More Related Content
Featured (20)
3
- 1. SV Vad har EU gjort? Lika l旦n f旦r likv辰rdigt arbete 辰r en av Europeiska unionens grundl辰ggande principer. Inskriven i Romf旦rdraget 1957 var den f旦rem奪l f旦r ett direktiv 1975 som f旦rbjuder all diskriminering mellan kvinnor och m辰n vad avser alla aspekter p奪 l旦n f旦r samma arbete eller f旦r likv辰rdigt arbete. V辰rderas v奪rt arbete EU forts辰tter att arbeta f旦r att minska grundl旦sa l旦neskillnader p奪 samma s辰tt? mellan kvinnor och m辰n. Det 辰r ett av huvudm奪len i EU:s f辰rdplan f旦r j辰mst辰lldhet 2006-2010. I sitt meddelande 2007, Utj辰mna l旦neskillnaderna mellan kvinnor och m辰n, analyserade kommissionen orsakerna till l旦neskillnaderna mellan Nyckeltal f旦r j辰mst辰lldhet i arbetet k旦nen och identifierade v辰gar f旦r att utj辰mna dem. i f旦rh奪llande till l旦neskillnaderna Kommissionen analyserar hur effektiv gemenskapslagstift- mellan k旦nen ningen 辰r n辰r det g辰ller lika l旦n och kan vid behov l辰gga fram f旦rslag till ny lagstiftning i denna fr奪ga. Kvinnor M辰n Att utj辰mna l旦neskillnaderna kr辰ver insatser fr奪n m奪nga Syssels辰ttningsgrad (%) 58,3 72,5 olika akt旦rer. Ut旦ver Europeiska kommissionens 奪tg辰rder, Andel deltidsarbetande (%) 31,2 7,7 har Europaparlamentet nyligen ocks奪 godk辰nt en rapport Genomsnittlig tid per vecka som 辰gnas 25,5 7,8 som belyser hur viktig denna fr奪ga 辰r. Minska l旦neskillnaderna 奪t hush奪lls- och familjesysslor i timmar ** Och genom 2006 奪rs europeiska j辰mst辰lldhetspakt, mellan k旦nen Genomsnittlig tid per vecka som 辰gnas 奪t f旦rv辰rvsarbete (inklusive pendling) 38,1 45,5 gav EU:s ledare prioritet 奪t kampen mot l旦neskillnaderna Det 辰r meningsfullt f旦r alla mellan k旦nen. i timmar ** Utbildningsniv奪 (minst 80,8 75,5 Att utj辰mna l旦neskillnaderna mellan k旦nen 辰r ocks奪 en gymnasieutbildning) i 奪ldern 20-24 (i %) viktig fr奪ga i den ram旦verenskommelse f旦r j辰mst辰lldhet K旦nsf旦rdelning av personer med 59 41 som de europeiska arbetsmarknadsparterna antog 2005. universitets- eller h旦gskoleutbildning (i %) Andel anst辰llda inom sektorerna 17,4 44,3 Denna kampanj 辰r en del i kommissionens anstr辰ngningar f旦r Tillverkningsindustri, byggindustri, att 旦ka medvetenheten om l旦neskillnaderna mellan k旦nen och transporter och kommunikation om hur de kan utj辰mnas. Andel anst辰llda inom sektorerna 40,5 18,1 Offentlig f旦rvaltning, utbildning, h辰lso- och sjukv奪rd, socialtj辰nst och andra samh辰llstj辰nster Risk f旦r fattigdom i 奪ldern 65 och 21 16 辰ldre (i %) * K辰lla: Eurostat, 2007 utom f旦r *, 2006. ** Europeiska unders旦kningen om arbetsvillkor (EWCS) LIKA LN FR LIKVRDIGT ARBETE Varken Europeiska kommissionen eller n奪gon person som verkar i kommissionens F旦r mer information om l旦neskillnaderna mellan k旦nen: namn kan h奪llas ansvarig f旦r hur informationen i denna folder anv辰nds. Bilder: 息 Europeiska kommissionen/Thierry Maroit http://ec.europa.eu/equalpay
- 2. Pojke eller flicka, Att f奪 barn, kommer det Samma arbete, lika m旦jligheter? att skada min karri辰r? samma pension? Vad 辰r l旦neskillnaderna de i huvudsak utf旦rs av kvinnor. I en stormarknad tj辰nar till Varf旦r har det betydelse? exempel kvinnliga kass旦rskor vanligen mindre 辰n m辰n som mellan k旦nen? arbetar p奪 lagret. Det l旦nar sig att utj辰mna l旦neskillnaderna I genomsnitt tj辰nar kvinnor i EU 17 % * mindre 辰n m辰n. Segregering p奪 arbetsmarknaden: kvinnor och m辰n mellan k旦nen och det skapar ett mer L旦neskillnaderna mellan k旦nen 辰r skillnaden i genomsnittlig tenderar fortfarande att ha olika arbeten. Kvinnor arbetar j辰mlikt samh辰lle. oftare i sektorer d辰r l旦nerna i genomsnitt 辰r l辰gre 辰n i sektorer bruttotiml旦n mellan m辰n och kvinnor i f旦rv辰rvsarbete som domineras av m辰n. Fler 辰n 40 % av kvinnorna arbetar F旦retag som 旦kar j辰mst辰lldheten p奪 sina arbetsplatser skapar i ekonomin som helhet. inom v奪rd och omsorg, skola eller offentlig f旦rvaltning, vilket de b辰sta arbetsplatserna f旦r alla. Genom att betala kvinnor 辰r dubbelt s奪 m奪nga som m辰nnen (se tabell). Endast 29 % och m辰n utifr奪n deras faktiska kompetens och v辰rdera deras Varf旦r tj辰nar kvinnor fortfarande mindre av forskare och ingenj旦rer i EU 辰r kvinnor. Dessutom 辰r kvinnor insatser r辰ttvist kan f旦retagen rekrytera och beh奪lla den b辰sta 辰n m辰n i genomsnitt? i huvudsak anst辰llda som administrativa assistenter, butiks- och skickligaste personalen. Arbetsgivare tj辰nar p奪 att bitr辰den eller som l奪g- eller okvalificerade arbetstagare med anv辰nda kvinnors kompetens och talang effektivare genom L旦neskillnaderna mellan k旦nen 辰r ett komplicerat problem med motsvarande l辰gre l旦neniv奪er. att se till att kvinnor f奪r del av utbildning och karri辰rutveckling. m奪nga orsaker, som ofta 辰r sammankopplade: Traditioner och stereotyper: Valet av utbildningsv辰g och Detta 辰r viktigt f旦r att 旦ka produktiviteten och konkurrenskraften. Direkt diskriminering: ibland tj辰nar kvinnor fortfarande syssels辰ttningsm旦nster kan visserligen avspegla personliga Allt fler unders旦kningar bel辰gger ett samband mellan 旦kad mindre 辰n m辰n n辰r de utf旦r samma arbete. Men eftersom s奪 preferenser, men traditioner och stereotyper kan ocks奪 j辰mst辰lldhet och l旦nsamhet, s辰rskilt i den h旦gsta ledningen. stora framsteg har gjorts p奪 senare 奪r och vi nu har en effektiv spela in. Annan forskning visar p奪 ett samband mellan en j辰mn europeisk och nationell lagstiftning, f旦rklarar denna faktor bara en begr辰nsad del av l旦neskillnaderna mellan k旦nen. Balans mellan arbete och privatliv: l旦neskillnaderna k旦nsf旦rdelning i ledningsgrupper och innovationsf旦rm奪ga. avspeglar ocks奪 strukturella hinder i den enskildes yrkesliv, Kvinnors kompetenser och kvalifikationer 辰r under- vilket forts辰tter att i f旦rsta hand p奪verka kvinnor. Kvinnor har Minskade l旦neskillnader mellan k旦nen kan bidra till att skapa v辰rderade: kvinnor tj辰nar oftare mindre 辰n m辰n n辰r de oftare avbrott i karri辰ren vilket har negativ inverkan p奪 deras ett mer r辰ttvist samh辰lle som pr辰glas av en st旦rre utf旦r likv辰rdigt arbete. Trots att kvinnor utg旦r 59 % av alla yrkesm辰ssiga utveckling. Det betyder ocks奪 karri辰rer som ger sammanh奪llning. nyutexaminerade fr奪n universitet och h旦gskolor, betraktas mindre betalt. kvinnors arbete fortfarande ofta som mindre v辰rt 辰n det Det bidrar till att st辰rka kvinnors st辰llning och 旦kar deras arbete som m辰n utf旦r, om alla andra faktorer 辰r lika. L旦neskillnaderna mellan k旦nen minskar livsinkomsterna ekonomiska oberoende. Det kan 旦ka kvinnors inkomster L旦neskalor f旦r arbeten som kr辰ver likv辰rdiga f辰rdigheter, och pensionerna f旦r kvinnor vilket kan leda till fattigdom senare totalt under yrkeslivet och motverka fattigdom, s辰rskilt n辰r kvalifikationer eller erfarenhet tenderar att vara l辰gre n辰r i livet. kvinnor g奪r i pension. * Denna siffra baseras p奪 en ny k辰lla harmoniserad inom EU (SES). Den synbara 旦kningen, fr奪n 15 % 2006 till 17 % nu, beror endast p奪 byte av metod.