More Related Content
What's hot (20)
Viewers also liked (6)
Similar to Lärare-unga och nätet - allingsås (13)
Lärare-unga och nätet - allingsås
- 1. Unga och nätet - Hur använder unga nätet. Och vi. Kristoffer.creutz@grkom.se Pedagogiskt Centrum GR-utbildning
- 2. Förväntningar: Vad förväntar du dig av dagen?
- 3. ”Det vi växer upp med är inget märkvärdigt - det är något vi tar för givet!”
- 5. Introduktion Linnea - En film
- 6. Första läroplanen sedan internet Lgr 11
- 8. - Bland förskolebarnen är omkring 25 procent dagliga användare. - Redan vid 6-7 års ålder är nio av tio användare av internet. - Vid 11 års ålder är 90 procent dagliga användare. - Så gott som alla tonåringar är internetanvändare. (Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
- 9. Den första fasen: 2–6 år - surfplatta, spel, film, pussel Den andra fasen: 7–11 år - spel och video fortfarande mest, börjar söka främst You Tube, Skype, textmeddelande t ex KiK medlemmar i sociala nätverk t ex MSP, minecraft (fb 9 år flickor) Den tredje fasen: 12–15 år - fb, KiK, ask.fm, spel, You Tube film, pojkar och flickor mer olika. Internet viktigt för skolarbetet Den fjärde fasen: 16–19 år sms dagligen, skolarbetet, sociala medier (Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
- 10. 85,9 % av (14–18 år) har lagt upp bilder av sig själv på Internet. Man har cirka 18 vänner på nätet som man aldrig träffat IRL. 61 % uppger att det första de gör när de kommer hem från skolan eller är att koppla upp sig på Internet. 55 % säger att de vågar prata mer om saker via digital kommunikation. 42% håller med om påståendet: ”Att kolla mobilen är det sista jag gör på kvällen och det första jag gör på morgonen.” 23%: Föräldrarna har koll på vad jag gör på nätet 46% döljer medvetet något de gör på Internet för föräldrarna. kompiskollen ökar (Datainspektionen, 2011) Fakta; lite äldre barn och unga
- 11. Oroande och upprörande upplevelser av internet Enligt föräldrarna är det 13 procent av förskolebarnen 3-7 år som upplevt något på internet som gjort dem upprörda eller oroade. Denna andel ökar under de första skolåren (7-11 år) till 20 procent. 9-10 år minskar till 10 procent 25 procent de äldre (15–16 år). De som upprepade gånger, minst en gång i månaden, känt sig besvärade eller upprörda. Föräldrars största oro är mobbing - Barns största problem är att man ofrivilligt råkar få se mycket grovt våld i bild eller video. (Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
- 12. • 9 procent har varit med om att en bild eller film på dem har spridits mot deras vilja. • 30 procent har ingen vuxen att prata med om de skulle råka ut för något på nätet. Friendsrapporten 2013 Nätkränkningar
- 13. - Tillit och trygghet i att våga berätta - Engagemang: visa att vi vill veta lyssna Men också att lära eleverna hur man kan använda nätet - Källkritiskt förhållningssätt - Hur man kan använda nätet? - Värdegrundsfrågor? - Agera på samma arena?
- 14. Tvåminuterssamtal - Hur kan vi skapa trygghet i ungdomars användning av internet? - Hur kan vi som lärare använda nätet för att lära eleverna hantera internet?
- 15. Digitala medier - Det handlar om förmågor
- 16. Att använda blogg - Verklig mottagare - Elevmedverkan - Kamratrespons - Lustfyllt Några exempel: - Victoriaskolan - Brunnsbobloggen
- 17. Sociala medier - De är redan där... - Enkelt att skapa grupper - Filuppladdning - Diskussionsforum - Vad kan man vinna på det? Ett litet exempel - Delta i nuet - följa t ex politiker - Analysera, jämföra, - Göra memo/sammanfattning - Ställa frågor till kunninga - Bevaka nyheter irl - skriva kortfattat/summera (140)
- 18. Väldigt många har en relation till Youtube! Använd det som t.ex. ● Utgångspunkt för diskussioner ● introduktion till ett nytt ämnesområde ● föremål för filmanalys ● hörsförståelseövningar på språklektioner ● instruktion (här finns mängder av instruktionsvideor/tutorials) ● Flippat klassrum ett litet exempel
- 19. Att väcka intresse… ...som leder till öppna, lärande frågor Mentimeter - tankar om internet Ta fem minuter att diskutera resultatet som ni sitter! Mentimeter i undervisning
- 20. Tvåminuterssamtal - Hur kan vi använda digitala resurser i vår undervisning? - Hur kan vi – likt skolgården - arbeta med nätet och skapa en trygghet för eleverna att vistas där? - Hur kan nätet bli en del av vår vardag?
- 21. ”Istället för att oroa sig för nätet krävs att föräldrar pratar med sina barn. Om vad de gör på internet, visst, men då internet är en integrerad del av barnens liv blir den frågan i sig betydligt större. Det som krävs för att bli en del av barnens vardag är tillit och nyfikenhet, inte misstänksamhet. Varje gång vi befäster rädsla, vare sig det är hos oss själva eller hos våra barn, tar vi ett steg bort från en vettig lösning på de problem som dyker upp. Istället behöver barnen känna trygghet i att de kan komma och berätta när det väl händer något som de behöver hjälp med, vare sig det är på internet eller inte. Barn som skrämts eller gjorts rädda berättar väldigt lite.” Elsa Dunkel i SvD 7 november kl. 09.46 2010; lärare och forskare vid Umeå universitet,
Editor's Notes
- #4: Detta är inga konstiga bilder. Men alldeles omöjliga för 15 årsedan. Man ser bilden i telefonen nere till vänster. Katja sitter och pekar på surfplattan, något som fantiserades om i Star Trek. För oss var det revolution – hur ser våra barn på det? Man kan likna det vid Venus från Milo, som förmodligen inte var särskilt märkvärdigt på Antiken. Idag fotar vi det.
- #5: Utgångspunkten är: Här växte jag upp. På detta torg möttes människor. Idag ser torgen vi möts på annorlunda ut. Nätet är ett typ av torg, eller en skolgård. Det är en plats där människor möts och kan diskutera, vara, dela vänskap och fiendskap – precis som där borta vid fontänen där jag brukade sitta. Idag sitter jag vid facebook. Att människor var taskiga mot varandra på torget var vardagsmat, liksom i korridorer i skolan, i klassrummen, eller på köpcentrat. Det är man på nätet också – är det nätets fel? Är det skolgårdens, eller torgets fel när barn/vuxna är taskiga mot varandra irl?
- #22: Vi måste helt enkelt vänja barnen vid hur umgänget på nätet fungerar och hur de ska möta och hantera de hinder och problem som de möter. Elza Dunkels har uttryckt det på ett bra sätt: När ett barn ska lära sig cykla, ser vi till att cykeln har stödhjul; vi följer med i början och låter dem långsamt vänja sig vid det nya sättet att ta sig fram. Vi börjar inte med att kasta dem rakt ut i trafiken! Samma sak borde gälla på nätet. Här har vi vuxna ett stort och viktigt ansvar att finnas tillhands och att ge hjälp och stöd när det behövs.