More Related Content
What's hot (20)
Similar to Franska revolutionen (17)
Franska revolutionen
- 1. VAD HANDLAR ARBETET OM? Jag har b旦rjat med att skriva om vad som h辰nde innan revolutionen, och vad som orsakade den. Sedan har jag skrivit om h辰ndelser som utspelar sig under revolutionen f旦r att f奪 perspektiv p奪 den och dess utveckling. Den faktabaserade delen har hj辰lpt mig att f奪 fram egna tankar om revolutionen (min syn p奪 revolutionen). ORSAKER Den st旦rsta orsaken var den d奪liga ekonomin och den franska regeringens s辰tt att sk旦ta den. Frankrikes pengar hade g奪tt bort p奪 bland annat Nordamerikas frihetskrig. D奪 tillverkades stora skepp och vapen rustningar smiddes. Pengarna anv辰ndes ocks奪 till att bygga slottet i Versailles. P奪 1780 - talet var Frankrike ett flertal g奪nger n辰stan bankrutt. Finansministrar l奪nade d奪 stora summor pengar f旦r att klara av Frankrikes d奪liga ekonomi. Regeringen beslutade att h旦ja skatterna f旦r att f奪 in mer pengar. Detta ledde till en stor politisk kris. Mellan 1770 och 1780 f旦rs辰mrades b旦ndernas sk旦rd drastiskt. Det ledde till att matpriserna h旦jdes och l旦nerna minskade. Folket b旦rjade d奪 bli oroliga. Oron spred sig i hela landet. Oron ledde till stora protester. Den Franska regeringen f旦rs旦kte att begr辰nsa adelns makt. Adeln var sj辰lvklart emot det och protesterade. Kungen som d奪 var Ludvig XVI kunde inte st奪 emot adeln, han var helt enkelt f旦r svag. Innan revolutionen var det stora or辰ttvisor mellan de tre st奪nden. Pr辰ster och adel betalade n辰stan ingen skatt alls medan det tredje st奪ndet betalade n辰stan all skatt. Det finns flera olika anledningar och orsaker till Franska revolutionen. Det var v辰ldigt mycket som h辰nde under den h辰r tiden och det b旦rjade med att det tredje st奪ndet ins奪g hur or辰ttvis deras livssituation egentligen var, men ocks奪 att staten h旦ll p奪 att g奪 i konkurs. B旦ndernas missn旦je var stort. Det var de som betalade den st旦rsta skatten till b奪de kyrkan, adeln och staten. De var inte till奪tna att ha vare sig kvarnar, vinpressar eller andra liknande verktyg utan var d奪 tvungna att betala byns adelsman f旦r att f奪 tillg奪ng till dem. Han hade r辰tt att ta in tull av alla som f辰rdades genom byn och var ocks奪 den enda som fick jaga och fiska i byns skogar och sj旦ar. Under dagarna var m奪nga tvingade att jobba p奪 godsen som 辰gdes av de h旦gre st奪nden. Borgarna var ocks奪 mycket missn旦jda. Det spelade ingen roll hur f旦rm旦gen borgare man 辰n var, man kunde inte f奪 n奪gon som helst politisk makt om man inte var adlig. Det var bara de som kunde utn辰mnas till t.ex. domare, biskopar, generaler eller landsh旦vdingar. Borgarna b旦rjade bli allt mer avundsjuka p奪 att de aldrig kunde f奪 n奪gra av alla toppjobben inom kyrkan eller staten. Adelsm辰nnen var faktiskt ocks奪 ganska missn旦jda, trots att de levde v辰ldigt mycket b辰ttre 辰n alla de fattiga b旦nderna. De tyckte det var or辰ttvist att kungen var den enda som fick best辰mma och var env辰ldig. Men d奪 kan man ju undra, hur kommer det sig att b旦nderna och borgarna kom p奪
- 2. detta nu? Det hade ju varit s奪 h辰r en l奪ng period. Fast inte riktigt likadant, eftersom efter att kungen hade blivit av med s奪 mycket pengar (se *missv辰xt och h旦jda skatter*) s奪 var han tvungen att h旦ja skatterna 辰nnu mer f旦r att kunna betala tillbaka skulderna och det var d奪 som det verkligen br旦t ut. DE TRE STNDEN Man kan s辰ga att den franska befolkningen var uppdelade i olika klasser. Det f旦rsta st奪ndet var pr辰sterna. I den tidens samh辰lle hade kyrkan en enorm makt. Pr辰sterna var otroligt h旦gt satta. Det fanns b奪de rika och fattiga pr辰ster, men n辰stan alla gav d奪 och d奪 en summa pengar till regeringen. De fattiga pr辰sterna var redo att g奪 med p奪 f旦r辰ndringar i samh辰llet. Det f旦rsta st奪ndet betalade inga skatter, men som jag skrev s奪 betalde de ibland en summa pengar till regeringen. Pr辰sterna var det minsta av st奪nden, mindre 辰n 1 % av befolkningen var pr辰ster och biskopar. Det andra st奪ndet var adeln. Adeln var ocks奪 h旦gt satta. De hade stora r辰ttigheter p奪 b旦ndernas mark. De fick till exempel jaga p奪 b旦ndernas mark. De var ocks奪 h旦gt satta i arm辿n. Man kan s辰ga att adeln var den tidens 旦verklass. De var oftast rika och ville ha makt. N辰stan alla i adeln ville inte f旦r辰ndra n奪got i samh辰llet. De betalade n辰stan ingen skatt och det tyckte de s辰ker var bra. Det fanns dock ett f奪tal adelsm辰n som ville ha f旦r辰ndringar i samh辰llet, men de flesta tyckte det var bra, eller ville ha 辰nnu mer makt. 2 % av Frankrikes befolkning var adel. Det tredje st奪ndet bestod mestadels av b旦nder. Men det inneh旦ll ocks奪 rika aff辰rsm辰n och advokater. 98 % av befolkningen tillh旦rde det tredje st奪ndet. De flesta var fattiga och fick slita f旦r att ha r奪d med mat och bostad. Alla i det tredje st奪ndet var 旦verens om en sak, att n奪got beh旦vde ske. De som var lite rikare vill 辰ndra p奪 landets styrelse och de fattiga p奪 matpriser och l旦ner. LUDVIG XVI Han f旦dde 奪r 1754 i staden Versailles. r 1774 n辰r han var 20 奪r gammal blev han kung efter Ludvig XV. r 1770 gifte han sig med Marie Antoinette. Hon kom fr奪n den 旦sterrikiska kungafamiljen. Ludvig XVI visade sig vara en ganska svag kung. Det kom fram bland annat n辰r de stora protesterna br旦t ut, han kunde inte st奪 emot. Hon brydde sig inte s奪 mycket om vad folket sa. Kungen och hans familj levde i lyx medan folket levde i fattigdom. D辰rf旦r blev folket besvikna p奪 honom ville avs辰tta honom. Han var mest ute i naturen och jagade och red, det var hans stora intresse. NATIONALFRSAMLINGEN Den 17 juni 1789 samlades det tredje st奪ndet och bildade nationalf旦rsamlingen. Detta var en handling riktad direkt mot kungahuset. Detta var b旦rjan p奪 den franska revolutionen. Kungen tvingades mot sin vilja att acceptera nationalf旦rsamlingen. Nationalf旦rsamlingen arbetade under revolutionen med att bland annat ta bort or辰ttvisorna mellan folkgrupper. De gjorde att det inte l辰ngre fanns n奪gonting som hette adel. Utan de kallades ist辰llet f旦r vanliga medborgare. De gjorde att kyrkan b旦rjade tillh旦rde staten. Nya
- 3. grundlagar skrevs. Armen lades ner och ist辰llet startades nationalgardet. Kungen f旦rs旦kte krossa nationalf旦rsamlingen men misslyckades. Man kan s辰ga att det blev krig mellan kungen och nationalf旦rsamlingen. Kungens f旦rs旦k att krossa nationalf旦rsamlingen ledde till oro i landet. Folket fick f旦r sig att kungen t辰nkte sv辰lta de till lydnad och det blev stor oro i landet. Detta skapade det som kallades den stora r辰dslan. De fattiga b旦rjade plundra de rika p奪 br旦d och pengar. STORMNINGEN AV BASTILJEN Den 14 juli 1789 stormade generalf旦rsamlingen Bastiljen, som var en milit辰rbyggnad. Befolkningen trodde att det fanns mycket krut och vapen i Bastiljen. Bastiljen 辰gdes av regeringen och blev en symbol f旦r den kungliga makten. Folket gillade inte heller Bastiljen p奪 grund av att m奪nga av dem hade suttit f辰ngslade i de m旦rka f辰ngelseh奪lorna. Folket var bev辰pnade med gev辰r och de hade med sig mer 辰n tio kanoner. Det var cirka 28000 man som var med och stormade byggnaden men det fanns lite ammunition s奪 det var inte n旦dv辰ndigt att vara s奪 m奪nga. Stormningen var inte en s奪 betydelsefull h辰ndelse f旦r sj辰lva revolutionen men det var b旦rjan till ett nytt samh辰lle. Bastiljen var ett gammalt f辰ngelse som byggdes p奪 medeltiden, det var ingen betydelsefull byggnad f旦r sj辰lva samh辰llet. Byggnaden revs dagen efter stormningen. Den nu styrande nationalf旦rsamlingen lyckades inte l旦sa landets ekonomiska problem. Det ledde till att folket tog saken i egna h辰nder och besl旦t sig f旦r att dra till Paris och utmana kungahuset. KVINNOTGET Kungafamiljen var i slottet i staden Versailles. Den 5 oktober samlades 5-6 tusen kvinnor framf旦r r奪dhuset. De ville ha br旦d till hemmen. De flera tusen kvinnorna begav sig sedan till slottet i Versailles. Efter m奪nga motg奪ngar tog de sig till slut fram. N辰r de kom in i slottet var det i gryningen. Kungen vaknade av rop br旦d 奪t Paris. De kr辰vde att kungafamiljen skulle bos辰tta sig i Paris ist辰llet f旦r Versailles. Detta f旦r att de skulle ha mer kontroll 旦ver honom. Och att han skulle kunna se hur de hade det. Kungen gick med p奪 deras krav och flyttade till Paris. Kungafamiljen bosatte sig i slottet Tuilerierna. Man ville ha kungen n辰ra nationalf旦rsamlingen. Kungens makt minskade nu f旦r varje dag. BILDANDET AV KONVENTET Den 20 september 1792 bildade revolutionens ledare en ny regering. Den kallades konventet. Konventet meddelade att monarkin var avskaffad och best辰mde att den 22 september skulle vara f旦rsta dagen p奪 det f旦rsta 奪ret av den nya franska republiken. Konventet var mycket radikalare
- 4. 辰n nationalf旦rsamlingen. Konventet d旦mde kungen till d旦den. I januari 奪ret d辰rp奪 blev han avr辰ttad genom halshuggning. I sina sista ord upprepade han att han var oskyldig. Inom konventet uppstod snart m奪nga olika grupperingar och strider. De mest k辰nda grupperna var jakobinerna och de mer moderata girondisterna. Till jakobinerna h旦rde revolution辰ren Maximilien Robespierre. Maximilien f旦ddes 奪r 1758. Han bodde med sin familj i Frankrike. Hans familj var fattiga och utslitna. Han b旦rjade arbeta som advokat i staden Arras. Han blev en mycket framg奪ngsrik politiker. Han var mycket bra p奪 att utnyttja sin politiska beg奪vning och blev snart en k辰nd talare. Han hade en id辿 om att skapa en dygdig styrelse. F旦r att kunna genomf旦ra hans id辿 gjorde han sig av med alla som var i hans v辰g. Jakobinerna tog nu makten i landet och i och med det gick Frankrike in i det som kallades revolutionens andra fas, eller skr辰ckv辰ldet. Detta var revolutionens grymmaste period. Inom konventet var makten samlad hos tv奪 grupper. Det var s辰kerhetskommiten och v辰lf辰rdskommiten. Det h辰r ledde till att konventet fick mindre betydelse. V辰lf辰rdskommiten leddes av Maximilian Robespierre. Runt sig samlade han en rad grymma typer. SKRCKENS TID r 1793 hade den radikala sidan lyckats k旦ra bort de moderata fr奪n makten. Man b旦rjade hitta p奪 effektivare s辰tt av att avr辰tta. Man b旦rjade dr辰nka folk genom att binda ihop de tv奪 och tv奪 och sedan sl辰ngdes de i vattnet. De var 1793 man st辰llde girondisterna inf旦r r辰tta. N辰stan alla blev avr辰ttade. Till och med den gamla drottningen Marie Antoinette blev avr辰ttad. En av Robespierres n辰rmaste medarbetare gav sig st辰ndigt p奪 dem han kallade f旦rr辰darna och sa: en person 辰r skyldig till brott mot republiken om han f旦rbarmar sig 旦ver f奪ngarna. Han 辰r skyldig d辰rf旦r att han inte str辰var efter dygden och eftersom han 辰r motst奪ndare till terrorn. Jakobinernas metoder gjorde att de snart f旦rlorade folkets st旦d. Kritiken mot Robespierre v辰xte 辰nda fram tills han inte kunde inte bli r辰ddad fr奪n giljotinen. Giljotinen var ett redskap som anv辰ndes till halshuggning. Det var d奪 ett n旦je att kolla p奪 avr辰ttningen f旦r folket. DIREKTORIET Det var bara folk fr奪n de h旦gre klasserna som valdes till konventet. Det var p奪 grund av att inte den st旦rsta delen av folket (det tredje st奪ndet) skulle ta 旦ver styrelsen. Det var fem personer som tog makten 旦ver konventet. Det var denna grupp som kallades Direktoriet. De fem personer som hade makten 旦ver gruppen blev ocks奪 h辰rskare 旦ver landet. De var h辰rskare 辰nda fram till 奪r 1799. De f旦rs旦kte f旦rb辰ttra ekonomins d奪liga tillst奪nd och man kan s辰ga att de lyckades. Sk旦rdarna blev b辰ttre och ekonomin blev balanserad. Direktoriet stod mycket n辰ra arm辿n och dess mest framg奪ngsrike ledare Napoleon Bonaparte. Napoleon blev snart popul辰r i Direktoriet. NAPOLEON BONAPARTE Han f旦ddes den 15 augusti 1769 i en stad som heter Ajaccio. Staden l奪g p奪 en 旦, d奪 tillh旦rde 旦n Italien. Hans f旦r辰ldrar hade d奪lig ekonomi och bodde i ett ganska litet hus. Napoleon var deras
- 5. fj辰rde barn. n familjen bodde p奪 blev tv奪 奪r efter Napoleons f旦delse fransk. Hans pappa bytte p奪 efternamn till Bonaparte. N辰r han var tio 奪r gammal b旦rjade han i en milit辰rskola, som l奪g i staden Brienne. D辰r l辰rde han sig att prata franska. N辰r han var 16 奪r l辰ste han till artillerist. Han ville bli artilleristofficer. Napoleon var p奪 den radikala sidan. Han ville g旦ra stora f旦r辰ndringar i samh辰llet. Han fick bef辰let 旦ver den franska arm辿n i Italien. Och 奪r 1796 besegrade han 旦ver sterrike med hj辰lp av hans bra taktiker. Han var en otroligt bra ledare men ocks奪 bra p奪 att strida. Han deltog i m奪nga strider. Vid 25 奪rs 奪lder blev han general, detta var ett stort steg i hans karri辰r. Han tog kontroll 旦ver Italien i 18 m奪nader efter striden mot sterrike. Med hj辰lp av sina anh辰ngare tog Bonaparte 辰ven makten 旦ver sitt eget hemland, Frankrike. Detta skedde genom en stadskupp den 9-10 november 1799. r 1804 kr旦ntes han till kejsare i en kyrka i Paris. F旦r att visa att han hade makten satte han p奪 sig kronan sj辰lv. Folket stod p奪 Napoleons sida. De stod utanf旦r kyrkan och skrek l辰nge leve kejsaren. Efter att han kr旦ntes inledde han ett par stora f辰ltt奪g som gick v辰ldigt bra. Han var h辰rskare 旦ver n辰stan hela Europa. Hans f旦rsta motg奪ng var n辰r han stred mot Ryssland. Flera l辰nder hade g奪tt ihop f旦r att besegra Napoleon. Till slut besegrades han av brittiska trupper i slaget vid waterloo 奪r 1815. EFTER REVOLUTIONEN Nationalf旦rsamlingens arbete spelade en stor roll f旦r vad som h辰nde efter revolutionen. Att samh辰llet var or辰ttvist innan den franska revolutionen 辰ndrades, och man bildade j辰mnlikhet mellan befolkningen. Man inf旦rde r旦str辰tt i samh辰llet vilket gjorde att alla ha de n奪gonting att s辰ga till om. Revolutionen gjorde att historieb旦ckerna fick skrivas om. Alla visste att det var n奪got v辰ldigt viktigt som hade h辰nt f旦r samh辰llet. Alla de m辰nniskor som dog under revolutionen var ca 40 000 medborgare. De siffrorna 辰r naturligtvis v辰ldigt h旦ga siffror, och det 辰r ingenting man kan komma undan. Men den franska revolutionen var 辰nd奪 ett otroligt stort framsteg till ett b辰ttre samh辰lle.