![Bg katolik xi_sma kelas xi kurikulum 2013__[blogerkupang.com]](https://cdn.slidesharecdn.com/ss_thumbnails/bgkatolikxismakelasxikurikulum2013blogerkupang-140825213331-phpapp02-thumbnail.jpg?width=560&fit=bounds)
More Related Content
Viewers also liked (17)
Similar to Sigtunabilder bildspel (6)
More from hembygdsigtuna (11)
Sigtunabilder bildspel
- 1. Knutsgillet i Sigtuna Det finns inga dokument bevarade som ber?ttar om det medeltida Knutsgillet i Sigtuna, men dess sigillstamp i brons finns kvar och tillh?r Statens historiska museum i Stockholm, (bilden). Sigillbilden visar den danske helgonkungen S:t Knut, sk?ggl?s, kr?nt, sittande p? en tron. I h?ger hand h?ller han en liljeformad spira och i v?nster ett kr?nt riks?pple. Stampen ?r Sveriges ?ldsta i sitt slag fr?n omkring ?r 1300. Medeltidsgillena hade speciella helgon som skyddspatroner, bland andra de tre nordiska martyr- och helgonkungarna S:t Olof fr?n Norge, S:t Erik fr?n Sverige och S:t Knut fr?n Danmark. Erik ?r identisk med Erik Jedvardsson, Erik den helige, m?rdad i Uppsala 1160. Olof ?r Olav Haraldsson som f?ll i Stiklastad 1030. Knut erbjuder tre danska helgongestalter med namnet Knud; Knud kung, hans brorson Knud hertig eller Knud Magnusen.
- 2. Medeltida kvarnar Redan de medeltida kvarnarna var s? kallade stolpkvarnar d?r hela kvarnhuset vreds runt mot vinden. P? andra kvarnar vreds bara kvarnhusets ?vre del, s? kallade h?ttkvarnar. Ibland kallas de ¡±holl?ndare¡±. En kvarn av denna typ fanns vid Rolsta utmed Odensalav?gen i M?rstas norra del. Den flyttades dit fr?n R?rstandsomr?det i Stockholm p? 1880-talet, men brann ner i b?rjan av 1960-talet. En annan v?derkvarn som fanns l?nge i drift vid Ista i Odensala. Kvarhuset st?r kvar ?n idag. Fotograf: Ok?nd V?derkvarnar fanns lite h?r och d?r i omgivningarna och fortfarande kan man se rester av kvarnhus och fundament i g?rdsbyarna. S?tuna g?rd byggde sin kvarn s? sent som 1875. Den placerades p? h?jden norr om det nuvarande bostadsomr?det med adress S?tunav?gen. Kvarnen fanns kvar ?tminstone 1925, men revs d?refter. Intill kvarnen byggdes mj?lnarens bostad som fanns kvar ?nnu p? 1980-talet. Husgrund och b?rbuskar fr?n tr?dg?rden kan ses fortfarande bakom barndaghemmet. En av de stora kvarnarna l?g vid M?by g?rd och drevs f?rsta av vattenkraft fr?n M?rsta?n, senare av ?nga och p? slutet av el.
- 3. Runforskare Helmer Gustafsson Detta ?r runforskaren Helmer Gustafsson. Som pension?r arbetar han vid Sigtuna museum med att tolka hundratals runtecken p? s? kallade l?sfynd fr?n utgr?vningarna i "svarta jorden" i Sigtuna. I handen h?ller han ett helt unikt fynd, en runtrissa av tr?. Forskarna funderade l?nge ?ver vad den anv?nts till. Helmer Gustafsson g?r i god f?r att det ?r v?rt hittills ?ldsta k?nda pedagogiska hj?lpmedel. Kort sagt ett l?romedel f?r att undervisa i att skriva och l?sa runtecken fr?n det nordiska runalfabetet med 16 tecken och som anv?nts under 1000-talet p? s? gott som alla runstenar i v?ra trakter. Metoden att undervisa med grupper av tecken st?mmer ganska bra med hur vi sj?lva tusen ?r senare l?rde oss l?sa och stava de f?rsta orden.
- 4. Postdiligensen mellan M?rsta och Sigtuna 1910 Fram till 1918 transporterades posten fr?n j?rnv?gsstationen i M?rsta till postkontoret vid Gr?na gr?nd i Sigtuna med denna postskjuts. Resan tog drygt en timme och resande som ville f?lja med fick betala en krona. Postiljonen p? bilden hette Oscar Jonsson och posth?sten hette G?ta. Fotograf: Ok?nd
- 5. S:t Pers kyrkoruin i b?rjan p? 1900talet Aluddens mj?lkkor p? betesmarker vid S:t Pers kyrkoruin i b?rjan p? 1900-talet. S:t Pers kyrka brukar beskrivas som Upplands f?rsta domkyrka, med namn efter aposteln Petrus. Den byggdes i gr?sten i b?rjan av 1100talet och upph?rde som biskopskyrka 1164 n?r ?rkesbiskops?tet flyttades till Uppsala. Efter reformationen fick kyrkan f?rfalla och stod som ruin redan i mitten av 1600-talet. Fotograf: Ok?nd Nu ing?r den som en k?nd profil i Sigtunas stadsbild. N?r denna bild togs i b?rjan p? 1900talet av ok?nd fotograf betade mj?lkkorna fr?n Aluddens g?rd i skuggan av kyrkans centraltorn.
- 6. Lillg?rden vid L?nggatan ?r 1914 Hit till fr?knarna Nilssons pensionat kom turisterna fr?n Stockholm med b?t. Promenaden upp fr?n b?thamnen ?r bara ett hundratal meter. Kvinnorna p? bilden uppges vara systrarna Maria och Hanna Nilsson som drev pensionat och festmatsal mellan ?ren 1910 och 1914. De flyttade matsalen upp till Klockbacken, men ?terv?nde till L?nggatan 2 1922. Det huset kallades Lindg?rden och finns kvar som privatbostad. Fotograf: Ok?nd
- 7. Aludden, Sigtuna Under medeltiden l?g Sigtunas hospital p? en udde ?ster om nuvarande Aludden i v?stra delen av Sigtuna stad. Broavgifter till Broholmen vid Sjudarbadet och senare avgifter fr?n f?rjan vid Ropsten gav inkomster till hospitalet. Aludden, vars huvudbyggnad ses p? bilden, var ett betydande hemman och ?r i dag privatbostad.
- 8. Sigtuna stadshotell 1909 Sigtuna stadshotell fick inte bygga ut s? som man ?nskat efter protester fr?n Sigtunaborna. S? h?r s?g hotellet ut n?r f?rra seklet var ungt och hotellet var nytt efter invigningen 1909. Observera att den nuvarande strandpromenaden inte fanns med fr?n b?rjan. Fotograf: Ok?nd
- 9. Stora Snurrin Den stora byggnaden d?r Stora Gatan ansluter till F?rjestadsbron i Sigtuna kallas ?n idag f?r Snurrin. Fr?n b?rjan var namnet troligen S?rin efter platsen d?r farleden till Garnsviken ¡±sn?rdes till¡±. Men eftersom byggnaden fungerade som v?gkrog s? fick den med tiden heta Snurrin av Sigtunaborna. I slutet p? 1700-talet hette kr?garen Eric Jansson och n?got senare tog ?nkan Cajsa Persdotter ?ver krogen. Vid den h?r tiden fanns 16 krogar i Sigtuna. Fotograf: Arne Ohlsson P? 1900-talet ?vertogs Snurrin av landskapsm?laren John Kindborg. Under en tid fungerade Snurrin som barndaghem och som Sigtunas f?rsta samrealskola.
- 10. Striden om lindarna Huset till h?ger p? bilden heter ?n idag Scheffels g?rd efter portr?ttm?laren Johan Henrik Scheffel. Idag har Handelsbanken sitt Sigtunakontor h?r. P? 1950-talet fanns i huset en riksbekant bokhandel, ber?md f?r striden om lindarna utanf?r p? Stora torget. Bokhandlaren ans?g att de sex lindarna skadade huset och ville ha bort dem. Ett tr?d h?ggs ned p? prov, men resten av lindarna blev kvar efter en riksbekant strid med Sigtunaborna om tr?dens vara eller inte vara. Senare togs alla lindarna bort. De ?ldsta tr?den kom p? plats 1745. Huset till v?nster kallas Bahrmanska g?rden. D?r finns idag restaurang Farbror Bl?.
- 11. Entrepen?r Carl ?sten Schaumans kakfabrik i M?rsta Carl ?sten Schauman var entrepren?r och aff?rsman med gott hj?rta, men med s?mre sinne f?r tidens realiteter. Mitt under f?rsta v?rldskriget, n?r hungerkravaller rasade i Stockholm och politiken var i kaos, s? byggde och startade han optimistiskt en j?ttelik fabrik f?r att baka sm?kakor i M?rsta. Huset finns kvar p? samma plats vid S?dergatan och ?r delsvis ombyggt till Sigtuna kommuns f?rvaltningsbyggnad.
- 12. Kexfabrikens personalutflykt Efter n?gra ?r f?rst?rdes fabriken av en brand. Personalen st?llde upp f?r att bygga om och renovera. Som tack f?r hj?lpen bj?d Schauman p? b?ttur till det nya Stadshotellet i Sigtuna, d?r bj?d han alla p? lunch. P? gruppbilden med personalen p? lunchen h?ller flera anst?llda stolt upp reklamskyltar f?r sina kex.
- 13. Schaumans familj Carl ?sten Schauman k?pte ocks? Steninge slott d?r han startade omfattande odlingar i v?xthus. H?r st?r han p? trappan med sin familj. B?da f?retagen gick efter n?gra f? ?r i konkurs, Schauman f?rsvann till ?bo d?r han startade en ny kexfabrik.
- 14. Gamla brev Det snart hundra ?r gamla brevet ?r ett stycke lokalhistoria, men f?rmedlar ocks? en pust av tidsandan under vilken m?nniskor levde i v?ra bygder ?r 1913.
- 15. Gamla brev Brevet ?r daterat Skarbacka som var ett av Steninges m?nga sm?torp. Det l?g p? kr?net av den branta backen mot Botele udd n?ra Tegeludden. Steninge var ett storgods med mer ?n hundra anst?llda, d?rav m?nga i torpen runt omkring, men som nu ?r borta. Brevet ber?ttar om Hilda och Lisa som varit i Tallmilan, ett annat av de sm? torpen som l?g bara n?gon kilometer bort, strax intill nuvarande skjutbanan p? v?gen mot Rosersberg. Men observera mammans och pappans omsorger om ett k?rt barn som flyttat till Stockholm och ska f? pengar till sp?rvagnen, ?ven om det var knapert hemma i f?r?ldrahemmet.
- 16. Bautastenen i K?rringbackarna P? en ?kerholme strax s?der om Herresta lada i Odensala st?r en bautasten p? trekvart. Fornforskaren Richard Dybeck ritade av stenen i mitten av 1800-talet och funderade ?ver om mittstenen ska f?rest?lla tr?det i v?rldens mitt, Yggdrasil och treudden av stenar runt omkring dess r?tter. Liknande s? kallade Gudaspikar har funnits p? flera vikingatida g?rdar. Stenen finns i de s? kallade K?rringbackarna. Fotograf: Arne Ohlsson
- 17. Bautastenen i K?rringbackarna Dybecks teckning av bautastenen vid Herresta i mitten p? 1800-talet.
- 18. M?rsta torg som det s?g ut p? 1950talet Bilden tagen mot s?der. Till v?nster l?g tv? bensinstationer och till h?ger rester av bebyggelsen fr?n M?rsta g?rd, det gamla g?stgiveriet. I vita byggnaden till h?ger fanns ett konditori. P? samma plats ligger i dag en grillkiosk. M?rsta torg var l?nge en central plats i M?rsta utmed gamla riksv?gen som gick rakt igenom samh?llet med samma str?ckning som Stockholmsv?gen idag. Foto: Bror Linds arkiv
- 19. Lychnells lanthandel i Odensala F?re det moderna samh?llet M?rsta med butikscentrum och Eurostop, fanns fram till 1950- och 60-talen en rad lanthandlare kvar ute i byarna. En butik l?g vid Fj?llsta g?rd, en annan vid nuvarande Steningevik, en tredje vid Tullen. Bilden visar Lychnells lanthandel i Odensala. Huvudbyggnaden finns kvar p? samma plats intill d?r v?gen mot Berga och Hova en g?ng passerade ?ver j?rnv?gen. Idag g?r v?gen i viadukt under j?rnv?gen. Som granne till Lychnells fanns ytterligare en butik och ett postkontor.
- 20. Fj?llsta handelsbod N?r j?rnv?garna byggdes genom landet i mitten p? 1800-talet var det vanligt att lanthandelsbodar v?xte upp i anslutning till den nya j?rnv?gen. S? var det ocks? i M?rsta. N?r norra stambanan ?ppnades 1866 med j?rnv?gsstation p? samma plats som idag i M?rsta, s? fick M?rsta ocks? sin f?rsta riktiga handelsbo. Den l?g vid Fj?llsta g?rd och initiativtagare var organisten, skoll?raren och lanthandlaren Johan S?derstr?m. G?rden Fj?llsta finns kvar idag men har blivit en storg?rd mellan Husby och Rolsta som h?stg?rd och med bilpl?tslageri. Handelsboden i Fj?llsta fanns kvar fram till 1950-talet n?r det nya M?rsta b?rjade byggas.
- 21. M?rsta som det s?g ut 1965 Bilden tagen fr?n v?stra punkthuset vid S?dergatan i riktning s?derut. M?rsta?n rinner fortfarande ner mot Steningedalen. I fonden ses den nya riksv?gen mot Uppsala och utmed j?rnv?gen skymtar gamla riksv?gen, den s? kallade Pinbacken. P? de sn?t?ckta f?lten i centrum av bilden och till h?ger ligger idag Centrum, Vattenparken och bostadsomr?det V?nortsringen. Foto: Bror Linds arkiv
- 22. M?rsta i mitten p? 1960-talet Motivet ?r nya riksv?gen norrut mot Uppsala. Mitt i bilden ligger i dag Valstarondellen. Till h?ger ses det uppv?xande Tingvallaomr?det och till v?nster skymtar ?nnu den stora ladan efter Valsta g?rd samt de sista g?rdshusen p? Valsta g?rd. Utbyggnaden av M?rsta som en servicestad till den nya internationella storflygplatsen Arlanda hade just b?rjat. Vi hade fortfarande v?nstertrafik. Oml?ggningen till h?gertrafik kom 1967. Foto: Bror Linds arkiv
- 23. Oljelampa Mariakyrkan Till h?ger i entr¨¦n till Mariakyrkan i Sigtuna sitter en m?rklig tingest inmurad. M?nga undrar vad den fyller f?r funktion. Det ?r en oljelampa fr?n tidig medeltid. Den har h?mtats fr?n n?gon av de andra stenkyrkorna i staden och som l?mnades att f?rfalla sedan Gustav Vasa gjort rent hus med katolska kyrka vid reformationen 1527. Lampan ska ligga v?gr?tt, fyllas med olja och en veke som sedan fungerade som en lampa. Den h?r allts? inte till Mariakyrkan fr?n b?rjan och ska anv?ndes p? annat s?tt ?n i entr¨¦portens v?gg. Foto: ?ke Ekdahl