2. Tre typer av likheter mellan språk
• Genom biologiska förutsättningar och
gemensamma drag i tidig
språkutveckling, t.ex. mamma och pappa
• Samtida inlån av främmande ord, t.ex.
alkohol, demokrati, radio, telefon
• Små ljudförändringar i långsam
takt, ljudskridning, bildar mönster på
fonologisk nivå, vokaler och konsonanter, en
sorts språklig genetik
3. Vad lär vi oss av ljudskridningen?
• Isländska, färöiska, danska, norska och svenska
har uppstått ur ett gemensamt fornnordiskt
språk
• Spår av detta finns från 400-talet eKr
5. Vad lär vi oss av ljudskridningen?
• Isländska, färöiska, danska, norska och svenska
har uppstått ur ett gemensamt fornnordiskt språk
• Spår av detta finns från 400-talet eKr
• Det fornnordiska språket har uppstått ur ett
forngermanskt språk
• Ur det forngermanska språket uppstod också bl.a.
tyska, holländska, flamländska och engelska
• Det forngermanska språket uppstod ur ett
indoeuropeisk språk ur vilket också de italiska
språken uppstod, t.ex. franska, spanska och
italienska
8. Är svenskar goter, götar eller geater?
• Kanske kom folket österifrån
• Möjligen drog en del söderut (goter)
• Kanske kom några lite mer västerifrån (geater)
• Tidigt kallade svenskar sig götar, ett ord som
kan spåras i många möjliga riktningar
• Ingen vet säkert!
• Göder nationalism, särskilt om vi lägger ner
några kilo viking i den nationalistiska
geggamojan
9. Problem med språkträdsmodellen
• Beskriver svenskan och danskan som mer lika
varandra
• Beskriver isländska, färöiska och norska som mer
lika varandra
• Alternativ: vågmodellen, som ringar på vattnet
• Belägg: tungrots-r och andra fonologiska nyanser,
t.ex. tjockt L
• Enligt denna modell finns det önordiska
(isländska och färöiska), nordnordiska (svenska
och norska) och sydnordiska (danska)
10. Men varför är det så svårt att förstå?
• Önordiskan har varit mer isolerad
• Önordiskan har behållt förmedeltida
böjningsformer på substantiv, verb och
pronomen
• Alla språk har tyska lånord från medeltiden,
men olika sådana
11. Exempel på tyskt inflytande i svenska
Skräddaren menade att jackan
passade förträffligt, men
kunden klagade över att
plagget var kort och tyget
simpelt och grovt.
12. Men varför är det så svårt att förstå?
• Önordiskan har varit mer isolerad
• Önordiskan har behållt förmedeltida
böjningsformer på substantiv, verb och
pronomen
• Alla språk har tyska lånord från medeltiden,
men olika sådana
• Olika geografiska och politiska förutsättningar
• Olika typer av språkpolitiska beslut
15. Några ord om färöiskan
• De som talar färöiska kallas färingar
• Öarna beboddes först av irländska munkar vilka jagades
undan av norrmän på 800-talet
• Färöarna betyder fåröarna och utöver fårskötsel
livnär färingarna sig främst på fiske
• Färöarna är självstyrande inom Danmark
• Färöiska är undervisningsspråk,
danska andraspråk, jfr. engelska i Sverige
• Ca 70 000 talar färöiska varav ca 20 000 i Danmark
• Blev skriftspråk för cirka 100 år sedan
• Har kvar förmedeltida böjningsformer, men inte
lika många som isländskan
• Många danska lånord men också många ord som är
färöiska tolkningar av moderna ord
16. Några ord om isländskan
• Isländska är modersmål för ca 320 000 islänningar och
ytterligare ca 20 000 utanför landets gränser
• Island blev självständigt 1944
• Ön befolkades av norska stormän på 800-talet
• Många familjehistorier och fejder är nedtecknade och utgör
en europeisk litterär och historisk textskatt
• Isländskan har kvar förmedeltida böjningsmönster
• Skeptiska till lånord, energi heter rafmagn, bärnstenskraft
och bibliotekarie heter ungefär bokvaktare. Vissa ord med
tydlig teknisk eller naturvetenskaplig betydelse har lånats in
t.ex. atom och bill (bil).
• Få stavningsreformer varför isländsk 15-åring med få hinder
kan läsa 1000 år gammal isländsk text
• Tillsammans med gotiskan det språk som berättar mest för
språkforskarna om den germanska språkutvecklingen
