More Related Content
What's hot (20)
Viewers also liked (13)
Similar to Franska revolutionen (20)
More from sofianilsson (20)
Franska revolutionen
- 2. Franska revolutionen 辰r en period i Frankrikes historia som r旦r tiden mellan 奪r 1789 och 奪r 1799. Vid tiden f旦r revolutionens utbrott var Frankrike Europas folkrikaste stat med en befolkning p奪 24 miljoner, varav 80% bodde p奪 landsbygden. F旦rh奪llandena i denna nation var som i 旦vriga samtida l辰nder djupt or辰ttvis, vilket tillsammans med en rad specifika faktorer ledde till revolutionen.
- 3. Varf旦r blev det revolution? Privilegierna Upplysningstidens nya id辿er (Upplysningstiden 1700 1789) F旦renta staterna en f旦rebild Brist p奪 mat Statens kassakista var tom De rika ( Adeln ) hade stora f旦rm奪ner. De slapp betala skatt, de fick jaga p奪 b旦ndernas mark och ta ut avgifter fr奪n b旦nderna. Man ville bygga ett nytt samh辰lle grundat p奪 vetenskapen. Filosofer diskuterade hur de ville att samh辰llet skulle se ut. De tyckte det var fel att kungen hade all makt. M奪nga fransm辰n deltog i det amerikanska frihetskriget. De fick uppleva hur ett mer r辰ttvist samh辰lle bildades. Det hade varit missv辰xt. Matbristen var stor. Folk b旦rjade stj辰la f旦r att f奪 mat. Hovet, arm辿n och alla 辰mbetsm辰n slukade mer pengar 辰n vad skatterna gav.
- 4. Brist p奪 pengar Den franska staten hade ont om pengar. St辰ndigt i krig t旦mde kassakistan. 7-奪rs kriget i Nordamerika. Kostsamt hov.
- 5. Frankrikes samh辰llsklasser Frankrike var ocks奪 indelat i tre olika st奪nd. Pr辰ster: Dessa slapp betala skatt. De hade ocks奪 r辰tt till tionde. (B旦nderna skulle betala en tiondel av sina sk旦rdar i avgift till kyrkan) Adel: Slapp betala skatt, hade ocks奪 andra privilegier. (Ensam r辰tt p奪 jakt och fiske) Tredje st奪ndet: Borgarna och b旦nderna, ca 25 miljoner av inv奪narna. Betalade skatt. B旦nderna hade de v辰rst.
- 6. M奪nga var oroade Skulle adeln och pr辰sterna f奪 b旦rja betala skatt? Skulle b旦nderna och pr辰sterna f奪 h旦jda skatter. Kungen var inte speciellt intresserad av politik och inte heller hans fru. S奪 de hj辰lpte inte folket.
- 7. Generalst辰nderna kallas in Finansministern i Frankrike var mycket orolig och han ville ha f旦r辰ndringar av skatterna. Kungen v奪gade dock inte g旦ra dessa f旦r辰ndringar och adeln v辰grade att hj辰lpa honom. De ans奪g att de bara var Generalst辰nderna som kunde g旦ra f旦r辰ndringar. Generalst辰nderna hade inte tr辰ffats sen 1614 och kungen ville inte att de skulle tr辰ffas, men det gick inte att undvika.
- 8. Tidigare hade varje st奪nd haft varsin r旦st vilket innebar att adeln och pr辰sterna hade kunnat r旦sta ned b旦nderna. Detta hade nu b旦nderna tr旦ttnat p奪. Nu best辰mdes att generalst辰nderna skulle bytas ut p奪 nationalf旦rsamlingen. D辰r skulle alla riksdagsm辰n ha lika r旦str辰tt. Sedan b旦nderna hade lika m奪nga riksdagsm辰n som de tv奪 andra st奪nden tillsammans, skulle r旦stningen kunna bli j辰mnare. Efter n奪gra dagars f旦rhandlande gick adeln och pr辰sterna med p奪 detta.
- 9. Eden i bollhuset Kungen var inte glad 旦ver de beslut som fattades och valde att st辰nga sammantr辰deslokalen. D奪 valde nationalf旦rsamlingen att hitta en annan lokal och gick ett bollhus/tennishall och lovade varandra d辰r att inte l辰mna f旦rr辰n landet hade f奪tt en ny grundlag. Kungen blev 辰nnu mer arg och beslutade sig f旦r att samla milit辰ren i Versailles och Paris. Folket valde nu att storma Bastiljen.
- 10. Revolutionen 辰r ig奪ng Ute p奪 landsbygden f奪r man nu reda p奪 vad som h辰nder inne i st辰derna och b旦nderna b旦rjar ta till h旦gafflar och tr辰p奪kar f旦r att storma adeln. De br辰nner de papper d辰r adelns r辰ttigheter st奪r. Adeln b旦rjar nu f旦rst奪 att deras tid 辰r f旦rbi och de b旦rjade ta bort n奪gra av de skyldigheter som b旦nderna hade. Det best辰mdes ocks奪 att alla inv奪nare skulle betala skatt. Revolutionens slagord blev: Frihet J辰mlikhet Broderskap
- 11. Folk 辰r fortfarande inte n旦jda Trots att m奪nga f旦r辰ndringar skett gick Frankrike mot 辰nnu en sv辰ltvinter 1789. Kvinnorna samlade ihop sig i Paris och t奪gade mot Versailles och kungen. Kungen valde att f旦lja med till Paris och d辰r sattes han och hans familj och husarrest. Adeln var inte n旦jd med utvecklingen och m奪nga valde att fly ur landet. Kungen f旦rs旦kte ocks奪 fly men misslyckades.
- 12. F旦r och emot kungen M奪nga ans奪g att kungen borde avs辰ttas och republik inf旦ras. N奪gra ville ha kvar monarkin . De som inte ville ha kung kallades, jakobiner eller v辰nster. De som ville ha kung kallades h旦gern. Orden h旦gern och v辰nstern har sedan fortsatt anv辰ndas i v奪r tid.
- 13. Kungen spelar ett spel Kungen och drottningen f旦rs旦kte spela ett spel och st旦dja revolutionen. Ludvig XVI lyckades 旦vertala nationalf旦rsamlingen att f旦rklara krig mot andra l辰nder runt om Frankrike. Han hoppades p奪 att kriget skulle g奪 d奪ligt s奪 han kunde komma tillbaka till makten. Sedan flera adelsm辰n hade l辰mnat landet s奪 fanns det inte s奪 m奪nga officerare som kunde leda milit辰ren, vilket gjorde att kriget till en b旦rjan gick d奪ligt.
- 14. M奪nga frivilliga v辰ljer att delta. M奪nga frivilliga unga m辰n valde att g奪 in och k辰mpa f旦r sitt land. Bland dem fanns 600 m辰n fr奪n Marseilles, dessa sj旦ng en s奪ng som snabbt blev popul辰r, marselj辰sen. Denna blev senare Frankrikes nationals奪ng. De frivilliga styrkorna lyckades snart att vinna 旦ver fienden.
- 15. Kungen grips En del ans奪g att kungen orsakat mycket av de milit辰ra misslyckandet och han var inte engagerad i nationalf旦rsamlingen och lade g辰rna in sitt veto. Man valde nu att gripa kungen. 1792 st辰lldes kungen inf旦r r辰tta, man hade hittat papper p奪 slottet d辰r man s奪g att kungen arbetat mot revolutionen. N奪gra ville d旦ma kungen till f辰ngelse, men de flesta r旦stade p奪 d旦dsstraff. I januari 1793 avr辰ttades Ludvig XVI.
- 16. Skr辰ckv辰ldet Trupper fr奪n andra l辰nder hotade Frankrike och man valde att bilda ett v辰lf辰rdsutskott f旦r att leda landets f旦rsvar. Ledare f旦r gruppen var Robespierre. Efter hand tog utskottet hand om fler och fler uppgifter och blev som landets regering. Robespierres makt blev mycket stor. Revolutionen var inte nedlagt utan det var fortfarande oroligt i landet. Robespierre ans奪g att det enda s辰ttet att f奪 lugn var gen en enda vilja. Han f旦rs旦kte nu med h奪rdhet och kraft att sl奪 ned revolutionen.
- 17. Skr辰ckv辰ldet forts. Terror blev Robespierres starka vapen. Han ville f奪 bort sina fiender. Fler och fler d旦mdes i domstolarna och fler och fler hamnade under giljotinen. 1793-1794 har f奪tt namnet skr辰ckv辰ldet. Till slut gick folk mot Robespierre och tog tillf奪nga honom och f旦rde honom till giljotinen. Efter detta tog borgarna 旦ver makten och de ville ha lagom av revolution.
- 18. Napoleon tar makten Frankrike lyckades besegra sina fiender. Mycket tack vare m奪nga nya officerare. Tidigare hade bara adelsm辰n kunnat bli h旦gre officerare, men efter revolutionen blev det 辰ndring p奪 detta. En av dessa var Napoleon Bonaparte. 1799 lyckas med hj辰lp av sina soldater ta makten genom en statskupp. Napoleon blev nu env奪ldsh辰rskare och kunde g旦ra precis vad han sj辰lv ville. Han gjorde bl.a. f旦ljande saker: V辰gn辰t Ny lag som byggde mycket p奪 revolutionens regler Alla skulle betala skatt Satsade mycket p奪 vetenskap och utbildning.
- 19. Napoleon vinner segrar efter seger Napoleon var en mycket duktig milit辰r. Och flera segrar. Som en bel旦ning uts奪g Napoleon till kejsare 1804.
- 20. Napoleon mot Storbritannien 1805 best辰mde sig Napoleon f旦r att g奪 till attack mot Storbritannien. Napoleon f旦rs旦kte lura Storbritannien men misslyckades och vid Trafalgar utanf旦r Spanien s辰nkte den brittiska flottan franska fartyg. Napoleon f旦rs旦kte nu att f旦r ekonomisk krigsf旦ring ist辰llet och europeiska l辰nder fick inte handla av Storbritannien. Ryssland struntade i detta vilket gjorde att v奪ren 1812 gick Napoleon till attack mot Ryssland, med detta slutade i katastrof f旦r fransm辰nnen.
- 21. Uppror mot Napoleon N辰r folk fick h旦ra vad som h辰nt i Ryssland gjorde man flera uppror 旦verallt. H旦sten 1813 lyckades stora arm辿er besegra Napoleon, i Leipzig. Napoleon fortsatte att k辰mpa 辰nnu n奪gra m奪nader men motst奪ndarna var f旦r starka. 1814 avgick Napoleon som kejsare.
- 22. Wienkongressen De europeiska l辰nder samlades tills fredskonferens i Wien, denna skulle p奪g奪 i n辰stan ett 奪r. Dock lyckades Napoleon l辰mna Elba d辰r han varit f辰ngslad och tog sig till Paris. Milit辰ra grupper skickades ut f旦r att tillf奪nga ta Napoleon, men valde att byta sida d奪 de fick se sina gamla kejsare. Napoleon ville inte ha n奪got krig, men detta gick inte att undvika. Politikerna i Wien s辰nde ut stora trupper och Napoleon besegrades i ett stort slag i Waterloo.
- 23. Wienkongressen avslutas Nu kunde man avsluta Wienkongressen och man besl旦t sig f旦r att rita om Europas karta f旦r att undvika krig.
- 24. Vad gav revolutionen? M辰nskliga r辰ttigheter blev lag i Frankrike Slaveriet b旦rjade avskaffas. Lagen var lika f旦r alla Tortyren avskaffades i f辰ngelse Vem som helst kunde 辰gna sig 奪t vilket yrke som helst Religionsfrihet inf旦rdes. Staten tog 旦ver undervisningen fr奪n kyrkan. Pressfrihet inf旦rdes. Skilsm辰ssor blev lagliga. Tullar togs bort inom landet. Meter, liter och kilo blev nya m奪ttenheter. Bibliotek och konstmus辿er 旦ppnades f旦r allm辰nheten.