ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Medeltiden

•Download as PPT, PDF•
•
Arlandagymnasiet
Arlandagymnasiet

Sammanfattning av medeltiden

Convert to study guideBETA

Transform any presentation into a summarized study guide, highlighting the most important points and key insights.

1 of 22
Downloaded 49 times
medeltiden ca 500-1500
Äldre medeltid ca 500-1000 Oroligt efter Romarrikets sönderfall Folkvandringar Karl den stores rike Vikingaräder Kristendomen fick fäste bland olika folk En ny samhällsordning: feodalismen
Folkvandringar ca 370-600 Hunnerna invaderar omr kring Svarta Havet (Attila) Sätter igång en folkvandring västerut Inga stater, ingen ekonomi (rövarekonomi)
följder Den antika kulturen faller i glömska Skriftspråket får en svag ställning Västeuropa i skuggan av Östrom Klimatförändring - missväxt ”The dark ages”
Karl den store och frankerriket ca 500-870 Karl den store kröntes till romersk kejsare år 800. Allierad med kyrkan, inrättade många skolor Hans rike delades i tre delar efter hans död mellan hans barnbarn. Den västra delen blev grunden till Frankrike, den östra grunden till Preussen, den mellersta Tysk- romerska riket
vikingar Mellan ca 800-1000 härjar vikingarna i Europa Svenskar åkte österut längs floderna söderut Danskar och norrmän koloniserade England och Frankrike Städer och områden: Normandie, Danelagen, Novogorod, Kiev, Irland, Skottland
Islam 610 Muhammed får en vision – Guds utsedde profet Fördrivs från Mecka till Medina 622 Kalifatet – religion och stat samma Under Kalifaten spreds islam snabbt
Kristendomen Kyrkan delades med Roms delning: Katolska kyrkan respektive ortodoxa kyrkan Kyrkan var skattebefriad. Ofrälse betalade tionde till kyrkan Guds ordning = alla hade sin särskilda plats i samhället Klosterväsendet
Feodalism Ingen penningekonomi - naturahushållning Kungen ger förläningar till vasaller (godsherre) i utbyte mot lojalitet och armé Godsherren kräver dagsverken av bönder Bönderna är livegna Följd: Kungen svag, adeln stark.
Högmedeltid Mellan ca år 1000-1300
Jordbrukets förändring • Började odla upp ny mark. • Vattenkvarnar, väderkvarnar, ny plog som drogs av hästar istället för oxar. Hästarna var snabbare. • Från tvåskifte till treskifte. Jorden var delad i tre delar, växlade mellan höstsäd och vårsäd, och det tredje året låg den i träda. Man försköt odlingen åt ena hållet. •Varje skörd ger dubbelt så mycket föda. •Befolkningen ökade under 1000-1300-talet.
Handel och städer • Fortfarande vanligt med naturahushållning, men pengar och mynt fick större betydelse • Handeln växte, fler städer bildades. • Vattenvägar viktiga för handeln. Floder, Östersjön, Nordsjön, Medelhavet. • Skillnad på olika varor: Lyxvaror: textilier, kryddor. Nödvändighetsprodukter: trä, järn, salt. • Risker med handelsverksamheten, pga. ”rövarekonomin”. • Städerna var från början områden som lydde under en herreman. Växte fram runt en borg, katedral, eller naturliga mötes/handelsplatser. • Städer bryter sig loss från feodaladeln – egna stadsprivilegier
Nya samhällsgrupper i städerna • Borgerskapet: hantverkare och köpmän. Passade inte in i kyrkans samhällsordning. • Penninghushållning fick en större betydelse. Säljer en del av sin produktion för pengar, för att sen köpa andra varor. • Den ”moraliska ekonomin” • Utvecklade skrån och gillen för att skydda sin verksamhet, reglera pris och kvalitet. • Lärling > gesäll > mästarprov.
Hansan • En medeltida från början nordtysk handelsorganisation – blev med tiden en militär organisation • Ursprungligen flera olika handelsgillen som började samarbeta för att skydda sina handelsfartyg från plundring. • Hansan fick med tiden en stark politiskt betydelse, där olika kungahus antingen var dess vänner eller fienden. • Verksamma från 1150-talet – 1600- talet.
Hansans handelsrutter
Korstågen • År 1095 påve Urban II manade kristenheten till ”korståg mot islam” • Totalt 9 korståg, alla med samma mål: Jerusalem. • Första korståget intog Jerusalem 1099 • Religiösa: Islams utbredning kring östra medelhavet oroade kristenheten • Ekonomiska: Handelsvägar österut skulle säkras • Politiska: Få krig leder till rastlösa ynglingar som söker äventyr. • Gemensam yttre fiende enar splittrad kyrka. • Svenskt ”korståg” mot Finland under 1150-talet?
Riddarna • Ursprunget var feodalismen • Adel = militär = beridna krigsherrar • Intimt förknippad med korstågen och med dessa kom riddarordnar • Tempelriddarna, Korsriddarna • Gemensamt mål: försvara de kristna och den kristna tron; krigarmunkar
Digerdöden Staden Kaffa på Krimhalvön år 1346. Pestsmittade skepp från Kaffa anländer till Messina på Sicilien, därifrån sprids sjukdomen längs handelsrutterna. Stor dödlighet – 75% dog inom 4 dagar. Löss spred smittan. Bodde på svartråttan. Värst i städerna, trång bebyggelse och dålig hygien Guds straff – stora progromer mot judar
Senmedeltid mellan ca1300-1500
Följder av digerdöden Folkminskning •Befolkningen minskade med en tredjedel •Brist på arbetskraft – bättre förhandlingsläge gentemot godsherrarna – revolter •”När Adam grävde och Eva spann, vem var då adelsman?” •Penningekonomin fick fotfäste •Livegenskapen försvann i Västeuropa •Kungarna kunde stärka sin makt gentemot adeln, rika borgare fick fäste hos makten
Hundraåriga kriget •Rötter från Vilhelm Erövraren, hertig av Normandie invaderade England 1066. •Ättlingar till Vilhelm Erövraren kungar i England och ägde förläningar i Frankrike •År 1337 utbröt kriget som utspelade sig i Frankrike •Frankrike i underläge – sämre militärt utrustad än engelsmännen med pikar och långbågar •Jeanne D’Arc •Franska kungen stärkte sin makt, upprättade en yrkesarmé och krigslyckan vände
Kyrkans kris •Maktkamp inom kyrkan bidrog till att kyrkans överhöghet blev ifrågasatt •John Wycliff, teolog ifrågasatte kyrkans roll som förmedlare av frälsning. •Oppositionen mot kyrkan gick hand i hand med revolterna mot den gamla feodala samhällsordningen

More Related Content

Medeltiden

  • 2. Äldre medeltid ca 500-1000 Oroligt efter Romarrikets sönderfall Folkvandringar Karl den stores rike Vikingaräder Kristendomen fick fäste bland olika folk En ny samhällsordning: feodalismen
  • 3. Folkvandringar ca 370-600 Hunnerna invaderar omr kring Svarta Havet (Attila) Sätter igång en folkvandring västerut Inga stater, ingen ekonomi (rövarekonomi)
  • 4. följder Den antika kulturen faller i glömska Skriftspråket får en svag ställning Västeuropa i skuggan av Östrom Klimatförändring - missväxt ”The dark ages”
  • 5. Karl den store och frankerriket ca 500-870 Karl den store kröntes till romersk kejsare år 800. Allierad med kyrkan, inrättade många skolor Hans rike delades i tre delar efter hans död mellan hans barnbarn. Den västra delen blev grunden till Frankrike, den östra grunden till Preussen, den mellersta Tysk- romerska riket
  • 6. vikingar Mellan ca 800-1000 härjar vikingarna i Europa Svenskar åkte österut längs floderna söderut Danskar och norrmän koloniserade England och Frankrike Städer och områden: Normandie, Danelagen, Novogorod, Kiev, Irland, Skottland
  • 7. Islam 610 Muhammed får en vision – Guds utsedde profet Fördrivs från Mecka till Medina 622 Kalifatet – religion och stat samma Under Kalifaten spreds islam snabbt
  • 8. Kristendomen Kyrkan delades med Roms delning: Katolska kyrkan respektive ortodoxa kyrkan Kyrkan var skattebefriad. Ofrälse betalade tionde till kyrkan Guds ordning = alla hade sin särskilda plats i samhället Klosterväsendet
  • 9. Feodalism Ingen penningekonomi - naturahushållning Kungen ger förläningar till vasaller (godsherre) i utbyte mot lojalitet och armé Godsherren kräver dagsverken av bönder Bönderna är livegna Följd: Kungen svag, adeln stark.
  • 11. Jordbrukets förändring • Började odla upp ny mark. • Vattenkvarnar, väderkvarnar, ny plog som drogs av hästar istället för oxar. Hästarna var snabbare. • Från tvåskifte till treskifte. Jorden var delad i tre delar, växlade mellan höstsäd och vårsäd, och det tredje året låg den i träda. Man försköt odlingen åt ena hållet. •Varje skörd ger dubbelt så mycket föda. •Befolkningen ökade under 1000-1300-talet.
  • 12. Handel och städer • Fortfarande vanligt med naturahushållning, men pengar och mynt fick större betydelse • Handeln växte, fler städer bildades. • Vattenvägar viktiga för handeln. Floder, Östersjön, Nordsjön, Medelhavet. • Skillnad på olika varor: Lyxvaror: textilier, kryddor. Nödvändighetsprodukter: trä, järn, salt. • Risker med handelsverksamheten, pga. ”rövarekonomin”. • Städerna var från början områden som lydde under en herreman. Växte fram runt en borg, katedral, eller naturliga mötes/handelsplatser. • Städer bryter sig loss från feodaladeln – egna stadsprivilegier
  • 13. Nya samhällsgrupper i städerna • Borgerskapet: hantverkare och köpmän. Passade inte in i kyrkans samhällsordning. • Penninghushållning fick en större betydelse. Säljer en del av sin produktion för pengar, för att sen köpa andra varor. • Den ”moraliska ekonomin” • Utvecklade skrån och gillen för att skydda sin verksamhet, reglera pris och kvalitet. • Lärling > gesäll > mästarprov.
  • 14. Hansan • En medeltida från början nordtysk handelsorganisation – blev med tiden en militär organisation • Ursprungligen flera olika handelsgillen som började samarbeta för att skydda sina handelsfartyg från plundring. • Hansan fick med tiden en stark politiskt betydelse, där olika kungahus antingen var dess vänner eller fienden. • Verksamma från 1150-talet – 1600- talet.
  • 16. Korstågen • År 1095 påve Urban II manade kristenheten till ”korståg mot islam” • Totalt 9 korståg, alla med samma mål: Jerusalem. • Första korståget intog Jerusalem 1099 • Religiösa: Islams utbredning kring östra medelhavet oroade kristenheten • Ekonomiska: Handelsvägar österut skulle säkras • Politiska: Få krig leder till rastlösa ynglingar som söker äventyr. • Gemensam yttre fiende enar splittrad kyrka. • Svenskt ”korståg” mot Finland under 1150-talet?
  • 17. Riddarna • Ursprunget var feodalismen • Adel = militär = beridna krigsherrar • Intimt förknippad med korstågen och med dessa kom riddarordnar • Tempelriddarna, Korsriddarna • Gemensamt mål: försvara de kristna och den kristna tron; krigarmunkar
  • 18. Digerdöden Staden Kaffa på Krimhalvön år 1346. Pestsmittade skepp från Kaffa anländer till Messina på Sicilien, därifrån sprids sjukdomen längs handelsrutterna. Stor dödlighet – 75% dog inom 4 dagar. Löss spred smittan. Bodde på svartråttan. Värst i städerna, trång bebyggelse och dålig hygien Guds straff – stora progromer mot judar
  • 20. Följder av digerdöden Folkminskning •Befolkningen minskade med en tredjedel •Brist på arbetskraft – bättre förhandlingsläge gentemot godsherrarna – revolter •”När Adam grävde och Eva spann, vem var då adelsman?” •Penningekonomin fick fotfäste •Livegenskapen försvann i Västeuropa •Kungarna kunde stärka sin makt gentemot adeln, rika borgare fick fäste hos makten
  • 21. Hundraåriga kriget •Rötter från Vilhelm Erövraren, hertig av Normandie invaderade England 1066. •Ättlingar till Vilhelm Erövraren kungar i England och ägde förläningar i Frankrike •År 1337 utbröt kriget som utspelade sig i Frankrike •Frankrike i underläge – sämre militärt utrustad än engelsmännen med pikar och långbågar •Jeanne D’Arc •Franska kungen stärkte sin makt, upprättade en yrkesarmé och krigslyckan vände
  • 22. Kyrkans kris •Maktkamp inom kyrkan bidrog till att kyrkans överhöghet blev ifrågasatt •John Wycliff, teolog ifrågasatte kyrkans roll som förmedlare av frälsning. •Oppositionen mot kyrkan gick hand i hand med revolterna mot den gamla feodala samhällsordningen