰tverk i delar som 辰r l辰ttare att hantera. Deln辰t 辰r den f旦rsta meningen, den 辰ldre betydelsen. Den betyder att subn辰t 辰r en mindre del i ett stort datorn辰tverk. Den nyare betydelsen 辰r ett n辰tverk som har f奪tt sin adressm辰ngd fr奪n ett st旦rre IP-N辰tverk genom s奪 kallad subnetting. IP-N辰tverk indelas i olika klasser d辰r A-klassen 辰r st旦rst och C- klassen minst. De flesta lokala n辰tverk har dock inte tillr辰ckligt med datorer anslutna f旦r att man skall utnyttja alla adresser i ens den minsta klassen och d辰rf旦r skulle det vara sl旦seri att tilldela hela adressm辰ngden till ett enda n辰t. I st辰llet delar man upp det lokala n辰tverket (ofta av C-klasstyp) i subn辰t, som vardera kan inneh奪lla ett mindre antal datorer. Mindre n辰t 辰r l辰tta att underh奪lla, b奪de fysiskt och elektroniskt, dessutom styrs trafiken i ett v辰l konstruerat n辰tverk b辰ttre till sina respektive subn辰t. torsdag 17 januari 13
DNS DNS (Domain Name System eller dom辰nnamssystemet) 辰r ett system f旦r att f旦rl辰tta adressering av datorer p奪 IP-N辰tverk. Det koms p奪 奪r 1983 av Paul Mockapetris. DNS 辰r ett distribuerat system, d辰r s奪 kallade zoner av IP-nummer delegeras till ansvariga f旦retag och organisationer. DNS 辰r ett klient-server-system d辰r klienten vanligen 鍖nns inbyggd i system som kommunicerar genom IP-n辰tverk. Serverdelen utg旦rs av s奪 kallade DNS-servrar, som ocks奪 ocks奪 kallas dom辰nnamnsservrar eller ibland mera slarvigt men vanligast dom辰nservrar. P奪 Internet 鍖nns tretton speci鍖ka s奪 kallade rotservrar som tillhandah奪ller dessa tj辰nster. torsdag 17 januari 13
Fildelning Fildelning 辰r en teknisk l旦sning f旦r att tillg辰ngligg旦ra eller n奪 鍖ler f旦r kopiering mellandatorn辰tverk. Illegal 鍖ldelning 辰r oftast tillg辰ngligg旦rande och kopiering av upphovsr辰ttsskyddat material utan upphovsr辰ttsinnehavarens tillst奪nd. Fildelning har anv辰nts mycket i kontor f旦r att dela 鍖ler med skrivare, fax med mera. Man anv辰nder olika protokoll f旦r detta. Ett protokoll som p奪 senare tid r旦nt stor popularitet 辰r BitTorrent, BitTorrents struktur g旦r det m旦jligt att snabbt sprida stora 鍖ler utan att belasta n奪gon enskild v辰rddator och dessutom g旦r det sv奪rt att avg旦ra varifr奪n 鍖len egentligen kommer. NEJ JA torsdag 17 januari 13
BitTorrent BitTorrents Historia BitTorrent skapare Bram Cohen tyckte som m奪nga andra personer att det gick l奪ngsamt att ladda ner 鍖ler fr奪n vanliga servrar, s奪 奪r 2001 best辰mde han sig f旦r att g旦ra ett eget protokoll som m旦jligt att utdela av 鍖ler mellan 鍖era anv辰ndare. Han skapade BitTorrent tillsammans med en klient med samma namn. Senare skapade han f旦retaget BitTorrent, Inc. tillsammans med Ashwin Navin. MED UTAN BitTorrent BitTorrent torsdag 17 januari 13
BitTorrent Begrepp Swarm - Flera bittorrent-anv辰ndare som troligen vill ladda ner en och samma fil eller som delar med sig av en och samma fil. Peer - Bittorrent-anv辰ndare, en dator som cirkulerar. Klient - Ett program som laddar upp och ned data till en k辰lla . Tracker Server som delar ut listor p奪 aktiva peers, s奪 att BitTorrent-klienten kan koppla upp sig mot dessa och starta fil旦verf旦ringar. Index - En s旦kmotor f旦r filer. Seeder Bittorrent-anv辰ndare som delar med sig av hela fil, hj辰lper n辰tverket att distribuera fil. Leecher Bittorrent-anv辰ndare som laddar ner en fil fr奪n peers/seeders som 辰ven kan ladda upp filen, men oftast bara nerladdning). torsdag 17 januari 13
禽看馨辰稼稼温馨稼 Ett dom辰nnamn p奪 internet 辰r ett namn p奪 en administrativ helhet p奪 Internet. Organisationers offentliga tj辰nster (s奪som e-post och webbplatser) och enskilda datorer kan ofta n奪s med hj辰lp av dom辰nnamnet. 禽看馨辰稼稼温馨稼en 鍖nns till f旦r att m辰nniskor ska slippa komma ih奪g de numeriska IP-adresser som anv辰nds som "telefonnummer" p奪 internet mellan datorer. Dock m奪ste alltid dom辰nnamnet 旦vers辰ttas till motsvarande IP-adress innan kommunikation kan ske. Detta sker vanligen automatiskt och osynligt genom en uppslagning i den l旦st sammanh奪llna globalt distribuerade databasen DNS, n奪got som kan liknas vid Internets telefonkatalog. torsdag 17 januari 13

More Related Content

Datorteknik hurra internet

  • 1. Internets historia i Sverige 1962 Det f旦rsta modemet f旦r telefonlinjer blev tillg辰ngligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det f旦rsta svenska elektroniska forumet b旦rjade av Stockholms Datamaskincentral. 1979 Televerket startade sin Datavisionstj辰nst som man kopplade upp sig till med speciell programvara och abonnemang. 1983 Televerkets ensamr辰tt p奪 att leverera modem f旦r hastigheter upp till 1200 bit/s upph旦rde. 1983 Bj旦rn Eriksen l辰nkade en VAX 780-dator i Sverige med UUCP- protokollet och ett modem f旦r 1200 bit/s som UUCP nod i den Europeiska delen av Internet. 1983 en del socialdemokrater f旦rs旦kte starta skatt p奪 allt datoranv辰ndande. 1984 Det allra f旦rsta svenska IP-n辰tet (192.5.50.0) kopplades upp. torsdag 17 januari 13
  • 2. 皆顎恢稼辰岳 Man kan mena tv奪 olika saker med subn辰t, men b奪da tv奪 g奪r ut p奪 att dela upp ett datorn辰tverk i delar som 辰r l辰ttare att hantera. Deln辰t 辰r den f旦rsta meningen, den 辰ldre betydelsen. Den betyder att subn辰t 辰r en mindre del i ett stort datorn辰tverk. Den nyare betydelsen 辰r ett n辰tverk som har f奪tt sin adressm辰ngd fr奪n ett st旦rre IP-N辰tverk genom s奪 kallad subnetting. IP-N辰tverk indelas i olika klasser d辰r A-klassen 辰r st旦rst och C- klassen minst. De flesta lokala n辰tverk har dock inte tillr辰ckligt med datorer anslutna f旦r att man skall utnyttja alla adresser i ens den minsta klassen och d辰rf旦r skulle det vara sl旦seri att tilldela hela adressm辰ngden till ett enda n辰t. I st辰llet delar man upp det lokala n辰tverket (ofta av C-klasstyp) i subn辰t, som vardera kan inneh奪lla ett mindre antal datorer. Mindre n辰t 辰r l辰tta att underh奪lla, b奪de fysiskt och elektroniskt, dessutom styrs trafiken i ett v辰l konstruerat n辰tverk b辰ttre till sina respektive subn辰t. torsdag 17 januari 13
  • 3. DNS DNS (Domain Name System eller dom辰nnamssystemet) 辰r ett system f旦r att f旦rl辰tta adressering av datorer p奪 IP-N辰tverk. Det koms p奪 奪r 1983 av Paul Mockapetris. DNS 辰r ett distribuerat system, d辰r s奪 kallade zoner av IP-nummer delegeras till ansvariga f旦retag och organisationer. DNS 辰r ett klient-server-system d辰r klienten vanligen 鍖nns inbyggd i system som kommunicerar genom IP-n辰tverk. Serverdelen utg旦rs av s奪 kallade DNS-servrar, som ocks奪 ocks奪 kallas dom辰nnamnsservrar eller ibland mera slarvigt men vanligast dom辰nservrar. P奪 Internet 鍖nns tretton speci鍖ka s奪 kallade rotservrar som tillhandah奪ller dessa tj辰nster. torsdag 17 januari 13
  • 4. Fildelning Fildelning 辰r en teknisk l旦sning f旦r att tillg辰ngligg旦ra eller n奪 鍖ler f旦r kopiering mellandatorn辰tverk. Illegal 鍖ldelning 辰r oftast tillg辰ngligg旦rande och kopiering av upphovsr辰ttsskyddat material utan upphovsr辰ttsinnehavarens tillst奪nd. Fildelning har anv辰nts mycket i kontor f旦r att dela 鍖ler med skrivare, fax med mera. Man anv辰nder olika protokoll f旦r detta. Ett protokoll som p奪 senare tid r旦nt stor popularitet 辰r BitTorrent, BitTorrents struktur g旦r det m旦jligt att snabbt sprida stora 鍖ler utan att belasta n奪gon enskild v辰rddator och dessutom g旦r det sv奪rt att avg旦ra varifr奪n 鍖len egentligen kommer. NEJ JA torsdag 17 januari 13
  • 5. BitTorrent BitTorrents Historia BitTorrent skapare Bram Cohen tyckte som m奪nga andra personer att det gick l奪ngsamt att ladda ner 鍖ler fr奪n vanliga servrar, s奪 奪r 2001 best辰mde han sig f旦r att g旦ra ett eget protokoll som m旦jligt att utdela av 鍖ler mellan 鍖era anv辰ndare. Han skapade BitTorrent tillsammans med en klient med samma namn. Senare skapade han f旦retaget BitTorrent, Inc. tillsammans med Ashwin Navin. MED UTAN BitTorrent BitTorrent torsdag 17 januari 13
  • 6. BitTorrent Begrepp Swarm - Flera bittorrent-anv辰ndare som troligen vill ladda ner en och samma fil eller som delar med sig av en och samma fil. Peer - Bittorrent-anv辰ndare, en dator som cirkulerar. Klient - Ett program som laddar upp och ned data till en k辰lla . Tracker Server som delar ut listor p奪 aktiva peers, s奪 att BitTorrent-klienten kan koppla upp sig mot dessa och starta fil旦verf旦ringar. Index - En s旦kmotor f旦r filer. Seeder Bittorrent-anv辰ndare som delar med sig av hela fil, hj辰lper n辰tverket att distribuera fil. Leecher Bittorrent-anv辰ndare som laddar ner en fil fr奪n peers/seeders som 辰ven kan ladda upp filen, men oftast bara nerladdning). torsdag 17 januari 13
  • 7. 禽看馨辰稼稼温馨稼 Ett dom辰nnamn p奪 internet 辰r ett namn p奪 en administrativ helhet p奪 Internet. Organisationers offentliga tj辰nster (s奪som e-post och webbplatser) och enskilda datorer kan ofta n奪s med hj辰lp av dom辰nnamnet. 禽看馨辰稼稼温馨稼en 鍖nns till f旦r att m辰nniskor ska slippa komma ih奪g de numeriska IP-adresser som anv辰nds som "telefonnummer" p奪 internet mellan datorer. Dock m奪ste alltid dom辰nnamnet 旦vers辰ttas till motsvarande IP-adress innan kommunikation kan ske. Detta sker vanligen automatiskt och osynligt genom en uppslagning i den l旦st sammanh奪llna globalt distribuerade databasen DNS, n奪got som kan liknas vid Internets telefonkatalog. torsdag 17 januari 13