More Related Content
What's hot (20)
Viewers also liked (19)
Similar to Amerikanska Revolutionen (20)
More from Marie Linder (20)
Amerikanska Revolutionen
- 2. De 13 kolonierna uppn奪r frihet fr奪n Storbrittanien och blir Amerikas F旦renta Stater
- 3. Efter det engelsk-franska kolonialkriget i Nordamerika s奪 tyckte kungen och parlamenten i London att kolonierna beh旦vde milit辰rt beskydd. De ans奪g ocks奪 att kolonialkriget och beskyddet skulle bekostas av kolonisterna sj辰lva. Det l旦ste man med skatter och tullar.
- 4. Kolonisterna 辰r uppr旦rda 旦ver att britterna best辰mmer allt, trots att de 辰r s奪 l奪ngt borta. Kolonisterna vill inte betala skatt till Storbrittanien eftersom de inte har n奪got att s辰ga till om i det Brittiska parlamentet. "No Taxation without Representation"
- 5. r 1765 blev Stamp Act (st辰mpelakten) den f旦rsta direkta skatten som togs ut av parlamentet fr奪n kolonierna. Alla tidningar, almanackor, pam鍖etter och of鍖ciella dokument - till och med kortlekar - m奪ste ha m辰rket och det kostade pengar. Folket gick till motst奪nd. En hemlig grupp,"Frihetens s旦ner (Sons of Liberty), bildades i m奪nga st辰der och hotade med v奪ld om n奪gon s奪lde st辰mplarna, med effekten att ingen gjorde det.
- 6. Benjamin Franklin f旦rde amerikanarnas talan, f旦rklarade att kolonierna hade f旦rlorat mycket i mantal, pengar och blod f旦r att f旦rsvara imperiet i en serie krig mot fransm辰nnen och indianerna, och att ytterligare skatter f旦r att betala f旦r dessa krig var or辰tt och kunde frambringa ett uppror. Parlamentet gick med p奪 detta och avskaffade skatten.
- 7. Bostonmassakern I Boston den 5 mars 1770 samlades en stor folkmassa runt en grupp brittiska soldater. Folkmassan blev mer och mer hotfull och kastade sn旦bollar och avfall mot soldaterna. I f旦rvirringen sk旦t alla utom en soldat in i folkmassan. Elva personer blev tr辰ffade. Fem av dem dog av sina skador.
- 8. The Boston Tea Party r 1767 hade den brittiska regeringen antagit en lag, som p奪lade en skatt p奪 ett antal v辰sentliga varor inklusive papper, glas och te. Kolonister var f旦rargades av skatteh旦jningen organiserade en bojkott mot brittiska varor. Den 16 december 1773 gick en grupp m辰n f旦rkl辰dda till mohawker ombord p奪 brittiska tehandlares skepp och dumpade te till ett v辰rde av uppskattningsvis 贈10 000 i hamnen.
- 9. John Locke Folket har en naturlig r辰tt att st旦rta sina h辰rskare om dessa kr辰nker dess r辰ttigheter.
- 10. DET REPUBLIKANSKA IDEALET Korruption 辰r det st旦rsta m旦jliga onda. Medborgerlig plikt framf旦r personliga beg辰r. M辰n hade en medborgerlig plikt att k辰mpa f旦r sitt land. Den republikanska kvinnans fr辰msta plikt var att inplantera republikanska v辰rden i sina barn och att undvika lyx och uppvisning.
- 11. Patriot
- 12. Under 1776 鍖ck patrioterna kontroll 旦ver hela territoriet och dess befolkning. Alla tretton stater hade st旦rtat sina be鍖ntliga regeringar, st辰ngt domstolar och k旦rt iv辰g brittiska befattnings- havare fr奪n deras hem. I maj 1776 r旦stade Kongressen f旦r att upph辰va alla former av kunglig makt f旦r att ers辰tta den med lokalt skapad makt. Man b旦rjar f旦rfatta en sj辰lvst辰ndighetsf旦rklaring.
- 13. Utkastet till sj辰lvst辰ndighetsf旦rklaringen visas upp vid kongressen i Philadelphia Thomas Jefferson (i r旦tt) skrev den st旦rsta delen av dokumnetet inspirerad av John Locke
- 14. Den 4 juli 1776 undertecknas sj辰lvst辰ndighetsf旦rklaringen. Den s辰ger att kolonierna nu ska vara helt frist奪ende fr奪n Stor-brittanien. I dokumentet st奪r att alla m辰nniskor har skapats lika med okr辰nkbara (of旦rytterliga) r辰ttigheter. Bland dessa r辰ttigheter 辰r r辰tten till liv, frihet och str辰van efter lycka ("life, liberty and the pursuit of happiness"). Orden har kommit att st奪 som symbol f旦r de principer som det amerikanska samh辰llet ska bygga p奪.
- 15. Nu f旦rklarades krig mellan amerikanarna och Storbrittanien. Frankrike hj辰lper amerikanarna och till slut m奪ste britterna ge upp. 1783 sluts fred och Storbritannien erk辰nner USA som en sj辰lv- st辰ndig stat.
- 16. Kongressen best辰mde att USA skulle ha en president vald av folket r 1789 s奪 tr辰dde konstitutionen som fortfarande 辰r i bruk i kraft. George Washington valdes till republikens f旦rste president. USA blev det f旦rsta demokratiska landet i v辰rlden
- 17. Sammanfattning De huvudsakliga orsakerna till den amerikanska revolutionen 辰r ekonomiska. Den amerikanska revolutionen 辰r inte en revolution p奪 samma s辰tt som den franska. H辰ndelserna i Nordamerika 辰r snarare ett frihetskrig. Nordamerikanska frihetskriget. De 13 kolonierna i Nordamerika stod under den brittiska staten. Kolonisterna k辰nde sig f旦rtryckta, de hade ingen r旦str辰tt eller annat s辰tt att p奪verka de som styrde 旦ver dem. USA kostade mycket pengar f旦r Storbritannien. Efter det engelsk-franska kolonialkriget i Nordamerika s奪 tyckte kungen och parlamenten i London att kolonierna beh旦vde milit辰rt beskydd. De ans奪g ocks奪 att kolonialkriget och beskyddet skulle bekostas av kolonisterna sj辰lva. Det l旦ste man med nya skatter och tullar. Kolonisterna fick inte utveckla industri, fick inte ha kontakt med andra l辰nder, fick bara bedriva handel med Storbritannien Kolonisterna var mycket missn旦jda med de h旦jda skatterna och begr辰nsande reglerna. De b旦rjade k辰mpa mot britterna under parollen No taxation without representation. De lyckades genom bojkotter av brittiska varor f奪 n辰stan samtliga skatter och tullar upph辰vda. Dock s奪 beh旦ll britterna tullen p奪 te av principiella sk辰l. Det resulterade i The Boston Tea Party den 16 december 1773. D奪 sm旦g 60 kolonister ombord p奪 tre lastfartyg med te i hamnen i Boston. De var utkl辰dda till indianer och vr辰kte ut 342 l奪dor med te i hamnen. Senare, 奪r 1775 skedde ocks奪 den f旦rsta blodiga drabbningen i Lexington utanf旦r Boston. 4 juli 1776 undertecknas sj辰lvst辰ndighetsf旦rklaringen. 1789 tr辰der konstitutionen som den ser ut idag i kraft. George Washington blir landets f旦rste president.
- 18. Idag 鍖nns det 50 stater i USA och d辰rf旦r har 鍖aggan 50 stj辰rnor. De 13 r辰nderna p奪minner oss om att det ursprungligen fanns 13 stater.