Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning 奪k 8Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i biologi.
Presentation som inneh奪ller 奪ttans biologi.
Inneh奪ll: M辰nniskan och Ditt liv (sex & droger)
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
油
Presentation om luft, vatten och mark.
OBS! Baskemi 辰r en f旦rkortad variant av min vanliga presentation om luft, vatten och mark.
Kemi f旦r 奪rskurs 7-9.
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning 奪k 7Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i kemi.
Presentation som inneh奪ller sjuans kemi.
Inneh奪ll: Kemins grunder & Syror och baser & Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning 奪k 8Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i biologi.
Presentation som inneh奪ller 奪ttans biologi.
Inneh奪ll: M辰nniskan och Ditt liv (sex & droger)
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
油
Presentation om luft, vatten och mark.
OBS! Baskemi 辰r en f旦rkortad variant av min vanliga presentation om luft, vatten och mark.
Kemi f旦r 奪rskurs 7-9.
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning 奪k 7Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i kemi.
Presentation som inneh奪ller sjuans kemi.
Inneh奪ll: Kemins grunder & Syror och baser & Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition k 8Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i fysik.
Presentation som inneh奪ller 奪ttans fysik.
Inneh奪ll: Kraft och tryck, R旦relse och fritt fall, Elektricitet, Magnetism, Energi, Arbete
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning 奪k 9Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i kemi.
Presentation som inneh奪ller nians kemi.
Inneh奪ll:
- Atomer, joner och kemiska reaktioner
- Metaller
- Syror och baser
- H奪llbar utveckling
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning 奪k 7Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i fysik.
Presentation som inneh奪ller sjuans fysik.
Inneh奪ll: Solsystemet & M奪tt och materia & V辰rme & Ljud
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning 奪k 9Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i biologi.
Presentation som inneh奪ller nians biologi.
Inneh奪ll: Cellen och arvet, Evolution, Bioteknik och H奪llbar utveckling
2. Denna presentation inneh奪ller
Fotosyntes och cellandning
Kolhydrater
Fetter
Proteiner
Vitaminer och mineral辰mnen
OBS! Det h辰r 辰r Baskemi, en f旦rkortad variant av
den vanliga presentationen om livets kemi.
4. Kroppens behov
M辰nniskan beh旦ver f奪 i sig syre, vatten och
n辰rings辰mnen.
Syre finns i luften. Syre beh旦vs vid
cellandningen.
Vatten 辰r l旦sningsmedlet i kroppen. Det
transporterar l旦sta 辰mnen till och fr奪n cellerna
och transporterar avfalls辰mnen ut ur kroppen.
N辰rings辰mnen 辰r exempelvis kolhydrater,
proteiner, fetter, vitaminer och mineraler.
5. Fotosyntes
Fotosyntesen sker i v辰xternas blad.
I bladen finns det gr旦na 辰mnet klorofyll.
Klorofyllmolekyler f奪ngar in energi fr奪n solljuset.
Energin anv辰nder v辰xterna i fotosyntesen.
I fotosyntesen omvandlar v辰xter koldioxid och
vatten till glukos och syre.
Glukos 辰r socker.
koldioxid + vatten + energi glukos + syre
6CO2 + 6H2O + energi C6H12O6 + 6O2
Glukosen kan sedan omvandlas till andra 辰mnen
som v辰xten beh旦ver.
6. Cellandning
Allt levande har cellandning.
N辰r djur 辰ter v辰xter s奪 f奪r de i sig
v辰xternas energirika glukos.
Glukos transporteras med blodet till cellerna i
djurens kropp.
I kroppens celler sker sedan cellandning. Vid
cellandning s奪 frig旦rs energi som finns i glukos.
Glukos f旦rbr辰nns med hj辰lp av syre fr奪n
inandningsluften.
glukos + syre koldioxid + vatten + energi
C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi
7. Fotosyntes och cellandning samspelar
Cellandning 辰r fotosyntes bakl辰nges.
Allt levande har cellandning.
Gr旦na v辰xter och alger har fotosyntes n辰r de f奪r
energi fr奪n solen.
Cellandningen:
glukos + syre koldioxid + vatten + energi
C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi
Fotosyntesen:
koldioxid + vatten + energi glukos + syre
6CO2 + 6H2O + energi C6H12O6 + 6O2
12. Kolhydrater
Kolhydrater 辰r ett samlingsnamn f旦r olika
sockerarter.
Energin fr奪n kolhydrater g旦r att vi kan h奪lla
oss varma, r旦ra oss, t辰nka, m.m.
Kolhydrater kan finnas som enkla molekyler, i
par eller i l奪nga kedjor.
Kolhydraters molekyler 辰r ofta formade som
en sexh旦rning, som kallas f旦r en sockerring.
13. Enkla sockerarter
Enkla sockerarter best奪r av enda sockermolekyl.
Sockret som bildas vid fotosyntesen heter glukos.
Glukos 辰r en enkel sockerart.
Glukos finns i frukter, b辰r, godis och sportdryck.
Fruktos 辰r en enkel sockerart som finns i frukt.
B奪de glukos och fruktos: C6H12O6
Molekylerna 辰r dock olika uppbyggda, de har
olika strukturformler.
14. Sammansatta sockerarter
Sammansatta sockerarter 辰r uppbyggda av tv奪 eller flera
sockerringar.
Str旦socker (sackaros) och mj旦lksocker (laktos) 辰r
sammansatta sockerarter.
St辰rkelse 辰r en sammansatt sockerart som finns i potatis,
pasta och br旦d.
Cellulosa 辰r en sammansatt sockerart. Cellulosa 辰r
skelett i v辰xternas celler.
15. St辰rkelse inneh奪ller energi
St辰rkelse finns i potatis, pasta och br旦d.
St辰rkelse 辰r uppbyggt av tusentals
glukosmolekyler.
Kroppen m奪ste bryta ner st辰rkelse till glukos
innan den kan anv辰nda energin som finns i
st辰rkelsen.
Det tar tid f旦r kroppen att bryta ner st辰rkelse
till glukos. Under den tiden k辰nner man sig
m辰tt.
16. Snabba och l奪ngsamma kolhydrater
Snabba kolhydrater finns i l辰sk, godis, kakor och
vitt br旦d.
Det g奪r snabbt f旦r kroppen att bryta ner snabba
kolhydrater till glukos.
L奪ngsamma kolhydrater finns i potatis, pasta,
gr旦nsaker och grovt br旦d.
Det tar l奪ng tid f旦r kroppen att bryta ner
l奪ngsamma kolhydrater till glukos.
17. Diabetes
Diabetes 辰r en sjukdom som ocks奪 kallas f旦r
sockersjuka. Personer med diabetes kan inte
reglera sockerhalten i kroppen.
Hormonet Insulin reglerar blodsockerhalten.
Personer med diabetes kan f奪 sprutor med insulin
(se bild).
19. Fetter
Fasta fetter kallas f旦r fett.
Flytande fetter kallas ofta f旦r oljor.
V奪r mat m奪ste inneh奪lla fett. Fett beh旦vs
b奪de f旦r att vi ska kunna h奪lla v辰rmen och f旦r
att vi beh旦ver f奪 i oss vissa vitaminer som bara
finns l旦sta i fett.
Fett inneh奪ller mycket energi.
Kroppen kan lagra energi som fett. V奪rt fett 辰r
en energireserv f旦r kroppen.
20. Vegetabiliska och animaliska fetter
Vegetabiliska fetter: Fetter som kommer fr奪n v辰xter.
Vegetabiliska fetter finns bl.a. i:
Olivolja
Majsolja
Rapsolja
Animaliska fetter: Fetter som kommer fr奪n djur.
Animaliska fetter finns bl.a. i:
K旦tt
Fisk
Sm旦r
Ost
Mj旦lk
21. Fetter 辰r estrar
Fetter 辰r estrar.
Estrar best奪r av glycerol och fettsyra
Fetters egenskaper beror p奪 vilka fettsyror
som ing奪r. Exempel p奪 en egenskap som kan
variera 辰r om fettet 辰r flytande eller fast.
Glycerol
Fettsyra
Fettsyra
Fettsyra
22. M辰ttat, om辰ttat och flerom辰ttat fett
M辰ttad fettsyra: Har enkelbindningar mellan
alla kolatomer.
Om辰ttade fettsyror: Har en eller flera
dubbelbindningar i kolkedjan.
Flerom辰ttade fettsyror: Har flera
dubbelbindningar i kolkedjan.
24. Proteiner
Proteiner bygger upp kroppen och f奪r kroppen att
fungera.
Proteiner:
r byggmaterial till celler, muskler och skelett.
Anv辰nds f旦r transporter i cellerna och blodet.
Anv辰nds i v奪rt immunf旦rsvar.
Proteiner finns bl.a. i:
K旦tt
Fisk
Mj旦lkprodukter
gg
25. Proteiner 辰r byggda av aminosyror
En proteinmolekyl best奪r av en l奪ng kedja av
byggstenar som kallas aminosyror.
Det finns 20 olika aminosyror.
Cellerna i kroppen kan producera h辰lften av
aminosyrorna.
De essentiella aminosyrorna kan inte produceras i
kroppen. Dessa aminosyror m奪ste vi f奪 oss via
maten.
K旦tt, fisk och mj旦lkprodukter inneh奪ller alla
aminosyror.
26. Enzymer
Enzymer 辰r en speciell sorts proteiner.
Enzymerna tillverkas i kroppen.
Enzymer skyndar p奪 kemiska reaktioner i
kroppen, utan att sj辰lva delta i reaktionen.
27. Andra proteiner i kroppen
Hormoner styr kemin i kroppen.
M奪nga hormoner 辰r proteiner.
I kroppen finns 辰ven speciella proteiner som
transporterar syre och n辰ring i blodet.
28. Gluten
Gluten 辰r ett protein som finns i vete, korn
och r奪g.
En del personer t奪l inte gluten.
30. Vitaminer och mineral辰mnen
Vitaminer och mineral辰mnen 辰r viktiga f旦r kroppen.
Vid brist p奪 vitaminer och mineral辰mnen s奪 blir vi
sjuka.
Vi f奪r i oss vitaminer och mineral辰mnen via maten.
Kroppen beh旦ver endast sm奪 m辰ngder av vitaminer
och mineral辰mnen.
ter vi en bra och varierad kost s奪 f奪r vi i oss alla
vitaminer och mineral辰mnen som vi beh旦ver.
Vitaminer 辰r kolf旦reningar och heter t.ex. A-vitamin, B-
vitamin, C-vitamin, D-vitamin, E-vitamin och K-vitamin.
Mineral辰mnen 辰r ofta metaller s奪som t.ex. j辰rn.