More Related Content
Viewers also liked (9)
Similar to fältstudie på LINKEDIN (9)
fältstudie på LINKEDIN
- 1. 1 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Kurs: Förhållningsätt och bemötandet av barn och unga Eva Lindqvist 6211030108 Jennifer Guijo Da Silva 9405283566 HT 2014/2015 Examinator: Ingrid Olsson, Suzanne Kriström Alonzo Nyanlända barn/ungdomar i Sverige - Examination
- 2. 2 Sammanfattning I denna rapport får du som läsare ta del av två nyanlända unga kvinnor och hur deras upplevelse i Sverige har varit hittills. Du får även ta del utav den litteratur som vi har forskat i och analyserat. Informant 1 har en oerhört positiv syn av Sverige, den svenska befolkningen samt skolan medan informant 2 har upplevt mycket påfrestande barndom här i Sverige bland den svenska befolkningen och i skolan. Vad är det som skiljer dessa informanter åt? Vad är det som har gjort att informanterna uppfattar olika om hur dem har blivit bemötta i det svenska samhället? Inledning Den osynliga flickan är en bok som handlar om hur annorlunda det kan vara några hundra mil bort. Vad mycket som bestäms av i vilket land man råkar födas eller vid vilken tid. Parvana är en flicka som växer upp i Afghanistan. Hon har en familj, kompisar, går i skolan mm. tills kriget och talibanernas regim förändrar allt. Författaren kommer från Kanada men har tillbringat tre månader i afghanska flyktingläger för att kunna skriva boken om Parvana. Den har två fortsättningar: Parvanas vandring och Lerlägret. Parvana och hennes familj bor tillsammans. Mindre roligt är att de som bestämmer i landet har ”beordrat alla flickor och kvinnor i Afghanistan att stanna hemma”. De får inte gå ut, inte ens för att gå i skolan. Parvanas mamma har blivit uppsagd från sitt jobb. De har inte längre kvar sitt stora hus utan hela familjen på sex personer måste tränga ihop sig i ett enda rum. Som man kan förstå blir familjemedlemmarna uttråkade och irriterade. Parvanas pappa har svårt att gå och måste ha någon med sig när han går ut. Parvana tar gärna chansen att följa med. Tillsammans med sin far och med slöja över huvudet kan hon i nödfall få visa sig ute. Men vad ska familjen göra när pappan blir tillfångatagen?! Vem ska nu tjäna pengar och vem ska kunna gå ut och handla mat? Kvinnorna som är kvar måste tänka ut en lösning och det blir elvaåriga Parvana som får ta den största risken (Ellis, 2002).
- 3. 3 Syfte och frågeställning Syftet med den här rapporten är att undersöka, utforska från två nyanlända unga kvinnors perspektiv om sin ankomst till Sverige? Få ta del av deras egna subjektiva perspektiv och dess betydelse av upplevd mottagande i ett nytt land. Metod Rapporten har utgjorts av intervjuer och litteratur. Rapporten är kvalitativ då den subjektiva upplevelsen är viktig i denna rapport. För att få svar på vår undersökning använde vi av oss av öppna samt semistrukturerade frågor som exv. Hur var det att flytta till ett nytt land? Hur uppfattade informanterna att de blivit bemötta i det svenska samhället? I denna rapport har även den verbala analysmetod dvs. diskussioner använts (Johansson & Svedner, 2006). Studiens deltagare/urval Rapporten består utav två informanter som inte känner varandra, har olika bakgrund, kommer från olika länder samt är ungefär lika gamla. Båda intervjuerna fick vi genom personlig kontakt. Vi som intervjuade valde att informanter skulle kunna prata svenska språket samt inte ha bott i Sverige alltför länge. Genomförande Vi har genomfört två intervjuer med två informanter. Intervjuerna genomfördes individuellt. Vi började med att bestämma tio frågor som vi skulle använda oss utav för att få svar på vår stora frågeställning samt för att kunna jämföra svaren som vi fått från våra två olika intervjuer. Vi bestämde oss även för att genomföra våra intervjuer på samma sätt, dvs. vi skulle börja med att läsa igenom frågorna med vår informant, använda oss utav våra iphone som ljudupptagning och att intervjuerna skulle ske på en plats där det inte fanns några människor runt omkring och inget konstigt ljud skulle kunna avbryta intervjun. Vi ansåg att ett konferensrum skulle vara ett perfekt ställe. Vi antog att intervjun skulle ta ca 40 min – 1 timme (Referens). Intervjun Våra intervjuer blev inte som vi hade bestämt innan. Ena intervju skedde på ett café då informanten blev väldigt obekväm när hon satt på ett konferensrum och det var alldeles tyst. Intervjuaren valde att inte heller spela in med sin iphone då informanten inte kände sig trygg med det. Istället antecknades samtalet, med hjälp av stödord gick intervjun igenom.
- 4. 4 Informanten sade även att intervjuaren kunde höra av sig till henne när hon ville om det fanns något oklart. Denna intervju var klar efter två timmar. Den andra intervjun skedde i ett klassrum på sin skola. Då informanten tyvärr var väldigt stressad (hon skulle till skolan och var dessutom försenad) genomfördes intervjun relativt snabbt, cirka en halvtimme. Denna antecknades med stödord under intervjun men både informanten och intervjuaren var nöjda med samtalet. Trovärdighet/Validitet/Reliabilitet Informanterna fick samma frågor ställda till sig. För att vara säker på att vår rapport följer de etiska reglerna utgick vi från de fyra huvudkrav i forskningsetiska principer: Informationskravet- Informanterna informerades om vad rapporten handlade om och vad deras roll är. Vi upplyste om att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet- Informanterna gav samtycke till deltagande i vår rapport då de båda var över 18 år. Konfidentialitetskravet- Informanterna informerades att vi kommer att använda oss av fingerade namn på informanterna, skolan, kommunen och andra platser. Samtidigt informerades informanterna att all information skulle hanteras på ett professionellt sätt, att det skulle användas bara för det syfte vi presenterade och inget annat (Vetenskapsrådets forskningsetiska principer 1990, 2002). Nyttjandekravet- Informanterna informerades att all materialet som vi har samlat in endast ska användas i vår rapport. Vi erbjöd informanterna att läsa arbetet innan den lämnas in för examination (Johansson & Svedner, 2006). Intervju-svaren tematiserade Informant 1. Bemötandet vid ankomsten till Sverige Först vi kom med mamma och mina 8 syskon till Sverige för 3 år sedan. Först bodde vi i Norrland sen kom vi hit (förort) till Stockholm. Från Afganisthan till Arlanda och sedan till Umeå. Jag vet inte var min pappa är, min mamma har träffat en ny man och fått en liten flicka (min lillasyster)nu bor vi i en villa som socialförvaltningen hjälper oss med. Bemötandet i skolan När jag flyttade till lägenheten först bodde vi på en flyktingmottagning. Jag älskar skolan, lär mig saker och träffar vänner.
- 5. 5 Började direkt på introduktionsprogrammet på gymnasiet, mycket bra bemött av lärarna om att jag kom från ett annat land och en annan religion det hjälpte mig. Lärde mig språket snabbt och alla är snälla. Jobbigaste period Flytten till Stockholms förort var jobbig och innan jag fick kompisar sen blev allt bra Bemötandet på fritiden Sitter kvar i skolan och pluggar så länge jag kan sedan går jag hem och äter och läser vidare här får flickor göra saker själva men jag kan inte vara borta för länge men plugga får jag mina bröder hämtar mig. Allt är bra här men ibland undrar jag var min pappa tog vägen jag kan inte prata med mamma om. Informant 2. Bemötandet vid ankomst till Sverige: Kom till Sverige från Ryssland med båt tillsammans med sin familj som består av sin mamma, pappa, bror och syster, 2001. Med sig hade hon endast en väska med kläder. De hade inte haft råd med hytt därför hade familjen fått vara ute i båtens korridor och suttit uppe hela natten. Väl framme i Kajen i Malmö så blev familjen stoppade och intervjuades av polisen där de fick berätta samt ansöka om asyl uppehållstillstånd. De tog 6 månader från att de anlänt tills de fick en egen lägenhet. Bemötandet i skolan: Efter en tid fick informanten börja i en förberedelseklass, gick där 1 år. Hon upplevde det som en tuff period bland annat pga. språkförbistringen som uppkom. Hon hade svårt att förklara sig samt att få kompisar, blev endast vän med dem som var i samma klass. Eleverna utanför klassen upplevde hon att de mobbades i form av retning eller utfrysning. Hon kände sig illa bemött av många barn i skolan, upplevde att vissa lärare särbehandlade henne, hon kände sig okunnig och dum. Fick en bästa vän som gick i samma klass, också från Ryssland. Informanten berättar även att hon aldrig kommer att glömma en manlig lärare som hjälpte henne igenom det året, tack vare honom fick hon börja i en svensk skola ett år senare, tackar honom än idag för all hjälp. Det som gjorde att hon lärde sig språket var hennes största intresse att se på filmer, svensk musik samt läsa böcker. Jobbigaste period UppkomiSvängsta, Karlshamn i årskurs 4 där familjen fick egen lägenhet samt uppehållstillstånd. Där blev hon utsatt för mobbning, slagen utav den populäraste killen i
- 6. 6 skolan, fick svårt att få vänner då hon blev mobbad utav den ”coola” killen, ingen vågade vara med henne. Föräldrarna visste ingenting, vågade inte berätta hemma hur det var i skolan. Fick ofta höra kommentarer som ex. ”åk hem till ditt hemland invandrarjävel, vi behöver inte sådana som dig i det här landet, du är äcklig och ful, vilka fula kläder du har…” En gång slog hon tillbaks killen som mobbat henne och då blev det nära på att hon blev avstängd men skolan valde att hjälpa henne, fick istället gå till skolkuratorn varje vecka. Bemötandet på fritiden Informanten var hemma oftast på fritiden, men sedan började hon på kampsport som gjorde att hon vågade stå upp för sig själv. Rädslan som hon tidigare haft fanns kvar men inte lika stark som innan. Idag vill informanten utbilda sig till polis, hon känner ingen rädsla och att stå upp för sig själv är något väldigt viktigt anser hon. Hon är omringad av sin familj samt vänner. Stödlitteratur Stödkontakter för barn och ungdomar är ett exempel på en skyddsfaktor. Men är det så att åtgärden i sig främjar resiliens? Resiliens innebär förmågan att kunna motstå olika störningar eller att ha förmågan att återhämta sig. Sympatiska upplevelser behöver inte spela någon viktig roll i utvecklingen av resiliens. Det som främjar utvecklingen av resiliens är att lyckas med något, få beröm och uppmuntran genom social kontakt och aktiviteter (Borge Helmen, 2011, s.47). Detta är något som vi ser och förstår är jätteviktigt för de nyanlända eleverna ”att bli sedd”. Det tog också informant 1 upp att alla är snälla och att hon lärde sig språket snabbt och blev bra bemött av lärare, hon blev sedd. ”Under katastrofer och krig är ingenting viktigare för barnen än stöd från familjen och välfungerande föräldrar ”(Sack m.fl 1996). Religiös tro är sannolikt en viktig skyddsfaktor hos både kvinnor och män för att övervinna risk och elände (Werner 2000 och Borge Helmen, 2011, s.179) Vändpunkt är viktig i livet det kan vara när man börjar en ny skola, får barn, nytt arbete eller ny relation. Det är inte vändpunkten i sig som är det centrala utan möjligheterna om förändring som öppnar sig (Borge Helmen, 2011, s.187). De är mer stolta och vill i vissa fall inte ta emot hjälp av den anledningen. ”Resiliens är processer som gör att utvecklingen når ett tillfredställande resultat, trots att barnet har haft erfarenheter av situationer som innebär en relativt stor risk att utveckla problem eller avvikelse (Rutter 2000 i Helmen Borge 2011). Maskrosbarn är ett utryck för barn som trots svåra missförhållanden under uppväxten klarar sig bra och får leva värdefulla liv. I skönlitteraturen finns de flera sådana karaktärer beskrivna
- 7. 7 ett exempel är Pippi Långstrump. På samma sätt som det är många saker som ska fungera för att en maskrossäng ska blomma t ex., jordmån, sol och regn krävs många olika människor som ger ett ”maskrosbarn” skydd. ”En förstående farmor kan vara den som står för mat och tvätt för sitt barnbarn som därigenom kanske kan klara av skolgången bättre trots att föräldrarna är alkoholiserade eller belastade med annat missbruk eller funktionshinder” (Helmen Borge, 2011 s.19). Den ”kulturella porten innebär mötet med ett annat land när man reser eller flyttar till ett annat land” (Helmen Borge, 2011 s. 20). På Evas skola finns en elevens val profil med hästar och ridning. Det är en grupp på cirka 30 elever som åker till ett närbeläget stall och rider och studerar teori en gång per vecka. ”För elever som kommer från andra länder fungerar delaktigheten som en aktivitet som stärker processen av vänskap ”(Helmen Borge, 2011, s. 20). Det är även många elever med behov av särskilt stöd och med funktionsvariation, dessa elever får i denna rid grupp känna vänskap och delaktighet. Grupprocessen stärks och motverkar risk för utanförskap. Viktigt för eleverna att jobba med ord och begrepp i ett vardagligt sammanhang. Att lära sig svåra ord som förekommer i andra skolämnen. Att lära för livet. Elisabet Näsman (2012) skriver om barnfattigdomen i boken ”Barnfattigdom, om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv”. Där skriver hon om hur barnfattigdomen ses från barnens perspektiv angående ämnet, men även om hur föräldrar, skolan och socialtjänsten ser på barnfattigdomen och även olika situationer. Författaren skriver vidare om en trettonårig kille där han berättar att om man inte har bra kläder så blir man kallad för fattiglapp. Vilket gjorde att ett barn med mindre bra kläder blev utesluten från att vara med och ha sina vänner. Kläder var alltså en viktig förutsättning (s.52). För informant 2 var exempelvis kläder en viktig förutsättning, då hon blev utsatt för mobbning och kunde höra retsamma kommentarer. Näsman (2012) skriver även att barnen i intervjun svarade både i grupp och individuellt att man såg på barnet om den var fattig eller inte pga. kläderna (s.52). ”Endast ett fåtal av barnen berättade att de öppet blev uteslutna” (Näsman 2012, s.53). Men så fanns det barn som blev medvetna om deras brist på ekonomi pga. Andra barn. Författaren skriver ytterligare om en flicka som blivit tillfrågad av sina vänner att åka buss med dem, men flickan hade inte råd så kunde därför inte åka med, hon blev inte utesluten från gruppen av sina vänner men hennes deltagande i gruppen blev problematisk för vännerna då hon inte kunde delta precis som dem andra vännerna och vara delaktig när dem exempelvis skulle handla ”ute på stan”(Näsman 2012, s.54).
- 8. 8 Forskaren Seoufe (1983) var väldigt intresserad för sambandet mellan barns anknytningshistoria och deras utveckling utanför hemmet såg ut. Det han kom fram till var att ett barn som haft en trygg anknytning vid tidig ålder hade det lättare för sig och skaffa vänner än vad ett barn med en otrygg anknytning haft. Sroufe och Troy (1987) studerade även sambandet mellan anknytningsmönster och mobbning, där dem fann att barn med en otrygg anknytningshistoria oftast blev utsatta för mobbning (Killén 2002, s.63). Analys Forskaren Bowlby (1960, 1969, 1988) studerade anknytningen mellan barn och föräldrar, han kom fram till att alla barn knyter band med sina omsorgsgivare för att känna trygghet (Killén, 2002, s.51). Barn som får sina behov tillfredsställda förväntar sig att det alltid ska vara så. Barn som inte får sina behov tillfredsställda förväntar sig att det är så det skall vara, det är så man ska behandlas. Barnens anknytningsmönster utvecklas baserat på tidigare erfarenheter enligt Bowlby (Killén, 2002, s.52). Både Bowlby och Sroufe kom fram till att anknytningen till föräldrar och även hur anknytningen ser ut till föräldrarna är väldigt viktigt för ett barn. Även vi tror att det är den viktigaste faktorn för ett barn, att ha sina föräldrar som stöd. ”De som främjar självtillit och tron på den egna förmågan att påverka en situation genom att barnet har stabila och stödjande relationer till närstående och lyckas med det som han eller hon företar” (Dyregrov, 2010, s.93). Vi anser att det är viktigt att vi som mottagarland är pålästa och uppdaterade om hur barn som är nyanlända till Sverige har haft för upplevelser tidigare. Därför är det viktigt att dem nyanlända barnen skall få börja i skolan, ta del av det svenska samhället samt lära sig språket. Det är viktigt att barn ska ha en möjlighet till att få en bas i språket genom att tala, skriva, läsa och lyssna. Barn lyssnar och lär sig utav varandra, med vänskap tränar man på att förbättra språket, att stötta varandra. Alla barn ska kunna känna att dem blir stöttade utav andra barn samt vuxna/lärare.
- 9. 9 Referenslista Borge Helmen, A. I. (2011). Resiliens: Risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur. Dyregrov, 2010 Ellis, Deborah (2002). Den osynliga flickan, Elanders Gotab Johansson, B & Svedner, P.O. (2006). Vetenskapsrådet, forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. 4:e upplagan. Uppsala: Kunskapsföretaget. Killén, K. (2002). Barndomen varar i generationer: om förebyggande arbete med utsatta familjer. Smedjebacken. Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv.Gothia Förlag. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer 1990, 2002 ,http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf hämtades 12/1-2015 SBN:91-7307-008-4
- 10. 10 Intervjufrågor 1. Hur länge har du variti Sverige? 2. Vilketlandkommerduifrån? 3. Har dudinfamilj meddig 4. Var bor ni? 5. Var bodde ni först? 6. När började dui svenskskola? 7. Vadtycker duom skolan,kandu berätta? 8. Har dumånga kompisar? 9. Vadgör du efterskolan? 10. Kan duberätta om skillnadermellanditthemlandochSverige? 11. Vadär bra och vad är dålig?