Mats Käll - mark- och miljödomstolens bedömning av grundvattenfrågor främst u...Geological Survey of Swedenmark- och miljödomstolens bedömning av grundvattenfrågor främst ur ett miljöbalksperspektiv
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitetGeological Survey of Swedenså ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
Magdalena Thorsbrink - på gång i arbetet med grundvattenberoende ekosystemGeological Survey of Swedenpå gång i arbetet med grundvattenberoende ekosystem
Johanna Lithen och Karin Törnblom - saltvatteninträngning vid uttag av grundv...Geological Survey of Swedensaltvatteninträngning vid uttag av grundvatten från kustzon
Förstärkning i urban miljö - Victor Jansson, W-TechSvenska BetongföreningenFörstärkning i urban miljö - Victor Jansson, W-Tech. Presenterat på Betongdagen den 17 oktober 2017 på Quality Hotel Globe i Stockholm.
Ѿöå och vattenförvaltning, Eva JirnerGeological Survey of SwedenPresentation som gjordes av Eva Jirner, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 23 oktober 2014 i Luleå.
Nya åtgärdsförslag för vattenvårdenSuomen metsäkeskusÖsterbottens Vinterskogsdag 2020: Vi pratar om skogen
21.2.2020 Vasa
Vincent Westberg (NTM-centralen): Nya åtgärdsförslag för vattenvården
Samspelet mellan minerallagen och miljöbalken - en riktig utmaning, Pia Pehrs...Geological Survey of SwedenMinerallagen och miljöbalken har olika syften samtidigt som prövning av prospekteringsarbeten och gruvdrift ska ske enligt båda lagarna. Detta tar ofta ganska så lång tid och leder ibland till ett moment 22. Hur är lagstiftningen tänkt att fungera och vilka tillstånd krävs för de olika skedena i ett gruvprojekt?
Vilka fallgropar finns i exempelvis tillståndsprövningen och hur har man i domstolspraxis löst konflikten mellan lagstiftningarna? Är det kanske dags för ett omtag? Hur borde lagstiftningen utformas för att ge såväl närboende, myndigheter som företagen tydliga spelregler att hålla sig till samtidigt som hållbarhet både för miljön och samhället ska värnas. Pia Pehrson, Advokat och partner på Foyen Advokatfirma har mångårig erfarenhet av tillståndsprövningar, markåtkomst och miljöansvar. Hon har en bakgrund i Vattenfallkoncernen och arbetar mycket med gruvrelaterade frågor. Pia sitter bl.a. i styrelsen för Georange.
Magdalena Thorsbrink - på gång i arbetet med grundvattenberoende ekosystemGeological Survey of Swedenpå gång i arbetet med grundvattenberoende ekosystem
Johanna Lithen och Karin Törnblom - saltvatteninträngning vid uttag av grundv...Geological Survey of Swedensaltvatteninträngning vid uttag av grundvatten från kustzon
Förstärkning i urban miljö - Victor Jansson, W-TechSvenska BetongföreningenFörstärkning i urban miljö - Victor Jansson, W-Tech. Presenterat på Betongdagen den 17 oktober 2017 på Quality Hotel Globe i Stockholm.
Ѿöå och vattenförvaltning, Eva JirnerGeological Survey of SwedenPresentation som gjordes av Eva Jirner, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 23 oktober 2014 i Luleå.
Nya åtgärdsförslag för vattenvårdenSuomen metsäkeskusÖsterbottens Vinterskogsdag 2020: Vi pratar om skogen
21.2.2020 Vasa
Vincent Westberg (NTM-centralen): Nya åtgärdsförslag för vattenvården
Samspelet mellan minerallagen och miljöbalken - en riktig utmaning, Pia Pehrs...Geological Survey of SwedenMinerallagen och miljöbalken har olika syften samtidigt som prövning av prospekteringsarbeten och gruvdrift ska ske enligt båda lagarna. Detta tar ofta ganska så lång tid och leder ibland till ett moment 22. Hur är lagstiftningen tänkt att fungera och vilka tillstånd krävs för de olika skedena i ett gruvprojekt?
Vilka fallgropar finns i exempelvis tillståndsprövningen och hur har man i domstolspraxis löst konflikten mellan lagstiftningarna? Är det kanske dags för ett omtag? Hur borde lagstiftningen utformas för att ge såväl närboende, myndigheter som företagen tydliga spelregler att hålla sig till samtidigt som hållbarhet både för miljön och samhället ska värnas. Pia Pehrson, Advokat och partner på Foyen Advokatfirma har mångårig erfarenhet av tillståndsprövningar, markåtkomst och miljöansvar. Hon har en bakgrund i Vattenfallkoncernen och arbetar mycket med gruvrelaterade frågor. Pia sitter bl.a. i styrelsen för Georange.
Hur tar vi bättre vara på våra geologiska värden - Vi samtalar om hur geologi...Geological Survey of SwedenAnna Hedenström från SGU inledde denna workshop med att välkomna sessionens talare och visade några exempel på geologiska värden.
Mattias von Brömsse - Targetting safe aquifersGeological Survey of SwedenThis document summarizes research on targeting arsenic-safe aquifers in Bangladesh and India. The research objectives were to validate the correlation between aquifer sediment colors and groundwater chemistry, characterize geochemistry controlling arsenic mobility, and assess risks of cross-contamination. Geochemical investigations found that arsenic concentrations correlated with sediment colors and were influenced by phosphate as a competing ion for sorption sites. Groundwater modeling indicated two flow systems and calculated groundwater ages. The conclusions were that targeting aquifers by sediment color was a viable mitigation strategy, phosphate impacts arsenic mobilization, and the risk of cross-contamination depends on groundwater abstraction for irrigation.
Klimatets påverkan på grundvattnet, Mattias GustafssonGeological Survey of SwedenPresentation som gjordes av Mattias Gustafsson, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 17 oktober 2014 i Lund.
Lars Rosén - grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värdenGeological Survey of Swedengrundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värden
Inledning: Visioner för Uppsala län, Peter Egardt, Landshövding Uppsala länGeological Survey of SwedenInledning: Visioner för Uppsala län, Peter Egardt, Landshövding Uppsala län
Experiences from International Test and Storage Projects. Auli Niemi, Uppsala...Geological Survey of SwedenThe document summarizes experiences from international carbon capture and storage projects. It outlines several major ongoing projects in Europe, the US, and elsewhere. It then discusses two European research projects on carbon storage that Uppsala University is involved in - MUSTANG, which included a deep injection experiment at the Heletz site in Israel, and PANACEA, which focuses on long-term effects of carbon storage and uses data from various natural analogs and injection sites. It also briefly describes two upcoming projects - TRUST, a continuation of MUSTANG, and CO2QUEST, which will study the effects of impurities in captured carbon streams.
Geologiska osäkerheter i den nationella transportplanen, Thomas Dalmalm, Traf...Geological Survey of SwedenDen nationella transportplanen för perioden 2014-2025 innehåller avsevärda satsningar på transportsystemet. Sammantaget är planen på 522 miljarder kronor, varav 281 miljarder satsas på att utveckla infrastrukturen. Den kraftfulla satsningen innebär många projekt med omfattande behov av geologisk information, bland annat för att bedöma massbalansen avseende bergmaterial men framförallt för alla tunnelprojekt som planeras. Redan i slutet av 1970-talet lät BeFo utföra projektet ”Förundersökningars värde och omfattning” för att få svar på frågan om hur omfattande förundersökningar och hur säkra bergprognoser som krävs. Studiens slutsatser och rekommendationer håller än idag men fick uppenbarligen inte förväntat genomslag eftersom frågan ännu diskuteras. Trafikverket har på senare tid genomfört ett antal studier för att mäta och värdera de geologiska osäkerheterna i ett antal genomförda projekt. Föredraget kommer översiktligt att presentera några av landets största infrastruktursatsningar och behovet att geologisk information i olika skeden av projekten. Föredraget kommer också att presentera resultat från de genomförda studierna och hur Trafikverket avser att jobba vidare med frågan.
Hans de Beer - sub-urban – transforming relationships between geoscientists a...Geological Survey of SwedenThe document summarizes efforts to transform relationships between geoscientists and urban decision makers. The COST Action TU1206 Sub-Urban network aims to (1) coordinate cross-disciplinary research on urban subsurfaces, (2) share knowledge and techniques, and (3) empower policymakers with decision support tools. The network involves 28 countries and cities partnering with geological surveys and universities. It seeks to raise awareness of subsurface importance and develop guidance on subsurface issues to train practitioners in developing and applying subsurface knowledge.
Konsten att ersätta grus med berg – Ny forskning om ersättningsmaterial för n...Geological Survey of SwedenDen ändliga resursen naturgrus används i många produkter såsom betong, anläggningsjordar, gungsand, på golfbanor, för vattenrening, som ridbaneunderlag, mm. Under många år har man försökt ersätta natursanden, oftast med krossat berg. Forskning har bedrivits under många år, men det har funnits en tröskel för att ta fram
ersättningsmaterial och nå ut med detta. Sedan 2012 pågår projektet Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial inom MinBaS Innovation med stöd från VINNOVA. I projektet har en semimobil kross- och vindsiktningsanläggning tagits fram och körts runt i hela Sverige. I anläggningen har produkter med rundare korn och mindre filler producerats. Anläggningen har stått på 12 platser och producerat material från 22 olika bergtäkter (och gruvor). Laborations- och storskaletester av produkter från de provade materialen pågår. De preliminära resultaten är att det går att ersätta naturgrus i många fall. Dessutom har ballastproducenterna själva fått chansen att få sitt material tillverkat i anläggningen för vidare förädling mot deras egna produkter.
Se samband och konsekvenser – använd plan- och bygglagens möjligheter. Kersti...Geological Survey of SwedenKerstrin Hugne från Boverket går igenom översiktsplanen kommunen har och varför den är så viktig och bra att använda.
Mervärdessatsningar i samband med förvar av kärnavfall. Stig Björne, SKBGeological Survey of SwedenStig Björne berättar om SKBs utvecklingsprogram för att skapa tillväxt i Östhammar och Oskarshamn i samband med byggandet av slutförvaret. Även kommande investeringar och vägen till slutförvar.
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, Henrik MikkoGeological Survey of SwedenPresentation som gjordes av Henrik Mikko , SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 23 oktober 2014 i Luleå.
Free prior and informed consent. Max Smith, Gecko environmentGeological Survey of SwedenFree Prior Informed Consent the right of a community to grant or withhold consent to projects which will affect them and places communities as equal partners with companies during negotiations. It enables companies to demonstrate their social aspects and risk are appropriately managed. Three key parties: State, Community, Company
each have important individual roles in implementing FPIC but will achieve greater success through collaboration. Agreements are required at various stages of a project. A paradigm shift in how in planning is required based on securing
and maintaining the right to develop a project early in the project cycle in a transparent, participatory and inclusive manner. Exploration and feasibility work needs to be integrated in this approach, not the other way around. Northland
gained it social licence through early proactive engagement with the Muonio Sameby. But lost it by not keeping its promises including failing to sign an MoU, and diminishing engagement once permits were received. Beowulf are implementing a similar approach, and are unlikely to obtain their social licence, putting at risk their ability to successfully
develop their project.
Olof Moberg - kommunens utredningsskyldighet och hur man försöker att möta kr...Geological Survey of Swedenkommunens utredningsskyldighet och hur man försöker att möta kraven i lagstiftningen
Förorenat grundvatten – hur kan vi förbättra kunskapsläget. Lena Maxe, SGUGeological Survey of SwedenVilka databaser finns när det gäller grundvatten och vilka behövs? Lena Maxe från SGU berättar.
Undermarksbyggande i urban miljö. Björn Sundkvist, TrafikverketGeological Survey of SwedenBjörn Sundkvist talar om vad Trafikverket har för åtaganden och vad grundvattnet har för roll i urban miljö. Hur skyddar man sig mot inläckande grundvatten vid tunnelbyggen till exempel?
Betong, klimatanpassning & infrastrukturen, Johan Silfwerbrand, KTH.pdfSvenska BetongföreningenPresenterat på Betongforskningsrådets webbinarium den 1 februari 2023. Tema: Betongens roll i samhällets klimatanpassning.
1. Kommunal Grundvattendag i Uppsala 2014
Grundvattenresurser
Konkurerande behov
Värdering av resurser som Prioriteringsunderlag
bjorn.holgersson@sgu.se
2. Exempel på juridisk utgångspunkt: PBL
1 kap. Inledande bestämmelser
3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.
Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och
vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras.
2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid
lokalisering av bebyggelse, m.m.
3 § Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet,
2. jord, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan
samhällsservice,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
3. Exempel på juridisk utgångspunkt: Lagen om
allmänna vattentjänster
Inledande bestämmelser
1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp
ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors
hälsa eller miljön.
Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster
6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas
vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande
bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna
behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i
verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.
Tillsyn
51 § Länsstyrelsen utövar tillsynen över att kommunen fullgör skyldigheten enligt 6 § att
tillgodose behovet av vattentjänster. Länsstyrelsen får förelägga kommunen att fullgöra
skyldigheten. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.
4. Behov av Planerings- och Prioriteringsunderlag
• En fungerande VA-planering ger kommunen större
handlingsutrymme.
• Utan en planering riskerar kommunen att ställas inför
förelägganden enligt 51 § vattentjänstlagen
6. Värdering av Sveriges grundvattenmagasin
ur ett
dricksvattenperspektiv
Björn Holgersson, Peter Dahlqvist
Magdalena Thorsbrink, Jakob Nisell
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
7. Denna värdering avser…
En värdering av våra grundvattenmagasin i såväl
• isälvsavlagringar
• sedimentär berggrund
som i
• bristområden med kristallin
berggrund och tunna jordtäcken
och i övriga områden
8. En relativ värdering av
Sveriges grundvattenmagasin
Värdet av ett grundvattenmagasin
i förhållande till andra grundvattenmagasin,
ur ett dricksvattenperspektiv
En del i SGUs miljömålsarbete
Uppstart nationell värdering, 2011
Utkast till värderingsresultat, 2012
Kalibrering, 2013
Resultat redovisas, 2014
10. Grundvattenmagasinets
totala relativa värde,
i relation till övriga
grundvattenmagasin
Egenvärde
In Situ-värde
Natur- och Kulturvärden
För markstabilitet (undvika
sättningar)
Utgöra recipient för t.ex. spillvatten
Förhindra saltvatteninträngning
Utvinnings-
värde
Dricksvatten
Geoenergi
(energilager + geotermi)
Naturgrus
Bevattning, mm
Ett första steg……..
11. Användningsområden
-ղٳٱԴööԾԲԱԲ
där prioritering är en central del
-Markanvändningsplanering
Översikts- och detaljplaner
- Materialförsörjningsplanering
-Tillståndsgivning
Miljödom, täkttillstånd
-Planering/prioritering av åtgärder
T.ex. för väg och järnväg
-Ѿöåsarbete
34. Exempel på urval:
50 mest värdefulla förekomsterna
(från en okalibrerad beräkning)
Skala går från blått till rött, rött är högst värde
35. Vidareutveckling
•Nationell prioriteringslista - "100 i topp"
•Rasterskikt över värdegrundande parametrar
•Osäkerhetsskiktet tas fram
•Marknadsföra möjligheten till separata körningar
•Beslutsprocess ska arbetas fram för NÄR vi väljer att
uppdatera modellen med nya indata
•Utveckling - värdering utifrån andra värden
än för dricksvattenförsörjning
(geoenergi, grus, ekologi)
Tack för oss!