![Kristina
Drottning
av
sverige
Skoltiden
Ledare f旦r Kristinas studier var hovpredikanten och sedermera biskopen
Johannes Matthi脱 Gothus. Han hade utsetts till Kristinas l辰rare av Gustav
II Adolf. Utn辰mningen skedde en kort tid f旦re kungens d旦d. Biskopen
undervisade Kristina i spr奪k, teologi och filosofi.[9] Hon hade l辰tt f旦r att
l辰ra sig, speciellt spr奪k. N辰r hon var tjugo 奪r gammal talade och skrev hon
latin, franska, tyska och holl辰ndska. P奪 egen hand l辰rde hon sig grekiska,
italienska och spanska. N辰r Kristina var tolv 奪r b旦rjade Axel Oxenstierna
undervisa henne i statsangel辰genheter. Den kvinna som trots allt stod
henne n辰rmast var faster pfalzgrevinnan Katarina och hon avled i
december 1638, d奪 Kristina var tolv 奪r. Kristinas nya guvernant blev d奪
Axel Oxenstiernas syster Elsa Gustafsdotter Oxenstierna (1589-
1651) n辰r Kristina var sexton 奪r gammal, b旦rjade hon
regelbundet att g奪 p奪 riksr奪dets sammantr辰den. Kristina
uppfostrades som en pojke, till att bli kung.](https://image.slidesharecdn.com/kristinadrottningavsverige-210226155827/85/Kristina-Drottning-av-Sverige-13-320.jpg)
More Related Content
What's hot (20)
Similar to Kristina Drottning av Sverige (11)
More from ADVICEDERNBACK (20)
Kristina Drottning av Sverige
- 2. Kristina Drottning av sverige Kristina Augusta antog namnet Kristina Alexandra sedan 1655, f旦dd 18 december 1626 i Stockholm i Sverige, d旦d 19 april 1689 i Rom i Italien, var drottning av Sverige i egen r辰tt fr奪n 1632 till 1654, regerande fr奪n 1644. Under hennes regeringstid utk辰mpades stora delar av och avslutades trettio奪riga kriget samt Torstenssons krig, vilka ledde till stora svenska landvinster och 旦kad prestige. Kristina intresserade sig f旦r kultur, och lockade bland annat Ren辿 Descartes och Claudius Salmasius till det svenska hovet. Hon abdikerade 1654 och konverterade till katolicismen, en stor skandal i samtiden, varefter hon slog sig ned i Rom, d辰r hon under flera decennier kom att spela en framtr辰dande roll i stadens kulturliv. Hon var dotter till kung Gustav II Adolf och drottning Maria Eleonora.
- 3. K R I S T I N a Portr辰tt av drottning Kristina, tillskrivet David Beck (1621-1656), utf旦rd cirka 1647-1651.
- 4. Kristina Drottning av sverige Drottning Kristinas kr旦ningssadel med guld och p辰rlor, broderad i Frankrike och monterad i Sverige 1650. Finns p奪 Livrustkammaren. Drottning Kristinas kr旦ningsekipage (rekonstruktion) st奪r i Museet f旦r drottning Kristinas kr旦ningsekipage p奪 Ulriksdals slott.
- 6. Kristina Drottning av sverige Portr辰tt av Drottning Kristina. Abraham Wuchters, 1661. Replik. Finns p奪 Skoklosters slott. Det 辰r det st旦rsta privatpalats som n奪gonsin har byggts i Sverige och tillkom under den svenska stormaktstiden
- 8. Kristina Drottning av sverige De f旦rsta 奪ren Kristina f旦ddes i Stockholm den 7 eller 8 december 1626 som dotter till den svenske kungen Gustav II Adolf och hans gem奪l Maria Eleonora av Brandenburg. Kristina sj辰lv beskriver sin f旦delse i sin sj辰lvbiografi: "Jag f旦ddes med segerhuva och hade allenast ansiktet, armarna och benen fria. Jag var luden 旦ver hela kroppen och hade en grov, stark st辰mma. Allt detta gjorde att mina jordem旦drar, som tog emot mig, trodde att jag var en gosse. F旦rv辰ntningarna p奪 en arvprins hade varit extremt h旦ga och det hade f旦rberetts en prinssalut fr奪n kanonerna. Efter barnmorskornas felaktiga meddelande var det endast kungens halvsyster Katarina som personligen meddelade honom nyheten om en dotters f旦delse. Hon bes旦kte kungen med den nyf旦dda i famnen och l辰t honom med egna 旦gon se att barnet var en flicka. Kungen tog med gl辰dje emot sin dotter. Gustav II Adolf sade: "L奪tom oss tacka Gud, min syster. Jag hoppas, att denna flicka skall bliva mig s奪 god som en gosse. Jag beder Gud, att han bevarar henne, eftersom han har gett mig henne.
- 9. Kristina Drottning av sverige Gustav II Adolf Kristinas far Gustav II Adolf, f旦dd 9 december (enl. g.s.) 1594 p奪 Tre Kronor i Stockholm, d旦d 6 november (enl. g.s.) 1632 i L端tzen, var Sveriges kung 16111632. F旦r efterv辰rlden 辰r Gustav II Adolf mest k辰nd som den som grundlade det svenska stormaktsv辰ldet som skulle g旦ra landet till en av Europas st旦rsta och ledande nationer under den tidigmoderna perioden.
- 10. Kristina Drottning av sverige Drottningen hade f旦re Kristinas tillkomst f旦tt tre barn som d旦tt i sp辰d 奪lder. I kraft av Norrk旦pings arvf旦rening l辰t kungen st辰nderna erk辰nna Kristina som "r辰tta arvfurstinna och drottning" redan 1627 ifall han inte skulle f奪 n奪gon 辰kta son. Det var viktigt f旦r Gustav Adolf att handla snabbt eftersom den polska grenen av Vasa辰tten fortfarande h辰vdade r辰tten till den svenska tronen. N辰r Kristina var tre 奪r gammal skildes hon fr奪n sin far, som hon aldrig mer skulle se. I ett brev den 4 december 1630 anf旦rtrodde kungen sin dotter i rikskanslern Axel Oxenstiernas v奪rd, ifall han skulle d旦. Kungen dog redan 1632, innan Kristina fyllt sex 奪r, vilket ledde till att hon d奪 blev Sveriges drottning. Maria Eleonora av Brandenburg Kristinas mor Maria Eleonora av Brandenburg, f旦dd 11 november 1599 i K旦nigsberg (nuvarande Kaliningrad), d旦d 18 mars 1655 i Stockholm, var drottning av Sverige. Hon var dotter till kurfursten Johan Sigismund av Brandenburg och Anna av Preussen och syster till kurfurste Georg Vilhelm av Brandenburg;
- 11. Kristina Drottning av sverige F旦rmyndar奪ren Kristinas uppfostran som tronf旦ljare var en riksangel辰genhet. N辰r Maria Eleonora 奪terkom till Sverige fick hon till en b旦rjan ta hand om Kristina, men Maria Eleonora uppfattades som en person som var otillr辰knelig och mentalt instabil efter kungens d旦d. D辰rf旦r best辰mdes det vid 1634 奪rs riksdag att f旦rmyndare skulle ansvara f旦r Kristinas uppfostran. P奪 ett st辰nderm旦te f旦ljande 奪r avgavs ett utf旦rligt "bet辰nkande och r奪d" i saken. D辰r fastst辰lldes bland annat hur viktigt det var att Kristina inte bara uppfostrades till en god regent, utan 辰ven till en r辰ttrogen lutheran, att hon gavs r辰tt f旦rest辰llningar om Sveriges regeringss辰tt och st辰ndernas "villkor" och att hon fick en "god affektion" till rikets r奪d, st辰nder och unders奪tar.
- 12. Kristina Drottning av sverige Efter rikskanslerns hemkomst 1636 togs steget fullt ut. Kristina skildes fr奪n Maria Eleonora och uppfostrades av sin faster, pfalzgrevinnan Katarina, som redan tidigare hade sk旦tt henne n辰r kungen var bortrest. Katarina dog dock redan 1638. ret d辰rp奪 fick b奪de Christina Nilsdotter (Natt och Dag) och Ebba Mauritzdotter Leijonhufvud tj辰nsten som fostermor eller "Upptuktelse-F旦rest奪nderska": dessa fick enligt riksr奪dets 旦nskan dela p奪 posten f旦r att undvika att Kristina skulle f辰sta sig vid en enskild person. De hade rent formellt titeln hovm辰starinna, men 辰ven denna funktion delades av riksr奪det mellan Beata Oxenstierna och Ebba Ryning enligt samma princip. F旦rmyndar奪ren bild 2
- 13. Kristina Drottning av sverige Skoltiden Ledare f旦r Kristinas studier var hovpredikanten och sedermera biskopen Johannes Matthi脱 Gothus. Han hade utsetts till Kristinas l辰rare av Gustav II Adolf. Utn辰mningen skedde en kort tid f旦re kungens d旦d. Biskopen undervisade Kristina i spr奪k, teologi och filosofi.[9] Hon hade l辰tt f旦r att l辰ra sig, speciellt spr奪k. N辰r hon var tjugo 奪r gammal talade och skrev hon latin, franska, tyska och holl辰ndska. P奪 egen hand l辰rde hon sig grekiska, italienska och spanska. N辰r Kristina var tolv 奪r b旦rjade Axel Oxenstierna undervisa henne i statsangel辰genheter. Den kvinna som trots allt stod henne n辰rmast var faster pfalzgrevinnan Katarina och hon avled i december 1638, d奪 Kristina var tolv 奪r. Kristinas nya guvernant blev d奪 Axel Oxenstiernas syster Elsa Gustafsdotter Oxenstierna (1589- 1651) n辰r Kristina var sexton 奪r gammal, b旦rjade hon regelbundet att g奪 p奪 riksr奪dets sammantr辰den. Kristina uppfostrades som en pojke, till att bli kung.
- 14. Kristina Drottning av sverige Myndig N辰r drottningen b旦rjade bli tillr辰ckligt gammal f旦r att ta 旦ver regeringsmakten blev st辰mningen orolig. Inom de h旦gsta kretsarna r奪dde en mer eller mindre dold opposition, som samlade sig kring det pfalzgrevliga huset, mot det oxenstiernska inflytandet. Pr辰ster och borgare tyckte illa om adeln, och b旦nderna var missn旦jda med de tunga skatterna och att jord g奪tt som f旦rl辰ningar till adeln. Ingen sammanh奪llning fanns mellan st奪nden och d辰rf旦r var f旦rslagen till hur regeringss辰ttet skulle 辰ndras d奪ligt genomarbetade och de saknade enkelhet i sitt praktiska genomf旦rande. P奪 grund av detta kom man 旦verens om att f奪 drottningen myndigf旦rklarad s奪 fort som m旦jligt. Det skedde p奪 en riksdag i Stockholm mot slutet av 1644. Den kungaf旦rs辰kran som Kristina fick avge blev i sj辰lva verket mindre bindande 辰n Gustav II Adolfs och hon bekr辰ftade inte heller 1634 奪rs regeringsform.
- 15. Kristina Drottning av sverige Regerings奪ren Kristina 旦vertog regeringen den 8 december 1644. Vid denna tid deltog Sverige fortfarande i det trettio奪riga kriget. Det danska kriget hade tagit ett mer gynnsamt f旦rlopp 辰n v辰ntat, och fr奪n den tyska krigssk奪deplatsen kom inte l辰ngre n奪gra budskap om nederlag. Kristina 辰gnade sig till en b旦rjan ivrigt 奪t regeringsg旦rom奪len. Hon ville regera sj辰lv, vilket gjorde att hon snart kom i konflikt med den gamle rikskanslern Oxenstierna. Han f旦rbigicks p奪 ett tydligt s辰tt och drog sig ibland tillbaka fr奪n regeringsbestyren. On奪den str辰ckte sig 辰ven till hans s旦ner. Kristina vann en stor framg奪ng mot hela det oxenstiernska partiet n辰r hon 1648 genomdrev utn辰mningen av den l奪gb旦rdige Johan Adler Salvius till riksr奪d. ven om rikskanslern aldrig 奪terfick sitt tidigare inflytande blev hans f旦rh奪llande till drottningen b辰ttre igen, och hans 奪sikter fick 奪ter betydelse, s辰rskilt inom utrikespolitiken.
- 16. Kristina Drottning av sverige Under tiden hade man b旦rjat tala om drottningens personliga gunstlingar. Den f旦rste och ryktbaraste var Magnus Gabriel De la Gardie. Kristina blev f旦rtjust i honom och 旦verhopade honom med ynnestbevis. Diplomaterna h辰vdade att hon verkligen var f旦r辰lskad i honom, tills hon slutligen f旦r att f奪 slut p奪 skvallret p奪skyndade hans gifterm奪l med sin kusin, pfalzgrevinnan Maria Eufrosyne. P奪 sj辰lva regerandet hade han sannolikt inte n奪got st旦rre inflytande, och han f旦ll till sist i on奪d hos Kristina. Mot slutet av drottningens regeringstid blev Clas Tott upph旦jd till gunstling, men han ut旦vade i 辰nnu mindre grad n奪got politiskt inflytande. Gunstling nummer 1: Magnus Gabriel De la Gardie Magnus Gabriel De la Gardie, f旦dd 15 oktober 1622 i Reval (nuvarande Tallinn), Estland, d旦d 26 april 1686
- 17. Kristina Drottning av sverige Intresset f旦r kultur och vetenskap Kristinas intresse f旦r politik hade stark konkurrens av intresset f旦r konst och vetenskap. Kristina samlade p奪 konstverk, b旦cker och handskrifter. Den tysk-romerske kejsaren Rudolf II:s konstkammare, ett krigsbyte fr奪n Prag, flyttades till slottet Tre Kronor, och drottningens bokuppk旦pare reste runt i Europa. Nikolaes Heinsius den 辰ldre Claudius Salmasius Johannes Schefferus Ren辿 Descartes N奪gra l辰rda personer som Kristina tr辰ffade
- 18. Kristina Drottning av sverige L辰rda m辰n fr奪n olika l辰nder reste till Sverige. Det g辰ller till exempel nederl辰ndarna Isaac Vossius och Nicolaas Heinsius, fransm辰nnen Claudius Salmasius och Samuel Bochart, tyskarna Johannes Schefferus, som 1647 tilldelades den skytteanska professuren vid Uppsala universitet, Hermann Conring, Johan Henrik Boeclerus och Kristian Ravius. Den fr辰mste bland dem var Ren辿 Descartes, som dock drabbades av influensa och avled inte l奪ngt efter sin ankomst. Georg Stiernhielm och Olof Rudbeck h旦rde till Kristinas skyddslingar. De l辰rda h旦ll ibland sammantr辰den p奪 slottet Tre Kronor, och man talade om en akademi. Men fr辰mlingarna var illa sedda i Sverige. De trakasserade varandra, och det visade sig snart att drottningen inte hade r奪d att h奪lla dem kvar i Sverige. De utlovade pensionerna betalades inte ut, och det fattades snart pengar till att betala drottningens bok- och handskriftsk旦p. Andra omst辰ndigheter bidrog ocks奪 till att de flesta av de l辰rda fr辰mlingarna, efter ett par 奪r, l辰mnade Sverige. L辰rda m辰n
- 19. Kristina Drottning av sverige Karl Gustav blir tronf旦ljare utan gifterm奪l N辰r st辰nderna 1604 antog best辰mmelsen om kvinnlig tronf旦ljd, skedde det under f旦ruts辰ttning att en ogift drottning d奪 snarast skulle gifta sig f旦r att 辰tten skulle fortleva. Kristina hade ocks奪 tidigt blivit f旦rem奪l f旦r gifterm奪lsplaner. Hennes far, Gustav II Adolf, hade en g奪ng t辰nkt p奪 en f旦rbindelse mellan dottern och den d奪varande kurprinsen i Brandenburg, sedermera kurfursten Fredrik Vilhelm. F旦rhandlingar om fr奪gan bedrevs ocks奪 verkligen, men avbr旦ts definitivt 1646. Sj辰lv hade Kristina och hennes kusin Karl Gustav hyst ett visst intresse f旦r varandra. St辰nderna blev allt entr辰gnare i att hon skulle gifta sig. Hon tvingades 1647 avge en sorts f旦rklaring, att hon skulle t辰nka p奪 hertig Karl, men hennes verkliga planer gick i en annan riktning. Karl X Sedan Som Kung
- 20. Kristina Drottning av sverige M辰n g旦re sig icke besv辰r Under 1649 aktualiserades 辰ktenskapsfr奪gan. Kristina meddelade r奪det sitt beslut att g旦ra sin kusin Karl Gustav till sin eftertr辰dare utan att ing奪 辰ktenskap. I r奪det angav hon sina sk辰l att inte gifta sig. Hon menade att det v辰l inte var s奪 sv奪rt att f旦rst奪 "at H.M:s 旦gon och n辰sa sittia alt f旦r h旦gt till att gifva sigh under mans v奪ldh i then stat H.M:t nu st奪r och 辰r uthi. Kristinas h旦ga status och maktposition skulle allts奪 g奪 f旦rlorad om hon gifte sig med en man. Gifterm奪lsfr奪gan togs 奪terigen upp p奪 riksdagen 1649, d奪 nya p奪minnelser gjordes om hennes gifterm奪l, och livliga 旦verl辰ggningar 辰gde rum dels med r奪det, dels med st辰ndernas utskott.Kristina genomdrev sin vilja, och Karl Gustav utkorades till tronf旦ljare. Steget togs fullt ut vid Kristinas kr旦ningsriksdag i Stockholms storkyrka 20 oktober 1650, d奪 st辰nderna uts奪g honom till arvfurste. Problemet var dock att Karl Gustav sj辰lv var ogift och saknade avkommor, vilket ocks奪 r奪det diskuterade. Deras 旦nskan var att Karl Gustav skulle gifta sig s奪 fort som m旦jligt.
- 21. Kristina Drottning av sverige Kristinas kr旦ning 1650 Storkyrkan gjordes i ordning f旦r kr旦ningsceremonin och tre dagar f旦re kr旦ningen i kyrkan samlades alla i Ulriksdal f旦r att starta kr旦ningsprocessionen in mot staden. P奪 sj辰lva kr旦ningsdagen skedde en mindre procession fr奪n slottet via J辰rntorget till Storkyrkan. Ceremonin i kyrkan p奪gick i fyra timmar. Den byggde p奪 ceremonielet fr奪n Erik XIV:s kr旦ning. Kristina mottogs vid kyrkporten av 辰rkebiskopen som traditionsenligt h辰lsade regenten med "W辰lsignat wari han som kommer j Herrans nampn. Biskopen av Str辰ngn辰s, Johannes Mattiae, h旦ll predikan. N辰r det var dags f旦r sj辰lva kr旦ningen steg Kristina upp fr奪n tronen och gick fram till altaret, d辰r hon ikl辰ddes manteln. Sedan f旦ll hon p奪 kn辰 och svor eden med handen p奪 Bibeln. Efter detta smordes hon med helig olja och blev d辰rmed regent av Guds n奪de. Kristina tog d辰refter plats p奪 silvertronen f旦r att tilldelas regalierna - 辰rkebiskopen satte kronan p奪 Kristinas huvud och sedan fick hon spiran, 辰pplet, nyckeln och slutligen sv辰rdet.
- 22. Kristina Drottning av sverige Oro i landet och H辰xprocesser 1650 奪rs riksdag st辰llde ocks奪 drottningen inf旦r sv奪ra inre samh辰llsproblem. De ofr辰lse st奪nden protesterade mot adelns privilegier och mot godsavs旦ndringen. Hon gillade vissa av de ofr辰lses yrkanden, men tillk辰nnagav vid ett sammantr辰de med ett utskott av de ofr辰lse att en reduktion var om旦jlig. Hon f旦rklarade sig emellertid villig att enskilt mottaga deras protest mot godsavs旦ndringen och deras yrkanden i 旦vrigt. H辰xprocesser var ovanliga under drottning Kristinas regeringstid. r 1648 h旦lls den principiellt viktiga processen mot Olof M奪nsson, som slutade med en mild dom. Vintern 1649 gav hon order om att den p奪b旦rjade h辰xprocessen i den svenska provinsen Bremen-Verden i Tyskland skulle upph旦ra f旦r att den inte skulle utveckla sig till en massprocess. Det f旦rekom dock d旦dsstraff 辰ven vid trolldomsfall under denna tid. r 1650 hade tv奪 gamla kvinnor fr奪n Ume奪 erk辰nt att de rest till Bl奪kulla och anv辰nt trollkatter f旦r att mj旦lka andras kor och d旦mts till d旦den
- 23. Kristina Drottning av sverige Vill bli katolik Redan som barn hade Kristina, enligt egen utsago, fattat motvilja mot den str辰nga ortodox- lutherska religionsunde rvisningen. Hon hade aldrig varit "lutheran", Ett par fr辰mlingar invigdes snart i hennes planer. Kristinas h辰lsa hade l辰nge varit vacklande. En fransk l辰kare, Pierre Bourdelot, som kom till Sverige 1652, lyckades r辰dda hennes liv under ett sjukdomsanfall, och fick ta del av hennes hemlighet. L辰ngre fram under 奪r 1652 ankom till Sverige en 辰nnu mer betydande representant f旦r de katolska intressena, det spanska s辰ndebudet don Antonio Pimentel, och genom honom kom Kristina i f旦rbindelse med Spaniens kung Filip IV.
- 24. Kristina Drottning av sverige Utrikespolitik och ekonomi De 辰nnu s奪 l辰nge hemliga katolska sympatierna b旦rjade f奪 inverkan p奪 den svenska utrikespolitiken. Sverige f旦rordade s奪lunda bland annat valet av 辰rkehertig Ferdinand till romersk kung och levde d辰rigenom inte upp till de protestantiska st辰ndernas f旦rv辰ntningar i de tyska staterna. Andra f旦rh奪llanden bidrog till att g旦ra st辰llningen under de sista regerings奪ren oh奪llbar. Statens ekonomi var i oordning, godsavs旦ndringen till adeln fortsatte 辰ven efter 1650 och utgifterna f旦r hovh奪llningen flerdubblades under de sista 奪ren. Grunderna f旦r den tidens svenska budget rubbades, och man tvingades ta till allt fler kortsiktiga 奪tg辰rder som l奪n, anvisningar p奪 ett kommande 奪rs inkomster och indragning av l旦ner och anslag. S奪 var situationen n辰r hovet p奪 grund av en farsot i Stockholm h旦sten 1653 flyttade till Uppsala.
- 25. Kristina Drottning av sverige I Uppsala tillk辰nnagav Kristina i februari 1654 辰nnu en g奪ng inf旦r r奪det sitt beslut att abdikera. St辰nderna sammankallades till b旦rjan av maj, och Kristina sysselsatte sig med fr奪gan om sitt blivande underh奪ll. Den 1 juni 1654 daterades s奪v辰l hennes egen avs辰gelseakt som st辰ndernas underh奪llsrecess. Hon f旦rbeh旦ll sig bland annat full suver辰nitet f旦r sin person och domsr辰tt 旦ver sitt hovfolk samt befriades fr奪n ansvar f旦r den skuld som riket under hennes tid kunde ha r奪kat i. Till underh奪llsl辰nder best辰mdes Norrk旦pings stad och slott, sel, Gotland och land, de tyska orterna Poel och Neukloster, Wolgast samt de s奪 kallade taffelgodsen i Pommern. Drottningen hade r辰tt att tills辰tta domare och 辰mbetsm辰n, 辰ven de kyrkliga, samt av underh奪llsl辰nderna uppb辰ra inkomsterna, som ber辰knades till omkring 200 000 riksdaler. Vid hennes d旦d skulle l辰nderna 奪terfalla till Sveriges krona, och hon fick inte s辰lja bort delar av dessa landomr奪den. Den 6 juni 1654 skedde avs辰gelseceremonin p奪 Uppsala slott och samma dag kr旦ntes Karl X Gustav. Kristina abdikerade i juni 1654
- 26. Kristina Drottning av sverige Kristina efter abdikationen Kristina l辰mnade Uppsala dagen efter att hon avsagt sig tronen. Ett skepp l奪g redo att f旦ra henne till kontinenten, men hon f旦redrog landv辰gen. Redan 奪ret innan hade hon s辰nt iv辰g ett antal tapetserier, konstf旦rem奪l, b旦cker, handskrifter med mera. Men hon l辰mnade kvar bland annat ett ganska stort antal tavlor. Sin sista natt i Sverige blev n辰r hon 旦vernattade p奪 Halmstads slott en f旦rh旦stnatt 1654. Hon f辰rdades i mansdr辰kt genom Danmark, stannade n奪gra dagar i Hamburg och fortsatte, 奪terigen f旦rkl辰dd, genom de tyska omr奪dena och Nederl辰nderna till Flandern, d辰r hon tills vidare slog sig ned i Antwerpen. H辰r packades hennes konstf旦rem奪l och b旦cker upp. Efter en kort tid b旦rjade hon s辰lja och pants辰tta dyrbarheter f旦r att f奪 pengar till l旦pande behov. Mot slutet av 奪ret begav hon sig till Bryssel och avlade d辰r julnatten 1654 sin katolska trosbek辰nnelse i hemlighet. Under ett 奪r stannade hon i Bryssel, d辰r det blev uppenbart att hennes ekonomi inte var stabil.
- 27. Kristina Drottning av sverige Kristina emottas i Paris 1656 av stadens representanter.
- 28. Kristina Drottning av sverige Kristina blir katolik P奪 v奪ren 1655 blev kardinalen Fabio Chigi p奪ve, under namnet Alexander VII. Han och Kristina k辰nde varandra sedan tidigare. Den spanske kungen f旦rs旦kte f奪 p奪ven att bereda henne ett v辰rdigt mottagande, men denne kr辰vde en offentlig 旦verg奪ng till katolska kyrkan. Kristina dr旦jde med detta s奪 l辰nge hon hade hopp om att f奪 sitt underh奪ll fr奪n Sverige ordnat p奪 ett mera tillfredsst辰llande s辰tt. P奪 h旦sten 1655 br旦t hon omsider upp fr奪n Bryssel, och avlade den 3 november i Innsbruck offentligen sin katolska trosbek辰nnelse. D辰refter reste hon till Italien. I slutet av 1655 anl辰nde Kristina till Rom, h旦ll d辰r 23 december sitt h旦gtidliga int奪g och antog nu de nya namnen Maria Alexandra, men som namnteckning fortsatte hon att skriva Christina Alexandra. Hon slog sig tills vidare ned i Palazzo Farnese. Vid sin ankomst till Rom hade hon bland m奪nga andra 辰ven gjort bekantskap med kardinalen Decio Azzolino, en beg奪vad och inflytelserik kyrkopolitiker. Det s辰gs att han blev den ende man som Kristina verkligen 辰lskat.
- 29. Kristina Drottning av sverige Kristina 奪r 1667. De sista tjugo 奪ren De sista tjugo 奪ren tillbringade Kristina i Rom. Under 奪ren i Hamburg hade hon fortsatt brevkontakt med Azzolino, hennes n辰rmaste v辰n och kanske 辰ven 辰lskade, och de tr辰ffades nu kontinuerligt. Brevsamlingen fr奪n Kristina till Azzolino 辰r digitalt publicerade av Riksarkivet och Livrustkammaren. Kristina f旦ljde fortfarande politiken med intresse, men avh旦ll sig fr奪n att ingripa aktivt. Efter en kort tids sjukdom avled Kristina i sitt hem (Palazzo Riario) klockan sex p奪 morgonen den 19 april 1689
- 30. Kristina Drottning av sverige Det skulle bli annorlunda f旦r Kristina i Rom 辰n vad hon hade t辰nkt. Hennes frispr奪kighet v辰ckte anst旦t inom ledningen f旦r den katolska kyrkan. Man hade dr旦mt om en rik g辰st som skulle str旦 guld omkring sig, och drottningens penningbekymmer blev snart en k辰nd sak. Hon omgav sig med ett litet hov som valts ut utan tillr辰cklig noggrannhet och som snart blev en skandal i Rom. Den n辰ra f旦rbindelsen med Spanien avbr旦ts och hon v辰nde ist辰llet sina blickar emot Frankrike. Kristina begav sig till Frankrike 1656 och fick d辰r ett lysande mottagande. Med kardinal Mazarin inl辰t hon sig i hemliga planer inriktade p奪 ett er旦vringst奪g till Neapel, som vid den tiden var en spansk besittning. Kanske allt f旦r frispr奪kig? Jules Mazarin
- 32. Kristina Drottning av sverige Kristinas 奪terbes旦k i Sverige Karl X Gustav dog helt ov辰ntat 1660, och Kristina ans奪g att hon personligen borde bevaka sina intressen i Sverige. Hon ankom dit under den senare riksdagen 1660 och lyckades utverka en bekr辰ftelse p奪 sina underh奪llsl辰nder. Dock m奪ste hon avst奪 fr奪n r辰tten att tills辰tta kyrkliga 辰mbetsm辰n. D奪 begick hon den of旦rsiktigheten att i en inlaga till st辰nderna f旦rbeh奪lla sig sina arvsanspr奪k, f旦r den h辰ndelse att den unge kungen, Karl XI, skulle d旦. St辰nderna protesterade mot detta, och hon tvingades ta tillbaka inlagan. Efter n奪gon tids vistelse i Norrk旦ping begav hon sig v奪ren 1661 till Hamburg, d辰r hon stannade omkring ett 奪r. D辰r uppr辰ttade hon ett kontrakt med den judiske bankiren Texeira i ett f旦rs旦k att ordna upp sina aff辰rer. F旦rst 1662 奪terkom hon till Rom. Trots det besl旦t hon sig f旦r att 辰nnu en g奪ng bes旦ka Sverige. Hon l辰mnade Rom 1666 f旦r att under tv奪 奪rs tid vistas i Hamburg. I det 辰rendet 奪terkom hon 1667 till Sverige, men m旦ttes snart av ett f旦rbud att medf旦ra n奪gon katolsk pr辰st. Hon l辰mnade Sverige, som hon aldrig 奪ters奪g, och 奪terv辰nde till Hamburg. H辰r f旦rs旦kte hon, utan att lyckas, bli vald till den polske kungen Johan II Kasimirs eftertr辰dare i Polen.
- 33. Kristina Drottning av sverige Pengar och underh奪ll Kristina 奪terkom till Rom 1668 f旦r att aldrig mer l辰mna staden. Fr奪gan om hennes underh奪ll hade varit ett huvudmotiv f旦r hennes b奪da bes旦k i Sverige. Hon hade i sj辰lva verket sk辰l att beklaga sig. Den rundligt tilltagna underh奪llssumman hade hon aldrig riktigt uppburit. Enligt en i slutet av 1670-talet inl辰mnad avr辰kning skulle hon under 25 奪rs tid i medeltal haft endast 60 000 riksdaler om 奪ret i inkomst i st辰llet f旦r de ber辰knade 200 000. Kristina hade dessutom en stor f旦rvaltning att underh奪lla. En generalguvern旦r stod i spetsen f旦r det hela, d辰rj辰mte guvern旦rer i olika landsdelar j辰mte underordnade tj辰nstem辰n och agenter f旦r hennes penningtransaktioner p奪 olika orter. r 1659 tog hon upp en gammal plan att med kejsarens hj辰lp s辰tta sig i besittning av svenska Pommern. 1678, d奪 hon ans奪g att Sveriges tyska besittningar var o奪terkalleligt f旦rlorade, 旦nskade hon f奪 dem 旦verl奪tna 奪t sig, och att hon i geng辰ld skulle avst奪 sina 旦vriga underh奪llsl辰nder och sina fordringsanspr奪k p奪 svenska kronan.
- 34. Kristina Drottning av sverige K辰rlek kvinnor emellan Det har skrivits spaltmeter om drottning Kristinas sexualitet. Var hon homosexuell? Bisexuell? Asexuell? Och oberoende av vad hon var - levde hon ut sina k辰nslor? Id辿erna grundas bland annat p奪 att hon ryktas ha haft en k辰rleksfull relation till hovdamen Ebba Sparre. Ebba Larsdotter Sparre af Rossvik, f旦dd 1626 i Stockholm, d旦d 19 mars 1662, var en svensk hovdam och gunstling. Hon var hovfr旦ken 16451652. Hon kallades "la belle comtesse" (den vackra grevinnan) och 辰r k辰nd som drottning Kristinas gunstling. Den 11 januari 1653 ingick hon 辰ktenskap med greve Jacob Kasimir De la Gardie