Infrastruktur, ?tg?rdsplaneringen, ?kad produktivitet, Thomas ErlandssonSveriges Byggindustrier
?
Under Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 110113. Programpunkten: Infrastruktur - Propositionen nu klar i Riksdagen. Klarar branschen en ?kad produktivitet? Thomas Erlandsson, utredare, N?ringsdepartementet
Transportsektorn beh?ver minska utsl?ppen drastiskt om vi ska klara klimatm?len. Det h?r ?r Sven Hunhammars inledande presentation vid seminariet "Vem st?ller bilen" i Almedalen 2012.
H?llbar och geografiskt j?mst?lld transportf?rs?rjning ?r inget de politiska partierna n?mner p? sina hemsidor. Samh?llsekonomiska ber?kningar och v?l underbyggda bed?mningar ?r en annan bristvara. Funktionsm?l saknas helt liksom h?nsynsm?l annat ?n traditionella klyschor om klimat och trafiks?kerhet.
Transportsystemet ?r inte geografiskt j?mst?llt, vilket inneb?r att transportbehoven inte tillgodoses likv?rdigt ?ver landet. Med likv?rdighet menas bara likv?rdigt mellan m?n och kvinnor d?r de befinner sig.
Transportkostnaderna ?r h?gre i norra och mellersta Sverige f?r lika l?ng str?cka och samma trafikm?ngd som i s?dra Sverige. Dessutom ?r str?ckorna l?ngre mellan centralorter, t?torter och landsbygd i norra och mellersta Sverige.
S?kerhet, milj? och h?lsa p?verkas ocks? mer i norra och mellersta Sverige p? grund av ett oj?mnare v?gn?t. Speciellt under vinterhalv?ret.
Inget politiskt parti v?rderar de h?lsoeffekter som vibrationsskador ger upphov till. Vibrationsskador beroende av v?goj?mnheter, naturliga eller tillverkade (s.k. farthindergupp).
Mer populistiska uttalanden om satsning p? j?rnv?gen ?r det d?remot gott om. Utan trov?rdiga alternativ f?resl?r exempelvis milj?partiet att bilismen skall minskas genom ?kande kostnader. Flera partier f?resl?r att det skall bli billigare att ?ka kollektivt speciellt med t?g.
Det finns ?ven n?gra partier som inser att bilismens r?rlighet ?r oslagbar n?r det g?ller transporter av varor och att standarden p? v?gn?tet och rimliga hastighetsgr?nser ?r avg?rande f?r att f?retag ska kunna ha kvar verksamhet ?ven p? mindre orter. Det finmaskiga v?gn?tet ?r viktigt f?r en levande landsbygd.
Det finns 214 600 km allm?nt tillg?ngliga v?gar, varav 98 500 km statliga v?gar, 41 600 km kommunala gator och v?gar och 74 500 km enskilda v?gar med statsbidrag j?mf?rt med 16 500 sp?rkilometer j?rnv?g. D?rtill tillkommer 200 000 km enskilda v?gar och skogsbilv?gar utan statsbidrag.
Enligt Transportplan 2014-2025 kommer staten att varje ?r satsa 130 000 kr/km v?g p? drift och underh?ll av de statliga v?garna. P? enskilda v?gar med statsbidrag kommer staten att satsa 15 000 kr/km p? drift och underh?ll. P? drift och underh?ll av j?rnv?garna kommer staten ?rligen att satsa 5 200 000 kr/sp?rkilometer. P? j?rnv?garna kommer staten allts? att satsa 65 g?nger mer per kilometer p? drift och underh?ll ?n p? de allm?nt tillg?ngliga v?garna och flera partier anser att staten skall satsa ?nnu mer ?n s? p? j?rnv?garna relativt p? vanliga v?gar.
I PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMR?DE 22 l?mnade Regeringen  ̄F?rslag till statens budget f?r 2015 ̄ till Riksdagen den 23 oktober 2014. I Regeringens redovisning av utgiftsutvecklingen inom utgiftsomr?de 22 Kommunikationer redovisades utfallet f?r 2013, budget 2014, prognos 2014, budgetf?rslag f?r 2015 och ber?kningar f?r 2016, 2017 och 2018.
Eftersom de stora satsningarna p? vidmakth?llande av transportinfrastrukturen under mandatperioden 2010-2014 ?gde rum 2010-2013 blir j?mf?relsen med mandatperioden 2015-2018 direkt missvisande.
Ekonomistyrningsverket redovisar samtliga Regeringens ?ndringsbeslut av budget 2010 C 2014 d?rf?r j?mf?r jag det senaste ?ndringsbeslutet av budget 2010-2014 och Regeringsbeslutet f?r budget?ret 2015 den 22 dec 2014. Regeringsbeslutet baseras p? beslutet i Riksdagen den 3 december 2014.
Vid en j?mf?relse av hela mandatperioden 2010 C 2014 med Regeringsbeslutet f?r budget?ret 2015 konstateras att de st?rsta satsningarna p? vidmakth?llande gjordes mellan 2010 C 2013 n?r satsningarna ?kade med 152 %. D?refter har satsningarna legat stilla f?r att 2015 minska med 3 %.
De st?rsta satsningarna p? b?righet (framkomlighet) och tj?ls?kring gjordes mellan 2010 C 2014 d? satsningarna ?kade med 194 %. F?r 2015 halveras satsningarna vilket ger s?mre framkomlighet och ?kande antal olyckor, speciellt p? det l?gtrafikerade v?gn?tet.
Satsning p? transportinfrastrukturen har ?kat med 134 % fr?n 2010 till 2015. P? v?gsidan minskar satsningarna och p? j?rnv?gssidan ?kar satsningarna.
Satsning p? effektivisering, trimning av transportsystem, milj? och kollektivtrafik har ?kat med 535 % fr?n 2010 till 2015.
De st?rsta ?kningarna av bidragen till enskilda v?gar gjordes mellan 2010 C 2011 n?r bidragen ?kade med 397 %. Mellan 2011 C 2014 ?kade bidragen med 103 %.
Runbasekonceptet bygger p? att skjuvh?llfasthetskrafterna mobiliseras vid ?kande last. Ett koncept som inte bara g?ller det bundna b?rlagret Runbase utan ?ven obundna konstruktioner. Ett obundet krossat berglager med en tjocklek som betryggande understiger 2 ggr den maximala stenstorleken har en mycket b?ttre f?rm?ga att mobilisera skjuvh?llfasthet vid belastning ?n ett lager d?r lagertjockleken ?verstiger den maximala stenstorleken 2 ggr eller mer.
F?rs?k i Syd-Afrika [1] med gruvtruckar med max axellast 429 kN, bruttovikt 170-300 ton och max lufttyck 640 kPa visade p? en optimal konstruktion utan plastiska deformationer best?ende av 50 cm berg med max stenstorlek 300 mm p? en undergrund med E=85 MPa och som slitlager 20 cm grusb?rlager. Konstruktionen med krossat berg n?ra v?gytan kunde mobilisera tillr?ckliga skjuvh?llfasthetskrafter ?ven vid den extrema belastning som konstruktionen utsattes f?r.
Forskning vid KTH i Sverige [2] samt vid Sintef i Trondheim [3] visar hur viktigt det ?r att de obundna lagren kan mobilisera skjuvh?llfasthetskrafter n?r sp?nningen ?kar.
2. Lekarp, F. (1999)  ̄Resilient and permanent deformation behavior of unbound aggregates under repeated loading ̄, PhD Thesis, Royal Institute of Technology, Stockholm.
3. Hoff, I. (1999)  ̄Material properties of unbound aggregates for pavement structures ̄, PhD Thesis, The Norwegian University of Science and Technology, Trondheim.
Runbasekonceptet bygger p? att skjuvh?llfasthetskrafterna mobiliseras vid ?kande last. Ett koncept som inte bara g?ller det bundna b?rlagret Runbase utan ?ven obundna konstruktioner. Ett obundet krossat berglager med en tjocklek som betryggande understiger 2 ggr den maximala stenstorleken har en mycket b?ttre f?rm?ga att mobilisera skjuvh?llfasthet vid belastning ?n ett lager d?r lagertjockleken ?verstiger den maximala stenstorleken 2 ggr eller mer.
More Related Content
Similar to Med bilen kan vi sl? flera flugor i samma sm?ll (20)
H?llbar och geografiskt j?mst?lld transportf?rs?rjning ?r inget de politiska partierna n?mner p? sina hemsidor. Samh?llsekonomiska ber?kningar och v?l underbyggda bed?mningar ?r en annan bristvara. Funktionsm?l saknas helt liksom h?nsynsm?l annat ?n traditionella klyschor om klimat och trafiks?kerhet.
Transportsystemet ?r inte geografiskt j?mst?llt, vilket inneb?r att transportbehoven inte tillgodoses likv?rdigt ?ver landet. Med likv?rdighet menas bara likv?rdigt mellan m?n och kvinnor d?r de befinner sig.
Transportkostnaderna ?r h?gre i norra och mellersta Sverige f?r lika l?ng str?cka och samma trafikm?ngd som i s?dra Sverige. Dessutom ?r str?ckorna l?ngre mellan centralorter, t?torter och landsbygd i norra och mellersta Sverige.
S?kerhet, milj? och h?lsa p?verkas ocks? mer i norra och mellersta Sverige p? grund av ett oj?mnare v?gn?t. Speciellt under vinterhalv?ret.
Inget politiskt parti v?rderar de h?lsoeffekter som vibrationsskador ger upphov till. Vibrationsskador beroende av v?goj?mnheter, naturliga eller tillverkade (s.k. farthindergupp).
Mer populistiska uttalanden om satsning p? j?rnv?gen ?r det d?remot gott om. Utan trov?rdiga alternativ f?resl?r exempelvis milj?partiet att bilismen skall minskas genom ?kande kostnader. Flera partier f?resl?r att det skall bli billigare att ?ka kollektivt speciellt med t?g.
Det finns ?ven n?gra partier som inser att bilismens r?rlighet ?r oslagbar n?r det g?ller transporter av varor och att standarden p? v?gn?tet och rimliga hastighetsgr?nser ?r avg?rande f?r att f?retag ska kunna ha kvar verksamhet ?ven p? mindre orter. Det finmaskiga v?gn?tet ?r viktigt f?r en levande landsbygd.
Det finns 214 600 km allm?nt tillg?ngliga v?gar, varav 98 500 km statliga v?gar, 41 600 km kommunala gator och v?gar och 74 500 km enskilda v?gar med statsbidrag j?mf?rt med 16 500 sp?rkilometer j?rnv?g. D?rtill tillkommer 200 000 km enskilda v?gar och skogsbilv?gar utan statsbidrag.
Enligt Transportplan 2014-2025 kommer staten att varje ?r satsa 130 000 kr/km v?g p? drift och underh?ll av de statliga v?garna. P? enskilda v?gar med statsbidrag kommer staten att satsa 15 000 kr/km p? drift och underh?ll. P? drift och underh?ll av j?rnv?garna kommer staten ?rligen att satsa 5 200 000 kr/sp?rkilometer. P? j?rnv?garna kommer staten allts? att satsa 65 g?nger mer per kilometer p? drift och underh?ll ?n p? de allm?nt tillg?ngliga v?garna och flera partier anser att staten skall satsa ?nnu mer ?n s? p? j?rnv?garna relativt p? vanliga v?gar.
I PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMR?DE 22 l?mnade Regeringen  ̄F?rslag till statens budget f?r 2015 ̄ till Riksdagen den 23 oktober 2014. I Regeringens redovisning av utgiftsutvecklingen inom utgiftsomr?de 22 Kommunikationer redovisades utfallet f?r 2013, budget 2014, prognos 2014, budgetf?rslag f?r 2015 och ber?kningar f?r 2016, 2017 och 2018.
Eftersom de stora satsningarna p? vidmakth?llande av transportinfrastrukturen under mandatperioden 2010-2014 ?gde rum 2010-2013 blir j?mf?relsen med mandatperioden 2015-2018 direkt missvisande.
Ekonomistyrningsverket redovisar samtliga Regeringens ?ndringsbeslut av budget 2010 C 2014 d?rf?r j?mf?r jag det senaste ?ndringsbeslutet av budget 2010-2014 och Regeringsbeslutet f?r budget?ret 2015 den 22 dec 2014. Regeringsbeslutet baseras p? beslutet i Riksdagen den 3 december 2014.
Vid en j?mf?relse av hela mandatperioden 2010 C 2014 med Regeringsbeslutet f?r budget?ret 2015 konstateras att de st?rsta satsningarna p? vidmakth?llande gjordes mellan 2010 C 2013 n?r satsningarna ?kade med 152 %. D?refter har satsningarna legat stilla f?r att 2015 minska med 3 %.
De st?rsta satsningarna p? b?righet (framkomlighet) och tj?ls?kring gjordes mellan 2010 C 2014 d? satsningarna ?kade med 194 %. F?r 2015 halveras satsningarna vilket ger s?mre framkomlighet och ?kande antal olyckor, speciellt p? det l?gtrafikerade v?gn?tet.
Satsning p? transportinfrastrukturen har ?kat med 134 % fr?n 2010 till 2015. P? v?gsidan minskar satsningarna och p? j?rnv?gssidan ?kar satsningarna.
Satsning p? effektivisering, trimning av transportsystem, milj? och kollektivtrafik har ?kat med 535 % fr?n 2010 till 2015.
De st?rsta ?kningarna av bidragen till enskilda v?gar gjordes mellan 2010 C 2011 n?r bidragen ?kade med 397 %. Mellan 2011 C 2014 ?kade bidragen med 103 %.
Runbasekonceptet bygger p? att skjuvh?llfasthetskrafterna mobiliseras vid ?kande last. Ett koncept som inte bara g?ller det bundna b?rlagret Runbase utan ?ven obundna konstruktioner. Ett obundet krossat berglager med en tjocklek som betryggande understiger 2 ggr den maximala stenstorleken har en mycket b?ttre f?rm?ga att mobilisera skjuvh?llfasthet vid belastning ?n ett lager d?r lagertjockleken ?verstiger den maximala stenstorleken 2 ggr eller mer.
F?rs?k i Syd-Afrika [1] med gruvtruckar med max axellast 429 kN, bruttovikt 170-300 ton och max lufttyck 640 kPa visade p? en optimal konstruktion utan plastiska deformationer best?ende av 50 cm berg med max stenstorlek 300 mm p? en undergrund med E=85 MPa och som slitlager 20 cm grusb?rlager. Konstruktionen med krossat berg n?ra v?gytan kunde mobilisera tillr?ckliga skjuvh?llfasthetskrafter ?ven vid den extrema belastning som konstruktionen utsattes f?r.
Forskning vid KTH i Sverige [2] samt vid Sintef i Trondheim [3] visar hur viktigt det ?r att de obundna lagren kan mobilisera skjuvh?llfasthetskrafter n?r sp?nningen ?kar.
2. Lekarp, F. (1999)  ̄Resilient and permanent deformation behavior of unbound aggregates under repeated loading ̄, PhD Thesis, Royal Institute of Technology, Stockholm.
3. Hoff, I. (1999)  ̄Material properties of unbound aggregates for pavement structures ̄, PhD Thesis, The Norwegian University of Science and Technology, Trondheim.
Runbasekonceptet bygger p? att skjuvh?llfasthetskrafterna mobiliseras vid ?kande last. Ett koncept som inte bara g?ller det bundna b?rlagret Runbase utan ?ven obundna konstruktioner. Ett obundet krossat berglager med en tjocklek som betryggande understiger 2 ggr den maximala stenstorleken har en mycket b?ttre f?rm?ga att mobilisera skjuvh?llfasthet vid belastning ?n ett lager d?r lagertjockleken ?verstiger den maximala stenstorleken 2 ggr eller mer.
Den svenska normalv?gen. 1 promille av det statligt belagda v?gn?tet och 1 promille av trafikarbetet. V?gskador och underh?llsstrategier. Trafikanters betalningsvilja, oj?mnhetsrelaterade trafikantkostnader, hastigheter och oj?mnhetsrelaterade hastigheter, tidskostnader beroende av v?goj?mnheter etc
J?mnare v?gar ?r viktiga f?r landets och landsbygdens utveckling. V?g W850 Falun - Sv?rdsj? ?r en typisk svensk landsbygdsv?g. Viktig f?r m?nniskor och f?retag.
Den typiska svenska medelv?gen ur trafikantsynpunkt.Rune Fredriksson
?
V?gen Falun - Sv?rdsj? ?r en typisk svensk medelv?g d?r det dagligen rullar omkring 3000 bilar. En trafikled som g?r att m?nniskor kan ?ka till jobbet eller skolan, handla och bes?ka doktorn, h?lsa p? v?nner eller g? p? bio.
Totalt ?r det svenska v?gn?tet 42 000 mil l?ngt. Den h?r v?gstumpen ?r inte ens tre mil.
Men det ?r fullt tillr?ckligt ur statistisk synvinkel. B?de n?r Sv?rdsj?borna ska ?ka till  ̄stan ̄. Och f?r att visa hur klokt det ?r att vi sk?ter v?ra v?gar.
Alla transporter mellan Sv?rdsj? och Falun g?r p? landsv?g. H?r finns det n?mligen ingenting annat att v?lja p?. S? ?r det faktiskt n?stan ?verallt i v?rt land C och trots att vi har b?de j?rnv?gar, flyg och b?tar sker nio av tio persontransporter i Sverige p? v?g. Och ?ver 80 procent av allt gods fraktas med lastbil. D?rf?r ?r det sj?lvklart att vi har v?gar. Och att vi har bra v?gar.
Entreprenadformers p?verkan p? resultatet av v?gf?rst?rkningRune Fredriksson
?
Entreprenadformens roll f?r resultatet
?Traditionell utf?randeentreprenads resultat kommer i huvudsak att bero p? best?llaren.
?Totalentreprenaden utvecklar entrepren?rens arbetss?tt vilket kan ha en positiv effekt p? det f?rdiga resultatet.
?Funktionsentreprenader med krav p? v?gytans egenskaper och konstruktionens b?righet p?verkar utvecklingen av nya produkter, b?ttre kvalitet och smartare utf?rande.
Vilken entreprenadform hade varit b?st f?r underh?ll och rekonstruktion av Sv?rdsj?v?gen?
?P? kort sikt hade en totalentreprenad med resultatkrav varit b?st. S?v?l best?llarens som entrepren?rens och konsultens s?tt att arbeta och samarbeta kan vara ett bra mellansteg i utvecklingen.
?P? l?ngre sikt kommer en funktionsentreprenad att vara b?ttre. Entreprenadformen fokuserar p? utveckling, b?sta effekt av tillg?ngliga medel och l?gsta pris f?r efterfr?gad funktion. Det leder till utveckling och effektivare anv?ndning av tillg?ngliga resurser.
Funktionsentreprenaden kan premiera de effekter som ?r ?nskv?rda. Begr?nsad energif?rbrukning, l?ga transportkostnader, h?g trafiks?kerhet etc.
V?g 850 Falun - Sv?rdsj?, en typisk svensk medelv?gRune Fredriksson
?
V?gen Falun - Sv?rdsj? ?r en typisk svensk medelv?g d?r det dagligen rullar omkring 3000 bilar. En trafikled som g?r att m?nniskor kan ?ka till jobbet eller skolan, handla och bes?ka doktorn, h?lsa p? v?nner eller g? p? bio.
Totalt ?r det svenska v?gn?tet 42 000 mil l?ngt. Den h?r v?gstumpen ?r inte ens tre mil.
Men det ?r fullt tillr?ckligt ur statistisk synvinkel. B?de n?r Sv?rdsj?borna ska ?ka till stan. Och f?r att visa hur klokt det ?r att vi sk?ter v?ra v?gar.
Alla transporter mellan Sv?rdsj? och Falun g?r p? landsv?g. H?r finns det n?mligen ingenting annat att v?lja p?. S? ?r det faktiskt n?stan ?verallt i v?rt land C och trots att vi har b?de j?rnv?gar, flyg och b?tar sker nio av tio persontransporter i Sverige p? v?g. Och ?ver 80 procent av allt gods fraktas med lastbil.
D?rf?r ?r det sj?lvklart att vi har v?gar. Och att vi har bra v?gar.
Det ?r l?tt att missuppfatta 4:e potensregeln och v?gforskare och specialister har ett speciellt ansvar att f?rmedla detta till journalister och ansvariga politiker. F?rutom att regeln bara ?r till?mplig inom ett relativt sn?vt intervall, (personbilar ing?r inte i det), s? tj?nar den inga syften f?r n?gon direkt koppling till exempelvis beskattning.
Ett exempel ?r en artikel i Dagens Industri tisdag 6 december 2005. I artikeln kunde l?sas:  ̄Messing f?r bakl?xa. V?gtrafikskatten skapar intern oenighet. ̄ och vidare  ̄Enligt Karin Svensson Smith (mp) i trafikutskottet sliter en fullastad l?ngtradare lika mycket p? v?gbanan som 75 000 personbilar och d?rf?r kr?ver den tidigare v?nsterpartisten en kilometerskatt. ̄
Anm. Messing var 2005 kommunikationsminister.
Landsbygdsv?garna en f?ruts?ttning f?r att h?lla ihop landetRune Fredriksson
?
Landsbygdsv?garna C en f?ruts?ttning f?r att h?lla ihop landet ?r ett uttryck som h?rs allt oftare, men varf?r ger det s? d?liga avtryck i praktiskt handlande?
Det som g?r att bra landsbygdsv?gar blir viktigare ?r att:
? m?nniskors r?rlighet ?kar.
? avst?ndet till marknaderna ?kar med ?kande urbanisering.
? transportkostnaderna ?kar med 1000-tals mkr/?r om bashastigheten s?nks till 60 km/tim och udda hastighetsgr?nser (50, 70, och 90) avvecklas.
Dessutom leder de j?mna och l?gre skyltade hastighetsgr?nserna (40, 60 och 80) till s?mre v?gstandard och det medf?r ocks? oj?mnare landsbygdsv?gar speciellt i mellersta och norra Sverige.
? v?golyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med j?mnare v?gar.
? milj?n f?r s?v?l trafikanter som n?rboende f?rb?ttras med j?mnare v?gar.
? energif?rbrukningen minskar med j?mnare v?gar.
Landsbygdsv?garna C en f?ruts?ttning f?r att h?lla ihop landet ?r ett uttryck som h?rs allt oftare, men varf?r ger det s? d?liga avtryck i praktiskt handlande?
Det som g?r att bra landsbygdsv?gar blir viktigare ?r att:
? m?nniskors r?rlighet ?kar.
? avst?ndet till marknaderna ?kar med ?kande urbanisering.
? transportkostnaderna ?kar med 1000-tals mkr/?r om bashastigheten s?nks till 60 km/tim och udda hastighetsgr?nser (50, 70, och 90) avvecklas.
Dessutom leder de j?mna och l?gre skyltade hastighetsgr?nserna (40, 60 och 80) till s?mre v?gstandard och det medf?r ocks? oj?mnare landsbygdsv?gar speciellt i mellersta och norra Sverige.
? v?golyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med j?mnare v?gar.
? milj?n f?r s?v?l trafikanter som n?rboende f?rb?ttras med j?mnare v?gar.
? energif?rbrukningen minskar med j?mnare v?gar.
Landsbygdsv?garna C en f?ruts?ttning f?r att h?lla ihop landet ?r ett uttryck som h?rs allt oftare, men varf?r ger det s? d?liga avtryck i praktiskt handlande?
Det som g?r att bra landsbygdsv?gar blir viktigare ?r att:
? m?nniskors r?rlighet ?kar.
? avst?ndet till marknaderna ?kar med ?kande urbanisering.
? transportkostnaderna ?kar med 1000-tals mkr/?r om bashastigheten s?nks till 60 km/tim och udda hastighetsgr?nser (50, 70, och 90) avvecklas.
Dessutom leder de j?mna och l?gre skyltade hastighetsgr?nserna (40, 60 och 80) till s?mre v?gstandard och det medf?r ocks? oj?mnare landsbygdsv?gar speciellt i mellersta och norra Sverige.
? v?golyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med j?mnare v?gar.
? milj?n f?r s?v?l trafikanter som n?rboende f?rb?ttras med j?mnare v?gar.
? energif?rbrukningen minskar med j?mnare v?gar.
Landsbygdsv?garna C en f?ruts?ttning f?r att h?lla ihop landet ?r ett uttryck som h?rs allt oftare, men varf?r ger det s? d?liga avtryck i praktiskt handlande?
Det som g?r att bra landsbygdsv?gar blir viktigare ?r att:
? m?nniskors r?rlighet ?kar.
? avst?ndet till marknaderna ?kar med ?kande urbanisering.
? transportkostnaderna ?kar med 1000-tals mkr/?r om bashastigheten s?nks till 60 km/tim och udda hastighetsgr?nser (50, 70, och 90) avvecklas.
Dessutom leder de j?mna och l?gre skyltade hastighetsgr?nserna (40, 60 och 80) till s?mre v?gstandard och det medf?r ocks? oj?mnare landsbygdsv?gar speciellt i mellersta och norra Sverige.
? v?golyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med j?mnare v?gar.
? milj?n f?r s?v?l trafikanter som n?rboende f?rb?ttras med j?mnare v?gar.
? energif?rbrukningen minskar med j?mnare v?gar.
1. Med bilen kan vi sl? flera flugor i en sm?ll och
fr?mja l?sningen av framtidens behov att f?rflytta
m?nniskor och gods.
Cykel- och
g?ngbana till
h?ger om
k?rbanan.
Rune Fredriksson
2. Drift och underh?ll enl. Transportplan 2014-2025
Miljarder kronor L?ngd km Kr/km och ?r
Statliga v?gar 153 98 500 129 442
Enskilda v?gar med
statsbidrag
13 74 500 14 541
Summa allm?nt
tillg?ngliga v?gar (exkl.
kommunala v?gar och gator)
166 173 000 79 961
Kommunala gator och
v?gar
--------------------------------- 41 600 --------------------------------
Enskilda v?gar utan
statsbidrag
--------------------------------- Ca 200 000 ---------------------------------
Statens j?rnv?gar 86 14 700 (sp?rkilometer) 487 528
?vriga j?rnv?gar ----------------------------------- 1 800 (sp?rkilometer) -------------------------------
Anm. Det framg?r inte enligt Transportplan 2014-2025 hur stor del av kostnaderna f?r statliga v?gar som eventuellt skall redovisas p?
kommunala gator och v?gar eller om kommunala gator och v?gar finansieras helt via kommunalskatten.
3. F?rflyttning av m?nniskor,
(miljarder personkilometer per ?r)
V?gar och gator
totalt.
Statliga
v?gar
Enskilda v?gar
med statsbidrag
J?rnv?g
SIKA Rapport 2002:1 ; bas?r 1997 113
(bil, buss, g?ng, cykel)
7
Trafikverket; Underlagsrapport 2010 110
(personbil, mc)
9
Sammanv?gt enl. rapporter fr?n SCB, SIKA, VTI,
V?gverket, Trafikverket och Trafikanalys 2010.
113,3
(personbil, mc, buss,
g?ende, cykel, moped)
Baserat p? trafikarbete p? statliga v?gar enl.
V?gverket 2002.
67,5
Persontransporter p? Statens j?rnv?gar samt p?
Arlandabanan, Saltsj?banan, Inlandsbanan och
Roslagsbanan enl. Trafikanalys 2010.
11, 2
Ber?knat baserat p? 150 fordon per medeldygn. 4
Anm. Enligt Trafikverkets hemsida ?r trafikarbetet 56 miljarder fordonskilometer p? statliga v?gar och 24 miljarder fordonskilometer p?
kommunala gator och v?gar 2012.
4. F?rflyttning av gods,
(miljarder tonkilometer per ?r)
V?g J?rnv?g
VTI rapport 629-2008 baserat p?
data fr?n 2007
42 21
Trafikanalys 2012 baserat p? data
fr?n 2010.
33,8
(inrikes transporter med tunga
lastbilar inom Sverige, varav 32,7
miljarder tonkilometer med
svenska lastbilar)
23,5
5. Statens satsning p? drift och underh?ll
baserat enbart p? f?rflyttning av m?nniskor
Kronor per personkilometer
Statliga v?gar 0,18
Enskilda v?gar med statsbidrag 0,27
Statliga j?rnv?gar 0,80
Anm. P? en stor del av v?garna och gatorna satsar staten ingenting p? drift och underh?ll trots att
staten belastar trafiken med samma skatter och avgifter oavsett var den g?r.
6. Statens satsning p? drift och underh?ll
baserat enbart p? f?rflyttning av gods
Kronor per tonkilometer
V?g 0,30
J?rnv?g 0,34
Anm. P? en stor del av v?garna och gatorna satsar staten ingenting p? drift och underh?ll trots att
staten belastar trafiken med samma skatter och avgifter oavsett var den g?r.
7. Vad vill moderaterna med transportpolitiken?
Samh?llsekonomiska ber?kningar eller bed?mningar
? Inga ber?kningar eller bed?mningar.
? Alla id└er och f?rslag kommer att pr?vas mot en tydlig och v?l underbyggd problembeskrivning, effekt p? offentliga finanser, syssels?ttning
och f?rdelning samt genomf?rbarhet.
? L?ngsiktiga investeringar i kollektivtrafik, j?rnv?gar och v?gar (se regeringens hemsida 14 juli 2014).
Funktionsm?let
? Infrastruktur ?r livsnerven f?r att m?nniskors vardagsliv och arbetsliv ska fungera samt f?r att n?ringsliv och industri ska kunna verka och
v?xa. Varje trafikslag f?r sig ska kunna fungera v?l, men ?nnu hellre samverka ihop f?r att hela resan eller transporten ska bli optimal. Se
regeringens hemsida under N?ringsdepartementet och Infrastrukturministern.
? Moderaterna vill minska st?rningarna i j?rnv?gssystemet.
? Moderaterna anser att flyget ?r viktigt f?r hela Sverige.
H?nsynsm?let
? Sverige skall vara f?reg?ngsland f?r klimat och h?llbarhet.
? Ett helhetsgrepp kring h?lsofr?gor.
? Vidga h?llbarhetsperspektivet.
Anm?rkning
? B?ttre infrastruktur.
8. Vad vill folkpartiet med transportpolitiken?
Samh?llsekonomiska ber?kningar eller bed?mningar
? Inga ber?kningar eller bed?mningar.
? M?nniskors frihet och v?lst?nd gynnas av goda kommunikationer.
? R?rligheten f?r m?nniskor, id└er, kapital, varor och tj?nster ska underl?ttas, s?v?l i st?der som p? landsbygden. S? skapas nya m?ten, nya
id└er och ?kad dynamik i samh?llet och i ekonomin.
? V?gtrafiken ?r viktig f?r att hela landet ska fungera.
? L?ngsiktiga investeringar i kollektivtrafik, j?rnv?gar och v?gar (se regeringens hemsida 14 juli 2014).
Funktionsm?let
? Vill att landets st?rre st?der f?r en fungerande trafikl?sning utan milsl?nga bilk?er. D?rf?r beh?vs bland annat F?rbifart Stockholm och
?lvf?rbindelsen i G?teborg.
? Vill ha en ny fast f?rbindelse v?g och j?rnv?g mellan Helsingborg och Helsing?r.
? Utbyggd kollektivtrafik ?r viktigt, men det kan inte helt ers?tta bilens r?rlighet. S?rskilt inte n?r det g?ller transporter av varor.
? Vill underl?tta g?ng- och cykeltrafik b?de inom och mellan samh?llen.
? Funktion beskrivs p? regeringens hemsida under N?ringsdepartementet och Infrastrukturministern.
H?nsynsm?let
? Varje transportslag skall successivt b?ra en allt st?rre del av sina milj?kostnader.
? Vi driver p? f?r att stimulera ?verg?ngen till milj?v?nligare fordon med l?gre utsl?pp.
? Vill h?ja s?kerheten p? v?garna. Rattfyllerister ska kunna f? alkol?s installerade i sina bilar.
? Inga specifika uttalanden om h?lsa.
Anm?rkning
? V?gar och trafikleder m?ste dimensioneras efter det verkliga behovet.
? V?g- och j?rnv?gsn?tet tillf?rs de medel som beh?vs f?r att klara underh?ll och reinvesteringar.
? Min anm. Det finns 214 600 km allm?nt tillg?ngliga v?gar och 16 500 sp?rkilometer j?rnv?g. D?rtill tillkommer 200 000 km enskilda v?gar
och skogsbilv?gar utan statsbidrag.
9. Vad vill centerpartiet med transportpolitiken?
Samh?llsekonomiska ber?kningar eller bed?mningar
? Inga ber?kningar eller bed?mningar.
? F?r att hela landet ska leva m?ste du ha m?jlighet att v?lja var du vill bo och jobba. Att kunna ta sig mellan hem och jobb, skola och
fritidsaktiviteter p? ett smidigt, milj?v?nligt s?tt ?r en sj?lvklarhet f?r oss.
? L?ngsiktiga investeringar i kollektivtrafik, j?rnv?gar och v?gar (se regeringens hemsida 14 juli 2014).
Funktionsm?let
? V?gar ?r en viktig faktor f?r att hela Sverige ska leva. Vi m?ste kunna lita p? att v?garna ?r bra och s?kra. D?rf?r har vi i regeringen satsat
stora summor pengar p? att underh?lla och investera i nya v?gar. Alltifr?n sm? enskilda v?gar p? landet till m?tesfria motorv?gar.
? Utveckla kollektivtrafiken f?r att ?ka r?rligheten och skapa m?jligheter att jobba i ett annat l?n ?n d?r man bor.
? G?ra kollektivtrafiken b?ttre med fler och t?tare turer d?r underlaget och efterfr?gan finns.
? Satsa p? j?rnv?gen. Fler j?rnv?gssp?r och t?gf?retag ?r en f?ruts?ttning f?r fler avg?ngar.
? Funktion beskrivs p? regeringens hemsida under N?ringsdepartementet och Infrastrukturministern.
H?nsynsm?let
? Att ?ka t?g ?r ett av de mest milj?v?nliga och s?kra s?tten att transportera sig p? anser centerpartiet. D?rf?r vill centern satsa p? att bygga ut
j?rnv?gen.
? Se ?ven milj?uttalanden under anm?rkningar.
? Inget specifikt s?gs om milj?, s?kerhet eller h?lsa.
Anm?rkning
? Centern vill att Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta senast ?r 2030.
? Centern vill att fler v?ljer t?get och d?rf?r satsar centern p? j?rnv?gssp?r och fler t?gf?retag.
? Centern vill att bilfria cykelv?gar, fler cykelparkeringar och byten till andra f?rdmedel g?r livet enklare f?r cyklister.
? Centern vill inf?ra ett system d?r det ?r h?gre skatt p? bilar som sl?pper ut mer. Min anm. F?retagare och jordbrukare beh?ver st?rre bilar
som sl?pper ut mer. ?kade utsl?pp kostar redan mer eftersom skatt och avgifter redan tas ut p? br?nslef?rbrukningen.
? Centern vill satsa p? forskning och utveckling f?r att utveckla elbilarna.
10. Vad vill kristdemokraterna med transportpolitiken?
Samh?llsekonomiska ber?kningar eller bed?mningar
? Inga ber?kningar eller bed?mningar
? L?ngsiktiga investeringar i kollektivtrafik, j?rnv?gar och v?gar (se regeringens hemsida 14 juli 2014).
Funktionsm?let
? Bra kommunikationer och ett v?lrustat v?gn?t ?r viktigt f?r att Sverige ska kunna utveckla v?lst?ndet, ?ka tillv?xten och syssels?ttningen.
? Standarden p? v?gn?tet ?r avg?rande f?r att f?retag ska kunna ha kvar verksamhet ?ven p? mindre orter. Det finmaskiga v?gn?tet ?r viktigt
f?r en levande landsbygd.
? Kristdemokraterna verkar f?r att en st?rre andel av person- och godstransporter ska g? p? j?rnv?g.
? Funktion beskrivs p? regeringens hemsida under N?ringsdepartementet och Infrastrukturministern.
H?nsynsm?let
? J?rnv?gen ?r enligt Kristdemokraterna ett omtyckt och klimateffektivt transportslag som beh?ver utvecklas mot st?rre kapacitet och
drifts?kerhet.
? Inget specifikt s?gs om milj?, s?kerhet eller h?lsa.
Anm?rkning
? Kristdemokraterna anser att insatserna p? j?rnv?gen m?ste forts?tta att ?ka b?de vad g?ller underh?ll och nyinvesteringar, bland annat i form
av nya banor f?r snabbt?g.
11. Vad vill socialdemokraterna med transportpolitiken?
Samh?llsekonomiska ber?kningar eller bed?mningar
? Inga ber?kningar.
? Bed?mer att investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik vidgar arbetsmarknadsregionerna, st?rker exportindustrins m?jligheter och ger
fler jobb och b?ttre konkurrenskraft.
Funktionsm?let
? Inga uttalanden om s?kerhet eller h?lsa.
H?nsynsm?let
? Trafiks?kerheten skall f?rb?ttras.
? Inga uttalanden om s?kerhet och h?lsa eller specifikt om milj?.
Anm?rkning
? Socialdemokraterna anser att ?ven v?garna beh?ver f?rb?ttras.
12. Vad vill milj?partiet med transportpolitiken?
Samh?llsekonomiska ber?kningar eller bed?mningar
? Inga ber?kningar eller bed?mningar.
Funktionsm?let
? Milj?partiet vill minska bilismen genom att satsa p? t?g, kollektivtrafik och cykel.
? Inget s?gs om funktion.
H?nsynsm?let
? Traditionellt om klimatet.
? Inget s?gs om s?kerhet eller h?lsa.
Anm?rkning
? Milj?partiet anser att t?g skall vara billigare ?n inrikesflyget och mycket av dagens lastbilstransporter ska f?ras ?ver till j?rnv?g och sj?fart.
Min anm. De helt dominerade transporterna med lastbilar ?r kortv?ga transporter (<10 mil). Kortv?ga transporter med bilar baseras p? behovet
av fler och mer frekventa transporter av varor med h?gt varuv?rde. L?ngv?ga transporter (l?ngre ?n 10 mil) med bilar k?nnetecknas av ett
h?gre varuv?rde j?mf?rt med l?ngv?ga transporter med j?rnv?g som k?nnetecknas av tunga varor med l?gre varuv?rde.
13. Vad vill v?nsterpartiet med transportpolitiken?
Samh?llsekonomiska ber?kningar eller bed?mningar
? Inga ber?kningar eller bed?mningar.
Funktionsm?let
? V?nsterpartiet vill ?ka kollektivtrafikens andel av resorna.
? Inget s?gs om funktion.
H?nsynsm?let
? V?nsterpartiet anser att minska utsl?ppen fr?n bilarna inte ?r tillr?ckligt f?r att begr?nsa trafikens klimatp?verkan.
? Inget s?gs om s?kerhet eller h?lsa.
Anm?rkning
? V?nsterpartiet vill ha s?nkta biljettpriser och h?gre anslag till j?rnv?gen.
? V?nsterpartiet vill ha mer j?rnv?g och v?g f?r pengarna genom b?ttre upphandlingar.
14. Vad vill sverigedemokraterna med transportpolitiken?
Samh?llsekonomiska ber?kningar eller bed?mningar
? Inga ber?kningar eller bed?mningar.
Funktionsm?let
? Inget s?gs om funktion.
H?nsynsm?let
? Inget s?gs om milj?, s?kerhet eller h?lsa.
Anm?rkning
? Sverigedemokraterna f?resl?r ut?kade resurser till s?v?l underh?ll som utbyggnad av t?gtrafiken.
? Sverigedemokraterna vill ha ett stopp f?r fortsatta h?jningar av drivmedelsskatterna.
? Sverigedemokraterna vill inte straffbeskatta m?nniskor p? landsbygd som idag inte har n?got annat alternativ till bilen.
? Sverigedemokraterna vill ha ?kade satsningar p? v?g och j?rnv?g.
15. Vad s?ger de politiska partierna p? sina hemsidor?
Parti Samh?llsekonomiska ber?kningar eller
bed?mningar
Funktionsm?let H?nsynsm?let Anm.
Moderaterna Inga ber?kningar eller bed?mningar Vill minska st?rningarna i
j?rnv?gsn?tet.
Vill vara f?reg?ngsland
f?r klimat och h?llbarhet.
B?ttre infrastruktur.
Folkpartiet Inga ber?kningar eller bed?mningar. Fungerande trafikl?sningar i landets
st?rre st?der.
?kad s?kerhet p?
v?garna.
R?tt dimensionering av v?gar
och trafikleder.
Centerpartiet Inga ber?kningar eller bed?mningar. Vill utveckla kollektivtrafiken och
j?rnv?gen.
Fossilfri fordonsflotta
senast 2030.
Centern vill att fler v?ljer t?get.
Kristdemokraterna Inga ber?kningar eller bed?mningar. V?lrustat v?gn?t med bra standard men
fler person- och godstransporter p?
j?rnv?g.
Inget specifikt.
Traditionellt om klimat
och s?kerhet.
B?ttre j?rnv?g och banor f?r
snabbt?g.
Socialdemokraterna Inga ber?kningar. Bed?mer att satsningar
p? infrastruktur ?r bra f?r jobb och
konkurrenskraft.
Inget specifikt. T?gen kommer inte i
tid.
Inget specifikt.
Trafiks?kerheten skall
h?jas.
?ven v?garna beh?ver
f?rb?ttras.
Milj?partiet Inga ber?kningar eller bed?mningar. Inget specifikt. Milj?partiet vill
minska bilismen genom att satsa p? t?g,
kollektivtrafik och cykel.
Inget specifikt.
Traditionellt om klimat.
Billigare med t?g och dyrare
med bil.
V?nsterpartiet Inga ber?kningar eller bed?mningar. Inget specifikt. V?nsterpartiet vill ?ka
kollektivtrafikens andel av resorna.
Inget specifikt.
Traditionellt om klimat.
S?nkta biljettpriser och h?gre
anslag till j?rnv?gen.
Sverigedemokraterna Inga ber?kningar eller bed?mningar. Inget specifikt. Inget specifikt. Stopp f?r fortsatta h?jningar av
drivmedelsskatterna om det
enda alternativet p?
landsbygden ?r bilen.
16. Sammanfattning
Om staten satsade bara 4 g?nger mer p? drift och underh?ll av j?rnv?garna
j?mf?rt med p? v?garna skulle landsbygdens konkurrensvillkor f?rb?ttras och
olycksriskerna och h?lsoproblemen minskas.
Det kan ?stadkommas med f?rb?ttrad drift och underh?ll av
landsbygdsv?garna med 2 miljarder kronor ytterligare per ?r. Det skulle ge
10-falt i ?terb?ring till samh?llet.
Om den politiska viljan finns skulle det inneb?ra satsningar p? landsbygden
ist?llet f?r de neddragningar som kommer att bli f?ljden om flera partiers
omfattande f?reslagna p?lagor p? bilismen genomf?rs. Extra skatter och
avgifter p? gator och v?gar ?ven d?r staten inte satsar en enda krona.