ºÝºÝߣ

ºÝºÝߣShare a Scribd company logo
Bondeförbundets Valprogram.

                                     Till Sveriges folk män och kvinnor, unga och gamla!

                                     Valprogram för Bondeförbundet, landsbygdens folkparti,
                                                        vid riksdagsvalet 1936.
Det politiskt oroliga och ekonomiskt bekymmersamma läge, vari världen befinner sig, ställer en allvarlig maning till vårt
folk att i medborgerlig enighet samla sina krafter för att skydda och främja vårt folks välstånd och värna vårt lands
självbestämningsrätt.
Arbete och sparsamhet, lagbunden ordning och frihet under ansvar äro grunderna för en sund samhällsutveckling. Mot alla
försök att uppriva rättens grundval reser jordbruksbefolkningen, vårt lands största folkgrupp, ett bestämt motstånd.
Kristen tro och livsåskådning måste kraftigt värnas såsom grundval för vår folkuppfostran och vårt undervisningsväsende.
Dessa för nutid och framtid oersättliga värden få icke givas till spillo. Alla goda krafter såväl inom statskyrkan som
frikyrkorna böra medverka till detta mål.
I klart medvetande on sin ansvarsfulla uppgift i samhällslivet har Bondeförbundet under sin 25-åriga tillvaro kämpat för
rättvisa och likställighet mellan olika näringar och medborgargrupper. I denna sin strävan har Bondeförbundet icke tvekat
att samverka med andra partier och folkklasser för att vinna ett gott resultat av samhällsarbetet.
Denna vilja till samförstånd har under de senaste åren mötts av ökad förståelse och under den gångna riksdagsperioden ha
därför beslut och reformer kunnat genomföras, vilka bidragit att jämna vägen för vårt folk ur den påfrestande krisen, samt
genom att närma olika folkskikt till varandra verkat avspännande på motsättningarna inom samhällslivet.
Mycket återstår dock ännu att göra innan de näringsgrenar och deras utövare, vilka lida under oförvållat betryckt, erhållit
den hjälp till självhjälp, som samhället i eget intresse bör giva all ärlig strävan och sund företagsamhet i syfte att skapa goda
utkomstmöjligheter åt varje redlig svensk medborgare.
                                              Näringsfrågor.
Vår näringspolitik bör fullföljes och utvecklas i sådan riktning, att utkomstmöjligheterna inom olika verksamhetsområden
öka och möjlighet gives att sysselsätta arbetskraften och skydda folkmaterialet.
Att tillvarataga de naturliga arbetstillfällen och utkomstmöjligheter, som vår modernäring erbjuder, är en central fråga i
svensk näringspolitik. En väsentlig förutsättning för dess lösning är att den som söker sin utkomst av jordbruket kan erhålla
sådan lön för sitt arbete, att den motsvarar vad som erhålles inom andra näringsgrenar.
Vid handelspolitiska underhandlingar bör noga tillses att produktionens strävan att göra sig gällande på exportmarknaderna
kraftigt stödjes.
Trädgårdsodling och fiske måste verksamt understödjas och uppmuntras. Skogsbruket är av vital betydelse för stora
folkgruppers försörjningsmöjligheter. Det är alltså av största vikt, att de beslut om utredningar beträffande de enskilda
skogsägarnas medinflytande i flottlederna, o m belåning av skogskontrakt och beträffande möjligheterna att höja
skogsbrukets bärighet skyndsamt verkställas.
En aktiv krisberedskapspolitik bör redan under de nuvarande konjunkturförhållandena förberedas för att göra vårt land
rustat att möta krisartade rubbningar på det ekonomiskt området.
                                               Motortrafiken.
Landsbygdens levnadsförhållanden äro i hög; grad beroende av att dess isolering häves genom förbättrad samfärdsel.
Bondeförbundet vill att motortrafiken, som givit nytt liv åt landsvägarna, skall få utveckla sig i största möjliga frihet.
                                      Äganderätten till jorden.
Den jordbrukande befolkningen är landets kärna och märg. Äganderätten är grundvalen för trevnad och välstånd för vårt
folk och för produktionens vidmakthållande och höjande. Alla tiders erfarenhet lär, att det är lyckligast för ett folk, om det
består av ett så stort antal självständiga jordägare som möjligt.
Varje strävan, som direkt eller indirekt går ut på att undergräva jordbrukarnas äganderätt till sin jord, måste därför
bekämpas till det yttersta, så att Sveriges jord kan bevaras i den jordbrukande befolkningens händer. De lagar, som avse att
förhindra bolags förvärv av bondehemman på omvägar, måste noga tillämpas och osund spekulation stävjas.
Åtgärder, som avse att stödja krono- och bolagsarrendatorer samt med dem likställda i deras strävan att med äganderätt
förvärva sin jord, böra stödjas i alla de fall, där friköp kan bereda arrendatorn större ekonomisk trygghet.
Lant- och skogsarbetare, hemmansägare-, arrendators- och småbrukarsöner böra kraftigt hjälpas i sin strävan att skaffa sig
egna jordbruk.

                                                 Skogs- och lantarbetarfrågan.

Arbetarna vid jordbruket och de som ha sin sysselsättning i skogarna böra beredas en lika god ställning som industriarbetare
och statsanställda med jämförliga förutsättningar. Inrättandet av arbetarsmåbruk och arrendeegnahem bör även fortgå i
erforderlig utsträckning för att bereda dessa arbetare en tryggare ställning.
Garantier böra skapas för att den ökade bärighet av jord- och skogsbruket, som Bondeförbundet strävar till, även kommer
arbetare och småbrukare till godo.
                                          Arbetslösheten.
Alla möjligheter att bereda ungdomen nyttig sysselsättning och tillförsäkra de unga bästa möjliga utgångsställning i livet
böra utnyttjas. Vid arbetslöshet inom den ena eller andra näringsgrenen bör noga undersökas om utvägar finnas att överföra
de arbetslösa till annan produktiv verksamhet.
För att leda ungdomens håg och intressen in på praktiska linjer böra särskilda utbildningskurser i förbisedda yrken
uppmuntras.
                                                      Penningpolitiken.
Penningpolitiken bör handhavas på ett sådant sätt, att produktionens utveckling främjas och för näringslivet tryckande
räntestegring undvikes.
                                     Jordbrukets kreditfråga.
Jordbrukskrediten, som ej får vara beroende av affärsbankerna, har genom statligt ingripande bringats i ett gynnsammare
läge. I avseende på belåningen av växande skog äro förhållandena dock alltjämt otillfredsställande. Denna brist bör
avhjälpas icke minst för att uppmuntra rationellt skogsbruk å enskilda marker.
Storfinansens övermakt, som visat sig äventyrlig och ödesdiger för vårt näringsliv, måste brytas och jobberi med svenska
värden såvitt möjligt förhindras.
                                   Rättsskydd och arbetsfred.
Lag och ordning måste råda på arbetsmarknaden samt inom näringslivet i övrigt och arbetsfreden skyddas.
Försöken att undantränga jordbruksfolket från de arbeten på landsbygden, som det av ålder utfört måste bestämt motarbetas.
                         Jordbrukarnas ekonomiska organisationer.
Samarbete och sammanhållning äro grundvalarna för det inflytande, som landsbygdens folk tillkämpat sig på olika
samhällsområden.
Med rådande handelspolitiska förhållanden och därav förorsakade avsättningssvårigheter har jordbrukets ekonomiska
föreningsrörelse blivit oumbärlig för upprätthållandet av en skälig prisnivå. Den har dessutom kunnat verksamt bidraga till
önskvärd kvalitéförbättring och förbättrad varudistribution.
Skogsägareföreningarna äro nödvändiga för åstadkommande av behövlig motvikt till virkesköparnas trustbildningar.
Bondeförbundet anser det därför synnerligen angeläget att dessa organisationer stödjas i sina betydelsefulla arbetsuppgifter.
                                                          Skatterna.
Grunderna för den statliga beskattningen böra förenklas och omläggas i sådan riktning, att större inkomster och
förmögenheter få bära en mera betydande del, dock med beaktande av att förmögenheter, som lämna låg avkastning erhålla
lindring.
Den kommunala skattebördan måste fördelas efter rättvisare grunder och ,skatteutjämningen göras mera effektiv.
Utredningen om en rättvis skog- och fastighetsbeskattning måste skyndsamt slutföras.

                                 Hushållningen med statens medel.
Utan eftersättande av kommuners och andra berättigade intressen bör sparsamhet iakttagas på alla områden.
Det bör noga tillses, att det allmännas utgifter för arbetslöshetens bekämpande inskränkas i samma mån som de arbetslösa
kunna återföras till enskild produktiv verksamhet.
Överorganisation och byråkratism inom förvaltningen måste motarbetas, och den förenkling som är möjlig genomföras.
Vid bestämmandet av tjänstemännens löner bör skälig hänsyn tagas till prisläget på jordbrukets produkter.
                                            Rikets försvar.
Bondeförbundet anser det som en självklar fosterländsk plikt för varje medborgare att tillse, att vårt land inom ramen av sin
ekonomiska bärkraft äger ett planmässigt organiserat försvar, uppburet av allmän försvarsvilja.
Det beslut om förstärkning av landets försvar, som fattats av årets riksdag, är ett uttryck för vårt folks fasta vilja att försvara
sin frihet och landets oberoende.
Sverige bör stödja de små staternas bemödanden att utbilda Nationernas förbund till en fredsorganisation, som eftersträvar
den kollektiva säkerheten utan att skjuta fram de mindre staterna i första linjen och ålägga dem alltför tunga förpliktelser
och farliga krigsrisker.
                                                        Nykterhetsfrågan.
Alla medborgare, som allvarligt sträva för folkets väl, inse att rusdryckerna äro en folkfiende, vilken såväl genom
lagstiftning som på andra vägar måste bekämpas. Bondeförbundet verkar för att komma fram till allmän folknykterhet.
Nykterhetsverksamheten bör emellertid främjas för sin egen skull och ej utnyttjas för partipolitiska syften.
                            Ungdomens fostran och undervisning.
Ungdomens karaktärsdaning måste grundas på den kristna religionens omistliga värden.
Osunda tendenser inom nöjeslivet böra icke tillåtas att utveckla sig. Bondeförbundet vill verka för en god och praktisk
folkundervisning. Landsbygdens skolväsen måste avpassas efter landsbygdens förhållanden och huvudvikten läggas vid
ämnen, som de unga ha nytta av i det praktiska livet. Landsbygdens ungdomsskolor böra kraftigt stödjas, och den frivilliga
bildningsrörelsen bland jordbrukets folk verksamt uppmuntras.
Svenska män och kvinnor, unga och gamla! Bondeförbundet, landsbygdens folkparti, går i år till val under skickelsedigra
förhållanden. Sakta men säkert har Bondeförbundet tillkämpat sig allt större inflytande på avgörandet av samhällets
angelägenheter. Enighet ger styrka - i det tecknet har Sveriges folk år efter år samlats i allt större skaror inom
Bondeförbundet och under denna paroll går Bondeförbundet till val för rättvisa och likställighet mellan olika näringar och
folkgrupper till lycka och välsignelse för alla som bygga och bo i vårt gemensamma fosterland.
Män och kvinnor, unga och gamla! Slå enigt vakt om dessa grundläggande principer för allt fruktbringande samhällsarbete!
                                   Rösta med Bondeförbundet!

More Related Content

What's hot (20)

C 1985v
C 1985vC 1985v
C 1985v
Centerpartiet
Ìý
C 1960v
C 1960vC 1960v
C 1960v
Centerpartiet
Ìý
C 1958v
C 1958vC 1958v
C 1958v
Centerpartiet
Ìý
C 1956v
C 1956vC 1956v
C 1956v
Centerpartiet
Ìý
C 1982v
C 1982vC 1982v
C 1982v
Centerpartiet
Ìý
C 1979v
C 1979vC 1979v
C 1979v
Centerpartiet
Ìý
C 1976v
C 1976vC 1976v
C 1976v
Centerpartiet
Ìý
Motioner Omr 08
Motioner Omr 08Motioner Omr 08
Motioner Omr 08
Centerpartiet
Ìý
C 1970p
C 1970pC 1970p
C 1970p
Centerpartiet
Ìý
C 1970v
C 1970vC 1970v
C 1970v
Centerpartiet
Ìý
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen leverUlricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamnsbloggen
Ìý
Riktlinjer Hogre Kvalitet I Valfarden
Riktlinjer Hogre Kvalitet I ValfardenRiktlinjer Hogre Kvalitet I Valfarden
Riktlinjer Hogre Kvalitet I Valfarden
Socialdemokraterna
Ìý
C 1964v
C 1964vC 1964v
C 1964v
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest - 060814
Valmanifest - 060814Valmanifest - 060814
Valmanifest - 060814
Centerpartiet
Ìý
C 1952v
C 1952vC 1952v
C 1952v
Centerpartiet
Ìý
C 1988v
C 1988vC 1988v
C 1988v
Centerpartiet
Ìý
Rödgrön bostadspolitik
Rödgrön bostadspolitikRödgrön bostadspolitik
Rödgrön bostadspolitik
Rödgrönt samarbete för framtiden
Ìý
Framtidskontraktet
FramtidskontraktetFramtidskontraktet
Framtidskontraktet
Peter Johansson
Ìý
C 1998v
C 1998vC 1998v
C 1998v
Centerpartiet
Ìý
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final
091030 En Ansvarsfull Ekonomisk Politik Final
Socialdemokraterna
Ìý

Viewers also liked (9)

1005 centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion
1005 centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion1005 centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion
1005 centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion
Centerpartiet
Ìý
Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011
Centerpartiet
Ìý
Center bloggmanual
Center bloggmanualCenter bloggmanual
Center bloggmanual
Centerpartiet
Ìý
Motioner Omr 04
Motioner Omr 04Motioner Omr 04
Motioner Omr 04
Centerpartiet
Ìý
Centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion. Jordbruksrapport...
Centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion. Jordbruksrapport...Centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion. Jordbruksrapport...
Centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion. Jordbruksrapport...
Centerpartiet
Ìý
Stämmobeslut område3 partistämman 2009
Stämmobeslut område3 partistämman 2009Stämmobeslut område3 partistämman 2009
Stämmobeslut område3 partistämman 2009
Centerpartiet
Ìý
Hemsidesmanual för centernätet (wordpress)
Hemsidesmanual för centernätet (wordpress)Hemsidesmanual för centernätet (wordpress)
Hemsidesmanual för centernätet (wordpress)
Centerpartiet
Ìý
Medtronic Presentation
Medtronic PresentationMedtronic Presentation
Medtronic Presentation
suzannevaneindhoven
Ìý
1005 centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion
1005 centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion1005 centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion
1005 centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion
Centerpartiet
Ìý
Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011
Centerpartiet
Ìý
Center bloggmanual
Center bloggmanualCenter bloggmanual
Center bloggmanual
Centerpartiet
Ìý
Motioner Omr 04
Motioner Omr 04Motioner Omr 04
Motioner Omr 04
Centerpartiet
Ìý
Centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion. Jordbruksrapport...
Centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion. Jordbruksrapport...Centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion. Jordbruksrapport...
Centerpartiets manifest för en livskraftig primärproduktion. Jordbruksrapport...
Centerpartiet
Ìý
Stämmobeslut område3 partistämman 2009
Stämmobeslut område3 partistämman 2009Stämmobeslut område3 partistämman 2009
Stämmobeslut område3 partistämman 2009
Centerpartiet
Ìý
Hemsidesmanual för centernätet (wordpress)
Hemsidesmanual för centernätet (wordpress)Hemsidesmanual för centernätet (wordpress)
Hemsidesmanual för centernätet (wordpress)
Centerpartiet
Ìý

Similar to C 1936v (13)

C 1920v
C 1920vC 1920v
C 1920v
Centerpartiet
Ìý
C 1932v
C 1932vC 1932v
C 1932v
Centerpartiet
Ìý
C 1933p
C 1933pC 1933p
C 1933p
Centerpartiet
Ìý
C 1919p
C 1919pC 1919p
C 1919p
Centerpartiet
Ìý
Landsbygdsutveckling
LandsbygdsutvecklingLandsbygdsutveckling
Landsbygdsutveckling
Centerpartiet
Ìý
C 1944v
C 1944vC 1944v
C 1944v
Centerpartiet
Ìý
En ny landsbygdspolitik
En ny landsbygdspolitikEn ny landsbygdspolitik
En ny landsbygdspolitik
Centerpartiet
Ìý
C 1912p
C 1912pC 1912p
C 1912p
Centerpartiet
Ìý
C 1981p
C 1981pC 1981p
C 1981p
Centerpartiet
Ìý
Jakt och rovdjurspolitik
Jakt och rovdjurspolitikJakt och rovdjurspolitik
Jakt och rovdjurspolitik
Centerpartiet
Ìý
C 1994v
C 1994vC 1994v
C 1994v
Centerpartiet
Ìý
C 1968v
C 1968vC 1968v
C 1968v
Centerpartiet
Ìý

More from Centerpartiet (20)

Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - IdéprogrammetTidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers spanishValmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanish
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianValmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbian
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliValmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieli
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiValmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanji
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniValmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers frenschValmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frensch
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishValmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finish
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsiValmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsi
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers english
Valmanifest kotvers englishValmanifest kotvers english
Valmanifest kotvers english
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - IdéprogrammetTidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011
Centerpartiet
Ìý
Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers spanishValmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanish
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianValmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbian
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliValmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieli
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiValmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanji
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniValmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers frenschValmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frensch
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishValmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finish
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsiValmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsi
Centerpartiet
Ìý
Valmanifest kotvers english
Valmanifest kotvers englishValmanifest kotvers english
Valmanifest kotvers english
Centerpartiet
Ìý

C 1936v

  • 1. Bondeförbundets Valprogram. Till Sveriges folk män och kvinnor, unga och gamla! Valprogram för Bondeförbundet, landsbygdens folkparti, vid riksdagsvalet 1936. Det politiskt oroliga och ekonomiskt bekymmersamma läge, vari världen befinner sig, ställer en allvarlig maning till vÃ¥rt folk att i medborgerlig enighet samla sina krafter för att skydda och främja vÃ¥rt folks välstÃ¥nd och värna vÃ¥rt lands självbestämningsrätt. Arbete och sparsamhet, lagbunden ordning och frihet under ansvar äro grunderna för en sund samhällsutveckling. Mot alla försök att uppriva rättens grundval reser jordbruksbefolkningen, vÃ¥rt lands största folkgrupp, ett bestämt motstÃ¥nd. Kristen tro och livsÃ¥skÃ¥dning mÃ¥ste kraftigt värnas sÃ¥som grundval för vÃ¥r folkuppfostran och vÃ¥rt undervisningsväsende. Dessa för nutid och framtid oersättliga värden fÃ¥ icke givas till spillo. Alla goda krafter sÃ¥väl inom statskyrkan som frikyrkorna böra medverka till detta mÃ¥l. I klart medvetande on sin ansvarsfulla uppgift i samhällslivet har Bondeförbundet under sin 25-Ã¥riga tillvaro kämpat för rättvisa och likställighet mellan olika näringar och medborgargrupper. I denna sin strävan har Bondeförbundet icke tvekat att samverka med andra partier och folkklasser för att vinna ett gott resultat av samhällsarbetet. Denna vilja till samförstÃ¥nd har under de senaste Ã¥ren mötts av ökad förstÃ¥else och under den gÃ¥ngna riksdagsperioden ha därför beslut och reformer kunnat genomföras, vilka bidragit att jämna vägen för vÃ¥rt folk ur den pÃ¥frestande krisen, samt genom att närma olika folkskikt till varandra verkat avspännande pÃ¥ motsättningarna inom samhällslivet. Mycket Ã¥terstÃ¥r dock ännu att göra innan de näringsgrenar och deras utövare, vilka lida under oförvÃ¥llat betryckt, erhÃ¥llit den hjälp till självhjälp, som samhället i eget intresse bör giva all ärlig strävan och sund företagsamhet i syfte att skapa goda utkomstmöjligheter Ã¥t varje redlig svensk medborgare. NäringsfrÃ¥gor. VÃ¥r näringspolitik bör fullföljes och utvecklas i sÃ¥dan riktning, att utkomstmöjligheterna inom olika verksamhetsomrÃ¥den öka och möjlighet gives att sysselsätta arbetskraften och skydda folkmaterialet. Att tillvarataga de naturliga arbetstillfällen och utkomstmöjligheter, som vÃ¥r modernäring erbjuder, är en central frÃ¥ga i svensk näringspolitik. En väsentlig förutsättning för dess lösning är att den som söker sin utkomst av jordbruket kan erhÃ¥lla sÃ¥dan lön för sitt arbete, att den motsvarar vad som erhÃ¥lles inom andra näringsgrenar. Vid handelspolitiska underhandlingar bör noga tillses att produktionens strävan att göra sig gällande pÃ¥ exportmarknaderna kraftigt stödjes. TrädgÃ¥rdsodling och fiske mÃ¥ste verksamt understödjas och uppmuntras. Skogsbruket är av vital betydelse för stora folkgruppers försörjningsmöjligheter. Det är alltsÃ¥ av största vikt, att de beslut om utredningar beträffande de enskilda skogsägarnas medinflytande i flottlederna, o m belÃ¥ning av skogskontrakt och beträffande möjligheterna att höja skogsbrukets bärighet skyndsamt verkställas. En aktiv krisberedskapspolitik bör redan under de nuvarande konjunkturförhÃ¥llandena förberedas för att göra vÃ¥rt land rustat att möta krisartade rubbningar pÃ¥ det ekonomiskt omrÃ¥det. Motortrafiken. Landsbygdens levnadsförhÃ¥llanden äro i hög; grad beroende av att dess isolering häves genom förbättrad samfärdsel. Bondeförbundet vill att motortrafiken, som givit nytt liv Ã¥t landsvägarna, skall fÃ¥ utveckla sig i största möjliga frihet. Äganderätten till jorden. Den jordbrukande befolkningen är landets kärna och märg. Äganderätten är grundvalen för trevnad och välstÃ¥nd för vÃ¥rt folk och för produktionens vidmakthÃ¥llande och höjande. Alla tiders erfarenhet lär, att det är lyckligast för ett folk, om det bestÃ¥r av ett sÃ¥ stort antal självständiga jordägare som möjligt. Varje strävan, som direkt eller indirekt gÃ¥r ut pÃ¥ att undergräva jordbrukarnas äganderätt till sin jord, mÃ¥ste därför bekämpas till det yttersta, sÃ¥ att Sveriges jord kan bevaras i den jordbrukande befolkningens händer. De lagar, som avse att förhindra bolags förvärv av bondehemman pÃ¥ omvägar, mÃ¥ste noga tillämpas och osund spekulation stävjas. Ã…tgärder, som avse att stödja krono- och bolagsarrendatorer samt med dem likställda i deras strävan att med äganderätt förvärva sin jord, böra stödjas i alla de fall, där friköp kan bereda arrendatorn större ekonomisk trygghet. Lant- och skogsarbetare, hemmansägare-, arrendators- och smÃ¥brukarsöner böra kraftigt hjälpas i sin strävan att skaffa sig egna jordbruk. Skogs- och lantarbetarfrÃ¥gan. Arbetarna vid jordbruket och de som ha sin sysselsättning i skogarna böra beredas en lika god ställning som industriarbetare och statsanställda med jämförliga förutsättningar. Inrättandet av arbetarsmÃ¥bruk och arrendeegnahem bör även fortgÃ¥ i erforderlig utsträckning för att bereda dessa arbetare en tryggare ställning.
  • 2. Garantier böra skapas för att den ökade bärighet av jord- och skogsbruket, som Bondeförbundet strävar till, även kommer arbetare och smÃ¥brukare till godo. Arbetslösheten. Alla möjligheter att bereda ungdomen nyttig sysselsättning och tillförsäkra de unga bästa möjliga utgÃ¥ngsställning i livet böra utnyttjas. Vid arbetslöshet inom den ena eller andra näringsgrenen bör noga undersökas om utvägar finnas att överföra de arbetslösa till annan produktiv verksamhet. För att leda ungdomens hÃ¥g och intressen in pÃ¥ praktiska linjer böra särskilda utbildningskurser i förbisedda yrken uppmuntras. Penningpolitiken. Penningpolitiken bör handhavas pÃ¥ ett sÃ¥dant sätt, att produktionens utveckling främjas och för näringslivet tryckande räntestegring undvikes. Jordbrukets kreditfrÃ¥ga. Jordbrukskrediten, som ej fÃ¥r vara beroende av affärsbankerna, har genom statligt ingripande bringats i ett gynnsammare läge. I avseende pÃ¥ belÃ¥ningen av växande skog äro förhÃ¥llandena dock alltjämt otillfredsställande. Denna brist bör avhjälpas icke minst för att uppmuntra rationellt skogsbruk Ã¥ enskilda marker. Storfinansens övermakt, som visat sig äventyrlig och ödesdiger för vÃ¥rt näringsliv, mÃ¥ste brytas och jobberi med svenska värden sÃ¥vitt möjligt förhindras. Rättsskydd och arbetsfred. Lag och ordning mÃ¥ste rÃ¥da pÃ¥ arbetsmarknaden samt inom näringslivet i övrigt och arbetsfreden skyddas. Försöken att undantränga jordbruksfolket frÃ¥n de arbeten pÃ¥ landsbygden, som det av Ã¥lder utfört mÃ¥ste bestämt motarbetas. Jordbrukarnas ekonomiska organisationer. Samarbete och sammanhÃ¥llning äro grundvalarna för det inflytande, som landsbygdens folk tillkämpat sig pÃ¥ olika samhällsomrÃ¥den. Med rÃ¥dande handelspolitiska förhÃ¥llanden och därav förorsakade avsättningssvÃ¥righeter har jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse blivit oumbärlig för upprätthÃ¥llandet av en skälig prisnivÃ¥. Den har dessutom kunnat verksamt bidraga till önskvärd kvalitéförbättring och förbättrad varudistribution. Skogsägareföreningarna äro nödvändiga för Ã¥stadkommande av behövlig motvikt till virkesköparnas trustbildningar. Bondeförbundet anser det därför synnerligen angeläget att dessa organisationer stödjas i sina betydelsefulla arbetsuppgifter. Skatterna. Grunderna för den statliga beskattningen böra förenklas och omläggas i sÃ¥dan riktning, att större inkomster och förmögenheter fÃ¥ bära en mera betydande del, dock med beaktande av att förmögenheter, som lämna lÃ¥g avkastning erhÃ¥lla lindring. Den kommunala skattebördan mÃ¥ste fördelas efter rättvisare grunder och ,skatteutjämningen göras mera effektiv. Utredningen om en rättvis skog- och fastighetsbeskattning mÃ¥ste skyndsamt slutföras. HushÃ¥llningen med statens medel. Utan eftersättande av kommuners och andra berättigade intressen bör sparsamhet iakttagas pÃ¥ alla omrÃ¥den. Det bör noga tillses, att det allmännas utgifter för arbetslöshetens bekämpande inskränkas i samma mÃ¥n som de arbetslösa kunna Ã¥terföras till enskild produktiv verksamhet. Överorganisation och byrÃ¥kratism inom förvaltningen mÃ¥ste motarbetas, och den förenkling som är möjlig genomföras. Vid bestämmandet av tjänstemännens löner bör skälig hänsyn tagas till prisläget pÃ¥ jordbrukets produkter. Rikets försvar. Bondeförbundet anser det som en självklar fosterländsk plikt för varje medborgare att tillse, att vÃ¥rt land inom ramen av sin ekonomiska bärkraft äger ett planmässigt organiserat försvar, uppburet av allmän försvarsvilja. Det beslut om förstärkning av landets försvar, som fattats av Ã¥rets riksdag, är ett uttryck för vÃ¥rt folks fasta vilja att försvara sin frihet och landets oberoende. Sverige bör stödja de smÃ¥ staternas bemödanden att utbilda Nationernas förbund till en fredsorganisation, som eftersträvar den kollektiva säkerheten utan att skjuta fram de mindre staterna i första linjen och Ã¥lägga dem alltför tunga förpliktelser och farliga krigsrisker. NykterhetsfrÃ¥gan. Alla medborgare, som allvarligt sträva för folkets väl, inse att rusdryckerna äro en folkfiende, vilken sÃ¥väl genom lagstiftning som pÃ¥ andra vägar mÃ¥ste bekämpas. Bondeförbundet verkar för att komma fram till allmän folknykterhet. Nykterhetsverksamheten bör emellertid främjas för sin egen skull och ej utnyttjas för partipolitiska syften. Ungdomens fostran och undervisning. Ungdomens karaktärsdaning mÃ¥ste grundas pÃ¥ den kristna religionens omistliga värden. Osunda tendenser inom nöjeslivet böra icke tillÃ¥tas att utveckla sig. Bondeförbundet vill verka för en god och praktisk folkundervisning. Landsbygdens skolväsen mÃ¥ste avpassas efter landsbygdens förhÃ¥llanden och huvudvikten läggas vid ämnen, som de unga ha nytta av i det praktiska livet. Landsbygdens ungdomsskolor böra kraftigt stödjas, och den frivilliga
  • 3. bildningsrörelsen bland jordbrukets folk verksamt uppmuntras. Svenska män och kvinnor, unga och gamla! Bondeförbundet, landsbygdens folkparti, gÃ¥r i Ã¥r till val under skickelsedigra förhÃ¥llanden. Sakta men säkert har Bondeförbundet tillkämpat sig allt större inflytande pÃ¥ avgörandet av samhällets angelägenheter. Enighet ger styrka - i det tecknet har Sveriges folk Ã¥r efter Ã¥r samlats i allt större skaror inom Bondeförbundet och under denna paroll gÃ¥r Bondeförbundet till val för rättvisa och likställighet mellan olika näringar och folkgrupper till lycka och välsignelse för alla som bygga och bo i vÃ¥rt gemensamma fosterland. Män och kvinnor, unga och gamla! SlÃ¥ enigt vakt om dessa grundläggande principer för allt fruktbringande samhällsarbete! Rösta med Bondeförbundet!