Strategisk krishantering i sociala medier av @JGCommunicationPontus Staunstrup
Ìę
För att ha en bra nÀrvaro i sociala medier krÀvs en plan, en strategi. Detta Àr viktigare Àn nÄgonsin nÀr problem eller en kris uppstÄr. Denna presentation Àr frÄn mina förelÀsningar för Sveriges Kommunikatörer om strategisk krishantering i sociala medier. Jag har lagt till kommentarer för att göra budskapen tydligare.
Strategisk krishantering i sociala medier av @JGCommunicationJGCommunication
Ìę
En presentation Pontus Staunstrup höll i november 2013 vid ett frukostseminarium för Sveriges Kommunikatörer. Pontus har lagt in kommentarer i bilderna för att förtydliga vad han pratade om. Det kommer Àven ett white paper pÄ detta tema inom kort.
A survival kit idag och imorgon dpl forum 2016- evy toÌrnkvistEvy Törnkvist
Ìę
Med hjÀlp av obekvÀma sanningar och sjÀlvinsikter delar Evy med sig av erfarenheter frÄn sina mÄnga Är som digital projektledare. Evy har varit digital projektledare och webbansvarig pÄ marknadsavdelningar inom kreditbranschen, livsmedelsindustrin och branschorganisationer samt projektledare pÄ ett antal digitala byrÄer. Nuförtiden frilansar hon som projektledare med uppdrag bÄde pÄ bestÀllarsidan och leverantörsidan.
I denna presentation ger hon inspiration till att skapa distans till rollen som projektledare, fÄ mer tid för att inspireras och ta hjÀlp av andra och framförallt inse hur galet bra ni Àr.
Del 4 Policy, informationsöversvÀmning & sÀkerhet.
Studiecirkel i Sociala medier för HSO Göteborg i samarbete med Folkuniversitetet Göteborg. Hösten 2014
Delaktighetsmodellen som hjaÌlp foÌr smarta digitala loÌsningarGunillaKarlsson5
Ìę
Med exempel frÄn verkligheten ges hÀr exempel pÄ hur verksamheter och utvecklare av digitala lösningar kan anvÀnda Ulf Jansons Delaktighetsmodell för att förstÄ anvÀndarnas behov bÀttre nÀr man designar för digital delaktighet.
Delaktighetsmodellen hjÀlper oss att förstÄ vad delaktighet Àr. Men hur anvÀnder man den för att förstÄ anvÀndarens behov? HÀr illustreras detta med exempel frÄn verkliga livet. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ de delar som har att göra med de mjuka delar som bara anvÀndaren sjÀlv kan vÀrdera:
- erkÀnnande (vara okej som jag Àr)
- engagemang (vara med nÀr jag sjÀlv vill)
- autonomi (bestÀmma över mig sjÀlv).
Hur pÄverkas detta av omgivningens förmÄga att erbjuda
- tillhörighet (fÄ höra till formellt)
- tillgÀnglighet (klara av att vara med)
- samhandling (fÄ vara en bland andra)?
Erfarenheterna kommer frÄn Gunillas liv och arbete. Under vÄren 2019 genomförde hon en intervjustudie med hörselskadade och talskadade. denna var finansierad av Post- och telestyrelsen.
With examples from the real world, Gunilla shows how businesses and developers of digital solutions can use Ulf Janson's Participation Model to understand user needs better when designing for digital participation.
This participation model helps us understand what participation is. But how to use it to understand the needs of the user? Here this is illustrated with real-life examples. Special focus is placed on those parts that have to do with the soft parts that only the user himself can value:
- recognition (be okay as I am)
- commitment (be involved when I want to)
- autonomy (decide over myself).
How is this affected by the ability of the environment to offer
- affiliation (to belong formally)
- accessibility (able to participate)
- co-action (get to be one among others)?
The experiences come from Gunilla's life and work. In the spring of 2019, she conducted an interview study with the hearing impaired and speech impaired. this was funded by the Swedish Post and Telecom Authority.
Lunds stift i Svenska kyrkan erbjuder kandidater i kyrkovalet 17 september 2017 en utbildning i att kommunicera via massmedier och sociala medier, att samverka med journalister och producera eget material.
Sociala Medier i Statens TjÀnst Informationsföreningen 20100121Jacob Lapidus
Ìę
FörelÀsning av Jacob Lapidus, Gullers Grupp, för Informationsföreningens Stockholmskrets 2010-01-21 pÄ temat "Sociala medier i Statens tjÀnst". Fokus lÄg pÄ att kopplat ihop kommunikation och konversation i sociala medier med eförvaltning och de utmaningar som uppstÄr för den offentliga sektorns organisationer.
I arbetet med att förebygga fetma hos barn, föreslogs det
att ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstÄ hur det stöd
som ges idag uppfattas ur ett förÀldraperspektiv.
Studien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter frÄn Göteborgs Universitet pÄ uppdrag av Regionalt Obesitascentrum i VÀstra Götaland tillsammans med företrÀdare för Rikscentrum Barnobesitas pÄ Karolinska Sjukhuset. Medarbetare frÄn servicedesignföretaget Transformator Design
har fungerat som mentor.
Metoden som har anvÀnts i detta projekt heter servicedesign och Àr en arbetsmetod som hjÀlper organisationer att bli mer anvÀndarcentrerade, det vill sÀga att arbeta utifrÄn-och-in.
Strategisk krishantering i sociala medier av @JGCommunicationPontus Staunstrup
Ìę
För att ha en bra nÀrvaro i sociala medier krÀvs en plan, en strategi. Detta Àr viktigare Àn nÄgonsin nÀr problem eller en kris uppstÄr. Denna presentation Àr frÄn mina förelÀsningar för Sveriges Kommunikatörer om strategisk krishantering i sociala medier. Jag har lagt till kommentarer för att göra budskapen tydligare.
Strategisk krishantering i sociala medier av @JGCommunicationJGCommunication
Ìę
En presentation Pontus Staunstrup höll i november 2013 vid ett frukostseminarium för Sveriges Kommunikatörer. Pontus har lagt in kommentarer i bilderna för att förtydliga vad han pratade om. Det kommer Àven ett white paper pÄ detta tema inom kort.
A survival kit idag och imorgon dpl forum 2016- evy toÌrnkvistEvy Törnkvist
Ìę
Med hjÀlp av obekvÀma sanningar och sjÀlvinsikter delar Evy med sig av erfarenheter frÄn sina mÄnga Är som digital projektledare. Evy har varit digital projektledare och webbansvarig pÄ marknadsavdelningar inom kreditbranschen, livsmedelsindustrin och branschorganisationer samt projektledare pÄ ett antal digitala byrÄer. Nuförtiden frilansar hon som projektledare med uppdrag bÄde pÄ bestÀllarsidan och leverantörsidan.
I denna presentation ger hon inspiration till att skapa distans till rollen som projektledare, fÄ mer tid för att inspireras och ta hjÀlp av andra och framförallt inse hur galet bra ni Àr.
Del 4 Policy, informationsöversvÀmning & sÀkerhet.
Studiecirkel i Sociala medier för HSO Göteborg i samarbete med Folkuniversitetet Göteborg. Hösten 2014
Delaktighetsmodellen som hjaÌlp foÌr smarta digitala loÌsningarGunillaKarlsson5
Ìę
Med exempel frÄn verkligheten ges hÀr exempel pÄ hur verksamheter och utvecklare av digitala lösningar kan anvÀnda Ulf Jansons Delaktighetsmodell för att förstÄ anvÀndarnas behov bÀttre nÀr man designar för digital delaktighet.
Delaktighetsmodellen hjÀlper oss att förstÄ vad delaktighet Àr. Men hur anvÀnder man den för att förstÄ anvÀndarens behov? HÀr illustreras detta med exempel frÄn verkliga livet. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ de delar som har att göra med de mjuka delar som bara anvÀndaren sjÀlv kan vÀrdera:
- erkÀnnande (vara okej som jag Àr)
- engagemang (vara med nÀr jag sjÀlv vill)
- autonomi (bestÀmma över mig sjÀlv).
Hur pÄverkas detta av omgivningens förmÄga att erbjuda
- tillhörighet (fÄ höra till formellt)
- tillgÀnglighet (klara av att vara med)
- samhandling (fÄ vara en bland andra)?
Erfarenheterna kommer frÄn Gunillas liv och arbete. Under vÄren 2019 genomförde hon en intervjustudie med hörselskadade och talskadade. denna var finansierad av Post- och telestyrelsen.
With examples from the real world, Gunilla shows how businesses and developers of digital solutions can use Ulf Janson's Participation Model to understand user needs better when designing for digital participation.
This participation model helps us understand what participation is. But how to use it to understand the needs of the user? Here this is illustrated with real-life examples. Special focus is placed on those parts that have to do with the soft parts that only the user himself can value:
- recognition (be okay as I am)
- commitment (be involved when I want to)
- autonomy (decide over myself).
How is this affected by the ability of the environment to offer
- affiliation (to belong formally)
- accessibility (able to participate)
- co-action (get to be one among others)?
The experiences come from Gunilla's life and work. In the spring of 2019, she conducted an interview study with the hearing impaired and speech impaired. this was funded by the Swedish Post and Telecom Authority.
Lunds stift i Svenska kyrkan erbjuder kandidater i kyrkovalet 17 september 2017 en utbildning i att kommunicera via massmedier och sociala medier, att samverka med journalister och producera eget material.
Sociala Medier i Statens TjÀnst Informationsföreningen 20100121Jacob Lapidus
Ìę
FörelÀsning av Jacob Lapidus, Gullers Grupp, för Informationsföreningens Stockholmskrets 2010-01-21 pÄ temat "Sociala medier i Statens tjÀnst". Fokus lÄg pÄ att kopplat ihop kommunikation och konversation i sociala medier med eförvaltning och de utmaningar som uppstÄr för den offentliga sektorns organisationer.
I arbetet med att förebygga fetma hos barn, föreslogs det
att ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstÄ hur det stöd
som ges idag uppfattas ur ett förÀldraperspektiv.
Studien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter frÄn Göteborgs Universitet pÄ uppdrag av Regionalt Obesitascentrum i VÀstra Götaland tillsammans med företrÀdare för Rikscentrum Barnobesitas pÄ Karolinska Sjukhuset. Medarbetare frÄn servicedesignföretaget Transformator Design
har fungerat som mentor.
Metoden som har anvÀnts i detta projekt heter servicedesign och Àr en arbetsmetod som hjÀlper organisationer att bli mer anvÀndarcentrerade, det vill sÀga att arbeta utifrÄn-och-in.
1. Modul 3
Effektiv förĂ€ndring â strategier och nya förhĂ„llningssĂ€tt
till samhÀllsförmedling och aktiv integration
Detta projekt ect har finansierats med stöd frÄn EU-kommissionen. Denna publikation [kommunikation] Äterspeglar endast författarens Äsikter,
och den kommissionen kan inte hÄllas ansvarig för eventuell anvÀndning som kan göras av informationen i den 2019-1-SE01-KA204-060535
Translated from English to Swedish -www.onlinedoctranslator.com
2. VĂ€lkommen till
Modul 3 i Migrant Community Mediation Course
I denna modul kommer du att lÀra dig:
âMedling i en gemenskapsmiljö, hur man identifierar och prioriterar problem
i samhÀllet och anvÀnda kraften hos peer-to-peer-medling
âFĂ„ stöd för din Migrant Community Mediation Cause/Att arbeta med
andra
âFörstĂ„ barriĂ€rer kommer frĂ„n vĂ€rdsamhĂ€llen och institutioner
âTeori om förĂ€ndring: hur man helt enkelt anvĂ€nder den för att kartlĂ€gga förĂ€ndringen i ditt samhĂ€lle
âAlternativa former av medling (konst, sport, personligt varumĂ€rke)
4. Effektiv medling i gemenskapsmiljön
âEffektiva medlare för invandrargemenskapen representera rĂ€ttigheter och intressen för
mÀnniskor inom invandrarsamhÀllen
âEffektiv medling, av alla slag, krĂ€ver att man bygger en fast strategi eller plan och
öva fÀrdigheter för att hjÀlpa dig att kÀnna dig bekvÀm och sÀker pÄ att nÄ dina
medlingsmÄl
âFör att göra dina medlingsinsatser effektiv du borde:
1. Bryt ner problemet
2. Utbilda dig sjÀlv
3. Identifiera rÀttigheterna
4. Utveckla en lösning (mÄl) och strategi för att ta itu med problemet
5. Men innan du börjar...
âKom ihĂ„g de mĂ€nniskor du försöker hjĂ€lpa och fokusera inte bara pĂ„ processen
âVilka Ă€r personerna du nĂ„r?
âHur kommer ditt ingripande att pĂ„verka dem?
âVilka Ă€r deras berĂ€ttelser?
âFinns det nĂ„got i deras omstĂ€ndigheter som förvirrar dig, som du inte
förstÄr?
âTror du att du skulle ha olika behov, reaktioner, kĂ€nslor om du var dem?
âKan du acceptera vad de uttrycker, kĂ€nner? Accepterar du skillnaderna?
âNĂ€r denna reflektion Ă€r gjord Ă€r du redo för nĂ€sta steg.
7. TIPS 1
Samarbeta
med
myndigheterna
Bli inte skrÀmd av myndigheterna, lÀr dig att ifrÄgasÀtta svar som du
inte hÄller med om. Planera dina besök, stÀll frÄgor, kÀnna till dina
kamraters rÀttigheter, var vÀnlig och respektfull, var ihÀrdig.
8. TIPS 2
Erbjudande
kamratskap
vid mötena
Ibland Àr invandrarkamrater rÀdda för att delta pÄ möten ensamma av olika anledningar:
sprÄkbarriÀrer, sjÀlvförtroende, stressnivÄer, att inte kÀnna till systemet. De kanske
vÀlkomnar en kamrat som ansluter sig till dem, vilket ger en ny förstÄelse för situationen
och stöd
9. TIPS 3
Hantera
information
noggrant
Du kommer ofta att behöva hjÀlpa dina kamrater eller en gemenskap med ett konkret
problem. Detta krÀver en uppföljning med dokumentation för att gÄ vidare med frÄgan,
t.ex. svara pÄ frÄgor via brev/e-post. BehÄll all information noggrant. Att skapa ett
pappersspÄr innebÀr att föra ett skriftligt register och bevis pÄ hÀndelseförloppet och
beslut som Àr viktiga för din medlingsinsats.
10. TIPS 4
Erbjudande
medling
(hjÀlp med
telefonsamtal
Vi vet alla hur man anvÀnder telefonen, men vi kan lÀra oss att anvÀnda den mer effektivt som ett
verktyg för att fÄ det vi vill ha. Brist pÄ sprÄkkunskaper kan vara ett problem för dina kamrater. MÄnga
mĂ€nniskor â förstĂ„eligt nog â tappar tĂ„lamodet nĂ€r de har att göra med officiella organ som statliga
myndigheter, finansiella och allmÀnnyttiga organ. Mer och mer mÄste uppringare navigera i
automatiserade menyer innan de nÄr en levande person.
11. TIPS 5
I fall att
gemenskap
medling,
dela frÄgorna
av
gemenskap med
allmÀnheten
De sociala mediernas tidsÄlder gör att vi snabbt och enkelt kan skriva om
frÄgor och dela information. Vid vanliga problem i samhÀllet Àr det bra att
öka medvetenheten med en positiv och respektfull ton.
12. LÄt oss ta en titt pÄ nÄgra medlingsexempel
och scenarier
13. ETT MEDLINGSEXEMPEL
Se videon: Sparking Change, Tedx Talk
Dill
Wickremasinghe
har en vision
och det Àr att
skapa en
inklusive och
lika Irland
var alla
invÄnarna kan leva
ett fylligare och mer
autentiskt liv.
Hon Àr social
RĂ€ttvisa och Mental
HÀlso-sÀndare
och journalist och
presenterar henne varje vecka
podcast "Sparking
Byt med Dilâ pĂ„
huvudprylarna
Podcast nÀtverk
14. Det finns sÄ mÄnga
problem, men vad Àr det
PRIORITET nr 1?
16. Att hitta det prioriterade problemet ATT FOKUSERA PĂ
âNu, nĂ€r du har fullĂ€ndat att identifiera problemen och förstĂ„ dem, lĂ„t oss anvĂ€nda ett
modernt och innovativt tillvÀgagÄngssÀtt för att PRIORITERA DEM.
âTillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet kallas DESIGN THINKING! Det hjĂ€lper problemlösare att förstĂ„
problemet, samt förstÄ de mÀnniskor som behöver lösningarna. Det Àr djupt rotat i
EMPATHY, och vi kommer att anvĂ€nda PRIORITERINGSRĂTTET baserat pĂ„ denna DESIGN
THINKING-metod.
âLĂ„t oss nu lĂ€ra oss hur man prioriterar!
18. Ta med dig dessa empatilÀrningar till nÀsta lektion
om att vÀlja en prioritering att arbeta med.
För att avgöra vilken inverkan ett problem har pÄ
medlemmarna i samhÀllet mÄste du lita pÄ
empatin.
20. PrioriteringsrutnĂ€t â HUR MAN ANVĂNDER DET?
Placera alla problem du har identifierat pÄ
lÀmplig ruta pÄ rutnÀtet, genom att frÄga dig
sjÀlv:
⹠Har detta problem hög eller lÄg
effekt?
⹠För att lösa detta problem behöver jag (behöver vi)
höga eller lÄga insatser?
21. PrioriteringsrutnĂ€t â 1:a VAL
Prioritera nu problemen i det övre vÀnstra
hörnet: HĂG-LĂ G.
Det betyder att du vÀljer att lösa ett
problem som har störst negativ
inverkan pÄ samhÀllet OCH inte heller
Àr för svÄrt att lösa
Om inga problem klassificeras av detta kriterium,
vÀlj det nÀst bÀsta.
22. PrioriteringsrutnĂ€t â 2:A VAL
Om det inte finns nÄgra bra kandidater bland
problemen i HĂG-LĂ G-hörnet, Ă€r detta det nĂ€st
bÀsta att göra:
Om du har tid och resurser att anstrÀnga dig, vÀlj de i
det övre högra hörnet, HĂG-HĂG. Det betyder att du
kommer att arbeta hÄrdare men lösa ett STORT
problem.
Om du inte har rÄd med för mycket anstrÀngning, kan du
försöka lösa flera MINDRE problem genom att investera
lite anstrÀngning. VÀlj det nedre vÀnstra hörnet: Là G-Là G
24. Scenario 1: Sekretess1
Ivan letar efter information om vilka ÄtgÀrder, om nÄgra, han kunde vidta mot sin tidigare
lÀkare som han hade trÀffat, och som delade konfidentiell information om honom med sin
familj utan att ha fÄtt hans skriftliga medgivande.
LÄtsas att du Àr
IvanTÀnka pÄ:
âVilken ytterligare information behöver du?
âVar kan man fĂ„ mer information?
âVilket/vilka resultat vill du uppnĂ„?
âVilka regler styr denna situation?
âVilka Ă€r nĂ„gra av de viktigaste beslutsfattarna?
âVilka strategier kan du anvĂ€nda för att uppnĂ„ önskat resultat?
âVilka hinder kan du stöta pĂ„/mĂ„ste du övervinna?
1Baserat pÄ Advocacy Tool Kit Skills and Strategies for Effective Self and Peer Advocacy, producerad av Disability Rights Wisconsin, 2008
25. Scenario 1: Sekretess1 - fortsatte
Möjliga ÄtgÀrder du kan hjÀlpa Ivan med
âSkriver ett brev till doktorn
âKontakta relevant institution som reglerar brott mot sekretess
âOm lĂ€karen Ă€r anstĂ€lld pĂ„ en klinik eller sjukhus kan Ivan lĂ€mna in ett klagomĂ„l till
sjukhuset.
âKontakta en advokat eller gratis juridisk hjĂ€lp för att diskutera alternativ
Vad mer kan Ivan försöka göra i den hÀr situationen?
1Baserat pÄ Advocacy Tool Kit Skills and Strategies for Effective Self and Peer Advocacy, producerad av Disability Rights Wisconsin, 2008
26. Scenario 2: Konflikt mellan hyresvÀrd/hyresgÀst1
Maya Àr orolig över att fönstren i hennes lÀgenhet pÄ första vÄningen inte lÄser. Hon mÀrkte
inte att fönstren inte lÄste sig nÀr hon tittade pÄ lÀgenheten innan hon skrev pÄ sitt ettÄriga
hyreskontrakt. Hon pratade nyligen med sin hyresvÀrd och han lovade att hennes fönster
skulle bytas ut. Tre mÄnader har gÄtt, ingen ÄtgÀrd fortfarande.
LÄtsas att du Àr Mayas jÀmnÄriga medlare
âVilken ytterligare information behöver du?
âVar kan man fĂ„ mer information?
âVilket/vilka resultat vill Maya uppnĂ„?
âVilka regler/förordningar/lagar styr denna situation?
âVilka Ă€r nĂ„gra av de viktigaste beslutsfattarna?
âVilka strategier har du och Maya kommit överens om att ni kan anvĂ€nda?
âVilka hinder kan du stöta pĂ„/mĂ„ste du övervinna?
1Baserat pÄ Advocacy Tool Kit Skills and Strategies for Effective Self and Peer Advocacy, producerad av Disability Rights Wisconsin, 2008
27. KĂ€nner du dig inspirerad?
Undrar du var du ska leta efter
medlingsmöjligheter?
Migrantgemenskap
Medlingsmöjligheter
Mun till mun
Utbyte av information
mellan personer som redan
har Migrant Community
Medlingserfarenheter
Sociala media
AnvÀnda sociala medier (t.ex.
Facebook-grupper dedikerade för
migrantfrÄgor) för att hitta rÀtt
tillfÀlle för dig
Center/organisationer
Identifiera centra och
organisationer som hjÀlper till
invandrarsamhÀllen
29. Att bilda koalitioner med andra
Ibland Àr du inte ensam om att ha problem med en viss byrÄ eller ett
visst program. Att trÀffa andra mÀnniskor eller grupper kan vara
mycket effektivt för att formulera samhÀllsutmaningen för
beslutsfattare
Det Àr dock viktigt att vara tydlig med sitt uppdrag och att ha
sÄ stor enighet som möjligt bland deltagarna
Det kommer ocksÄ att vara avgörande att ha en handlingsplan som andra gÄr med pÄ.
30. NÀr du bildar en koalition, eller efter nÀr du medlar
och föresprÄka med dina kamrater, du kommer att behöva
FĂRHANDLINGSKUNSKAPER
31. Förhandling Àr nÀr
grupper som inte Àr överens om att arbeta
tillsammans för att lösa en
problem.
Alla vÄra förberedelser
ingÄr i förhandlingen
bearbeta. Som med andra
pÄverkansförmÄga,
förhandling Àr en fÀrdighet
som kan lÀras genom
studera och praktisera
32. FĂRHANDLING:
â Led med den starkaste delen av ditt argument
Till exempel, om din kamrat Àr missnöjd med behandlingen han/hon har fÄtt,
kan du börja med att pÄpeka att en lÀkare eller personal har brutit mot din
delstats patientskydd.
â HĂ„ll din inledande förklaring kort genom att fokusera pĂ„ relevanta
fakta
Ofta vill vi berÀtta vÄr livshistoria nÀr vi försöker sporra mÀnniskor till handling. Men
genom att ta för mycket av nÄgons tid riskerar du att fjÀrma den personen. Fokusera
istÀllet pÄ detaljer som Àr relevanta för den personens ansvar.
33. FĂRHANDLING:
â Fokusera pĂ„ lösningar, inte klagomĂ„l
Om inte ditt mÄl helt enkelt Àr att fÄ nÄgon att kÀnna sympati, dÄ bör du ha en
handlingsplan för vad du vill ska hÀnda. Till exempel, snarare Àn att klaga pÄ ditt
boende, bör du ange att din kamrat vill ha boende i ett tryggare omrÄde.
â Kontrollera dina kĂ€nslor
Oavsett hur mycket den andra personen gör dig upprörd, ta inte till att höja rösten/bli
frustrerad. Om du behöver, be om en paus för att komponera dig sjÀlv. Att "sprÀnga"
under mötet reflekterar dÄligt pÄ dig, din kamrat och din gemenskap, och folk
anvÀnder ofta ditt beteende som en ursÀkt för att neka dig vad du vill.
34. FĂRHANDLING:
â TĂ€nk pĂ„ ett minimum som du Ă€r villig att acceptera
För att vara en bra förhandlare bör du be om mer Àn vad du verkligen vill ha, men
tÀnk pÄ ett minimum som du Àr villig att acceptera.
â ErkĂ€nn den andra personens position
Visa att du förstÄr de begrÀnsningar som den andra personen möter. Detta kommer att
hjÀlpa dig att hÄlla din efterfrÄgan realistisk och fÄ den andra personen att kÀnna sig mer
bekvÀm att förhandla med dig. Till exempel kan du sÀga: "Jag inser att medicinen jag vill ha
Àr dyrare Àn andra mediciner" eller "Jag vet att du har en begrÀnsad mÀngd bostÀder
tillgÀngligt."
35. NÄgra fler förhandlingstips
âHĂ„ll dig till dina minimikrav- resultat som du kommer att acceptera
âPĂ„peka svagheter eller skulder för den andra personen -Ge den andra personen en anledning
att vilja hjÀlpa dig. Till exempel kan du sÀga, "min vÀn har försökt i mÄnader att fÄ ett sÀkrare
boende. Vi Àr rÀdda för konsekvenserna av hans familj nÀr de kÀnner sig sÄrbara i sitt nuvarande
hem.â
âĂ terge alla beslutade Ă„tgĂ€rder - Om den andra personen gör nĂ„gra löften till dig, upprepa
dem nÀr du avslutar ditt möte. Lika viktigt, om du avger löften, upprepa dessa löften ocksÄ, sÄ
att du Àr sÀker pÄ vad du behöver göra. Agera för en uppföljning skriftligen.
âStĂ€ll in en tidslinje för Ă„tgĂ€rder -Ett löfte om att "undersöka problemet" eller "att lösa det sĂ„ snart vi
kan" hjÀlper dig inte sÀrskilt mycket. Genom att sÀkra en tidslinje för ÄtgÀrder kan du kontakta
personen om tidsfrister inte hÄlls.
36. LĂSAKTIVITET
Genom att anvÀnda förhandling, medling och opinionsbildning migranter har varit
kunna föresprÄka en förÀndring av politiken i Irland.
Som ett resultat av sÄdana anstrÀngningar har statsminister Joe O'Brien
bekrÀftat att en nationell antirasistisk plan kommer att publiceras av
Regering.
LĂ€s om det HĂR
39. Varför Àr brist pÄ empati ett hinder för Migrant Community
Mediation?
PsychologyToday.com definierar Empati som: upplevelsen av att förstÄ en annan
persons tankar, kÀnslor och tillstÄnd utifrÄn deras synvinkel, snarare Àn frÄn din
egen. Du försöker förestÀlla dig sjÀlv i deras stÀlle för att förstÄ vad de
kÀnner eller upplever.
KOM IHĂ G â alla mĂ€nniskor vĂ„rdar inte EMPATI!
âąTyvĂ€rr har inte alla egenskapen att förstĂ„ mĂ€nniskors behov, sĂ€rskilt behoven
hos dem som Àr nya i samhÀllet, och dÀrför Àr deras behov nya för denna
gemenskap
âąNĂ€r vĂ€rdgemenskapens medlemmar inte kan förstĂ„ din smĂ€rta eller var dina motiv kommer
ifrÄn, kanske de inte alltid Àr stödjande och kan till och med invÀnda mot dina handlingar