More Related Content
What's hot (20)
Viewers also liked (12)
Similar to Medeltiden (20)
More from Arlandagymnasiet (20)
Medeltiden
- 2. ldre medeltid ca 500-1000 Oroligt efter Romarrikets s旦nderfall Folkvandringar Karl den stores rike Vikingar辰der Kristendomen fick f辰ste bland olika folk En ny samh辰llsordning: feodalismen
- 3. Folkvandringar ca 370-600 Hunnerna invaderar omr kring Svarta Havet (Attila) S辰tter ig奪ng en folkvandring v辰sterut Inga stater, ingen ekonomi (r旦varekonomi)
- 4. f旦ljder Den antika kulturen faller i gl旦mska Skriftspr奪ket f奪r en svag st辰llning V辰steuropa i skuggan av strom Klimatf旦r辰ndring - missv辰xt The dark ages
- 5. Karl den store och frankerriket ca 500-870 Karl den store kr旦ntes till romersk kejsare 奪r 800. Allierad med kyrkan, inr辰ttade m奪nga skolor Hans rike delades i tre delar efter hans d旦d mellan hans barnbarn. Den v辰stra delen blev grunden till Frankrike, den 旦stra grunden till Preussen, den mellersta Tysk- romerska riket
- 6. vikingar Mellan ca 800-1000 h辰rjar vikingarna i Europa Svenskar 奪kte 旦sterut l辰ngs floderna s旦derut Danskar och norrm辰n koloniserade England och Frankrike St辰der och omr奪den: Normandie, Danelagen, Novogorod, Kiev, Irland, Skottland
- 7. Islam 610 Muhammed f奪r en vision Guds utsedde profet F旦rdrivs fr奪n Mecka till Medina 622 Kalifatet religion och stat samma Under Kalifaten spreds islam snabbt
- 8. Kristendomen Kyrkan delades med Roms delning: Katolska kyrkan respektive ortodoxa kyrkan Kyrkan var skattebefriad. Ofr辰lse betalade tionde till kyrkan Guds ordning = alla hade sin s辰rskilda plats i samh辰llet Klosterv辰sendet
- 9. Feodalism Ingen penningekonomi - naturahush奪llning Kungen ger f旦rl辰ningar till vasaller (godsherre) i utbyte mot lojalitet och arm辿 Godsherren kr辰ver dagsverken av b旦nder B旦nderna 辰r livegna F旦ljd: Kungen svag, adeln stark.
- 10. 堰旦乙馨艶糸艶鉛岳庄糸 Mellan ca 奪r 1000-1300
- 11. Jordbrukets f旦r辰ndring B旦rjade odla upp ny mark. Vattenkvarnar, v辰derkvarnar, ny plog som drogs av h辰star ist辰llet f旦r oxar. H辰starna var snabbare. Fr奪n tv奪skifte till treskifte. Jorden var delad i tre delar, v辰xlade mellan h旦sts辰d och v奪rs辰d, och det tredje 奪ret l奪g den i tr辰da. Man f旦rsk旦t odlingen 奪t ena h奪llet. Varje sk旦rd ger dubbelt s奪 mycket f旦da. Befolkningen 旦kade under 1000-1300-talet.
- 12. Handel och st辰der Fortfarande vanligt med naturahush奪llning, men pengar och mynt fick st旦rre betydelse Handeln v辰xte, fler st辰der bildades. Vattenv辰gar viktiga f旦r handeln. Floder, stersj旦n, Nordsj旦n, Medelhavet. Skillnad p奪 olika varor: Lyxvaror: textilier, kryddor. N旦dv辰ndighetsprodukter: tr辰, j辰rn, salt. Risker med handelsverksamheten, pga. r旦varekonomin. St辰derna var fr奪n b旦rjan omr奪den som lydde under en herreman. V辰xte fram runt en borg, katedral, eller naturliga m旦tes/handelsplatser. St辰der bryter sig loss fr奪n feodaladeln egna stadsprivilegier
- 13. Nya samh辰llsgrupper i st辰derna Borgerskapet: hantverkare och k旦pm辰n. Passade inte in i kyrkans samh辰llsordning. Penninghush奪llning fick en st旦rre betydelse. S辰ljer en del av sin produktion f旦r pengar, f旦r att sen k旦pa andra varor. Den moraliska ekonomin Utvecklade skr奪n och gillen f旦r att skydda sin verksamhet, reglera pris och kvalitet. L辰rling > ges辰ll > m辰starprov.
- 14. Hansan En medeltida fr奪n b旦rjan nordtysk handelsorganisation blev med tiden en milit辰r organisation Ursprungligen flera olika handelsgillen som b旦rjade samarbeta f旦r att skydda sina handelsfartyg fr奪n plundring. Hansan fick med tiden en stark politiskt betydelse, d辰r olika kungahus antingen var dess v辰nner eller fienden. Verksamma fr奪n 1150-talet 1600- talet.
- 16. Korst奪gen r 1095 p奪ve Urban II manade kristenheten till korst奪g mot islam Totalt 9 korst奪g, alla med samma m奪l: Jerusalem. F旦rsta korst奪get intog Jerusalem 1099 Religi旦sa: Islams utbredning kring 旦stra medelhavet oroade kristenheten Ekonomiska: Handelsv辰gar 旦sterut skulle s辰kras Politiska: F奪 krig leder till rastl旦sa ynglingar som s旦ker 辰ventyr. Gemensam yttre fiende enar splittrad kyrka. Svenskt korst奪g mot Finland under 1150-talet?
- 17. Riddarna Ursprunget var feodalismen Adel = milit辰r = beridna krigsherrar Intimt f旦rknippad med korst奪gen och med dessa kom riddarordnar Tempelriddarna, Korsriddarna Gemensamt m奪l: f旦rsvara de kristna och den kristna tron; krigarmunkar
- 18. Digerd旦den Staden Kaffa p奪 Krimhalv旦n 奪r 1346. Pestsmittade skepp fr奪n Kaffa anl辰nder till Messina p奪 Sicilien, d辰rifr奪n sprids sjukdomen l辰ngs handelsrutterna. Stor d旦dlighet 75% dog inom 4 dagar. L旦ss spred smittan. Bodde p奪 svartr奪ttan. V辰rst i st辰derna, tr奪ng bebyggelse och d奪lig hygien Guds straff stora progromer mot judar
- 20. F旦ljder av digerd旦den Folkminskning Befolkningen minskade med en tredjedel Brist p奪 arbetskraft b辰ttre f旦rhandlingsl辰ge gentemot godsherrarna revolter ≒N辰r Adam gr辰vde och Eva spann, vem var d奪 adelsman? Penningekonomin fick fotf辰ste Livegenskapen f旦rsvann i V辰steuropa Kungarna kunde st辰rka sin makt gentemot adeln, rika borgare fick f辰ste hos makten
- 21. Hundra奪riga kriget R旦tter fr奪n Vilhelm Er旦vraren, hertig av Normandie invaderade England 1066. ttlingar till Vilhelm Er旦vraren kungar i England och 辰gde f旦rl辰ningar i Frankrike r 1337 utbr旦t kriget som utspelade sig i Frankrike Frankrike i underl辰ge s辰mre milit辰rt utrustad 辰n engelsm辰nnen med pikar och l奪ngb奪gar Jeanne DArc Franska kungen st辰rkte sin makt, uppr辰ttade en yrkesarm辿 och krigslyckan v辰nde
- 22. Kyrkans kris Maktkamp inom kyrkan bidrog till att kyrkans 旦verh旦ghet blev ifr奪gasatt John Wycliff, teolog ifr奪gasatte kyrkans roll som f旦rmedlare av fr辰lsning. Oppositionen mot kyrkan gick hand i hand med revolterna mot den gamla feodala samh辰llsordningen