�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #1: Ett syfte med denna föreläsning är bland annat att synliggöra och medvetandegöra etikens betydelse i handledningen
• #2: I denna föreläsning vill jag belysa etikens betydelse i handledningen och ge en bild av vilka etiska frågeställningar du kan ställas inför i rollen som handledare. Etik finns nämligen i varje möte. Att tillämpa etik i handledningssituationen är en utmaning men fullt möjligt men det krävs att man är medveten om utmaningarna. Är det möjligt att alltid agera helt etiskt korrekt i handledning? Tex. att stödja studentens utveckling samtidigt som man gör en rättvis bedömning. Man kan säga att yrkesetiken fungerar som smaksättning för handledningen i stort, och med det menar jag att etiken inte är något separat, utan en naturlig och viktig del av handledningen, som påverkar och formar hela processen. Syftet med föreläsningen är också att ge verktyg för att identifiera och hantera etiska aspekter i handledning. Du som handledare ska bidra till att studenten utvecklar ett etiskt förhållningssätt vilket förutsätter att man reflekterar över egna men också andras värderingar. Detta förutsätter att du har kunskap om grundläggande begrepp och teorier.
• #3: Innan vi börjar tänker jag bara kort definiera begreppet etik. Skorpan ifrågasätter Jonathan som räddat en av den onde Tengils män från att drunkna Etik och moral handlar i mångt och mycket om värderingar. Vad som är rätt/fel, gott/ont, viktigt/oviktigt att göra. Vad vi bör och inte bör göra, vad som är gott och ont, rätt och orätt. Och vår människosyn avgör mycket våra etiska ställningstaganden
• #4: Ofta likhetstecken mellan moral och etik. Skillnaden på dessa två begrepp kan beskrivas som tanke/teori och handling. Där etik alltså står för ett ideal om hur vi bör tänka och moralen för hur vi i praktiken egentligen handlar.�� Etik, från grekiskans ethos (sed, vana, karaktär), är den teoretiska reflektionen över människans värderingar, normer och handlingars grund. Den hjälper oss att förstå och motivera vad som är rätt och fel, särskilt inom professionella sammanhang som yrkesetik. Moral –hur vi faktiskt handlar. Kör du i 70 på 50 väg? Vad vi faktiskt gör. En person kan vara insatt i olika etiska teorier utan att tillämpa sina kunskaper i praktiken – dålig moral! Alla har en moral men alla har inte en etik eftersom de inte verbalt kan förklara varför man handlat som man gjort tex inte kan motivera sin handling. Bristande professionell etik.
• #5: Är de gemensamma värderingar som lärare förväntas ha, till exempel attityder, ansvar och förhållningssätt. Den är framtagen gemensamt av de två tidigare fackförbunden Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, som vägledning för lärare, och antogs av de båda förbunden 2001 - ambitionen är att yrkesetiken ska utgöra ett stöd för lärare i tillämpningen av ett yrkesetiskt förhållningssätt.
• #6: Colnerud tar upp problemet med att det saknas ett utvecklat professionellt och gemensamt etiskt språk. Detta menar hon skapar en otydlighet kring vad som är yrkesetik och vad som inte är det. Hon exemplifierade detta med att lyfta fram begreppet VÄRDEGRUND - som ett samlingsbegrepp för värdefrågor, etiska frågor, relationsfrågor, etikfrågor, normfrågor, demokratifrågor, sociala frågor, livsåskådningsfrågor . Hon skriver: ”Lärarna använder således begreppet värdegrund fritt och otvunget för att fylla ett språkligt tomrum. Det moraliska språket har, i skolans värld liksom i övriga samhället, kommit att förbli otydligt och det enorma genomslag som begreppet värdegrund fått bekräftar behovet av adekvata språkliga uttryck för fenomen inom den moraliska domänen. Behovet av ett mer precist språk – Läraryrket hanterar många moraliska och etiska frågor, men det saknas språkliga verktyg för att tydligt uttrycka och diskutera dessa.
• #7: Etik är en reflekterande och vägledande ram i våra liv. Den hjälper oss att navigera i dilemman och utmaningar samt förstå hur våra värderingar påverkar våra handlingar. Etik hjälper oss att förstå vår roll i samhället – hur vi förhåller oss till andra och vårt ansvar som människa, lärare och handledare Etik är vårt sätt att förstå världen, skol/förskolekontexten och ger oss verktyg för att reflektera över våra relationer, val och värderingar. Som handledare kan du hjälpa studenten att se verksamheten ur olika perspektiv och ur etiska aspekter, exempelvis rättvisa, ansvar och respekt Etiken är vårt sätt förstå oss själva. Vem vill jag vara? Vem blir jag genom mina handlingar? Etiken är vårt sätt att förstå oss själva i yrkesrollen. Vem vill jag vara som handledare? Hur påverkar mina etiska val min handledarroll Etik kopplar samman våra värderingar med våra konkreta val och handlingar, vilket formar vår identitet och professionella utveckling. Vem blir jag genom mina handlingar? Etik är en personlig utveckling och självinsikt. Yrkesetiken ger oss en gemensam grund att stå på, vilket stärker både professionalisering och autonomi eftersom man kan fatta beslut som är etiskt grundade och förankrade i professionens gemensamma värderingar.
• #8: Lärares yrkesetik är indelad i fyra block: Läs upp dem. Och gå vidare!
• #9: Eleverna och deras lärande alltid i centrum, kunskapstillväxt. personlig tillväxt, kritiskt tänkande, respekt för individen och skydd mot kränkningar och trakasserier, inflytande över sin utbildning/utveckling, rättvis bedömning, tystnadsplikt,
• #10: Handledarens roll bygger också på ett yrkesetiskt förhållningssätt som omfattar gemensamma värderingar inom lärarprofessionen. Handledaren bör alltid sätta studentens lärande och professionella utveckling i fokus. Detta innebär att stödja studenten i att nå sina mål inom utbildningen och hjälpa hen att utveckla sina praktiska och teoretiska kunskaper. Handledaren ska stödja studentens inflytande över sin utbildning/utveckling och uppmuntra studenten att ta ansvar för sin egen utveckling Respekt för individen. Studenten bemöts med respekt för sin person, bakgrund och erfarenheter. Det är viktigt att skapa en trygg miljö där studenten vågar ställa frågor, göra misstag och reflektera. Precis som med elever får handledaren inte diskriminera någon student baserat på kön, bakgrund, språk, prestation eller andra faktorer. Alla studenter ska få likvärdiga möjligheter att lyckas och utvecklas. Vid utvärdering av studentens prestationer måste handledaren vara rättvis, saklig och transparent. Feedback ska vara konstruktiv och hjälpa studenten att utvecklas, utan att påverkas av personliga preferenser eller andra ovidkommande faktorer. En viktig del av handledarrollen är att bygga en relation med studenten baserad på förtroende, lyhördhet och respekt. Detta inkluderar att vara en god lyssnare och att ta studentens perspektiv på allvar. Handledaren bör hantera all information om studenten med stor varsamhet.
• #11: Colnerud lyfter tre argument för varför yrkesetik är avgörande i en profession. Ett av de viktigaste är det asymmetriska maktförhållandet mellan den professionella och klienten – i detta fall mellan handledaren och VFU-studenten. Som handledare har du, likt en lärare, en maktposition i relation till studenten, som är beroende av dig för att utveckla sin kompetens och klara sin utbildning. Studenten förväntas utvecklas, våga ställa frågor och reflektera, samtidigt som hen också blir bedömd. Detta skapar en balansgång där handledaren både ska stödja studentens lärande och samtidigt genomföra en rättvis bedömning. Handledaren har makt genom sin erfarenhet, sin kunskap och sitt ansvar att bedöma studentens prestation. Eftersom handledaren har mer kunskap och insikt i yrket, påverkar hen vilka perspektiv som lyfts fram och vad som uppfattas som "rätt" eller "bra" pedagogiskt agerande. Dessutom har handledaren bedömningsmakt, vilket innebär att hen avgör om studenten uppfyller de krav som ställs för att klara kursen. Detta kan skapa ett beroendeförhållande där studenten känner sig pressad att leva upp till handledarens förväntningar. Utöver detta finns en relationell makt i hur handledaren kommunicerar sin feedback och skapar en relation till studenten – antingen genom att bygga förtroende och stödja utveckling eller genom att utöva kontroll och skapa osäkerhet. Att vara medveten om denna maktbalans är avgörande för att handledaren ska kunna agera etiskt, och balansera de risker maktpositionen innebär. Det innebär att ge tydlig och rättvis feedback, skapa en trygg lärmiljö där studenten vågar göra misstag och reflektera över dem, samt att undvika att missbruka sin makt genom att påtvinga egna åsikter eller ställa krav som inte är kopplade till studentens lärande. Terhart (se Colnerud, 2017) menar att eftersom lärare och handledare inte kan övervakas externt i varje situation, måste de utveckla en "inre vakthund" – en form av etisk självkontroll. Detta innebär att handledaren ständigt behöver reflektera över sitt eget agerande och fråga sig: Är min feedback rättvis? Ger jag studenten möjlighet att reflektera själv? Behandlar jag studenten med respekt och professionalitet? Föregår jag med ett gott exempel? Genom att ha denna etiska medvetenhet blir det möjligt att balansera maktens risker och skapa en rättvis handledningsrelation.
• #12: Det andra argumentet är lärares behov av vägledning. Läraryrket är kantat av en rad etiska dilemman, och som lärare tvingas du ständigt till yrkesetiska ställningstaganden i förhållande till elever, föräldrar, kollegor och skolledning men också till staten, utbildningsmiljön, innehåll och utformning av undervisning, och därför är det rimligt att det finns ett regelverk att hämta stöd ur. �� Det tredje argumentet är professionens behov av allmänhetens förtroende. En profession försvarar sin autonomi, sitt självstyre, med en hög yrkesetisk standard. Yrkesetik ger professionalitet i yrkesrollen, vägledning i svåra situationer och stärker förtroendet för lärarkåren
• #13: Som handledare ska du handleda etiskt (ansvara för studentens utveckling, göra en rättvis bedömning samt föra vidare de etiska principer och förhållningssätt som är grundläggande för läraryrket. Och en av de viktigaste uppgifter du har är att synliggöra och uppmärksamma etiska frågor och skapa utrymme för reflektion och fri diskussion kring etiska aspekter i arbetet. På så vis hjälper du studenten att medvetandegöra sina värderingar. Vid varje möte med studenten förmedlar du normer, värderingar och attityder antingen genom etisk analys och argumentation eller som roll modell. Din roll innebär att modellera yrkesetiska principer, visa hur dessa kan tillämpas i praktiken, och vara tydlig i dina förväntningar. Genom att skapa en trygg och stödjande lärmiljö blir du en bro mellan teoretisk förståelse av yrkesetik och dess praktiska användning. Under VFU ställs studenten inför etiska dilemman för första gången, exempelvis i relation till elever, föräldrar, eller kollegor. Här kan handledaren agera som en etisk kompass genom att diskutera olika sätt att hantera dessa situationer och visa hur yrkesetik kan användas som stöd i beslutsfattandet. Genom att du hjälper studenten att införliva särskilda värderingar och förhållningssätt bidrar du till att stärka studentens professionsutveckling
• #14: På vilket sätt har lärare en maktposition/makt över eleven? Diskutera På vilket sätt har lärare makt över eleven? Ofta när lärarstudenter ska svara på denna fråga blir deras första svar. När läraren sätter betyg. Därefter kommer många andra förslag på maktförhållandet mellan lärare och elev. Tex. läraren bestämmer gruppens sammansättning. Läraren bestämmer vas om ska läsas, om eleven ska gå på toaletten eller inte, dricka vatten… Hur säkerställer du att studenten får en rättvis bedömning utan att känna sig hämmad? Etiska aspekter att beakta: Balans mellan stöd och krav – Hur säkerställer jag att studenten både får vägledning och tillräckligt utrymme att utvecklas självständigt? Tydlighet i feedback – Hur kan jag ge kritik utan att det blir demoraliserande? Tillgång till professionella nätverk och resurser – Hur skapar jag rättvisa möjligheter för alla studenter?
• #15: Einhorn beskriver etikens redskap som verktyg för att hantera och förstå etiska dilemman och moraliska frågor. Han menar att vi har goda förutsättningar att hantera etiska problem. Tex. har vi ju principer, regler och normer. Lärares yrkesetik. Etiska principer och normer, som ger oss vägledning. Fungerar som ledstjärnor. Vi har: Förnuftet, som hjälper oss att väga olika alternativ och konsekvenser, och att bedöma hur vi kan göra så mycket gott som möjligt och undvika att göra ont. Förnuftet hjälper oss att analysera etiska frågor och att undvika att agera enbart utifrån impuls eller känsla. Empatin, möjligheten att sätta oss in i en annan människas värld. Förmågan att sätta sig in i andras situation och förstå deras känslor och perspektiv är avgörande för att kunna agera etiskt och ta hänsyn till hur ens handlingar påverkar andra. Samvetet, ett resultat av uppfostran och socialisation, en slags inre kompass. Vi vill ju inte få dåligt samvete. Våra medmänniskor, som vi kan använda oss av för råd och som bollplank. Om vi utvecklar förmågan att använda våra etiska verktyg kan vi hantera de etiska problem som vi ständigt möter Att vara medveten om sina egna värderingar, fördomar och gränser. Självkännedom hjälper oss att förstå varför vi reagerar på vissa sätt och gör det möjligt att reflektera över våra egna etiska ställningstaganden.
• #16: Etiska bekymmer handlar om en känsla av att något inte står rätt till ur ett moraliskt eller etiskt perspektiv. Det kan röra sig om en oro över en situation där det är oklart vad som är rätt eller fel, men där en känsla av obehag eller osäkerhet uppstår. Exempel: I sådana fall kan det vara hjälpsamt att ta stöd av kollegor eller rådgöra med ansvariga på HH Etiska frestelser. Detta innebär situationer där en person kan lockas att välja en enklare eller egoistisk lösning som går emot deras etiska principer. En frestelse innebär ofta en konflikt mellan kortsiktiga vinster och långsiktiga värden. Exempel: Att undvika att lyfta ett problem i en arbetsgrupp för att slippa obehag, trots att det skulle gynna alla på lång sikt att ta upp det. Påminnelse om yrkesetiken och att det långsiktigt gagnar både studenten och verksamheten att ge ärlig och konstruktiv feedback. Etiska dilemman i handledning. Handledare kan ställas inför val där alla alternativ innebär att något etiskt värde kompromissas. En handledare har en student som kämpar med att leva upp till målen för VFU. Ska handledaren ge studenten fler chanser och mer tid, trots att det påverkar gruppens arbete och andra studenter? Eller ska hen ge en kritisk bedömning som kan påverka studentens framtid negativt? Att konsultera kollegor, policy och riktlinjer, samt att föra en öppen dialog med studenten, kan bidra till att fatta ett välgrundat beslut. Etisk övertygelse i handledning. Handledarens egna etiska principer och värderingar påverkar hur hen agerar och stödjer studenten. Dessa övertygelser kan både vara en styrka och en utmaning om de kommer i konflikt med institutionens eller studentens behov. En handledare har en stark övertygelse om att alla studenter ska behandlas lika. Hen kan dock behöva anpassa sitt stöd för att möta en enskild students behov, vilket kan kännas som en utmaning mot denna övertygelse.
• #17: Analysera och bena upp för att skapa förståelse för hur dessa steg/frågor kan hjälpa oss att reda i etiska dilemman och konflikter. Ge exempel; En student med sociala bekymmer (blyg eller …), handla om bemötande, bedömning mm. GLÖM INTE MAKT!
• #18: Dilemmat handlar om studentens konflikthantering, där hen höjer rösten och tillrättavisar barnen utan att ge dem utrymme att uttrycka sig. Det kan finnas en värderingskonflikt kring synen på auktoritet och barns delaktighet i konflikthantering. Frågan är hur handledaren kan stödja studenten i att utveckla ett mer dialogiskt förhållningssätt, exempelvis genom reflektion, observation av andra pedagoger eller introduktion till strategier som lågaffektivt bemötande. Ett ställningstagande behövs kring om och hur feedback ges samt vilka verktyg studenten kan få för att utvecklas. Vilken fakta har jag/vi? Studenten har svårt att hantera barns konflikter. Studenten höjer rösten och tillrättavisar snarare än att låta barnen uttrycka sig. Detta observeras av handledaren eller en annan person i utbildningssituationen. Är det en värderingskonflikt? Ja, potentiellt. Det kan handla om olika syn på hur konflikter bör hanteras i förskolan. Studenten kanske ser sin strategi som ett sätt att upprätthålla ordning, medan handledaren anser att barn bör få möjlighet att uttrycka sig och lösa konflikter mer självständigt. Det kan också finnas en underliggande konflikt mellan en mer auktoritär syn på lärarrollen och en mer dialogisk och relationsskapande pedagogik. Vilket ställningstagande ska jag/vi göra? Ska studenten få återkoppling direkt eller i en reflekterande handledningssituation? Hur kan handledaren stödja studenten i att utveckla en mer barncentrerad konfliktlösningsstrategi? Behöver studenten konkreta verktyg och modeller för konflikthantering? Ska detta ses som en utvecklingsmöjlighet inom utbildningen eller som ett större problem? Studentens eget agerande Hur kan studenten bli medveten om sitt sätt att hantera konflikter? Kan studenten erbjudas möjligheter att observera andra pedagogers konflikthantering? Finns det strategier eller modeller (t.ex. lågaffektivt bemötande, medling, aktivt lyssnande) som studenten kan introduceras för?
• #19: Analysera och bena upp för att skapa förståelse för hur dessa steg/frågor kan hjälpa oss att reda i etiska dilemman och konflikter. Ge exempel; En student med sociala bekymmer (blyg eller …), handla om bemötande, bedömning mm. GLÖM INTE MAKT!
• #20: Moralisk stress uppstår när en person vet vad som är rätt att göra, men institutionella, organisatoriska (tex. regler, resursbrist, policybegränsningar) eller andra externa hinder gör det omöjligt att agera i enlighet med den moraliska övertygelsen. Det handlar alltså om en konflikt mellan moralisk övertygelse och praktiska begränsningar. Detta kan leda till frustration, stress och känslor av otillräcklighet. Tre förutsättningarna för moralisk stress är: Moralisk sensitivitet – Personen förstår att en situation innebär en etisk problematik. Det innebär att en person kan identifiera när något är moraliskt problematiskt och förstå hur det påverkar andra. att detta är en etisk fråga och att det kan påverka barnens känsla av inkludering. Externa hindrande faktorer – yttre omständigheter som gör det svårt att agera enligt sina etiska principer. Det kan vara organisatoriska regler, tidsbrist, hierarkiska strukturer eller sociala normer som begränsar handlingsutrymmet och som gör det svårt att agera etiskt Upplevelse av att sakna kontroll – Personen känner sig maktlös och oförmögen att påverka situationen . Detta innebär att en person känner sig maktlös i en situation och inte ser någon möjlighet att påverka den, trots att hen uppfattar den som etiskt problematisk. En handledare ser att en student behöver mer vägledning men upplever att institutionens regler om handledningstid är så strikta att hen inte kan göra något åt det. Dessa faktorer tillsammans skapar moralisk stress, där individen vet vad som är rätt men hindras från att agera. Detta innebär att en person känner sig maktlös i en situation och inte ser någon möjlighet att påverka den, trots att hen uppfattar den som etiskt problematisk. Förutom institutionella och organisatoriska hinder kan moralisk stress även orsakas av andra faktorer som gör det svårt att agera enligt sin etiska övertygelse. Här är några exempel: 1. Tidsbrist och arbetsbelastning Att veta vad som borde göras men inte ha tillräckligt med tid eller resurser för att genomföra det. Exempel: En handledare ser att en student behöver mer vägledning men har inte tid att ge den eftersom andra arbetsuppgifter tar över. 2. Hierarkiska strukturer och maktförhållanden När en person saknar inflytande att påverka beslut på grund av sin roll i organisationen. Exempel: En handledare ser att en student behandlas orättvist men vågar inte ifrågasätta beslutet av rädsla för att gå emot ledningen. 3. Kollegialt motstånd eller sociala normer När grupptryck eller en etablerad kultur inom arbetsplatsen hindrar en från att agera. Exempel: En ny handledare vill ge en student stöd men möts av att kollegor säger "så här har vi alltid gjort" och inte vill förändra sitt arbetssätt. 4. Rädslan för konflikter eller negativa konsekvenser Att undvika att agera etiskt för att det kan leda till obehagliga konsekvenser, som konflikt med kollegor eller kritik från ledningen. Exempel: En handledare vill lyfta en students olämpliga beteende men är rädd att det ska skada relationen och därför undviker ämnet. 5. Oklara riktlinjer och etiska gråzoner När det saknas tydliga riktlinjer och det inte är självklart vad som är "rätt" att göra. Exempel: En handledare vet inte hur mycket hen får anpassa stödet till en student utan att det påverkar bedömningen av rättvisa. 6. Känslomässiga faktorer och empati Att känna starkt med någon kan göra det svårt att ta beslut som känns rätt men är svåra att genomföra. Exempel: En handledare vet att en student bör få underkänt men känner sympati och vill undvika att orsaka lidande.
• #21: Att vara rättvis och bli behandlad rättvist är en central moralisk fråga för såväl elever som lärare och samhället i stort. Vi rör oss med minst tre olika rättviseprinciper i förskolans och skolans värld – likhetsprincipen, behovsprincipen och meriteringsprincipen. Lärarstudenter uttrycker ofta oro för att de inte ska lyckas vara rättvisa.. Det kan då vara till hjälp att urskilja några rättviseprinciper så att man vet vilken princip man kan luta sig emot, och varför man väljer den. Enligt likhetsprincipen är rättvisa detsamma som att alla har samma rätt samma rätt oavsett kön, ras, religion, etnisk tillhörighet och sexuell identitet. Enligt behovsprincipen ska man behandla individer olika eftersom individer har olika behov. Resurser ska därmed fördelas efter skillnader i behov. Många lärare/förskollärare beskriver det som en etisk konflikt att de inte hinner ägna de duktiga barnen, ofta flickor någon uppmärksamhet alls. Likhetsprincipen säger ”lika för alla”, behovsprincipen säger ”Åt var och en efter behov”, och Meriteringsprincipen säger ”åt var och en efter förtjänst”. Det innebär att rättvisa bedöms efter prestation. Principen är exempelvis självklar vid betygssättning. Den som svarar rätt på flest frågor får högst betyg. �� Lärare använder olika rättviseprinciper flera gånger om dagen utan att alltid vara medvetna om det. När en lärare känner sig osäker på en beslut kan det vara hjälpsamt att identifiera och namnge principerna, eftersom de leder till olika val. Ibland uppstår dilemman när det är svårt att avgöra vilken princip som är mest relevant. Ställ frågor för att väcka reflektion Vilka rättviseprinciper är relevanta i denna situation? Hur kan du balansera barnets behov med de andra barnens rätt till uppmärksamhet? Hur kan du motivera ditt agerande för barngruppen och vårdnadshavare?
• #22: Clark (1995) har formulerat fem punkter som kan utveckla lärares etiska kompetens, förmåga till etisk reflektion och yrkesetiskt handlande. �� 1) Benämna etiska fallgropar – Det innebär att man ska lära känna igen de situationer som alla lärare förr eller senare kan hamna i och att man kan dra nytta av andras erfarenheter. Att ta del av exempel från erfarna lärare är ett sätt att öka igenkänningen. 2) Studera fall som är dåliga exempel – kanske inte så roligt att läsa om lärares övertramp men det kan underlätta att ta del av hur illa man kan handla om man inte är självkritisk 3) Lära sig etiska begrepp och teorier – det finns begrepp som kan vara bra att känna till när man står inför ett val. Tex att känna till olika rättviseprinciper, och olika sätt att etiskt ta ställning. Att utveckla ett yrkesetiskt språk. 4) Föra öppna samtal inom lärargruppen – Det är oerhört viktigt att man kan prata öppet om etiska dilemman man möter och hur man hanterat dem. Det vore bra om man exempelvis kan säga till kollegorna. Idag gjorde jag något som jag tror blev helt fel. Jag såg hur ledsen ett barn blev idag för att jag----hur tycker ni att jag ska göra nu? En sådan öppenhet ger möjlighet att lära känna varandra och lära av varandras tillkortakommanden. Det är utvecklande. Det kräver dock ett förtroendefullt klimat i lärargruppen. 5) Uppmuntra till etisk självgranskning – sådan behövs för att kunna dela aktuella etiska problem – den möjliggör att hitta nya lösningar.
• #29: Yrkesetiken fungerar som en inre kompass i svåra situationer.
• #30: 📌 Perspektiv: Språket vi använder i handledningssamtal påverkar studentens lärande och självbild.