�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #2: GeoArena 17 oktober 2012
• #3: Boverket har myndighetsansvaret för tillämpningen av PBL. Vi ska främja god tillämpning. Utveckla nya metoder. Analysera och sprida erfarenheter och goda exempel. Planering enligt PBL handlar om mark och vatten och utvecklingen av bebyggelsen. Det som kännetecknar PBL är: Helheten, mark- och vatten, stad och land, avvägningarna, människan i centrum, den goda livsmiljön. ……… .och för kommande generationer…………..långsiktigheten.
• #4: Den kommunala översiktsplanen är nyckelinstrumentet i planerarnas verktygslåda. Den är ett avvägningsinstrument, kan visa samband och sammanhang, ska beskriva konsekvenser av planens förslag, ska uttrycka kommunens vilja vad avser användning av mark- och vatten samt hur bebyggelsen ska användas och utvecklas och bevaras. Möjligheten att uttrycka, visa på samband och sammanhang samt konsekvenser av planförslagen är mycket relevant för vattenfrågor. ÖP behandlar allmänna intressen. Avvägningen mot enskilda intressen sker senare i DP, Områdesbestämmelser och lovprövningen. Några saker kan vi konstatera: ÖP är kommunens instrument; ett politiskt instrument, där kommunen själv väljer vilka allmänna intressen som ska tas upp. Grunddragen i mark och vattenanvändningen och användning, utveckling och bevarande av bebyggelsen ska framgå. ÖP är ett beslutsunderlag för kommunen själv – ett gemensamt beslutsunderlag för kommunens olika nämnder. Underlättar att alla strävar mot samma mål. Men ÖP ska också vara vägledande för andra myndigheters beslut – en möjlighet för kommunen att påverka andra. Prövningar enligt miljöbalken t.ex. ÖP är också ett externt dialoginstrument – t.ex. när det gäller regionala frågor, dialog med vattenmyndigheterna m. fl. Några ”måsten” finns, som ska redovisas, och som bevakas av länsstyrelsen: Områden av riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, gällande miljökvalitetsnormer, relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, samt områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (7 kap. 18.e § miljöbalken). En aktuell ÖP som behandlar vattenfrågorna väl ger stöd och underlättar frågornas hantering i detaljplaneringen. Detaljplanen är juridiskt bindande och är ett instrument för genomförande (4 kap PBL).
• #5: Genom denna precisering lyfter man vikten av att konkretisera nationella och regionala mål på lokal nivå. Översiktsplanen ska användas mer strategiskt. Vad lägger vi in i begreppet strategisk? ÖP kan redovisa sammanhang, åskådliggöra vägval. En handlingsplan för genomförandet behöver ingå i planen. Att vår tillgång till bra dricksvatten är en strategisk fråga för vårt välbefinnande är det ingen tvekan om. Hur kan översiktsplaneringen bidra? Det är angeläget att den kommunala planeringen sätts in i ett större sammanhang så att sambanden med förhållandena i omvärlden blir tydligare. Översiktsplanen behöver i ökad utsträckning hantera relevanta nationella, regionala och mellankommunala frågor, eftersom detta påverkar den kommunala vardagen i allt högre utsträckning. Översiktsplanens roll och betydelse understryks i Nya PBL. Den breda funktionen, både som underlag för beslut enligt plan- och bygglagen och som ett strategiskt, politiskt instrument, är förtydligat i lagen. Nu tas en Nationell mineralstrategi fram. Regionala mineralstrategier tas fram i Norrbotten och Västerbotten.
• #6: Sammanhang – omvärldsbild, geografiska sammanhang, men även icke fysiska sammanhang Åskådliggöra vägval – strategisk selektivitet, politisk prioritet. Konsekvensbeskrivningar av olika vägval. Handlingsplan för genomförandet – inriktningen i ÖP måste följas upp med en plan för genomförandet. Trovärdighetsfråga. Tyngden i ÖP som beslutsunderlag.
• #7: Kommunen har en översiktsplan. Den kan ändras genom fördjupningar av planen för mindre områden, t.ex. för tätorter. Tematiska tillägg kan göras till översiktsplanen. Det ska tydligt framgå hur fördjupningarna och tilläggen förhåller sig till hela planen. Genom PBL har medborgarna en lagstadgad rätt att bidra med sina synpunkter. Detta gäller också andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt, som har ett väsentligt intresse av förslaget (PBL 3:9). När kommunen upprättat ett förslag ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med berörda kommuner. Detsamma gäller regionplanerorgan och organ med ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering . Breda konsekvensanalyser ska göras av översiktsplanens förslag . Risk- och sårbarhetsanalyser kan göras för att stödja beslutsprocesser, ofta genom att ge anvisningar och råd om åtgärder för att minska en viss risk eller sårbarhet. Landskapsanalyser kan vara ett bra verktyg i kommunikationen med allmänhet, politiker och organisationer i planeringsprocessen
• #8: I en FÖP har man en större närhet till människorna, som är berörda. Engagemanget väcks lättare när det gäller din egen bygd och närmiljö. Det kan vara lämpligt att i en fördjupning av ÖP belysa miljö- och riskfaktorer. Grönytefaktorn är ett verktyg som tagits fram för att genom beräkning kunna se hur mycket man kan kompensera för ianspråktagen mark, som hårdgjorts i samband med nybyggnation. Syftet med grönytefaktorn är att belysa konsekvenserna av förändringen.
• #9: Tätorten är en komplex miljö. Många har intressen där. I ÖP kan man ge en överblick över situationen och tydliggöra strukturer och sammanhang som gäller. För att ha kunskap om nuläge och framtidens behov är det nödvändigt att bilda sig en uppfattning om kommunens vattenbalans. Hur man tar hand om stadens vatten, inte minst dagvattnet, är av avgörande betydelse. En samplanering av vatten, grönska och strategiska friytor kan skapa möjligheter till goda lösningar. Detta tar Boverket upp i skriften ”Mångfunktionella ytor”, 2010.
• #10: Ur skriften Mångfunktionella ytor, exemplet Augustenborg i Malmö. Stadens hårdgjorda ytor skickar ut alltför stora mängder vatten allt för snabbt till VA-nät och recipienter. För att mildra effekterna kan det finnas behov av att avsätta markytor för fördröjning av dagvatten. Malmö stad har tagit fram en dagvattenstrategi för Malmö. Stockholms stad har tagit fram broschyren ”Ta hand om ditt vatten”. Det är en informations och inspirationsskrift som riktar sig till ägare av flerbostadshus och småhus om lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD.
• #13: Exempel på regionalt underlag. Ur Pilotprojekt 2010, Fysisk planering och vattenförvaltning. Länsstyrelserna i Östergötland, Jönköping och Värmland.
• #14: PBL Pilotprojekt är ett utvecklingsarbete som bedrivits under 2010 för att vinna erfarenheter om god tillämpning av plan- och bygglagen. Arbetet är ett led i att utveckla effektiva arbetssätt och metoder som främjar samverkan, och därmed utbyte av kunskap och erfarenheter, mellan och inom kommunerna och länen. Utvecklingsarbetet har skett inom åtta projekt där alla landets länsstyrelser samarbetet, tillsammans med kommuner och andra aktörer. Teman har valts utifrån de förändringar och nyheter som nu har genomförts i den nya plan- och bygglagen, som trädde ikraft maj 2011. Ett av projekten behandlar Fysisk planering och vattenförvaltning. Där belyses hur kommunerna och länsstyrelserna kan resonera kring och hantera miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen för vatten i den kommunala fysiska planeringen. Fokus ligger på hanteringen i ÖP och DP samt vilket underlag som krävs. Länsstyrelserna i Jönköping, Värmland och Östergötland arbetade tillsammans. Slutrapporterna finns på länsstyrelsernas hemsidor samt på Boverkets hemsida www.boverket.se
• #15: SGU har fokus på �ղ��ٳٱ�Դ�ö����ö����Ծ��Բ����������ering. Den är sprungen ur miljömålsarbetet; Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. Centralt i planen är prioritering av vilka resurser som är av stor vikt för vattenförsörjningen, idag och för framtida genrationer. I planen bör också påverkan och hot identifieras. Dagens vattenanvändning (domar för vattenuttag) och fastställda vattenskyddsområden bör framgå. En regional vattenförsörjningsplan är det naturligt att länsstyrelsen har med i sitt regionala planeringsunderlag till kommunerna. Länsstyrelserna har nu regerings uppdrag att ta fram sådana planeringsunderlag. En kommunal vattenförsörjningsplan kan vara ett underlag både för kommunens översiktsplanering och för kommunens VA-planering. Länsstyrelsen ska verka för att sådana frågor som angår två eller flera kommuner samordnas – så är det ofta med vattenfrågor. Lst. ska verka för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB följs. Vattenmyndigheterna och vattendistriktens åtgärdsprogram är en kunskapskälla att ta vara på.
• #16: Några viktiga databaser.
• #17: Översiktsplaneringen ska vara kontinuerlig så att planen hålls aktuell. Ett levande dokument i kommunen, som står för kommunens uppfattning. Att översiktsplanen är känd och används som ett naturligt beslutsunderlag och kunskapskälla för alla. Konsekvenser av planens förslag ska redovisas. ÖP är ett sammanfattande tvärsektoriellt dokument – en kunskapskälla också i vattenfrågor. Tyngden och tydligheten i kommunens argument avgör hur väl översiktsplanen kommer att fungera som handlingsprogram och styrmedel
• #18: Utmed hela dricksvattenkedjan; från tillrinningsområde och vattentäkt genom vattenverkens beredning och distribution till konsumentens tappkran, har olika nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner ansvarsområden. Läs mer om ansvar och roller på www.livsmedelsverket.se. Sedan 2010 finns ett nationellt nätverk för dricksvatten, för att stödja ett systematiskt arbete på dricksvattenområdet. Bakgrunden till initiativet finns i Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 som konstaterade att det saknas ett helhetsperspektiv på dricksvattenområdet. Livsmedelsverket fick i uppdrag att ansvara för nationell samordning. Tre tematiska arbetsgrupper har bildats: Planering, Krisberedskap samt FoU.