Grundvatten - tillstånd, anmälan och tillsyn, Björn HolgerssonGeological Survey of SwedenPresentation som gjordes av Björn Holgersson, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 21 oktober 2014 i Göteborg.
Ѿöå, Peter DahlqvistGeological Survey of SwedenPresentation som gjordes av Peter Dahlqvist, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 17 oktober 2014 i Lund.
Magdalena Thorsbrink - på gång i arbetet med grundvattenberoende ekosystemGeological Survey of Swedenpå gång i arbetet med grundvattenberoende ekosystem
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitetGeological Survey of Swedenså ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
Konceptuellt synsatt Björn Holgersson 170321Geological Survey of SwedenPresentation av SGUs nypublicerade lägesrapport i arbetet med att ta fram en vägledning för ett konceptuellt synsätt för kartläggning av föreoreningsproblem i grundvatten
Se samband och konsekvenser – använd plan- och bygglagens möjligheter. Kersti...Geological Survey of SwedenKerstrin Hugne från Boverket går igenom översiktsplanen kommunen har och varför den är så viktig och bra att använda.
Grundvatten - tillstånd, anmälan och tillsyn, Björn HolgerssonGeological Survey of SwedenPresentation som gjordes av Björn Holgersson, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 21 oktober 2014 i Göteborg.
Ѿöå, Peter DahlqvistGeological Survey of SwedenPresentation som gjordes av Peter Dahlqvist, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 17 oktober 2014 i Lund.
Magdalena Thorsbrink - på gång i arbetet med grundvattenberoende ekosystemGeological Survey of Swedenpå gång i arbetet med grundvattenberoende ekosystem
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitetGeological Survey of Swedenså ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
Konceptuellt synsatt Björn Holgersson 170321Geological Survey of SwedenPresentation av SGUs nypublicerade lägesrapport i arbetet med att ta fram en vägledning för ett konceptuellt synsätt för kartläggning av föreoreningsproblem i grundvatten
Se samband och konsekvenser – använd plan- och bygglagens möjligheter. Kersti...Geological Survey of SwedenKerstrin Hugne från Boverket går igenom översiktsplanen kommunen har och varför den är så viktig och bra att använda.
Ѿöå och vattenförvaltning, Eva JirnerGeological Survey of SwedenPresentation som gjordes av Eva Jirner, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 23 oktober 2014 i Luleå.
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove LångGeological Survey of SwedenPresentation som gjordes av Lars-Ove Lång, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 21 oktober 2014 i Göteborg.
2. Varför just en vattenförsörjningsplan?
Resurserna synliggörs
och kan beaktas i den framtida utvecklingen
Syftet
med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa
tillgången till vattenresurser för
dricksvattenförsörjningen i ett område på lång
sikt, dvs. i ett flergenerationsperspektiv
6. Regional vattenförsörjningsplan
- Heltäckande översikt av tillgängliga resurser
- Underlag för beskrivning av resurserna i den kommunala
v.f.-planen
- Beskrivning av vilka resurser som används och i vilken
utsträckning
(Översiktlig) beskrivning av behov inom såväl kommunal
som enskild vattenförsörjning
- Sammanvägning resurser och behov – identifiering
särskilt viktiga områden
7. Innehåll kommunal
vattenförsörjningsplan
- Översikt (karta) och beskrivning (text) av kända vattenresurser,
- Analys av behov och tillgängligt vatten,
- Identifiering/prioritering av de resurser som behöver användas för
att klara vattenförsörjningen idag och i framtiden,
- Motiv till prioriterade och icke prioriterade områden,
- Möjligt innehåll i beskrivning; Kapacitet, Kvalitet, Sårbarhet, Hot,
Användning, klassningar, miljökvalitetsnormer
8. Värna de prioriterade resurserna!
- Grundvattenmagasinen är ändliga resurser.
De viktiga magasinen måste bevaras eftersom de inte kan
ersättas eller återskapas.
- Verksamheter inom tillrinningsområdena kan förorena
grundvattnet i magasinen.
Förorenande verksamheter får inte förekomma i känsliga
tillrinningsområden till de viktiga magasinen.
10. Hela dricksvattenförsörjningskedjan består av både naturresurser och
tekniska ԱäԾԲ
Naturresurserna behandlas med fördel i en vattenförsörjningsplan
och de tekniska ԱäԾԲna i en VA-plan
Men beroende hur man väljer att avgränsa sina arbetsmoment så kan
vattenförsörjningsplanen utgöra en del i arbetet med VA-planen, men den
kan också vara en fristående del som ger ett underlag till VA-planen
Huvudsaken är att syftena uppnås!
11. Åtgärdspunkt 37
Kommunerna behöver, i samverkan med
länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsplaner,
särskilt i områden som inte uppnår, eller riskerar att inte
uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god
kvantitativ status.
Medvetet öppen skrivning – men angivna mål skall
uppnås. Vilka är målen?
SGU anser att det för målet säker och hållbar
vattenförsörjning krävs en vattenförsörjningsplan.
12. Innehåll VA-plan
Riktlinjer och strategier för en långsiktigt vattenförsörjning med fokus på
Tekniska system och VA-ԱäԾԲ
Långsiktig plan- både inom och utom nuvarande VA-
verksamhetsområde
Information om reservvatten och nödvattenförsörjning
Information om vattenskyddsområden
För råd och rekommendationer se
Rapporten Vägledning för kommunal
VA-planering, Rapport 2014:1
NV och HaV
13. Fortsättning innehåll VA-plan
VA-planutbyggnadsplan,
Drift- underhålls- och förnyelseplaner,
Dagvattenstrategi,
strategi för enskild VA,
För mer råd och rekommendationer se
Även Rapporten Kommunal VA-planering,
Rapport 2009:07, Lst Stockholms län
16. Praktiska exempel där en plan ger bra
beslutsstöd
Infrastrukturplanering
Vinkraftsparker
Problem i den enskilda
vattenförsörjningen
Den lokala
markanvändningsplaneringen
20. Vilken information har SGU som berör
enskild vattenförsörjning?
• Brunnsarkivet
• Vattentillgång (kartor över
grundvattentillgång, Brunnsarkivet,
jordartskartorna, jorddjupsinformation)
• Vattenkvalitet inkl referensdata inom
miljöövervakningen
• Grundvattensituationen
• Bedömningsgrunder
22. Diskussion
- Känner ni att ni vet vilken information ni
behöver för er planering?
- Känner ni att ni kan få tag i det ni behöver?
- Finns underlag framtaget av er länsstyrelse?
24. Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om
tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan
• Från NV rapport 4852, Bedömning av
grundvattnets sårbarhet. s. 45
1 m 5 m 10 m
Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h
Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år
Lera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -
Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år
Torv 1 - 100 m/år > 1 d - -
Jordart Vattenhastighet
Djup till grundvattenytan
Tid till grundvattenytan
26. Frågor att ställa sig innan olyckan
händer?
Vilken information har jag om kommunens vattentäkter
och vilken saknas?
Finns vattenskyddsområde bör det finnas ett tekniskt
underlag till detta, se till att ha detta lättillgängligt.
Vet jag vem jag bör kontakta i olika typer av
situationer?
28. Viktiga faktorer vid olyckor
Tiden för vertikal transport mellan utsläppspunkt och grundvattenytan
Tiden för horisontell transport mellan utsläppspunkt och vattentäkt i händelse av att
föroreningen nått grundvattnet
”4 meters regeln”, möjligheten att sanera snabbt
Infiltration av föroreningar till bergets spricksystem, sanering i stort sett omöjlig
Om sanering inte hinner utföras innan föroreningen når grundvattenzonen måste en väl
tilltagen uppehållstid mellan utsläppspunkt och vattentäkt finnas för att kunna åtgärda
föroreningen innan den når vattentäkten
29. Viktiga sårbarhetsfaktorer
• Vegetationen ger indikation på inströmning resp
utströmningsområde
• Hårdgjorda ytor
• Extra sårbara områden, t ex där jordmånsprofilen
tagits bort och fastläggningen är reducerad (grustag,
vägdiken, urban mark)
• Vattentäkter, skyddsområdesskyltar och
grundvattenrör
• Enskilda fastigheter, ev. med egen brunn
• Tätskikt, geomembran längs vägen
• Andra skyddsvärden (kultur, natur etc)
Foto: Magdalena Thorsbrink, SGU