Stadens mellanrum
1 like525 views
An essay about the small open spaces in the city, atrractive for young people. Language: Swedish and a small part, English
![40
Kostof, Spiro. 1991. The City Shaped London: Thames&Hudson
Lindvall, J旦ran& Myrman, Ann-Kristin 2001. Vardagens arkitektur: vem best辰mmer din livd
milj旦? Stockholm: B辰ckstr旦ms F旦rlag
Madanipour, Ali, 2003. Public and Private Spaces of the City New York:Routledge
Muf, Shonfield, Katherine, Dannatt Adrian & Ailey, Rosa, 2000. This Is What We Do: A Muf
Manual London: Ellipsis
NIlsson, Emma, 2010. Arkitekturens kropslighet. Staden som terr辰ng Lunds Universitet
Saint-Exup辿ry, Antoine, 1946. Lille prinsen Stockholm: Rab辿n&Sj旦gren
Till, Jeremy, 2009. Architecture Depends Massachusetts: Institute of Technology
Muf 2004. Open spaces that are not parks (with emphasis on youth) http://www.muf.co.uk/
london-newham [seen 25-03-2014 ]
K辰llf旦rteckning:](https://image.slidesharecdn.com/stadensmellanrum-final-160311170048/85/Stadens-mellanrum-40-320.jpg)
![41
Schumacher, Thomas 1986. Buildings and Streets: Notes on Configurations and Use
Andersen,S. (red.) On Streets, MIT Press, Cambridge Massachusetts
Stoyanova, Marieta, 2013. http://dariknews.bg/view_article.php?article_id=1088188 [seen 25-
03-2014 ]
http://myvelikoturnovo.com/ot_grada/news/ [seen 25-03-2014 ]
Bilder:
Sida 15, 27, 31, 35: http://www.muf.co.uk/london-newham [seen 25-03-2014 ]
Sida 17: http://dariknews.bg/view_article.php?article_id=1088188 [seen 25-03-2014 ]
Sida 37: http://myvelikoturnovo.files.wordpress.com/2013/08/untitled_panorama1small.jpg
Alla bilder 辰r f旦rfattarens om inte annat sagt.](https://image.slidesharecdn.com/stadensmellanrum-final-160311170048/85/Stadens-mellanrum-41-320.jpg)
Stadens mellanrum
- 3. F旦r era tankar, er tid och era 奪sikter, Emma, Johanna, Anna, Sofia, Andr辿 och Fredrik, tack s奪 hj辰rtligt! Stadens mellanrum En ess辰 om stadens publika rum ur en relationell perspektiv BY207B Samtida arkitektur och arkitekturteorier Malm旦 H旦gskolan Galina Lalova, f旦rfattare Emma Nilsson, examinator
- 5. det viktigaste 辰r osynligt f旦r 旦gonen.den syns endast med reven jjhjartat
- 7. 7 Viaggio nel tempo Where the sound and starshine collide Their paths gets crossed and cut is the line. Mixed fragments scatter in space, Musical haze coveres your face. Dark dazzling eyes in a dark blinded rest: Two bullets spread warmth in my chest. Mute voieces, then rythm from outside, Crowd colors and sparks in a slide Turned into motion of dust. Friendly talking of friends from the past, Then stairs, smooth stone, and echo of high heels, Swishing grate trace of some scateboarding weels. Wave of laughter lashed against old wall And returned again with thirst for some more. Trusted codes, a flirt, a game They all remain the same. Above us - trees of wisdom, aside - benches of mind, And sudden wind littered, oh, farewell wrenches of mine! Soundless words of freedom, faith tough: Sheets of paper rustling in the air rough. Skywater dropped on the ink and made all gone. Do you remember or am I standing alone?
- 8. 8
- 9. 9 Det tidsliga, det rumsliga och det m辰nskliga Att 辰lska staden med alla dess sidor - b奪de de positiva och de negativa - inneb辰r att 辰lska m辰nniskors m奪ngfald och att f旦rst奪 och acceptera att f旦r辰ndringar sker hela tiden. F旦r mig, betyder att vara uppv辰xt i staden en f旦rst奪else f旦r dessa f旦r辰ndringar och en positiv tillgivenhet. L辰ngtan efter en 旦verraskning, 辰ventyr eller k辰nsla som jag vill 奪teruppleva ur en annan synvinkel. N奪got som jag f旦rn- immer i framtiden varje g奪ng jag vandrar i staden och s旦ker. Stadsm旦nster star- tar minnesimpulser, olika st辰llen 辰r som pusselbitar av den personliga historien. En plats kopplas till en viss upplevelse genom o辰ndligt antal dimensioner! Tid, minne, k辰nsla, ljud, doft, m旦nster, f辰rg, relation med materialitet, med m辰nni- skor, med naturen. S奪 m奪nga 辰r platsens alla dimensioner! Precis som Till (2009, s.95) menar att arkitektur borde kopplas med tid, 辰r staden f旦r mig ett rum, fylld med den upplevda tiden. F旦r Till 辰r tiden omedelbar, m奪ngfaldig, sammanh辰ngande och maktfull. Den utvecklas linj辰rt, personligt men ocks奪 i ett cirkulerande m旦nster, som 辰r 旦p- pet f旦r slumpm辰ssighet likt vardagen. I varje 旦gonblick 辰r det m奪nga h辰ndelser som sker samtidigt: ett f旦rl辰ngt nu som undviker b奪de ren upprepning av den f旦rflutna och det omedelbara bem旦tandet av framtiden. Detta inneb辰r att ett tidsligt mellanrum 旦ppnas f旦r att koppla ihop det f旦rflutna med framtiden. Som Till f旦rklarar 辰r h辰r och nu inte en fryst stund - p奪 grund av tidens samman-
- 10. 10
- 11. 11 h辰ngande. Han beskriver begreppet som thick time i st辰llet: en del av det f旦r- l辰ngda nuet som driver materialiteten i en kontinuitet och f旦r辰ndring. Thick time 辰r d辰rf旦r ett tidsligt mellanrum som kritiskt samlar det f旦rflutna och samtidigt kastar framtidens skugga i nuet (projicerar framtiden), (Till 2009, s.95f). Som en konsekvens av tidens samtidighet upplever de olika personerna en och samma situation p奪 olika s辰tt. By pulling in individuals and experiences which were not supposed to be in a particular site, a space is magnified, a town is turned inside out (muf architec- ture/art 2000, s.13). Med hj辰lp av konst och experimentering skaffar rummet ny atmosf辰r och bindar ihop de olika individualiteterna med tid och plats. muf architecture/art, en arkitektbyr奪, baserad i London, kallar sina kunder f旦r super- visors (r奪dgivare). Det 辰r avsl旦jande f旦r deras s辰tt att designa en blandning mel- lan arkitektur och konst som lyfter best辰llarna till niv奪n av experter som faktiskt vet mest om de konkreta omst辰ndigheterna, g辰llande projektet. Det 辰r ju de som kommer f旦rst att uppleva arkitekturen, det kommer att bli deras vardag.
- 12. 12
- 13. 13 Under projektet Open spaces that are not parks (with an emphasis on youth) uppt辰ckte muf architecture/art att ungdomarna brukar definiera open spaces (stadens 旦ppna mellanrum) annorlunda 辰n vuxna. Open spaces 辰r en serie av sm奪 projekt (totalt 34) inom Oxford Gardens, Newham. Arkitekterna intervjuade s奪 m奪nga olika grupper av m辰nniskor som m旦jligt f旦r att f奪 med de olika r旦sterna. Det visade sig att vuxna definierar stadens mellanrum som sm奪 gr旦na areor bland bost辰der eller sm奪 rester av landskap platser de inte brukar g奪 p奪. muf architec- ture/art konstaterar vidare i rapporten att gr旦na areor 辰r s奪dana som exkluderar aktiviteter (muf architecture/art 2004, s. A12). Unga m辰nniskor hade dock en annan synpunkt om vad 旦ppet mellanrum 辰r. I deras v辰rld, rik p奪 fantasi och 辰ventyr, kunde mellanrum vara grusg奪ngar, g奪ng- tunnlar, g奪ngbroar, bio entreer, remsor av gatsten framf旦r sm奪 butiker: platser de brukar g奪 till f旦r at h辰nga p奪 och tr辰ffa andra (muf architecture/art 2004, s.A4). M奪nga platser runt i staden kan d奪 bli mer uppskattade p奪 grund av kvaliteter som just ungdomarna uppt辰cker och anv辰nder i en mer social kontext. Under1990-talethadejagochminav辰nneridentifieratettn辰tverkavolikaplatserochgatorsom vianv辰ndetillatttr辰ffasoch辰venatttr辰ffanyam辰nniskor.Tillsammansmeddenyastudenterna somkomtillv奪rstadvarje奪r,brukadevianv辰ndadeplatsernaf旦rattprata,spelagitarrochsjun- ppet mellanrum
- 14. 14
- 15. 15 ga,r旦kaellerg旦raolikagalnasaker,tillexempelattkl辰ttrah旦gtellerm奪lagraffitimedsprejf辰rg. Platsbrukadevibest辰mmaberoendep奪vemviskulleviljatr辰ffa.Tillexempelvillevipratamed studenternap奪denKonstn辰rligaInstitutionen,s奪gickviframf旦rderasbyggnad.Deber辰ttade g辰rnaomvaddel辰seteochoftan奪ddev奪rtl旦sababblandetillallam旦jligafilosofiskateman.Vi l辰rdemycketavvarandraidetv辰nskapligasamtalet.N辰riblandfannsdetingend辰r,sattvi辰nd奪 d辰rp奪b辰nkarnas奪kansken奪gonhittadeossist辰llet. Som muf architecture/art p奪pekar, betyder lyckat plats f旦r ungdomar en lyckat offentlig plats f旦r alla (muf architecture/art 2004, s.A4). Ungdomar har f旦rm奪gan att uppskatta och anv辰nda platser inte bara praktiskt, men ocks奪 relationellt. De 奪ker dit t.ex. f旦r att de bara hoppas att tr辰ffa viss person d辰r, eller f旦r att de tycker att en betongkant passar till att testa sin skateboard p奪. Eller pl旦tsligt f奪r de lust att leka med den fysiska milj旦n. Detta f旦rvandlar platsen till ett meningsfullt st辰lle som drar m辰nniskor till sig. Green Street (se bild) 辰r ett exempel p奪 en plats som fungerar lika bra f旦r ungdomar och andra grupper av befolkningen. En gen- er旦st bred trottoar med m奪nga sittm旦jligheter som ungdomarna gillar. Platsen 辰r ocks奪 uppskattad av deras f旦r辰ldrar, p奪 grund av den informella bevakningen ifr奪n butikerna runt om. Butiks辰garna verkar ha bra inst辰llning gentemot ung- domarna, eftersom platsen k辰nns mer livlig (muf architecture/art 2004, s. B59). Grooseley Playing Fields (muf architecture/art 2004, s.B56) d辰remot verkar inte 辰r lika attraktiv plats. St辰llet best奪r av ett brett f辰lt som bara anv辰nds till att spela fotboll p奪 och anses inte vara en tr辰ffpunkt. Det 辰r ofta f旦r bl旦tt och det g旦r platsen otillg辰nglig och d辰rf旦r inte f旦redraget f旦r andra 奪ldersgrupper eller andra k辰lla: muf architecture/art 2004, s59
- 16. 16 aktiviteter f旦rutom sport. Med andra ord, det 辰r inte mycket som h辰nder, f旦rutom tr辰ning. I sin f旦rstudie f旦resl奪r muf architecture/art en korrekt uppfattning av vad en 旦ppet mellanrum 辰r och att man borde inkludera vidare, t.ex. gator, halv- offentliga entr辿er, och 辰ven genv辰gar. Ungdomarna verkar vara mest attraherade av platser som inte 辰r designade speciellt f旦r dem. Platserna, avsetta f旦r ung- domar 辰r ofta begr辰nsade eftersom d辰r 辰r unga snarare accepterade (till奪tna) 辰n v辰lkomna (muf architecture/art 2004, s. A4). Unga brukar dras till platser ingen annan vill g奪 till men lika mycket tycker de om de tuffa offentliga och halv offentliga st辰llen som samh辰llet har investerat mer resurser i (muf architecture/art 2004, s.A5). Det vekrar som att samh辰llets system av olika regler och normer (och inte minst stadens materialitet) styr var ungdomarna f奪r vara och inte f奪r vara. De f旦rs旦ker i sin tur att f旦rsvara sitt territorium och r辰t- tigheten att vara med p奪 en viss offentlig plats. Enligt muf architecture/art 辰r ung- domar i de flesta fallen i s辰mre position vad g辰ller tillg奪ng till de offentliga platser, trots att de ocks奪 har r辰tt till det. De beh旦ver h辰vda sig f旦r att vara accepterade d辰r, medan vuxnas tillg奪ng 辰r implicit (underf旦rst奪tt), (muf architecture/art 2004, s.A6). Detta kan ha ett samband med vad ungdom betyder i sig. Enligt Nilsson (2010, s. 58) 辰r ungdom snarare en livssituation 辰n f旦r en tidsperiod i m辰nniskornas liv. Denna livssituation k辰nnetecknas av ett tillst奪nd som till奪ter skapandet och ianspr奪kta- gandet av mellanrum i bem辰rkelsen situationer som b辰r p奪 en otydlighet om vilken territoriell ordning som r奪der. Viljan att utforska och utnyttja stadens materialitet kan d辰rf旦r ibland inneb辰r att
- 17. 17 vara i konflikt med en viss betydelse som arkitekturen 辰r avsedd att presentera. Ett exempel 辰r vad Kostof (1991, s. 279) beskriver som stadsbild: The urban silluette, what the Germans called city portrait or stadtbild, was the result of cumulative process, and its reading was calculated. The landmarks stood out in this picture were symbols of a collective life; they advertised civic priorities, and made palpa- ble the hierachy of public institutions. Vissa platser anv辰nds d奪 f旦r att h旦gakta samh辰llets prestation och 辰r d辰rf旦r en del av stadsbilden. Dessa platser markerar hierarki, territorialitet eller 辰r arkiv. Det betyder att med sitt arkitektoniska uttryck kan s奪dana platser styra och kr辰va ett visst beteende inom sin ram, allts奪 har de en f旦rbest辰m funktion. Deplatsernaiminhemstadsom辰rendelavstadsbilden辰roftaterr辰ngf旦roenighetmellan ungdomarnaochdenlokalamakthavaren(Kommunen).Materialf旦rst旦rning(framf旦ralltgraffiti) somh辰nderd辰rtolkassomrespektl旦shetmotstatenshistoriaochendelavallm辰nhetenanklagar stadensbussigaungar.Poliserbrukarnuh奪llakollp奪ungdomarruntRyttarna,ettmonumentvars omr奪de辰renpopul辰roffentligplats.Justp奪kv辰llarnak辰nnerungdomarnasigintev辰lkomnal辰ngre. Detfickjagvetamedhj辰lpavenk辰tmensenarehittadejagenintressantartikelomungdomarnas reaktion.Graffitiharb旦rjatdykauppruntochp奪monumentet,samtp奪andracentralast辰llen(se bild).Dessutomhaden奪gonkl辰ttratl辰ngstuppp奪denenaryttareochknutitrepruntstatynshals. Borgm辰starenhadev辰ntsigtillungdomarnagenommediernaochsagtatthanv辰lkomnarsamtid konstochhankommerattgem旦jligheterf旦rdessuttryckp奪offentligaplatserp奪s奪s辰ttsomsamti- digtrespekterardethistoriskaochdenestetiskaistaden(Stoyanova2013).F旦rmig辰roklartomgraf- fitiuppst奪riformavprotestmotolikaf旦rbud,ellerf旦rbud辰rresultatavmateriellf旦rst旦rning,menen sak辰ruppenbar:det辰rjustarkitekturensomblirettofferikonflikten,p奪grundavenvissmetaforisk meningsomv辰vasiniarkitekturenochterritorialitetenisambandmeddennamening. Graffiti runt Ryttarna; foto Darik News 2013
- 18. 18
- 19. 19 Arkitekturen 辰r mest utsatt f旦r beroende just p奪 de offentliga platserna p奪 grund av den allm辰nna tillg奪ngen till materialitet och aktiviteterna. Det publika rum- met 辰r offentligt eftersom alla har tillg奪ng till det men de olika myndigheterna (som tar ansvar f旦r underh奪llet) mer eller mindre reglerar intressenterna och tillg奪ngen i det offentliga. Tillg奪ngen yttrar sig d奪 genom den fysiska tillg奪ngen till platsen, tillg奪ng till aktiviteter, information och resurser (Benn & Gaus 1983 i Madanipour 2003, s.111). De dimensionerna f旦r tillg奪ng kontrolleras, dock, av olika statliga myndigheter och d辰rf旦r kan olika typer av tillg奪ng variera. P奪 det viset skapas sociala relationer mellan individerna och deras individuella intresse m旦ter den publika. Eftersom denna reglering styrs med hj辰lp av byr奪kratiska medel s奪 辰r de snarare ett m旦te av sociala relationer 辰n emotionella och men- ingsfulla kontakter (Madanipour 2003, s. 112). Vid exemplet med Ryttarna, en grupp av ungdomar m旦ter sina intressen med de offentliga. Som vi s奪g tidigare, 辰r ungdomarnas intentioner till platserna ganska irrationella, till skillnad med myndigheterna som agerar mer programmerat och rationellt. Ett s奪dant medel f旦r reglering av tillg奪ng till det offentliga kan vara arkitekturen. Genom fasader, grindar, trappor, portar m.m., styrs ju m辰nniskans r旦relse. Detta ger myndigheterna m旦jligheten att anv辰nda arkitektur f旦r att skapa ordning som 辰r l辰ttkontrollerat inom systemet. Starkast i den meningen 辰r det modernistiska Arkitektur och lust
- 20. 20 idealet f旦r det goda som grundas allt f旦r mycket p奪 fysisk form och ordning, samt unifiering. Detta har haft stor p奪verkan i stadens ram under 1900-talet. Inte minst arkitekturen i sig lyfter detta ideal. Str辰vandet till sk旦nhet genom fysisk ordning presenteras som estetik, vilken i sin tur likst辰llas (helt felaktigt) med etik, eller rakt sagt, blir god arkitektur ocks奪 etisk. M奪nga 奪rhundrande har detta varit b辰rande princip, inte bara i arkitektur, men ocks奪 i konst och filosofi. En av de etiska konsekvenserna av detta 辰r att hindra etableringen av de grupperna av samh辰llet, som inte st辰mmer med detta ideal (Till 2009, s. 174). Ett annat resultat av modernismen 辰r en stark framtidsorienterad vision f旦r staden och id辿n att bygga p奪 ny ren grund, vilket avbryter med den f旦rflutna alldeles f旦r skarpt. Man byggde f旦r att skapa b辰ttre v辰rld f旦r den stora massan m辰nniskor... Det expansiva byggandet medverkade till att l辰ka de s奪r som 辰nnu fanns kvar efter kriget (Lindal 2001, s.46). Akitekturens spr奪k blir metaforiskt f旦r att legitimera de rationella filosofiska id辿er. Detta 辰r starkt kritiserad av Till (2009, s.43f) p奪 grund av att han inser en del negativa konsekvenser. Arkitek- turen tycks vara oberoende, som i det vetenskapliga st辰ngda system d辰r man provar teorier. Viljan f旦r ordning undertrycker contingency (tillf辰llighet, slump). Rationaliteten str辰var efter regelbundenhet, upprepande, f旦ruts辰gbarhet och exkluderar tillf辰lligheten ifr奪n det levda livet. Som Till (2009, s. 38) p奪pekar, dock, 辰r v辰rld utan tillf辰llighet dehumaniserat. N辰r Rybczynsky diskuterar nostalgi, observerar han den som ett fenomen (om inte svaghet) i resultat av det moderna livet. r denna l辰ngtan efter tradition bara en egendomlig anakronism, eller 辰r den ett uttryck f旦r ett djupare missn旦je
- 21. 21 med de omgivningar v奪r moderna v辰rld har skapat? Vad 辰r det vi saknar, vad 辰r det vi l辰gger ner s奪 stor anstr辰ngning p奪 att finna i det f旦rflutna? (Rybczynsky 1988, s.27). Kan det d奪 bli s奪 att det 辰r just tillf辰llighet som har blivit tagen ifr奪n det vardagliga livet? Enligt muf architecture/art (2000, s.19) 辰r den fr奪gan b奪de k辰nslig och viktigt: ...including the excluded applies as much to the the unloved, unregarded detri- tus of urban life as it does to the notion of a supervisor client. For them, in urban renewal, as in devorce and mariage, the wholesale excision of the past only leads to uncritical nostalgia for it, the moment it has gone. muf architecture/art menar att stadsutformning borde inkludera ocks奪 det som 辰r det andra oavsett om det uppfattas som fint eller fullt. N辰r saker pl旦tsligt f旦rsvinner, f旦rsvinner ocks奪 en historia, en ber辰ttelse vars fr奪nvaro leder till nostalgi. Den okritiska nostalgin har kraften att minska njutbarheten f旦r h辰r och nu eftersom l辰ngtan p奪 det f旦rflut- na tar 旦ver uppteckningen av m旦jligheterna i nuet. muf architecture/art jobbar i st辰llet med vad som redan finns p奪 plats: m辰nniskor med deras omst辰ndigheter och stadens fysiska v辰rld med dess omst辰ndigheter (muf architecture/art 2000, s.19). Att ers辰tta nostalgi med lust 辰r ett av deras s辰tt f旦r att tillfredsst辰lla och att g旦ra platserna njutbara och levande. S奪dana projekt 辰r t.ex. A Car-Free London (muf architecture/art 2000 s.16), d辰r de identifierar lust som skapas i samband med bil och f旦resl奪r design som provo- cerar denna lust. I Borrowed Pleasures (muf architecture/art 2000, s. 40) kunde
- 22. 22
- 23. 23 lust l奪nas av turisterna till befolkningen genom att specifika areor f旦rb辰ttrades: gatsten t辰ckte areorna som man s奪g ifr奪n den v辰gen turisterna brukar g奪r p奪 (f旦r att lyfta de fattiga lokala m辰nniskor och deras sj辰lvf旦rtroende) i st辰llet f旦r att snygga till bara de st辰llen som turisterna bes旦ker. Our own desires to make work, to make space, overlap with the other (some other) peoples desires for... space to play or fall in love. Desire as a motivation and the pleasure sought are always oscillating back and forth, being exchanged between people in the mak- ing of situations(muf architecture/art 2000, s. 66). Id辿n hur meningsfulla plat- ser skapas kommer utifr奪n den grundl辰ggande f旦rst奪elsen att m辰nniskor har k辰nslor som m奪ste respekteras och lust som driver deras aktiviteter.
- 24. 24
- 25. 25 Vuxna f旦rst奪r inte barn och deras fantastiska t辰nkes辰tt eftersom moderna livet villar s奪 pass mycket p奪 det rationella. F旦r Till (2009) 辰r tillf辰llighet denna bort- gl旦mda v辰rld av det ov辰ntade, relationella, of旦ruts辰gbara samtidighet som 辰r osynlig f旦r 旦gonen och geometriskt om辰tbar. En m旦jlighet, i st辰llet f旦r hot. Den p奪verkar arkitekturen i varje stund, vilket g旦r det om旦jligt att skapa arkitektur med social kontext, baserat bara p奪 rent rationella principer. I sin bok Archi- tecture Depends, utvecklar Till sin id辿 om tillf辰lighet som oregerlig f旦r m辰n- niskans kontroll och lyfter det positiva i begreppets inneb旦rd: det kr辰ver av m辰nniskor att leva samman sina 旦den och formar de som mindre dogmatiska personer (Till, 2009, s.59). Contingent person 辰r driven av situated knowledge (vetande baserat p奪 egen erfarenhet i relationell v辰rld). En s奪dan person walks over the abyss, and is Space som rum och space som plats ...det 辰r bara med hj辰rtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste 辰r osynligt f旦r 旦gonen Antoine de Saint-Exup辿ry
- 26. 26 therefore in need of a good sence of balance, good reflexes, tremendous luck, and the greatest among them: a network of friends who can hold her hand(Hellers 1989 i Till 2009, s.54). D辰remot tenderar de flesta arkitekterna att betrakta, analysera och beskriva ett utrymme v辰ldigt rationellt: med dess geometriska dimensioner, allts奪 att tolka space som rum; och f旦rs旦ker att g旦ra det som de kan b辰st att skapa vackra saker genom ordning (Till 2009, s.174). Hantering av rum enligt en ren rationell metod skapar fysisk, statisk och metrisk utrymme - den s奪 kallade av Till(2009, s.122f) hard space. Begreppet omfattar en- dast de fysiska dimensionerna, uppdelning och kontrolleringen av rum med syfte f旦r ordning. Ett exempel p奪 hard space 辰r platser som 辰r en del av stadsbilden. Anv辰nd- ningen d辰r 辰r f旦rbest辰mt, vilket 辰ven f旦ruts辰tter hur m辰nniskor upplever den fysiska milj旦n. Tills huvudargument 辰r att tiden, inte utrymmet, borde vara ledande vid ska- pandet av arkitektur (Till 2009, s.95). Tiden b辰r i sig det vardagliga och det sociala. En mindre geometriskt kontrollerade alternativ till hard space, som ungdomarna dras till 辰r slack space (Till 2009, s.133). Det 辰r ett mellanrum, 旦ppet f旦r f旦r辰ndrin- gar. Anv辰ndningen erbjuder en ram d辰r livet kan utvecklas i. P奪 en s奪dan plats kan det f旦rv辰ntas att n奪gonting kommer att h辰nda, men den h辰r n奪gonting inte 辰r pro- grammerat (redan best辰mt genom materialiteten). Slack space handlar inte bara om den fysiska milj旦n. Till skillnad med hard space inneb辰r slack space tv奪ngsl旦shet i ordning - b奪de fysiskt och funktionsm辰ssigt. Det 辰r en gemensam ram som lyfter de medborgerliga egenskaper framf旦r de rumsliga. Slack space sl辰pper in tiden och till奪ter m辰nniskor att fatta beslut inom dess ram - space som plats. Platserna 辰r sna-
- 27. 27 rare bakgrund till det som sker inom dem, i st辰llet f旦r att vara blanka centrala objekt. (Till 2009, s.133f) Little Ilford Underpass (se bild n辰sta sida), d辰r muf architecture/art identifi- erade kvaliteterna som fanns redan p奪 plats och som lokalbefolkningen upp- skattade: bra f旦rbindelse mellan grannskapet, andra grannskap och 2 stora v辰gar, samt l辰nk till andra sm奪 platser anv辰nda av ungdomar; j辰rnv辰gen 旦ver g奪ngtunneln; tillr辰ckligt l奪ng avst奪nd f旦r att inte st旦ra granskapet oavsett vilken tid. Platsen var en redan etablerad tr辰ffpunkt. G奪ngtunneln erbjuder stor t辰ckt och tort utrymme med potential f旦r 辰nnu mer sociala aktiviteter. Projektet f旦reslog d奪 sm奪 materiella f旦rb辰ttringar: mark ytor, mer variation av belysning, stolar och andra sittplatser som uttryckte en fokus mot platsen och engagemang, vilket ocks奪 bidrar till mer s辰kerhet. Tv奪 g奪ngar har platsen om- m旦blerats tillf辰lligt f旦r att visa de olika m旦jligheterna f旦r aktiviteter som finns (muf 2004, s. B13-19). G奪ngtunneln agerar som en ram utan att begr辰nsa aktiviteterna. Platsen kan lika bra anv辰ndas som en liten marknad, utst辰llning eller fest.
- 28. 28
- 29. 29 Stadens mellanrum A place to meet friends...do activities or nothing. Shelter from the weather and somewhere save to hang without my ma stressing me (Abiole Bankole) We want them on the estate so you can watch them and keep an eye on them while theyre playing (Vera Cohen) (ur mufs konsultation med inv奪narna) Vad betyder 旦ppet mellanrum i staden utifr奪n ungdomarnas perspektiv? F旦r- modligen inte exakt samma sak som utifr奪n deras f旦r辰ldrars. Som designers i det offentliga har muf architecture/art en tuff uppgift att etablera de ungas 旦nskningar s奪 att de blir accepterade av s奪 m奪nga andra grupper som m旦jligt. De sm奪 platserna i staden, som en slags mellanrum i det offentliga, kan tyckas tillh旦ra alla m辰nniskor som formar antingen samh辰lle eller stat. Med andra ord 辰r offentligt allt utanf旦r kontrollen av en individ eller en mindre grupp, t.ex. familj. Utifr奪n en liberal uppfattning kan det verka att samh辰lle och stat 辰r en och samma sak. Det 辰r inte s奪 egentligen, skriver Madanipour (2003 s.109), eftersom samh辰llet inte 辰r en homogen enhet och det i sin tur betyder decen- traliserat kontroll (territorialitet). En resultat av territoriel kontroll inom det of- fentliga kan d奪 bli olika konflikter mellan mydigheterna och unga m辰nniskor.
- 30. 30 Detta s辰ger att statens beslut styrs av majoriteten och d奪 辰r det m奪nga andra (annorlunda) r旦ster som inte f奪r uttryck i begreppet f旦r offentligt. Mellanrummen som ungdomarna anv辰nder 辰r d辰rf旦r inte l奪sta i det offentliga. Som sagt tidigare, 辰r territorialitet och regler inom de offentliga platser sv奪ra att identifiera eller st辰mmer inte med vad ungdomarna tycker att de platserna borde vara. S奪ledes f旦rs旦ker de etableras 辰ven i det halv-offentliga (t.ex. entr辿er till bio eller musikklubbar), eftersom de platserna underh奪lls, de erbjuer s辰ker- het och uppdateras efter design trender. Dessutom 辰r de borta fr奪n f旦r辰ldrarnas bevakning. Ett problem som muf architecture/art lyfter i deras verk 辰r om un- gdomar verkligen f奪r anv辰nda de platserna p奪 sina vilkor. Till exempel menar arkitektera att det 辰r tveksamt om stor antal (som 40 ungdomar) kan samlas samtidigt och p奪 vilken tid som helst. Det betyder att varken de offentliga eller de half-offentliga platser kan fullst辰ndigt uppfylla vad ungdomarna egentligen beh旦ver, samt kan erbjuda fri tillg奪ng b奪de tidsligt och rumsligt. I sitt projekt Open spaces that are not parks arbetar muf architecture/art med tillg辰nglighet i dess bredaste definition, n辰mligen att 旦ppna mellanrum borde vara inkluderande f旦r alla. Tillg辰nglighet handlar inte bara om fysisk till- g辰nglighet, utan hur, i princip, m辰nniskor upplever anv辰ndningen av stadens platser (muf architecture/art 2004, s. A6). Om halvoffentliga platser 旦ppnades f旦r allm辰nheten, f旦resl奪r de, skulle det vara m旦jligt att l辰gga till merv辰rde till dessa platser och stadens 旦ppna mellanrum kommer att anv辰ndas av mer grupper. If , for example, a stage is build within the grounds and is available for public use after school hours, the stage is both insured by the standard of
- 31. 31 care that is customary within the school grounds (where that standard of care would be less common in public space outdoors) and the school is able to draw on broader, community-based (i.e. non- educational) budgets to fund such a project. Funding need not necessarily be tied to a side(muf architecture/art 2004, s. A6) De halfoffentliga platserna 旦ppnas f旦r det offentliga, som i sin tur hj辰lper tillbaks med underh奪llet. Det som h辰nder i s奪 fall 辰r att man skapar en mju- kare gr辰ns mellan privat och offentligt och terrirorialitet blir inte lika skarp nu l辰ngre, vilket underl辰ttar etablering av ungdomar p奪 de st辰llen. P奪 samma s辰tt uttrycker sig slack space genom den utstr辰ckning bortom de geometriska gr辰n- serna. Att ta vara p奪 det levda livet gav det viktigaste information till f旦r pro- jektet i Newham: vad 旦ppet mellanrum betyder f旦r ungdomarna. Grupper av tjejer och killar hittades p奪 deras favorita platser och genom informella samtall identifierades ov辰ntade sm奪 platser och 旦nskningar those that do not nec- essarily conform to customary expectations/tolerance for what is the proper location/place/behaviour for young people in open space(muf architecture/art, 2004, s. A10) muf architecture/art:s projekt i Newham unders旦ker fr奪gor om ungdomarnas situation f旦r att f旦rb辰ttra det genom sm奪 f旦r辰ndringar som dock har en stor betydelse. Med tanke p奪 att de flesta platserna var en del av framtidsplan var det om旦jligt att skapa permanenta l旦sningar. I st辰llet var m奪let att involvera ungdomarna och de andra inv奪narna att samarbeta och se de tillf辰lliga m旦jli- gheterna i den milj旦n de har f旦r h辰r och nu. muf architecture/art ans奪g detta
- 32. 32
- 33. 33 som serie av pr旦vningar, v辰rda att senare anv辰ndas i omr奪dets utveckling (m u f architecture/art, 2004, s.A4). Denna respekt f旦r det tillf辰lliga inneb辰r att respektera de ett eller tv奪 奪r av ton奪ringens liv som 辰r v辰ldigt viktiga f旦r indivi- dens utveckling. Det 辰r just den tiden som man f奪r bredare sociala erfarenheter utanf旦r familjen och skapar sin identitet. Mina ton奪r kopplar jag starkt med de platserna i min hemstad p奪 grund av de m辰nniskor jag tr辰ffade d辰r och vad vi gjorde tillsammans. Ofta minns jag inte sj辰lva rummet med dess geometriska egenskaper, utan de kvaliteter som till辰t oss att g旦ra v奪ra grejer. Att ta ansvar f旦r det tillf辰lliga 辰r ocks奪 ett uttryck f旦r vad etik inom arkitektyrket egentligen 辰r (m奪ste) vara. Under mina ton奪r hade jag och mina v辰nner identifierat inte bara platserna i v奪r stad. Vi lyckades tr辰ffa varandra lika bra best辰mt som slumpm辰ssigt med hj辰lp av ett system av m奪lpunkter i rymd och tid och f旦rbindelser(gator och str奪k) mellan de som fungerade ganska of旦ruts辰gbart men gav m奪nga m旦jligheter varje g奪ng. Lite som Thomas Schumacher (1986, s. 145) menar, var gatorna f旦r oss en slags 旦ppet mellanrum med the quality of getting there, fast i en bredare mening. Inte bara de rumsliga men ocks奪 de tidsliga mellanrum var avg旦rande f旦r detta n辰tverk. Beroende p奪 olika tider p奪 dygnet tr辰ffade vi olika personer, och brukade f旦rmedla viss inf旦rmation/ upplevelse/ sinnesst辰mning fr奪n en plats till en annan. Upplevelsen och v奪ra aktiviteter i det rumsliga var d辰rf旦r beroende av tid och hur vi agerade i samband med olika personligheter vi tr辰ffade. F旦r oss var gatorna tillsammans med platserna ett slags kom- munikationsn辰tverk.
- 34. 34 G奪str奪ket identifieras som ett m奪ll i st辰llet f旦r passage 辰ven i mufs arbete. . Projektet Coke Path (muf architecture/art 2004A, s.16) f旦resl奪r en f旦rb辰ttring av existerande passage i en mer social sammanhang (se bild). Informella sittplat- ser l辰ngst str奪ket, dr辰nering och galler f旦r att minska fuktighet i marken, fin belysning, v辰xtlihet som skapar rum, avsk辰rmning d辰r det beh旦vs, nya h奪rda landskap vid f旦rbindelserna och tempor辰ra event bidrar till att en g奪ng ska up- plevas som en m旦tesplats. Annat exempel 辰r g奪ngbron vid East Ham. Platsen 辰r intressant f旦r en grupp tjejer f旦r att den 辰r mellan hemma och skolan, dessutom trappor f旦r sittplatser och vederskydd. Platsen var dock m旦rk och d辰rf旦r tyckte visa f旦r辰ldrar att det var f旦rnedrande f旦r tjejer att vara d辰r. Placering av belysning g旦rde platsen mer anv辰ndbar 辰ven kv辰llstid och 辰ven l旦ste morala problem. G奪ngbron var inte en negativ st辰lle att vistas p奪 (m u f architecture/art 2004B, s.21)
- 35. 35
- 36. 36
- 37. 37 Staden som upplevelse Ryttarna (se bild ovan) var f旦r mig och mina v辰nner platsen med de kvaliteterna som slack space beskriver och till奪ter samtidighet av m奪nga h辰ndelser i sin ram. Arean - inte s奪 stor egentligen, men den kan k辰nnas enorm tack vare omgivningen en slags amfiteatralisk terr辰ng med ett monument i centrumet. Monumentet best奪r av fyra ryttare p奪 tjocka sten- stolpar i konfiguration och man kan g奪 eller sitta bland dem och vara en del av konfigura- tionen. Nu f旦rtiden arrangeras konserter d辰r, ibland blir platsen en del av 3D mapping show, men vanligast, drar platsen bes旦kare p奪 grund av sina informella sittm旦jligheter (stenkanter och trappsteg) i kombination med en fin vy. Vi brukade sitta bland statyerna eller p奪 be- tongkanterna runt om och tittade mot gamla staden som liknade ett m旦nster i v奪ra 旦gon. Tak, f旦nster och terrasser utan ordning stog ovanp奪 varandra 奪t andra sidan av floden som delade platsen ifr奪n resten av staden. D辰r hade andra m辰nniskor m旦jligheten att se p奪 oss, men i den skala som gjorde oss lika sm奪 som myror. Den 辰r en s奪dan plats som ungdomarna tycker om 辰ven i dag, eftersom den fungerar samtidigt som scen och som hemligt st辰lle. I detta 旦ppna rum l辰t vi staden att bli b奪de bakgrund och vittne till vara upplevelser.
- 38. 38
- 39. 39 Kathrene Shonfield definierar offentlig plats i samband med en s奪dan upplev- else: We are able to experience those unexpected encounters of momentary wellbeing that confirm for us the exclusive pleasure of being a citizen. Public space is a place of a lived experience of democracy (muf architecture/art 2000, s.28). En riktig utmaning f旦r arkitekten i hans/hennes roll som konsult kan vara just de olika 旦nskan de olika grupper har i samband med demokratisk upplevelse p奪 en och samma plats. Unga m辰nniskor har b奪de tiden och 旦nskan att leta och hitta platser runt om staden d辰r de trivs b辰st. De platserna oftast redan existerar s奪 de beh旦ver inte skapas p奪 nytt. m u f indentifierar de platserna och utvecklar ett strategi utifr奪n vad de platserna betyder f旦r inv奪narna och vad de betyder just f旦r ungdomarna. Det verkar att arkitektens roll h辰r inte 辰r som probleml旦sare eftersom ungdomarna brukar ha sitt s辰tt att hitta l旦sningar sj辰lva: hemliga sm奪 st辰llen, g奪ngbroar, grusg奪ngar eller trappor framf旦r en byg- gnad, sm奪 rum mellan tv奪 byggnader. Arkitekterna kan d奪 se till att identifiera de platserna och att f旦rb辰ttra de utifr奪n de intressenterna som 辰r kopplade till platsen. Genom utveckling av sm奪 旦ppna mellanrum i staden 旦ppnas pl旦tsligt en m旦jlighet att m奪nga andra r旦ster h旦rs.
- 40. 40 Kostof, Spiro. 1991. The City Shaped London: Thames&Hudson Lindvall, J旦ran& Myrman, Ann-Kristin 2001. Vardagens arkitektur: vem best辰mmer din livd milj旦? Stockholm: B辰ckstr旦ms F旦rlag Madanipour, Ali, 2003. Public and Private Spaces of the City New York:Routledge Muf, Shonfield, Katherine, Dannatt Adrian & Ailey, Rosa, 2000. This Is What We Do: A Muf Manual London: Ellipsis NIlsson, Emma, 2010. Arkitekturens kropslighet. Staden som terr辰ng Lunds Universitet Saint-Exup辿ry, Antoine, 1946. Lille prinsen Stockholm: Rab辿n&Sj旦gren Till, Jeremy, 2009. Architecture Depends Massachusetts: Institute of Technology Muf 2004. Open spaces that are not parks (with emphasis on youth) http://www.muf.co.uk/ london-newham [seen 25-03-2014 ] K辰llf旦rteckning:
- 41. 41 Schumacher, Thomas 1986. Buildings and Streets: Notes on Configurations and Use Andersen,S. (red.) On Streets, MIT Press, Cambridge Massachusetts Stoyanova, Marieta, 2013. http://dariknews.bg/view_article.php?article_id=1088188 [seen 25- 03-2014 ] http://myvelikoturnovo.com/ot_grada/news/ [seen 25-03-2014 ] Bilder: Sida 15, 27, 31, 35: http://www.muf.co.uk/london-newham [seen 25-03-2014 ] Sida 17: http://dariknews.bg/view_article.php?article_id=1088188 [seen 25-03-2014 ] Sida 37: http://myvelikoturnovo.files.wordpress.com/2013/08/untitled_panorama1small.jpg Alla bilder 辰r f旦rfattarens om inte annat sagt.