�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #1: Genus – ska vi bry oss? …..viktigt....eller bara genusflum? Skillnaden mellan kön och genus. Varför används begreppet genus? Genussystemet – vad är det? Genus som föränderligt och mångtydigt.
• #3: När Connell och Pearse talar om att "upptäcka genus", handlar det om att bli medveten om de dolda strukturer och normer som formar vår förståelse av kön och de roller som tillskrivs människor baserat på deras kön. Det innebär att synliggöra hur genusordningar skapas och reproduceras i samhället, och att förstå hur maktrelationer och ojämlikhet mellan könen upprätthålls. Tex på en arbetsplats – vem gör var? Vem har mest talutrymme på mötena?
• #4: Vad är möjligt för kvinnor och män idag? Vem har makt? Vem är rikast? Vem jobbar med vad? Att upptäcka genus!
• #6: Skojbråk: Puttar, slag, sparkar. Skojbråk eller ska vi kalla det vardagsvåld. Vi behöver ha nolltolerans mot skojbråk. Hur kan de vuxna ge sitt godkännande till att fysiskt våld är ok mellan barn? Vi vuxna måste ta på oss ledarskapet här, vi måste markera att här hos oss är det nolltolerans mot våld. När vi vuxna väljer att se det som händer som en lek och inte som våld så normaliseras våldet. Det blir otryggt och läskigt.
• #7: Alla killar måste hitta strategier att hantera detta. För dessa aktiviteter ingår i normen för hur en “riktig pojke” ska vara. Men hur känns det egentligen för den som ligger underst i brottningshögen? Hur känns det för den som får en box på armen eller en spark på benet och får höra att “det var bara på skoj”? Vem vågar säga ifrån, och säga jag tycker inte det är roligt?
• #8: Vi har en uppfattning om ur flickor ska vara och m hur pojkar ska vara. Tex alla flickor ska vara snälla, och detta är också stigmatiserande uppfattningar men så är inte alla tjejer, hur kvinnor är de ska vara duktiga på att laga mat, ha ordning och redan, omhändertagande – och det kan inte vara lätt, och som man kommer man undan med en hele del, även tjej kommer undan. Man kan bli ursäktad som både man och kvinna En könsroll innebär i korta drag hur människan förväntas bete sig beroende på sitt kön. Det finns de som menar att flickor ska bära rosa och leka med dockor, medan pojkar ska bära blått och leka med bilar eller actionfigurer. Dessa normer har funnits under en lång tid, men de har inte alltid sett likadana ut. Förr i tiden var det till exempel vanligt att pojkar bar klänning, något som inte alls var socialt acceptabelt för några årtionden sedan
• #9: PROBLEMET ÄR ATT VI DELAR UPP BETEENDE I MASKULIN OCH FEMININT. DET ÄR MÄNSKLIGA BETEENDE ALLIHOPA… Manlighet och kvinnlighet som mångfacetterade kategorier Manligt och kvinnligt varierar över tid och rum.
• #10: Hemtjänsten – ofta personalbrist, en slimmad organisation. Tidsatt hur mycket tid personalen har för varje brukare….medan män i teknisk förvaltning har gott om personal, tid att utföra sitt arbete, de har också arbetsredskap, och kläder! Över hälften av alla barngrupper är för stora
• #12: Verklighet idag – eller bara könsstereotyper? På sociala medier har soft girl-trenden vuxit fram (2024), där fokus ligger på välmående och balans snarare än på prestationskrav, höga betyg och övertidsarbete. Trenden beskrivs främst bland unga kvinnor som väljer bort det traditionella "ekorrhjulet". Detta kan ses som en hälsosam motreaktion mot stress och utbrändhet, men det väcker också frågor om jämställdhet. Uppmuntrar det en frigörelse från prestationsnormer, eller riskerar det att förstärka traditionella könsroller där kvinnor förväntas prioritera omsorg och mjukare värden framför karriär?
• #13: De är rikast i världen 2023 – global magazine. Miljarder Vladimir Putin
• #14: Ursula von der Leyen��ordförande i Europeiska kommissionen….
• #15: G20 – regeringschefer och ledande företrädare för centralbanker och finansvärlden träffas
• #16: Några fler kvinnor 2024
• #17: Vem har makt idag? Vem påverkar? Influencers stor makt idag? Hur framställs könen av influencers? Vem har störst makt på Instagram?. Och svaret på den frågan kommer här: Topp tre är Joakim Lundell på förstaplats, Lucas Simonsson på andra och humorkontot Situationer på tredje.��
• #19: Connell & Pearse diskuterar tv-programmet Super Bowl som tydligt talar om vad som är manligt och kvinnligt ur ett genusperspektiv. Männen lyfts fram som stora, starka och kraftiga där de ska jaga en boll, medan kvinnorna ska vara smala och ha korta kjolar på sig, dansa och le stort i pauserna. Det här evenemanget skapar stora skillnader i hur olika personer uppfattar hur man ska vara som kvinna och man. De menar att media är delaktiga i att skapa hur samhället ser på könsroller och vad som är manligt och kvinnligt I många filmer kvinnans roll tydligt objektifierad. Våldtäktsscener varvas med nakna kvinnokroppar och scener där det är påtagligt att kvinnans roll är att behaga mannen You are mine – kappahl reklam. Film, musik, sport, sociala medier, bloggar med makt att påverka
• #20: Vi har sett exempel på hur genus påverkar individer och samhället, men för att förstå det djupare behöver vi titta på hur genus fungerar som en social struktur och hur det aktivt konstrueras i vår vardag. Connell & Pearse beskriver detta som en ständigt pågående process där genusnormer sprids och bekräftas genom lagstiftare, pedagoger, media och sociala interaktioner.
• #21: Är det en pojke eller en flicka – är nog den första frågan till föräldrar när ett barn kommit till världen. Svaret markerar barnets könstillhörighet, och avgör vilket personnummer barnet får och namnet barnet får, vilken klädkod, leksaker och egenskaper som barnet förväntas uppfylla. När en person föds med en snippa får vi en massa bilder i huvudet av hur den ska vara som skiljer sig från en person som har snopp och utifrån det börjar vi behandla dem olika och det är så könsroller bildas. Om individen inte följer sin könskod finns risk för social exkludering, exkludering, diskriminering, trakasserier.
• #22: Vi bär alla på föreställningar och förväntningar som på olika sätt påverkar vad vi säger, tänker och hur vi handlar i möten med andra. När det gäller kön finns en mängd studier som visar att vi tenderar att göra skillnad utifrån föreställningar om hur flickor och pojkar (eller män och kvinnor) förväntas vara
• #23: Kön kan beskrivas ur olika perspektiv; juridiskt kön, socialt kön, biologiskt kön. När vi föds så tilldelas vi ett juridiskt kön, beroende på det vi har mellan benen. Juridiskt kön fungerar som en sorteringsprincip. Det juridiska könet är det som anges av M:et eller F:et i våra pass eller av den näst sista siffran i våra personnummer. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett av de två juridiska könen. Ett annat sätt är att definiera kön är utifrån kropp, hormoner och kromosomer och då pratar man om biologiskt kön. Men kön handlar också om könsidentitet, ditt självupplevda kön, det vill säga hur du själv känner dig, om vi känner oss som man eller kvinna. Könsuttryck beskriver hur en person uttrycker sitt kön tex klädval, frisyr, röst, smink och kroppsspråk. kan definiera som man medan personen själv identifiera sig som kvinna och tvärtom. Biologiskt och juridisk kön är de som vi fokuserar mycket på i samhället och vi utgår från två binära könskategorier, att man antingen är det ena eller det andra - man eller kvinna. Definitionen av kön är glidande - det finns barn som föds med oklar könsidentitet och individer kan ha en kropp som omgivningen
• #24: (vad man lägger märke till i omgivningen) = perception I boken Könet sitter i hjärnan hävdar Annica att biologin skiljer sig så mycket åt, att olikheterna i hjärnan gör att män och kvinnor är bra på olika saker och därför kompletterar varandra. Därför menar hon att det är fel att införa lagar för att tvinga män att ta ut hälften av barnledigheten. Skälet är, enligt Annica Dahlström, att många män är dåligt lämpade att ta hand om småbarn på grund av hur deras nervsystem är konstruerat. och gör att vi är olika, att män inte klarar av att ta hand om barn…. Citatet kommer från en kontroversiell syn på kön där biologiska skillnader används för att rättfärdiga traditionella könsroller. 💬 "Denna syn på kön har kritiserats för att befästa stereotypa roller snarare än att se kön som en social konstruktion."
• #25: "En del forskare, som Annica Dahlström, menar att könsskillnader är biologiska och medfödda. Men andra forskare, som Judith Butler, ifrågasätter detta och menar att kön snarare är en social konstruktion som vi skapar genom upprepade handlingar."
• #26: Kön och genus är två begrepp som är svåra att hålla isär och även om de hänger ihop så är de delvis två helt olika saker. Genus – från engelskans gender och hämtat från grammatiken. Den härleds från en ordstam som betyder ”att producera” (generera) och som i många språk gett upphov till ord som betyder ”sort” eller ”klass”.
• #27: Begreppet »kvinna» är något som ständigt skapas och ombildas. Butler menar att både kön och genus är konstruerade. Butlers poäng är att kön alltid är performativt, vilket betyder att vi skapar och reproducerar kön genom upprepade handlingar, språk och normer. Kön är inte något vi är, utan något vi gör.
• #28: Det biologiska könet fastställer initialt vilken kategori en person placeras i, alltså fungerar som en sorteringsprincip, men det sociala och kulturella könet, eller genus, formar sedan dessa kategorier och påverkar hur de förstås och upplevs i samhället. Hirdman argumenterar för att det biologiska könet och det socialt och kulturellt konstruerade könet (genus) är två olika, men samverkande aspekter av kön. Det biologiska könet utgör en grund, medan det sociala och kulturella könet formar och påverkar hur vi förstår och agerar utifrån denna biologi. Denna samverkan mellan det biologiska och det sociala/genusmässiga aspekterna av kön är central i Hirdmans arbete Genus= socialt och kulturellt konstruerat kön. Lägg märke till formuleringen konstruerat – alltså det är något som vi har byggt upp, skapat och bygger och ständigt bygger…..för också genus blir föråldrat. Vi återkommer till det! Genus berättar alltså om den process som gör oss till våra sociala kön
• #29: Genus handlar inte bara om individuella egenskaper eller beteenden utan snarare om de sociala relationer och mönster som formar och påverkar hur människor interagerar och agerar i samhället. Dessa mönster och strukturer kan vara osynliga eller implicita men har en betydande inverkan på människors liv och möjligheter baserat på kön. Genus handlar således om de föreställningar som knyts till kvinnor/kvinnligt och män/manligt, men också om värdering och makt. Till detta hör nämligen också att könen inte har samma status. Hur kön tolkas och värderas i vårt samhälle beror alltså på dessa mönster som uppstår i de sociala relationerna.
• #30: Connell och Pearce delar en liknande synpunkt som Hirdman när de betonar att genus inte bara handlar om självklara skillnader eller fasta kategorier. Istället fokuserar de på förhållanden, gränser, praktiker och identiteter som aktivt skapas i sociala processer. Detta innebär att de ser genus som något som formas och förändras i interaktionen mellan människor och samhälle, snarare än som en statisk eller förutbestämd egenskap.
• #31: Hirdmans (2001) teori om genussystemet ger oss en modell för att förstå mönstret som uppstår i de sociala relationerna som lägger grunden för strukturerna. Genussystemet består av två grundläggande principer: där den ena är att manlighet och kvinnlighet särhålls, alltså isär hållandets princip, och den andra principen, där det finns en hierarki där män är överordnade kvinnan. Kön hålls isär och ses som varandras motpoler och ges varandra olika uppgifter och egenskaper, att män och kvinnor ska hållas isär, inte göra samma saker, kanske inte ens vara på samma platser (kvinnan i hemmet, mannen utanför), inte få vara på samma sätt (pojkar får inte gråta, flickor ska inte vara argsinta utan snälla. Tex, könsuppdelade toaletter är ett bra exempel på detta, där män och kvinnor hålls åtskilda. Här är skyltar som poppat upp, och det är ju kul att det faktiskt kan vara två pappor som har en barnvagn: det har varit väldigt tabu, och är det fortfarande i vissa kretsar. Två tjejer är mer tillåtet. Bara det säger en hel del om hur skevt det kan vara när det gäller uppfattningar – att en man inte kan ta hand om barn. Eller familjeparkering. Och att mannen ses som norm, modell för hur en människa ska vara. De stereotypa manliga egenskaper har historisk sett alltid setts som mer värda.
• #32: Mannen som norm. Det är viktigt att förstå genussystemet för att kunna analysera och förändra de könsspecifika ojämlikheter och orättvisor som kan finnas i samhället.
• #33: Varje samhälle har något slags kontrakt mellan könen. Hur genussystemet verkar i samhället - Genussystemets praktik, genuskontrakten. Hirdman använder begrepp genuskontrakt för att tala de föreställningar vi har på män och kvinnor, en slags idealtyper, kontraktet skapar en idé om att så här är det, det är så här världen ser ut… Genuskontraktet är ett begrepp som används för att beskriva de oskrivna regler och överenskommelser som styr hur individer förväntas bete sig baserat på sitt kön inom ett visst samhälle eller en kultur. Det är som en "överenskommelse" som människor omedvetet eller medvetet ingår när det gäller att anpassa sig till de normer och förväntningar som följer med deras kön. Genuskontraktet varierar mellan olika kulturer och kan vara mer eller mindre restriktivt.
• #34: Inget jämbördigt kontrakt. Det utgår från isärhållande, och man som norm, och överordnad. Triangle of sadness - en kille och tjej, hon fotomodell tjänar mycket pengar, men låter alltid han ta notan. Fast han inte tjänar lika mycket. Love is blind - Amerikanarna skrattar åt vårt svenska sätt att dejta i ”Love is blind” Nog borde det vara en självklarhet för män att hålla upp dörrar och betala på första dejten. Svensken uppfattas som pragmatisk och oromantisk av internationella tittare som sett Love is Blind Sverige.
• #35: I en amerikansk hushållsbok från 60-talet går det att läsa följande råd till gifta kvinnor. Äktenskap är ett genuskontrakt som fungerar. Ett genuskontrakt bygger på hur relationen mellan m och k ska vara…
• #36: Kön/genus diskuteras numera allt mer i termer av någonting som ”görs”. Doing gender, att ”göra genus” eller ”göra kön”, syftar på att vi alla är involverande i ett kvinnlighets- och manlighetsgörande.
• #37: Könsmärkning Det handlar om hur samhället och dess medlemmar konstruerar och upprätthåller idéer om vad som anses vara "manligt" och "kvinnligt", och hur dessa idéer manifesteras i olika aspekter av vårt beteende, inklusive kläder, språk, arbetsfördelning och sociala normer. Kläder: Ett tydligt sätt på vilket könsmärkning synliggörs är genom kläder. Vi har ofta specifika klädstilar som anses vara passande för män och kvinnor. Till exempel kan kjolar och klänningar anses vara "kvinnliga" plagg, medan kostymer och byxor ses som "manliga". Genom att välja vissa kläder och undvika andra markerar vi vår könstillhörighet och upprätthåller dessa gränser. Språk: Sättet vi talar på är också en viktig del av könsmärkning. Vissa ord och uttryck kan vara mer förknippade med ett visst kön och används ofta medvetet eller omedvetet för att signalera könstillhörighet. Till exempel kan vissa ord som "stark" och "aggressiv" associeras med maskulinitet, medan "känslig" och "omsorgsfull" kan kopplas till femininitet. Genom att konstant navigera och reagera på dessa könsmärkta förväntningar och normer deltar människor i ett "gränsarbete", där de antingen bekräftar eller utmanar dessa gränser genom sina handlingar och beteenden.
• #38: Könsmärkning ligger i grunden, eftersom det handlar om hur yrken tillskrivs kön. Gränsarbete blir relevant när dessa gränser aktivt upprätthålls eller försvaras, exempelvis genom normer och exkluderande praktiker. Inom arbetslivet och hushållsarbete ses vissa uppgifter som mer lämpliga för ett visst kön. Traditionellt har till exempel omsorgsrelaterade yrken som vård och barnomsorg setts som kvinnligt kodade, medan tekniska och ledande positioner ofta har betraktats som manliga. Detta kan leda till att vissa sysslor och yrken värderas högre än andra, vilket kan avspeglas i löneskillnader och status i samhället. Det beskrivna fenomenet handlar främst om könsmärkning (gender labeling), eftersom det handlar om hur vissa yrken och arbetsuppgifter kodas som mer lämpliga för ett visst kön. Könsmärkning innebär att arbete och roller i samhället tillskrivs könsspecifika egenskaper, vilket påverkar fördelning av arbete och status mellan könen. Men det kan också kopplas till gränsarbete (boundary work), särskilt om man betonar hur dessa könade yrkesroller upprätthålls och försvaras. Gränsarbete innebär att människor aktivt upprätthåller eller förstärker gränser mellan olika yrken eller roller utifrån kön, exempelvis genom att motarbeta kvinnor i tekniska yrken eller ifrågasätta män i omsorgsyrken. Exempel på gränsarbete och
• #39: Det går cirka 21 kvinnor på en man totalt sett. Något fler män i enskild förskola som huvudman. Fortfarande så att det finns arbetet där kvinnor är mer representerade än män, tex förskollärare….Varför? Kvinnodominerande yrken, mansdominerande yrken…Fortfarande så att män tjänar mer än kvinnor….
• #40: Performativitet:��handlingar som iscensätter eller "gör" kön. Det är själva görandet, yttranden och hur vi beter oss som upprätthåller tankar och föreställningar kring kön. Genom att uppträda på sånt sätt som inte uppfattas som typiskt kvinnligt eller manligt ifrågasätts och görs det motstånd mot föreställningar kring absoluta sanningar kring kön, genus och sexualitet. Butler menar att kön och genus��inte är biologiskt eller något vi ärver genetiskt. Det är först när du föds som du tilldelas ditt kön och folk på BB utbrister "åh, det är en pojke/flicka". Hon menar att vi från födseln tvingas in i föreställningen om hur ett visst kön ska vara. Pojkar ska��ha ljusblå kläder, leka med bilar och drömma om att bli något typiskt manligt, till exempel polis eller bradman.��Flickor ska istället ha rosa kläder, leka med dockor och intressera sig för omsorg och omvårdnad. Kanske vill flickan bli barnmorska? Judith Butler belyser att både kön och genus är socialt och kulturellt konstruerade föreställningar.
• #42: Därmed är genus inte något statiskt utan en process, något som är i ständigt ”görande”, som omformuleras och förändras. Detta visas om inte annat i hur genus skiljer sig historiskt, i tid och mellan kulturer.
• #43: Kallas för könssocialisation – när könsroller utifrån sterotyper skapar och upprätthåller genus. Vad är mäjligt? Vem gör vad?
• #44: Hur skulle en kvinna vara i Sverige 1950? En kvinna under 1950-talet skulle i första hadn vara en husmoder, hennes plats var i hemmet, laga mat och ta hand om barnen – obetalt hemarbete Genom genusbegreppet betonas att kvinnor och män inte är kvinnor och män av sig själva, utan blir det i relation till det samhälle de lever i och till den kultur de är en del av. Det är ett begrepp som belyser de sociala villkor som formar kvinnors och mäns möjligheter, och influerar deras handlingsmönster Vi kan använda genus som ett redskap för att plocka isär ord som manlighet och kvinnlighet, lägga det under luppen och undra:
• #45: Dessa roller och normer kan vara mer eller mindre svåra att utmana och ta sig ur. Dessa normer och roller ändras också över tid, kulter och sammanhang. Ett exempel på 1700 –talet manifesterades manlighet och makt på det här sättet. Detta är Ludvig den 15 – solkungen . Peruk, smink, strumpbyxor, och höga klackar. Lite annorlunda från idag? Så genus är intressen, roller, intressen, attribut som traditionellt förväntas som manligt eller kvinnligt. Dessa är alltså inte medfödda och sitter i vår biologi utan består av vad omgivningen anser/betraktar och förväntar sig som typiskt manligt och kvinnligt
• #46: 1981, 2012, 2023 Kön/genus & socialisation
• #47: Här är några exempel på egenskaper, yrken eller fenomen som har ändrat genus över tid: Sjuksköterska Tidigare: Traditionellt sett betraktat som ett kvinnodominerat yrke. Nu: Fler män har kommit in i yrket, även om det fortfarande är ett yrke med en högre andel kvinnor. Titeln har ändå behållit samma benämning. Läkare Tidigare: Historiskt sett har läkaryrket varit starkt mansdominerat, och kvinnor hade ofta svårt att bli accepterade inom yrket. Nu: Yrket är mer jämställt, och en stor andel av dagens läkare är kvinnor, även om män fortfarande är överrepresenterade i vissa specialiteter. Lärare Tidigare: På 1800-talet var läraryrket ofta mansdominerat, särskilt i de högre stadierna. Nu: Lärare, särskilt på grundskole- och förskolenivå, har blivit ett kvinnodominerat yrke, även om män börjar ta större plats inom dessa områden. Soldat Tidigare: Soldater och militära yrken har traditionellt sett associerats med män. Kvinnor fick sällan tillgång till dessa roller. Nu: Många länder tillåter nu kvinnor i militära roller, och kvinnor deltar i allt från stridande roller till ledningspositioner i försvaret. Författare Tidigare: Under vissa perioder var det svårare för kvinnor att bli erkända som författare, och de skrev ofta under manliga pseudonymer. Nu: Både män och kvinnor är framstående inom litteraturvärlden, och kön är inte längre en lika stark barriär för att publicera verk. Kock Tidigare: I hemmet var matlagning traditionellt sett en kvinnlig syssla, men professionella kockar var oftast män. Nu: Både kvinnor och män är framträdande som professionella kockar, och skillnaden i könsrepresentation minskar. Genusförändringar i yrken beror ofta på sociala och kulturella förändringar, och vad som anses vara ”manligt” eller ”kvinnligt” kan förändras med tidens gång
• #48: När någon bryter mot genusmönster kan det väcka starka reaktioner, både positiva och negativa, beroende på sammanhang och samhällsnormer. Här är några förklaringar till varför det kan provocera:
• #49: 1️⃣ Enligt Hirdmans genussystem – Normbrott skapar oordning 💡 När någon bryter genusnormer, t.ex. en man som bär klänning eller en kvinna i en traditionellt manlig yrkesroll, skapar det "oordning" eftersom det suddar ut könsuppdelningen. 👉 Varför provocerar det? Det utmanar idén om att män och kvinnor "ska" vara olika. Det rubbar maktstrukturen där vissa beteenden och positioner anses naturliga för olika kön. Det får vissa att känna att deras egen identitet och roll blir ifrågasatt. 📌 Exempel i förskolan: Om en pojke vill ha en rosa klänning och dansa balett kan vuxna (och andra barn) reagera eftersom det bryter mot traditionella genusmönster. 2️⃣ Enligt Butler – Normbrott utmanar den heterosexuella matrisen Judith Butler menar att kön, genus och sexualitet är kopplade i en heterosexuell matris där: Biologiskt kön → leder till Genus (maskulint/feminint uttryck) → som förväntas leda till Heterosexuell identitet 💡 När någon bryter mot genusmönster, exempelvis en icke-binär person eller en lesbisk kvinna med kort hår och maskulint uttryck, stör det denna koppling och synliggör att könsidentitet och sexualitet inte är "naturligt givna". 👉 Varför provocerar det? Det ifrågasätter idén att könsidentitet och sexualitet hör ihop på ett förutsägbart sätt. Det synliggör att heteronormen inte är självklar utan konstruerad. Det kan skapa osäkerhet hos personer som själva är djupt präglade av könsnormer. 📌 Exempel i samhället: Reaktioner mot drag queens eller könsöverskridande uttryck visar hur starkt normen för "rätt" könsuttryck är.
• #50: Genus i förskolan är ett viktigt och aktuellt ämne som handlar om hur kön och könsroller påverkar barns utveckling, självbild, och hur de interagerar med andra.
• #51: Genusfällor Kristina Henkel pratar också om hur den som leker med Barbie/dockor lär sig att hantera konflikter kontra hur den som leker med actionfigurer/superhjältar lär sig. Den ena blir expert på förhandling och samtal, den andra lär sig att konflikter löser vi med våld. Om barn alltid leker med olika saker så kommer barnen öva på och utveckla helt olika egenskaper. De lever i princip i skilda världar. Kristina pratar om “Genusfällor”, fällor vi lätt trillar i och som begränsar barnens möjligheter. Det handlar till exempel om kläder som vi klär ett barn i. Kläder kan tyckas vara en liten sak, men kläder kommer att påverka hur ett barn blir bemött. Ett barn kommer till förskolan iklädd en tröja med en gullig katt eller kanin på, ett annat barn kommer iklädd en tröja med ett argt farligt monster. Vem får mest troligt flest kramar, eller snäll beröring som Kristina Henkel kallar det, under en dag? Snäll beröring får barn att slappna av, vilket är viktigt. Många barn är väldigt spända, och det kan vara en anledning till att det uppstår ett “behov” av att sparka/slå till någon närheten, menar Kristina.
• #56: When a real-life firefighter, surgeon, and fighter pilot drop in on a classroom, these kids have their assumptions about gender roles turned around.