2. Innan 1850-talet
Bara m辰n med en stor inkomst och f旦rm旦genhet fick r旦sta.
N奪gra hade fler r旦ster 辰n andra, antalet r旦ster berodde p奪 hur rik du
var.
Ca 20% av alla m辰n i Sverige fick r旦sta.
3. Mitten av 1800-talet
B旦rjade politiska partier i Sverige k辰mpa f旦r r旦str辰tt f旦r alla skulle f奪
r旦sta.
Man skrev ins辰ndare, anordnade allm辰nna m旦ten f旦r att f旦rklara hur fel det
var att inte alla fick r旦sta.
4. Allm辰n r旦str辰tt
1909 inf旦rs r旦str辰tt f旦r fler grupper av m辰nnen, det 辰r nu som arbetarna f奪r
m旦jlighet att r旦sta.
Fortfarande handlar det endast om r旦str辰tt f旦r m辰n.
Inga kvinnor.
5. Kvinnor k辰mpar f旦r sin r辰tt att f奪 r旦sta
1902 grundades Landsf旦reningen f旦r kvinnans politiska r旦str辰tt
(LKPR).
Kvinnorna ordnade m旦ten, skrev ins辰ndare, demonstrerade och
l辰mnade in namninsamlingar.
6. Hvarf旦r skola kvinnorna v辰nta?
Frida St辿enhoff (1865-1945) var f旦rfattare och
samh辰llsdebatt旦r.
Hon tyckte att sj辰lva po辰ngen med allm辰n och
lika r旦str辰tt 辰r att det 辰r en r辰ttighet att l奪ta
folket f奪 best辰mma och kunna p奪verka
samh辰llet.
7. Argumenten emot.
De som inte tyckte att kvinnor skulle ha r旦str辰tt. De hade argument
som
Kvinnorna 辰r inte mogna.
Vill h奪lla kvinnor och kvinnligt fr奪n staten.
Gruppen kvinnor passade inte in i politiken.
Ans奪gs inte l辰mpligt.
8. 1919 lika r旦str辰tt f旦r alla
R旦sterna blir lika mycket v辰rda.
B奪de m辰n och kvinnor f奪r r旦sta.
9. 1921
F旦rsta valet d奪 kvinnor ocks奪 fick r旦sta.
https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32125