ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo
ѲٲäԾԲ 
I matspjälkningskanalen sönderdelas 
maten till mindre delar
• Din matspjälkningskanalen är ett 7 meter 
långt slingrande rör genom kroppen. Den 
börjar i munhålan och slutar i anus. 
Däremellan finns matstrupen, magsäcken, 
tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen 
och ändtarmen. Dessutom bildar 
spottkörtlarna, levern och bukspottkörteln 
med olika enzymer som bryter ner maten
ѲٲäԾԲ
1. munnen
• Tänderna sönderdelar och 
maler maten. Maten blandas 
dessutom med saliv från 
spottkörtlarna. 
Saliven innehåller enzymet 
amylas som påbörjar 
nedbrytningen av stärkelse
2. Matstrupen 
• Matstrupen leder maten till magsäcken. 
Muskler i matstrupens vägg pressar fram 
maten ungefär som om man skulle trycka 
en glaskula genom en gummislang.
3. Magsäcken 
• När musklerna i magsäckens vägg rör 
sig blandas maten effektivt. Under 
tiden påverkas den av magsaft som 
bildas i magsäcken. Magsaften 
innehåller saltsyra och ett enzym som 
bryter ner protein. Saltsyra kan döda 
tex. bakterier som följer med i maten. 
Insidan av magsäckens vägg är 
klädd med en slemhinna som tål den 
frätande syra.
4. Tolvfingertarm 
• Tarmens första del kallas tolvfingertarm. 
Den är lika lång som tolv fingrar i bredd 
( ca 25 cm). Till tolvfingertarmen kommer 
bukspott från bukspottkörteln. 
Bukspott är vätska som innehåller olika 
enzymer som bryter ner båda kolhydrater, 
protein och fett. 
Bukspott kan även neutralisera saltsyra 
som följer med i födan från magen och på 
så sätt skyddas tarmen mot syran.
Levern 
• Levern bildar galla som först sparas i 
gallblåsan och sedan töms i 
tolvfingertarm. Galla fungerar ungefär som 
tvättmedel. Det delar upp fett i väldigt små 
droppar. Sedan blir det lättare för 
enzymer att komma åt fettet.
5. Tunntarm 
• I tunntarmen avslutas nedbrytningen av 
kolhydrater, fett och protein. Sedan tas 
alla näringsämnena upp av blodet som 
rinner fram i tunna blodkärl t tarmens 
vägg.
6.Tjocktarmen och blindtarmen 
• Tunntarmen mynnar i tjocktarmen. 
Där tunntarmen och tjocktarmen möts finns även 
blindtarm. Det är en kort återvändsgränd som slutar med 
ett ”maskformigt bihang” . Tjocktarmens uppgift är att 
suga upp det mesta av vatten. På så sätt slipper vi 
dricka så mycket. Dessutom blir avföringen lagom fast. 
I tjocktarmen finns många bakterier som lever på 
näringsämnen som vi inte själva har utnyttjad. 
Bakterierna är nyttiga för oss de tillverkar bl.a. vitamin k 
som vi behöver.
7. Ändtarmen 
• Tarminnehållet lämnar kroppen via 
ändtarmen

More Related Content

What's hot (20)

Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
Marie Södergren
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
Ann Thorvaldsson
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg

Viewers also liked (20)

ѲٲäԾԲ i matspjälkningskanalen...
ѲٲäԾԲ                                         i matspjälkningskanalen...ѲٲäԾԲ                                         i matspjälkningskanalen...
ѲٲäԾԲ i matspjälkningskanalen...
gulzay12
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetMadeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Linda Fleck
Ma 1 b vinklar_trianglar
Ma 1 b vinklar_trianglarMa 1 b vinklar_trianglar
Ma 1 b vinklar_trianglar
fredolph
Vårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny versionVårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny version
Katharina Klintbo
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
gulzay12
Presentation Josh Hall
Presentation Josh HallPresentation Josh Hall
Presentation Josh Hall
joshhallcomms
Cecilia
CeciliaCecilia
Cecilia
Anna Blomberg
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
gulzay
Geomorfologi och exogena processer
Geomorfologi och exogena processerGeomorfologi och exogena processer
Geomorfologi och exogena processer
Arlandagymnasiet
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelse
mittlarande
Berg och jordar
Berg och jordarBerg och jordar
Berg och jordar
Arlandagymnasiet
4 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 24 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 2
zelal83
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
Christina Hansson

More from gulzay12 (13)

Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
gulzay12
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzl
gulzay12
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
gulzay12
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
gulzay12
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
gulzay12
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
gulzay12
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
gulzay12
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
gulzay12
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
gulzay12
Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzl
gulzay12
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
gulzay12
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzl
gulzay12
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
gulzay12
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
gulzay12
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
gulzay12
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
gulzay12
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
gulzay12
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
gulzay12
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
gulzay12
Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzl
gulzay12

ѲٲäԾԲ

  • 1. ѲٲäԾԲ I matspjälkningskanalen sönderdelas maten till mindre delar
  • 2. • Din matspjälkningskanalen är ett 7 meter långt slingrande rör genom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar i anus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen. Dessutom bildar spottkörtlarna, levern och bukspottkörteln med olika enzymer som bryter ner maten
  • 5. • Tänderna sönderdelar och maler maten. Maten blandas dessutom med saliv från spottkörtlarna. Saliven innehåller enzymet amylas som påbörjar nedbrytningen av stärkelse
  • 6. 2. Matstrupen • Matstrupen leder maten till magsäcken. Muskler i matstrupens vägg pressar fram maten ungefär som om man skulle trycka en glaskula genom en gummislang.
  • 7. 3. Magsäcken • När musklerna i magsäckens vägg rör sig blandas maten effektivt. Under tiden påverkas den av magsaft som bildas i magsäcken. Magsaften innehåller saltsyra och ett enzym som bryter ner protein. Saltsyra kan döda tex. bakterier som följer med i maten. Insidan av magsäckens vägg är klädd med en slemhinna som tål den frätande syra.
  • 8. 4. Tolvfingertarm • Tarmens första del kallas tolvfingertarm. Den är lika lång som tolv fingrar i bredd ( ca 25 cm). Till tolvfingertarmen kommer bukspott från bukspottkörteln. Bukspott är vätska som innehåller olika enzymer som bryter ner båda kolhydrater, protein och fett. Bukspott kan även neutralisera saltsyra som följer med i födan från magen och på så sätt skyddas tarmen mot syran.
  • 9. Levern • Levern bildar galla som först sparas i gallblåsan och sedan töms i tolvfingertarm. Galla fungerar ungefär som tvättmedel. Det delar upp fett i väldigt små droppar. Sedan blir det lättare för enzymer att komma åt fettet.
  • 10. 5. Tunntarm • I tunntarmen avslutas nedbrytningen av kolhydrater, fett och protein. Sedan tas alla näringsämnena upp av blodet som rinner fram i tunna blodkärl t tarmens vägg.
  • 11. 6.Tjocktarmen och blindtarmen • Tunntarmen mynnar i tjocktarmen. Där tunntarmen och tjocktarmen möts finns även blindtarm. Det är en kort återvändsgränd som slutar med ett ”maskformigt bihang” . Tjocktarmens uppgift är att suga upp det mesta av vatten. På så sätt slipper vi dricka så mycket. Dessutom blir avföringen lagom fast. I tjocktarmen finns många bakterier som lever på näringsämnen som vi inte själva har utnyttjad. Bakterierna är nyttiga för oss de tillverkar bl.a. vitamin k som vi behöver.
  • 12. 7. Ändtarmen • Tarminnehållet lämnar kroppen via ändtarmen