際際滷

際際滷Share a Scribd company logo
Vad betyder demokrati 2
Innan 1850-talet
 Bara m辰n med en stor inkomst och f旦rm旦genhet fick r旦sta.
 N奪gra hade fler r旦ster 辰n andra, antalet r旦ster berodde p奪 hur rik du
var.
 Ca 20% av alla m辰n i Sverige fick r旦sta.
Mitten av 1800-talet
 B旦rjade politiska partier i Sverige k辰mpa f旦r r旦str辰tt f旦r alla skulle f奪
r旦sta.
 Man skrev ins辰ndare, anordnade allm辰nna m旦ten f旦r att f旦rklara hur fel det
var att inte alla fick r旦sta.
Allm辰n r旦str辰tt
 1909 inf旦rs r旦str辰tt f旦r fler grupper av m辰nnen, det 辰r nu som arbetarna f奪r
m旦jlighet att r旦sta.
 Fortfarande handlar det endast om r旦str辰tt f旦r m辰n.
 Inga kvinnor.
Kvinnor k辰mpar f旦r sin r辰tt att f奪 r旦sta
 1902 grundades Landsf旦reningen f旦r kvinnans politiska r旦str辰tt
(LKPR).
 Kvinnorna ordnade m旦ten, skrev ins辰ndare, demonstrerade och
l辰mnade in namninsamlingar.
Hvarf旦r skola kvinnorna v辰nta?
 Frida St辿enhoff (1865-1945) var f旦rfattare och
samh辰llsdebatt旦r.
 Hon tyckte att sj辰lva po辰ngen med allm辰n och
lika r旦str辰tt 辰r att det 辰r en r辰ttighet  att l奪ta
folket f奪 best辰mma och kunna p奪verka
samh辰llet.
Argumenten emot.
 De som inte tyckte att kvinnor skulle ha r旦str辰tt. De hade argument
som
 Kvinnorna 辰r inte mogna.
 Vill h奪lla kvinnor och kvinnligt fr奪n staten.
 Gruppen kvinnor passade inte in i politiken.
 Ans奪gs inte l辰mpligt.
1919 lika r旦str辰tt f旦r alla
 R旦sterna blir lika mycket v辰rda.
 B奪de m辰n och kvinnor f奪r r旦sta.
1921
 F旦rsta valet d奪 kvinnor ocks奪 fick r旦sta.
 https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32125

More Related Content

More from Marie S旦dergren (20)

Begrepp om gud eller gudomliga
Begrepp om gud eller gudomligaBegrepp om gud eller gudomliga
Begrepp om gud eller gudomliga
Marie S旦dergren
Vad ar religion
Vad ar religionVad ar religion
Vad ar religion
Marie S旦dergren
Heliga berattelser, myter och riter
Heliga berattelser, myter och riterHeliga berattelser, myter och riter
Heliga berattelser, myter och riter
Marie S旦dergren
Hur funkar betygen
Hur funkar betygenHur funkar betygen
Hur funkar betygen
Marie S旦dergren
Varfor religionskunskap
Varfor religionskunskapVarfor religionskunskap
Varfor religionskunskap
Marie S旦dergren
Varfor religionskunskap
Varfor religionskunskapVarfor religionskunskap
Varfor religionskunskap
Marie S旦dergren
Introduktion till religionskunskap 2
Introduktion till religionskunskap 2Introduktion till religionskunskap 2
Introduktion till religionskunskap 2
Marie S旦dergren
Eu valet
Eu valetEu valet
Eu valet
Marie S旦dergren
Eu varfor finns eu
Eu varfor finns euEu varfor finns eu
Eu varfor finns eu
Marie S旦dergren
Klimatforandringar
KlimatforandringarKlimatforandringar
Klimatforandringar
Marie S旦dergren
Jamstalldhet
JamstalldhetJamstalldhet
Jamstalldhet
Marie S旦dergren
Kvinnor och arbetsmarknaden
Kvinnor och arbetsmarknadenKvinnor och arbetsmarknaden
Kvinnor och arbetsmarknaden
Marie S旦dergren
Arbetslivsorganisationer
ArbetslivsorganisationerArbetslivsorganisationer
Arbetslivsorganisationer
Marie S旦dergren
Fackorganisationerna 2
Fackorganisationerna 2Fackorganisationerna 2
Fackorganisationerna 2
Marie S旦dergren
Fackorganisationerna 1
Fackorganisationerna 1Fackorganisationerna 1
Fackorganisationerna 1
Marie S旦dergren
Arbetslivet 1
Arbetslivet 1Arbetslivet 1
Arbetslivet 1
Marie S旦dergren
Vad 辰r musikhj辰lpen
Vad 辰r musikhj辰lpenVad 辰r musikhj辰lpen
Vad 辰r musikhj辰lpen
Marie S旦dergren
rets tema
rets temarets tema
rets tema
Marie S旦dergren

Vad betyder demokrati 2

  • 2. Innan 1850-talet Bara m辰n med en stor inkomst och f旦rm旦genhet fick r旦sta. N奪gra hade fler r旦ster 辰n andra, antalet r旦ster berodde p奪 hur rik du var. Ca 20% av alla m辰n i Sverige fick r旦sta.
  • 3. Mitten av 1800-talet B旦rjade politiska partier i Sverige k辰mpa f旦r r旦str辰tt f旦r alla skulle f奪 r旦sta. Man skrev ins辰ndare, anordnade allm辰nna m旦ten f旦r att f旦rklara hur fel det var att inte alla fick r旦sta.
  • 4. Allm辰n r旦str辰tt 1909 inf旦rs r旦str辰tt f旦r fler grupper av m辰nnen, det 辰r nu som arbetarna f奪r m旦jlighet att r旦sta. Fortfarande handlar det endast om r旦str辰tt f旦r m辰n. Inga kvinnor.
  • 5. Kvinnor k辰mpar f旦r sin r辰tt att f奪 r旦sta 1902 grundades Landsf旦reningen f旦r kvinnans politiska r旦str辰tt (LKPR). Kvinnorna ordnade m旦ten, skrev ins辰ndare, demonstrerade och l辰mnade in namninsamlingar.
  • 6. Hvarf旦r skola kvinnorna v辰nta? Frida St辿enhoff (1865-1945) var f旦rfattare och samh辰llsdebatt旦r. Hon tyckte att sj辰lva po辰ngen med allm辰n och lika r旦str辰tt 辰r att det 辰r en r辰ttighet att l奪ta folket f奪 best辰mma och kunna p奪verka samh辰llet.
  • 7. Argumenten emot. De som inte tyckte att kvinnor skulle ha r旦str辰tt. De hade argument som Kvinnorna 辰r inte mogna. Vill h奪lla kvinnor och kvinnligt fr奪n staten. Gruppen kvinnor passade inte in i politiken. Ans奪gs inte l辰mpligt.
  • 8. 1919 lika r旦str辰tt f旦r alla R旦sterna blir lika mycket v辰rda. B奪de m辰n och kvinnor f奪r r旦sta.
  • 9. 1921 F旦rsta valet d奪 kvinnor ocks奪 fick r旦sta. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32125