Lena Koinberg | Fysik NP Repetition k 8Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i fysik.
Presentation som inneh奪ller 奪ttans fysik.
Inneh奪ll: Kraft och tryck, R旦relse och fritt fall, Elektricitet, Magnetism, Energi, Arbete
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning 奪k 9Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i kemi.
Presentation som inneh奪ller nians kemi.
Inneh奪ll:
- Atomer, joner och kemiska reaktioner
- Metaller
- Syror och baser
- H奪llbar utveckling
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning 奪k 7Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i fysik.
Presentation som inneh奪ller sjuans fysik.
Inneh奪ll: Solsystemet & M奪tt och materia & V辰rme & Ljud
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning 奪k 9Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i biologi.
Presentation som inneh奪ller nians biologi.
Inneh奪ll: Cellen och arvet, Evolution, Bioteknik och H奪llbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning 奪k 7Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i kemi.
Presentation som inneh奪ller sjuans kemi.
Inneh奪ll: Kemins grunder & Syror och baser & Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning 奪k 8Lena Koinberg
油
Sammanfattning f旦r att 旦va till nationella provet i biologi.
Presentation som inneh奪ller 奪ttans biologi.
Inneh奪ll: M辰nniskan och Ditt liv (sex & droger)
4. Kroppen beh旦ver n辰rings辰mnen
M辰nniskan beh旦ver f奪 i sig syre, vatten och
n辰rings辰mnen.
Syre beh旦vs till f旦rbr辰nningen i kroppens
celler.
Vatten 辰r l旦sningsmedlet i kroppen. Det
transporterar l旦sta 辰mnen till och fr奪n cellerna
och transporterar avfalls辰mnen ut ur kroppen.
N辰rings辰mnen 辰r exempelvis kolhydrater,
proteiner, fetter, vitaminer och mineraler.
5. Fotosyntes
Fotosyntesen sker i v辰xternas blad.
I bladen finns ett gr旦nt 辰mne som heter klorofyll.
Klorofyllmolekylerna kan f奪nga in energi fr奪n
solljuset. Energin anv辰nder v辰xterna i
fotosyntesen. I fotosyntesen tillverkar v辰xterna
glukos. Glukos 辰r ett energirikt kolhydrat.
I fotosyntesen omvandlar v辰xter koldioxid och
vatten till glukos och syre.
koldioxid + vatten + energi glukos + syre
6CO2 + 6H2O + energi C6H12O6 + 6O2
Glukosen kan sedan omvandlas till andra 辰mnen
som v辰xten beh旦ver.
6. Cellandningen
N辰r djur 辰ter v辰xter f奪r de tillg奪ng till energin i
v辰xternas kolhydrater.
Energin anv辰nder djuren till r旦relse, v辰rme och
tillverkning av kemiska 辰mnen.
F旦r att djuren ska kunna tillgodog旦ra sig energin s奪
m奪ste stora kolhydratmolekyler brytas ner till mindre
sockermolekyler.
Efter nedbrytning s奪 transporteras sockret med blodet
till cellerna i kroppen.
I kroppens celler sker sedan cellandning. D奪 f旦rbr辰nns
sockret med hj辰lp av syre fr奪n inandningsluften.
glukos + syre koldioxid + vatten + energi
C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi
7. Fotosyntes och cellandning samspelar
Cellandning 辰r fotosyntes bakl辰nges.
Djur andas in syre, 辰ter v辰xter och har cellandning.
Gr旦na v辰xter, alger och vissa bakterier har
fotosyntes.
Cellandningen:
glukos + syre koldioxid + vatten + energi
C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi
Fotosyntesen:
koldioxid + vatten + energi glukos + syre
6CO2 + 6H2O + energi C6H12O6 + 6O2
11. Kolhydrater
Kolhydrater 辰r ett samlingsnamn f旦r olika
sockerarter.
Energin fr奪n kolhydrater g旦r att vi kan h奪lla oss
varma, r旦ra oss, t辰nka, med mera.
Kolhydrater bildas av koldioxid och vatten. D辰rf旦r
best奪r alla kolhydrater av kolatomer (C),
v辰teatomer (H) och syreatomer (O).
Kolhydrater kan finnas som enkla molekyler, i par
eller i l奪nga kedjor.
Kolhydraters molekyler 辰r ofta formade som en
sexh旦rning, som man kan kalla f旦r en sockerring.
12. Enkla sockerarter
Kallas ocks奪 monosackarider.
Mono betyder ett p奪 grekiska.
Sockret som bildas vid fotosyntesen heter glukos. Glukos
辰r en enkel sockerart.
Glukos kallas ocks奪 druvsocker. Det finns i frukter, b辰r,
godis och sportdryck.
Fruktos finns i frukt. Fruktos 辰r ocks奪 en enkel sockerart.
B奪de glukos och fruktos: C6H12O6
Molekylerna 辰r dock olika uppbyggda, de har olika
strukturformler.
13. Sammansatta sockerarter Sammansatta sockerarter 辰r uppbyggda av tv奪 eller flera
sockerringar.
Disackarider best奪r av tv奪 sockerringar.
Str旦socker (sackaros) och mj旦lksocker (laktos) 辰r
disackarider.
Polysackarider best奪r av tre eller fler sockerringar.
Cellulosa 辰r en polysackarid. Cellulosa 辰r skelett i
v辰xternas celler. Cellulosa anv辰nds vid tillverkning av
papper, bomullstyg och linnetyg.
St辰rkelse 辰r en polysackarid. St辰rkelse finns i potatis,
pasta och br旦d.
14. Energi och fibrer
St辰rkelse 辰r uppbyggt av tusentals
glukosmolekyler.
St辰rkelse inneh奪ller energi. Kroppen m奪ste bryta
ner st辰rkelsen till glukos innan den kan anv辰nda
energin som finns i st辰rkelse.
Det tar tid f旦r kroppen att bryta ner st辰rkelse till
glukos. Under den tiden k辰nner man sig m辰tt.
Kostfibrer best奪r av cellulosa. Kroppen kan inte
bryta ned cellulosa, men kostfibrer 辰r 辰nd奪 bra
f旦r tarmarna.
15. Snabba och l奪ngsamma kolhydrater
B奪de snabba och l奪ngsamma kolhydrater best奪r av
st辰rkelse.
Snabba kolhydrater finns i l辰sk, godis, kakor och vitt
br旦d.
Det g奪r snabbt f旦r kroppen att bryta ner snabba
kolhydrater till glukos.
L奪ngsamma kolhydrater finns i potatis, pasta,
gr旦nsaker och grovt br旦d.
Det tar l奪ng tid f旦r kroppen att bryta ner l奪ngsamma
kolhydrater till glukos.
16. Diabetes
N奪gon timme efter att man har 辰tit stiger blodsockerhalten.
Det beror p奪 att glukos fr奪n maten tagits upp i blodet och
transporterats till cellerna. Cellerna beh旦ver glukos som
energik辰lla till cellandningen.
Det finns ett protein i kroppen som heter insulin. Insulinet
reglerar blodsockerhalten i blodet.
Personer med typ 1-diabetes har brist p奪 insulin i kroppen.
Det g旦r att de inte kan reglera blodsockerhalten.
Personer med diabetes ska undvika snabba kolhydrater.
Personer med diabetes kan f奪 sprutor med insulin (se bild).
17. S旦tningsmedel
S旦tningsmedel 辰r livsmedelstillsatser som kan
anv辰ndas ist辰llet f旦r socker.
Det finns b奪de naturliga och konstgjorda
s旦tningsmedel.
Exempel p奪 s旦tningsmedel:
Aspartam
Sackarin
Sorbitol
Xylitol
Sukralos
Light-produkter och sockerfria produkter
inneh奪ller ofta ett s旦tningsmedel.
B奪de socker och s旦tningsmedel skapar sockersug.
Det 辰r oklart om konstgjorda s旦tningsmedel 辰r
skadliga.