Vattnets kretslopp
- 1. Vatten
- 2. Vad beh旦ver vi f旦r att kunna leva? Luft (O) V辰rme och ljus Vatten N辰ring (H 族 O )
- 3. Regn Sn旦 Hagel Is
- 5. solen Ett moln Vatten avdunstar och bildar moln. vatten marken
- 6. Solen v辰rmer haven och sj旦ar och vatten奪nga bildas. Vattnet avdunstar (辰ndrar form) Vatten奪ngan 辰r en osynlig gas som stiger upp奪t
- 7. Vatten奪ngan kyls ner n辰r den Den kallare kommer h旦gre upp i luften luften g旦r att 奪ngan f旦rvandlas till vattendroppa r som samlas i moln. N辰r dropparna Vattnet rinner blir f旦r tunga tillbaka till havet. faller de ner som regn eller sn旦
- 8. En del av regnvattnet samlas i 奪ar, 辰lvar och sj旦ar och En del av regnvattnet sipprar ner i jorden rinner ner mot havet. Det och samlas upp i underjordiska h奪lrum. kallas ytvatten. Det vattnet kallas grundvatten. Grundvattnet r旦r sig sakta och hamnar s奪 sm奪ningom i sj旦ar och hav.
- 9. Har du koll p奪.... ...att vattnet 辰r mer 辰n 4 miljarder 奪r gammalt. ...att det alltid finns lika mycket vatten p奪 jorden. ...att tv奪 tredjedelar av din kropp 辰r vanligt vatten. 9
- 10. Hur anv辰nder vi vattnet? Transporter Eftersom Sverige har s奪 l奪ng kust s奪 transporteras n辰stan alla varor till och fr奪n Sverige med b奪t. L辰ngs med kusten och i de stora sj旦arna finns m奪nga hamnar. Fiske 10
- 11. S旦tt, salt och blandat s旦tvatten eller f辰rskvatten, 辰r vatten som har s奪 l奪g salthalt att det inte smakar salt. Anv辰nds som dricksvatten. Tv奪 procent av v辰rldens vatten 辰r s旦tvatten och det mesta finns i glaci辰rer och som is vid Nordpolen och Sydpolen. Resten finns i floder och sj旦ar och i marken. saltvatten 辰r vatten som inneh奪ller s奪 mycket salt att det inte kan anv辰ndas som dricksvatten. Saltvatten finns ocks奪 i m奪nga stora sj旦ar, till exempel Kaspiska havet och D旦da havet. Vattnet i D旦da havet 辰r extremt salt. brackvatten eller br辰ckt vatten 辰r vatten som inte 辰r lika salt som vattnet i haven men saltare 辰n s旦tvatten. Detta g旦r att b奪de de djur som trivs i saltvatten och de som lever i s旦tvatten har sv奪rt att klara sig i brackvatten. stersj旦n 辰r ett av jordens st旦rsta omr奪den med brackvatten. 11
- 12. Algblomning algblomning Under sommaren blommar alger p奪 m奪nga st辰llet i stersj旦n. Algblomning 辰r ett tecken p奪 att vattnet m奪r d奪ligt av f旦roreningar. Alger gillar g旦dsel, och bereder d辰rf旦r ut sig i det f旦rorenade vattnet. Algerna kan vara giftiga f旦r m辰nniskor och djur. 12
- 13. stersj旦n stersj旦n har drabbats h奪rt av nedsmutsning. F旦roreningarna kommer fr奪n olika h奪ll. G旦dsel fr奪n 奪krarna f旦ljer med regnvattnet ut i stersj旦n. B奪tar sl辰pper ut olja och vissa industrier dumpar giftigt avfall direkt i havet. V辰xter och djur tar stor skada av det och d辰rf旦r f旦rs旦ker l辰nderna runt stersj旦n samarbeta f旦r att g旦ra havet renare igen. 13
- 14. Vattnet i samh辰llet 3 Reningsverk Tar bort allt skr辰p och 2 vissa 辰mnen som t.ex. H辰r lagras tv辰ttmedel vattnet innan det pumpas 4 vattnet ut till Avlopp hush奪ll och industrier Vattenverk 1 Vattnet pumpas in i vattenverket. Det silas f旦r att f奪 bort sm奪fisk, l旦v och annat. Sedan renas vattnet i olika steg. 14
- 15. r vattenkraft milj旦v辰nligt? Ja och nej. Vattenkraften ger inga farliga utsl辰pp i luft och vatten tar aldrig slut. Men vattenkraften f旦r辰ndrar 辰lvarna p奪 ett s辰tt som kan vara skadligt f旦r de v辰xter och djur som lever d辰r. D辰rf旦r har riksdagen best辰mt att man inte f奪r bygga kraftverk vid vissa av v奪ra 辰lvar. 15
- 16. Har du koll p奪... ...att kemikalier som t.ex. gammal m奪larf辰rg och nagellack ska l辰mnas till milj旦stationen? ....att gamla mediciner ska l辰mnas tillbaka till apoteket? ...att reningsverken i Stockholm rensar bort 32 000 ton skr辰p varje vecka som bord ha sl辰ngts i papperskorgen? 16