G旦teborgsLiberalen 辰r folkpartiet liberalernas medlemstidning i G旦teborg och ges ut sex g奪nger per 奪r till alla medlemmar.
Folkpartiet.se/GL
goteborgsliberalen.blogspot.com
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis sj辰lvbiografisk betraktelseStaffan Lindstr旦m
油
av Johan L旦nnroth
F旦rord av Anders Nilsson:
D辰r 30 奪r sedan Olof Palme m旦rdades. Tankeverksamheten ger ut en
rapport om hans tid och g辰rning av en kritiker - Johan L旦nnroth.
Palmes efterm辰le 辰r skevt. Han f旦rknippas fr辰mst med det internationella engagemanget (Sydafrika, Vietnam, Tjeckoslovakien) samt diverse aff辰rer. Men det som var socialdemokratins stora g辰rning under hans tid, och som han i h旦g grad var drivande f旦r, sammankopplas s辰llan med honom
- utbyggnaden av den offentliga sektorn, sambeskattningens avskaffande och kvinnors int奪g p奪 arbetsmarknaden, f旦r辰ldraf旦rs辰kringen, f旦rskolereformen och utbyggnaden av utbildningssektorn.
Det 辰r reformer som nu 辰r s奪 fast f旦rankrade i samh辰llet att det skulle vara politisk sj辰lvmord f旦r de partier som d奪 rasade mot detta r旦dgl旦dgade socialistiska vansinne att idag ifr奪gas辰tta det.
Man kan s辰ga att partiet under hans ledarskap drev igenom makarna Myrdals radikala program fr奪n 1930-talet b旦rjan. Att detta inte var ett sj辰lvklart v辰gval f旦r socialdemokratin tre decennier senare framg奪r av det faktum att partiet 奪r 1965 lade fram f旦rslag om v奪rdnadsbidrag, och m奪nga ans奪g att reformarbetet var f辰rdigt med 1950-talets socialf旦rs辰kringar
och ATP.
S奪 h辰r i efterhand framst奪r Palmeperiodens reformv奪g fr奪n slutet av 1960-talet och ett decennium fram奪t som det kanske mest best奪ende resultatet av socialdemokratins l奪nga regeringsinnehav under 1900-talet. Det f旦r辰ndrade Sverige p奪 ett avg旦rande s辰tt. J辰mlikheten och den individuella friheten 旦kade p奪 djupet i samh辰llet p奪 ett s辰tt som inga andra politiska reformer har 奪stadkommit.
Men efterm辰let har nog ocks奪 pr辰glats av att Palme med tiden slets ner av hatet, politiska motg奪ngar och tidsv辰ndan.
I en mening kan man s辰ga att Johan L旦nnroths text p奪 sitt s辰tt 辰r en 辰rer辰ddning av Olof Palme 辰ven om det inte 辰r n奪gon hyllningsskrift och den behandlar de sv奪ra 奪ren i hans g辰rning. Med kritisk realism tecknas gestalten av en id辿buren pragmatiker i en tid som blev allt besv辰rligare att hantera f旦r socialdemokratin. Med sj辰lvupplevd erfarenhet om det problematiska m旦tet mellan socialismens ideal och verkligheten under dessa 奪r g旦r L旦nnroth upp med en idealbild av Palme som i efterkommande strider inom arbetarr旦relsen har odlats p奪 sina h奪ll. Det 辰r bra.
Palme 辰r v辰rd att minnas som han var och inte som dj辰vul i n奪gras 旦gon och helgon i andras.
Ur inledningen
J辰mf旦relser mellan olika l辰nder i Europa l辰r visa att det lokala och kommunala sj辰lvstyret har haft starkast f旦rankring i Sverige och Norge. Historiker har f旦rs旦kt f旦rklara det med att h辰r saknades en stark feodalmakt och detta berodde i sin tur p奪 att b旦nderna kunde dra till skogs och f旦rs旦rja sig d辰r om f旦rtrycket blev f旦r starkt. Den medeltida bonden i Sverige hade st旦rre politisk och social frihet, deltog i st旦rre utstr辰ckning i det politiska livet 辰n i n奪got annat v辰steuropeiskt land. Den starka centralmakten, kronan, vilade
p奪 en allians med denna sj辰lv辰gande bondeklass.
Kanske var det i f旦rsta hand den lokaldemokratiska traditionen som gjorde att vare sig liberalismens eller socialismens revolution辰ra r旦relser n奪gonsin kunde g旦ra sig riktigt g辰llande h辰r. Ocks奪 den l奪nga freden efter
1809 bidrog till detta. Att det ist辰llet f旦r milit辰r upprustning kunde satsas p奪 civil produktion 旦kade v辰lst奪ndet och d辰mpade mots辰ttningarna. Varken statens, adelns eller kapitalisternas maktut旦vning blev riktigt s奪 brutal h辰r som i m奪nga andra l辰nder. Med det system av 辰mbetsverk som under ledning av rikskanslern Axel Oxenstierna skapats under 1600-talet b旦rjade en allt mer oberoende 辰mbetsmannak奪r v辰xa fram. Maktdelningen inom staten var tydligare 辰n p奪 de flesta andra h奪ll, och beslutsfattandet i 辰mbetsverken pr辰glades i h旦g grad av rationalitet och av lojalitet mot staten framf旦r andra
intressen.
El documento presenta las principales propuestas del Partido del Centro para las elecciones de 2010 en Suecia. Las propuestas se centran en tres 叩reas: 1) crear m叩s empleos mediante el apoyo a las empresas nuevas y en crecimiento, 2) renovar el sistema de asistencia social otorgando m叩s libertad de elecci坦n, y 3) establecer la pol鱈tica ambiental m叩s ambiciosa del mundo.
G旦teborgsLiberalen 辰r folkpartiet liberalernas medlemstidning i G旦teborg och ges ut sex g奪nger per 奪r till alla medlemmar.
Folkpartiet.se/GL
goteborgsliberalen.blogspot.com
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis sj辰lvbiografisk betraktelseStaffan Lindstr旦m
油
av Johan L旦nnroth
F旦rord av Anders Nilsson:
D辰r 30 奪r sedan Olof Palme m旦rdades. Tankeverksamheten ger ut en
rapport om hans tid och g辰rning av en kritiker - Johan L旦nnroth.
Palmes efterm辰le 辰r skevt. Han f旦rknippas fr辰mst med det internationella engagemanget (Sydafrika, Vietnam, Tjeckoslovakien) samt diverse aff辰rer. Men det som var socialdemokratins stora g辰rning under hans tid, och som han i h旦g grad var drivande f旦r, sammankopplas s辰llan med honom
- utbyggnaden av den offentliga sektorn, sambeskattningens avskaffande och kvinnors int奪g p奪 arbetsmarknaden, f旦r辰ldraf旦rs辰kringen, f旦rskolereformen och utbyggnaden av utbildningssektorn.
Det 辰r reformer som nu 辰r s奪 fast f旦rankrade i samh辰llet att det skulle vara politisk sj辰lvmord f旦r de partier som d奪 rasade mot detta r旦dgl旦dgade socialistiska vansinne att idag ifr奪gas辰tta det.
Man kan s辰ga att partiet under hans ledarskap drev igenom makarna Myrdals radikala program fr奪n 1930-talet b旦rjan. Att detta inte var ett sj辰lvklart v辰gval f旦r socialdemokratin tre decennier senare framg奪r av det faktum att partiet 奪r 1965 lade fram f旦rslag om v奪rdnadsbidrag, och m奪nga ans奪g att reformarbetet var f辰rdigt med 1950-talets socialf旦rs辰kringar
och ATP.
S奪 h辰r i efterhand framst奪r Palmeperiodens reformv奪g fr奪n slutet av 1960-talet och ett decennium fram奪t som det kanske mest best奪ende resultatet av socialdemokratins l奪nga regeringsinnehav under 1900-talet. Det f旦r辰ndrade Sverige p奪 ett avg旦rande s辰tt. J辰mlikheten och den individuella friheten 旦kade p奪 djupet i samh辰llet p奪 ett s辰tt som inga andra politiska reformer har 奪stadkommit.
Men efterm辰let har nog ocks奪 pr辰glats av att Palme med tiden slets ner av hatet, politiska motg奪ngar och tidsv辰ndan.
I en mening kan man s辰ga att Johan L旦nnroths text p奪 sitt s辰tt 辰r en 辰rer辰ddning av Olof Palme 辰ven om det inte 辰r n奪gon hyllningsskrift och den behandlar de sv奪ra 奪ren i hans g辰rning. Med kritisk realism tecknas gestalten av en id辿buren pragmatiker i en tid som blev allt besv辰rligare att hantera f旦r socialdemokratin. Med sj辰lvupplevd erfarenhet om det problematiska m旦tet mellan socialismens ideal och verkligheten under dessa 奪r g旦r L旦nnroth upp med en idealbild av Palme som i efterkommande strider inom arbetarr旦relsen har odlats p奪 sina h奪ll. Det 辰r bra.
Palme 辰r v辰rd att minnas som han var och inte som dj辰vul i n奪gras 旦gon och helgon i andras.
Ur inledningen
J辰mf旦relser mellan olika l辰nder i Europa l辰r visa att det lokala och kommunala sj辰lvstyret har haft starkast f旦rankring i Sverige och Norge. Historiker har f旦rs旦kt f旦rklara det med att h辰r saknades en stark feodalmakt och detta berodde i sin tur p奪 att b旦nderna kunde dra till skogs och f旦rs旦rja sig d辰r om f旦rtrycket blev f旦r starkt. Den medeltida bonden i Sverige hade st旦rre politisk och social frihet, deltog i st旦rre utstr辰ckning i det politiska livet 辰n i n奪got annat v辰steuropeiskt land. Den starka centralmakten, kronan, vilade
p奪 en allians med denna sj辰lv辰gande bondeklass.
Kanske var det i f旦rsta hand den lokaldemokratiska traditionen som gjorde att vare sig liberalismens eller socialismens revolution辰ra r旦relser n奪gonsin kunde g旦ra sig riktigt g辰llande h辰r. Ocks奪 den l奪nga freden efter
1809 bidrog till detta. Att det ist辰llet f旦r milit辰r upprustning kunde satsas p奪 civil produktion 旦kade v辰lst奪ndet och d辰mpade mots辰ttningarna. Varken statens, adelns eller kapitalisternas maktut旦vning blev riktigt s奪 brutal h辰r som i m奪nga andra l辰nder. Med det system av 辰mbetsverk som under ledning av rikskanslern Axel Oxenstierna skapats under 1600-talet b旦rjade en allt mer oberoende 辰mbetsmannak奪r v辰xa fram. Maktdelningen inom staten var tydligare 辰n p奪 de flesta andra h奪ll, och beslutsfattandet i 辰mbetsverken pr辰glades i h旦g grad av rationalitet och av lojalitet mot staten framf旦r andra
intressen.
El documento presenta las principales propuestas del Partido del Centro para las elecciones de 2010 en Suecia. Las propuestas se centran en tres 叩reas: 1) crear m叩s empleos mediante el apoyo a las empresas nuevas y en crecimiento, 2) renovar el sistema de asistencia social otorgando m叩s libertad de elecci坦n, y 3) establecer la pol鱈tica ambiental m叩s ambiciosa del mundo.
Le parti du centre pr辿sente un programme 辿lectoral pour 2010-2014 ax辿 sur la cr辿ation d'emplois, le renouvellement de la protection sociale et le d辿veloppement durable en Su竪de. Les mesures incluent des d辿ductions fiscales pour les services domicile, des incitations financi竪res pour les v辿hicules 辿cologiques et un accent sur les opportunit辿s de carri竪re pour les femmes et les jeunes. La politique environnementale vise faire de la Su竪de un leader dans le domaine des 辿nergies renouvelables et promouvoir un d辿veloppement durable travers des initiatives vari辿es.
1. Stopp!
Socialf旦rs辰kringsminister N辰ringsminister Finansmarknadsminister F旦rsvarsminister
Carin J辰mtin (S) Ulla Andersson (V) Mikaela Valtersson (Mp) Gunilla Wahl辿n (V)
Vi [f旦resl奪r] att f旦rs辰kringen Ideologin bakom riksbankens Vi f旦resl奪r en h旦jd Medlemskapet i EU
delas i tre lika delar. en s奪 kallade politiska koldioxidskatt som inneb辰r undergr辰ver v奪r milit辰ra
tredjedel som tas ut av "oberoende" strider mot att det blir ett h旦jt bensinpris alliansfrihet och oberoende
mamman, en tredjedel som grundl辰ggande demokratiska med tv奪 kronor. Sedan, om s辰kerhetspolitik.
tas ut av pappan och rest- v辰rderingar. ett par tre 奪r, f旦resl奪r vi Gunilla Wahl辿n ledamot i
erande tredjedel som b奪da Ulla Andersson,V辰nsterpartiets ocks奪 en kilometerskatt och f旦rsvarsutskottet 2008
f旦r辰ldrarna har m旦jlighet att ekonomipolitisk talesperson, p奪 en 鍖ygskatt,
disponera V辰nsterpartiets hemsida 2006 Mikaela Valtersson, Milj旦partiets
Carin J辰mtin p奪 Newsmill ekonomiska talesperson i
oktober 2009 Sveriges Radio 6 oktober 2009.
Jag tycker faktiskt att det 辰r bedr旦vligt att du, Lars Ohly,
inte tycks vilja f旦rst奪 att det inte 辰r n奪gon slump att
V辰nsterpartiet g旦r n辰mligen anspr奪k p奪 att f奪 styra
Sverige, att f奪 ing奪 i regeringen (...) Detta kommer
f旦r r旦d gubbe i
regeringen
kommunism leder till f旦rtryck. (...) N辰r du s辰ger att du aldrig, aldrig n奪gonsin att bli fallet s奪 l辰nge
辰r demokrat och arbetar f旦r demokrati mer 辰n de 鍖esta kommunismen existerar i v辰nsterpartiet (...). Det 鍖nns
men samtidigt 辰r kommunist blir det f旦r mig ett slags n辰mligen ingen kommunism som 辰r f旦renlig med
historief旦rfalskning som f旦rkastar en av 1900-talets demokrati.Vi socialdemokrater vill inte och t辰nker inte
viktigaste och mest dyrk旦pta l辰rdomar som en olycklig samarbeta med n奪gra kommunister i det nya seklet.
tillf辰llighet.
P辰r Nuder (s) i tal i S旦dert辰lje, 1 maj 2000.
Peter Eriksson (mp) till Lars Ohly under en partiledardebatt i
riksdagen 13/10 2004
G奪 ist辰llet fram奪t med ...
2. Statsminister Utrikesminister
r Arbetsmarknadsminister Justitieminister Kulturminister Jordbruksminister
Mona Sahlin (S) Lars Ohly (V) Wanja Lundby-Wedin (S) Thomas Bodstr旦m (S) Siv Holma (V) Tina Ehn (Mp)
Om man 辰r socialdemokrat, Jag har varit kommunist Ekonomiskt ska det inte skilja Det 辰r sv奪rare att kontrollera Den kommersiella reklamens Det 辰r fel med jakt s奪 l辰nge
d奪 tycker man att det 辰r sedan jag gick med i sig s奪 mycket mellan att arbeta l辰kare 辰n advokater och plats m奪ste begr辰nsas. I st辰llet det inte 鍖nns n奪gon naturlig
h辰ftigt att betala skatt. F旦r Kommunistisk ungdom 1978 och [att] inte arbeta. pr辰ster. L辰kare kan till exempel ska det 鍖nnas mer plats f旦r invandring av varg
mig 辰r skatt det 鍖naste och aldrig f旦rknippat det Wanja Lundby-Wedin under ett vara utbildade utomlands. information om kulturella och Tina Ehn kommenterar
uttrycket f旦r vad politik 辰r. med diktatur eller f旦rtryck. seminarium om arbetslinjen vid Thomas Bodstr旦m f旦rklarar sociala arrangemang. rovdjurspropositionen i
Mona Sahlin i Sveriges Television Lars Ohly i Aftonbladet, 27 maj LO:s huvudkontor i Stockholm, 19 varf旦r l辰karmottagningar m奪ste Siv Holma, riksdagsledamot Aftonbladet 2009
den 8 september 1994 2000. april 2007 kunna buggas av polis till skillnad v辰nsterpartiet i motion till
fr奪n advokatkontor i DN 10/2 riksdagen 2009.
2006
Infrastrukturminister Milj旦minister Utbildningsminister
ister Bist奪ndsminister
er Finansminister J辰mst辰lldhetshetsminister
Peter Eriksson (Mp) Maria Wetterstrand (Mp) Rossana Dinamarca (V) Eva Bj旦rklund (V) Thomas stros (S) Nalin Pekgul (S)
Vi f旦resl奪r att 鍖ygtra鍖ken Fri奪ret har varit en succ辿 Alla som har tillgodogjort sig Kuba 辰r en demokrati och Generella skattes辰nkningar Hemmafruidealet backas
mellan G旦teborg och (...)Utan att det ens var kunskaperna i grundskolan ska Amnesty har fel n辰r de kallar 辰r ett sl旦seri med upp av kommersiella krafter
Stockholm l辰ggs ner. reformens huvudsyfte fr奪n ha r辰tt att g奪 p奪 gymnasiet och spioner f旦r samvetsf奪ngar, gemensamma medel som lockar med avancerad
Peter Eriksson i b旦rjan kom fri奪ret att bli den att g奪 det program de vill. Eva BJ旦rklund, ledamot i Thomas stros matlagning, sk旦na hem och
G旦teborgsposten oktober 2007 senaste mandatperiodens Rossana Dinamarca svarar p奪 V辰nsterpartiets partistyrelse, i socialdemokraternas vackra tr辰dg奪rdar som kr辰ver
kanske mest framg奪ngsrika fr奪gan hur urvalet till gymnasiet tidningen Arbetaren 2004 ekonomiske talesman i DN b奪de pengar och kvinnokraft
arbetsmarknadspolitiska ska g奪 till utan betyg i L辰rarnas 1/11 2009 f旦r att f旦rverkligas.
奪tg辰rd tidning 2009 Nalin Pekgul om Anna Anka p奪
Maria Wetterstrand i tal 2006 Newsmill 2009,