Internet
- 1. Internet av: Sigurd, Frej och Simon
- 2. Historia innan dagens intternet fanns det ett milit辰rt forsknings projekt i usa som hette Arpanet dagens internet 辰r l旦st baserat p奪 Arpanet. p奪 80 talet uppfans html och http vilka 辰r standarderna f旦r at beskriva och 旦verf旦ra hemsidor. genom standardisering under 90 talet blev det v辰ldigt m奪nga internet anv辰ndare. en tidig 旦vertro till att internet och it kunde l旦sa alla problem ledde till en kraftig 旦verv辰rdering av m奪nga nystartade it f旦retag f旦lsd av en str旦m av konkurser. Sedan 90-talets genombrott f旦r Internet hos allm辰nheten har de flesta f旦retag och allt fler privatpersoner en egen webbplats
- 3. Dom辰nnamn Ett dom辰nnamn 辰r p奪 internet ett namn p奪 en administrativ helhet p奪 internet. Organisationers offentliga tj辰nster (e-post och webbplatser) och enskilda datorer kan ofta n奪s med hj辰lp av namnet. Dom辰nnamnen finns till f旦r att m辰nniskor ska slippa komma ih奪g de numeriska IP-adresser som anv辰nds som "telefonnummer" p奪 internet mellan datorer. Dock m奪ste alltid dom辰nnamnet 旦vers辰ttas till motsvarande IP-adress innan kommunikation kan ske. Detta sker vanligen automatiskt och osynligt genom en uppslagning i den l旦st sammanh奪llna globalt distribuerade databasen DNS, n奪got som kan liknas vid Internets telefonkatalog.
- 4. Webbadresser En webbadress 辰r ett unikt namn som pekar ut din webbsida p奪 Internet. En webbadress 辰r allts奪 ett s辰tt att identifiera och lokalisera datorer p奪 Internet. N辰r datorer kommunicerar med varandra anv辰nder de sig av s.k. IP- adresser som best奪r av siffror. Siffror 辰r sv奪rt att komma ih奪g f旦r oss m辰nniskor och d辰rf旦r har man tagit fram ett system som 旦vers辰tter en webbadress till en IP-adress. Systemet som sk旦ter detta heter Domain Name System (DNS). Om du t ex skriver in www.facebook.se i din webbl辰sare 旦vers辰tter DNS webbadressen till en IP-adress som Internet anv辰nder och du kopplas upp mot t.ex Telias server och hemsidan visas i din webbl辰sare.
- 5. IP-adresser En IP-adress eller ett IP-nummer 辰r ett nummer som anv辰nds som adress f旦r enskilda datapaket i IP-standarden, den grundl辰ggande standarden f旦r trafik p奪 Internet. IP-adressen f旦r avs辰ndare och mottagare ing奪r i varje dator och 辰r den enda information n辰tverksenheter har vad g辰ller datorns destination. Varje apparat som skall kunna anges som adressat p奪 Internet m奪ste ha en egen IP-adress. Detta g辰ller till exempel routrar, infrastruktur- servrar (NTP, DNS, DHCP), vanliga person- och serverdatorer, n辰tverksskrivare och sj辰lvst辰ndiga IP-telefoner. Med s辰rskilda arrangemang kan datorer dela adress, men de ses d奪 utifr奪n som en dator.
- 6. Subnet-mask En IP-adress har tv奪 delar, n辰tverkets adress och host adressen. En subnet mask separerar IP-adressen och host adressen. Sedan s奪 dividerar subnet-masken host delen av IP-adressen till ett subnet och en hostadress. Det kallas subnet-mask f旦r att det 辰r anv辰nt n辰r man ska identifiera netverks adressen av en IP-adress.
- 7. DNS DNS, Domain Name System eller dom辰nnamnssystemet, 辰r ett system f旦r att f旦renkla adressering av datorer p奪 Internet. DNS uppfanns 奪r 1983 av Paul Mockapetris. DNS 辰r ett distribuerat system, d辰r s奪 kallade zoner av IP-nummer delegeras till ansvariga f旦retag och organisationer. DNS 辰r ett klientserver-system d辰r klienten vanligen finns inbyggd i system som kommunicerar genom Internet.