ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo
Romersk Rätt
Med mera
Civilisationer
De första civilisationerna, från vänster: Egypten, Sumer, Harappakulturen, Shangdynastin
Mesopotamien
”landet mellan floderna”
Egendomsrätten
Sedan övergången från
vandringstid till jordbrukstid
i människans historia har
den privata egendomsrätten
vuxit fram i takt med jord-
brukets och konstbevattning-
ens utveckling.
Uruk- perioden (4300-3200 f.Kr.)
• I vår rättshistoria har
skriften, mytologin och
stensigillet haft stor
betydelse betydelse.
Utvecklades kraftigt
under den sumeriska
s.k. Uruk- perioden,
ca 4300-3200 f.Kr.
Ur-Nammus lagsamling
• Världens äldsta lagar
nedtecknades under s.k.
Nysumerisk tid
(ca 2.100-2.000 f.Kr)
• Den första paragraffen i ”Ur-
Nammus lagsamling”, som
den kallas, är ”Den som
mördat bör själv dödas”, och
är en av många andra lagar
enligt den s.k.
Vedergällnings- principen.
Egypten
• I Egypten och i
Faraonernas tid
symboliserade två
vågskålar i balans
sinnebilden för själva
rättvisans idé.
• Maat var rätvisans
gudinna.
Maát
• Begreppet Maat stod
för den strukturerade
världen, dvs motsatsen
till oordning
Juridiska tvister
• Givetvis uppstod
Juridiskt problem i
flodkulturerna i
Egypten och
Mesopotamien ; Då
floderna svämmade
över skapade detta ofta
problem med
gränsdragningar.
Geometri (=jordmätning)
Källor till rättvisa
• Sedlärande
berättelser
(normbildning)
Rättsregler. Var hittar man
dem?..
• ..Bland nedskrivna lagar
förstås, men även genom
att sedvana har utvecklats,
genom beslut av en person
eller en församling med viss
auktoritet eller helt enkelt
genom vägledande
uttalanden av rättslärda
personer. Dokumenten om
rättens innehåll brukar vi
kalla rättskällor
Europas första kända lagstiftare
• SOLON
• Solon var statsman i Athen
och under 594-593 f.Kr
avskaffade han gäld-
slaveriet, reformerade
rättegångs- väsendet och
blev upphovsman till om-
fattande lagstiftning inom
flera rättsområden.
Athen
• Solons lagstiftning gällde
samhällets alla aspekter:
ekonomi, äktenskap, politik,
brott och straff et.c.
• Han stiftade till och med
lagar om hur medborgarna
måste delta i stadens
politik: om det pågick en
dispyt i Athen mellan olika
partier måste varje
medborgare ta parti vid en
sida, annars fick han sin
egendom konfiskerad.
Romarriket
Det romerska riktet växte visserligen genom militärmakt,
men rättsordningen och det väldokumenterade arbetet av de
romerska juristerna måste räknas till imperiets starkaste
sammanhållande krafter.
Romersk rätt
• Den romerska rätten
betraktas med rätta
som en av de mest
betydande insatserna i
den mänskliga kulturens
utveckling.
Romersk rätt
• Romarna hade i sitt
rättssystem för första
gången och på ett
förebildligt sätt förstått
att förena en fast logik
och formell stringens
med ett realistiskt sinne
för det praktiska livets
skiftande behov.
”En handlingsinriktad rätt”
• I den romerska rätten
växte rättsreglerna fram
direkt ur det konkreta
fallet och till detta
krävdes det en lösning.
Rättstillämpningen
• Genom normer som
upplevdes som goda
och samstämmiga och
genom effektiva
reformer för
konflikthantering i en
levande rättstillämpning
kunde imperiet hållas
ihop.
De tolv tavlornas lag (450-451 före.Kr)
• Plebejerna, som
representerade de stora
folkmassorna, som
krävde att det skulle
finnas skrivna lagar.
• Lagarna inristades på
tolv koppartavlor, som
uppställdes på torget
Forum Romanum.
De tolv tavlornas lag
• De tolv tavlorna fick
oerhörd betydelse och
de romerska juristerna
blev oerhört skickliga på
att analysera olika
rättsförhållanden.
Bilden föreställer , iuris consulti, de rättslärda,
vetenskapsmännen som studerar ius (rätten)
Justinianus
• Justinianus har gått till
historien som upphovs-
mannen till den enorma
sammanställningen av
romersk rätt som fått
beteckningen..
Corpus Juris Civilis.
• Grunden till
lagstiftningen för hela
Europa..
529 efter Kr
Corpus Juris Civilis
• Codex Justinianus (kejserliga
lagstiftningen)
• Digesta (sammanställning av
rättsvetenskapliga skrifter
och utlåtanden av imperiets
främsta jurister
• Institutiones (lärobok för
nybörjare)
• Novellae (lagstiftning som
tillkommit under den tid
Justinianus lagkommisssion
arbetat, fram t. 565,
kejsarens död)
Europa
• Ända långt in på 1900-
talet betraktades
Corpus Juris Civilis i
många europeiska
länder som gällande
rätt.
IUS
• IUS blev den samman-
fattade benämningen på
den särskilda konstart
som hanterade iustitia
(rättvisan).
• ett begrepp som tidigt i
den romerska rätts-
historien allt tydligare
skildes från sitt gudomliga
sammanhang.
• ...Men.. symboliskt
represterades iustia ändå
av gudinnan Justitia.
IUS
• Med bindeln för ögonen
var hon fullkomligt
opartisk,..
• med vågen i ena handen
genomförde hon den
rättsliga prövningen (”lika
för alla”) och ..
• med svärdet i den andra
handen hade hon också
styrkan och makten att
genomdriva sina beslut.

More Related Content

What's hot (20)

Murtad : Perbincangan Mengikut Pandangan Ulama Silam dan Ulama Kontemporari
Murtad : Perbincangan Mengikut Pandangan Ulama Silam dan Ulama KontemporariMurtad : Perbincangan Mengikut Pandangan Ulama Silam dan Ulama Kontemporari
Murtad : Perbincangan Mengikut Pandangan Ulama Silam dan Ulama Kontemporari
Aiisy Afifah
PART 9 IJARAH & JU’ALAH.pptx
PART 9 IJARAH & JU’ALAH.pptxPART 9 IJARAH & JU’ALAH.pptx
PART 9 IJARAH & JU’ALAH.pptx
RukhulAmin3
Fikih jinayah
Fikih jinayahFikih jinayah
Fikih jinayah
Rahmat Ramadhani
Konsep toharah
Konsep toharahKonsep toharah
Konsep toharah
Ajaa Tahir
Makalah Agama tentang Nikah-Siri
Makalah Agama tentang Nikah-SiriMakalah Agama tentang Nikah-Siri
Makalah Agama tentang Nikah-Siri
Ir. Zakaria, M.M
Khulu (gugatan cerai seorang istri)
Khulu (gugatan cerai seorang istri)Khulu (gugatan cerai seorang istri)
Khulu (gugatan cerai seorang istri)
kristinwiranata
Perseroan dalam sistem kapitalis
Perseroan dalam sistem kapitalisPerseroan dalam sistem kapitalis
Perseroan dalam sistem kapitalis
Catatan_Kuliyah
06.3 RINGKASAN HUKUM RIBA, QARD, & DAIN
06.3 RINGKASAN HUKUM RIBA, QARD, & DAIN06.3 RINGKASAN HUKUM RIBA, QARD, & DAIN
06.3 RINGKASAN HUKUM RIBA, QARD, & DAIN
fissilmikaffah1
Menemukan Kebenaran Islam - 01 Jalan Menuju Allah
Menemukan Kebenaran Islam - 01 Jalan Menuju AllahMenemukan Kebenaran Islam - 01 Jalan Menuju Allah
Menemukan Kebenaran Islam - 01 Jalan Menuju Allah
Erwin Wahyu
Presentasi Fiqh SiyasahMuamalah 10
Presentasi Fiqh SiyasahMuamalah 10Presentasi Fiqh SiyasahMuamalah 10
Presentasi Fiqh SiyasahMuamalah 10
Marhamah Saleh
Sirah madinah
Sirah madinahSirah madinah
Sirah madinah
smkchemomoi
03 konsep akad 2014
03 konsep akad 201403 konsep akad 2014
03 konsep akad 2014
Encep Bahauddin
Kharaj
KharajKharaj
Kharaj
Asma Arisman
Kepimpinan islam
Kepimpinan islamKepimpinan islam
Kepimpinan islam
Helmon Chan
Sirah Nabawiyah: Perang Tabuk
Sirah Nabawiyah: Perang TabukSirah Nabawiyah: Perang Tabuk
Sirah Nabawiyah: Perang Tabuk
PAUSIL ABU
Indhibath
IndhibathIndhibath
Indhibath
adihamdanijuara_
Alam kubur
Alam kuburAlam kubur
Alam kubur
Ustaz NikNizam Nasir
Dakwah Islam
Dakwah IslamDakwah Islam
Dakwah Islam
Erwin Wahyu
Poligami dan Monogami
Poligami dan Monogami Poligami dan Monogami
Poligami dan Monogami
Annis Afifah, S.Pd

Romersk rätt mm

  • 2. Civilisationer De första civilisationerna, från vänster: Egypten, Sumer, Harappakulturen, Shangdynastin
  • 4. Egendomsrätten Sedan övergången från vandringstid till jordbrukstid i människans historia har den privata egendomsrätten vuxit fram i takt med jord- brukets och konstbevattning- ens utveckling.
  • 5. Uruk- perioden (4300-3200 f.Kr.) • I vår rättshistoria har skriften, mytologin och stensigillet haft stor betydelse betydelse. Utvecklades kraftigt under den sumeriska s.k. Uruk- perioden, ca 4300-3200 f.Kr.
  • 6. Ur-Nammus lagsamling • Världens äldsta lagar nedtecknades under s.k. Nysumerisk tid (ca 2.100-2.000 f.Kr) • Den första paragraffen i ”Ur- Nammus lagsamling”, som den kallas, är ”Den som mördat bör själv dödas”, och är en av många andra lagar enligt den s.k. Vedergällnings- principen.
  • 7. Egypten • I Egypten och i Faraonernas tid symboliserade två vågskålar i balans sinnebilden för själva rättvisans idé. • Maat var rätvisans gudinna.
  • 8. Maát • Begreppet Maat stod för den strukturerade världen, dvs motsatsen till oordning
  • 9. Juridiska tvister • Givetvis uppstod Juridiskt problem i flodkulturerna i Egypten och Mesopotamien ; Då floderna svämmade över skapade detta ofta problem med gränsdragningar. Geometri (=jordmätning)
  • 10. Källor till rättvisa • Sedlärande berättelser (normbildning) Rättsregler. Var hittar man dem?.. • ..Bland nedskrivna lagar förstås, men även genom att sedvana har utvecklats, genom beslut av en person eller en församling med viss auktoritet eller helt enkelt genom vägledande uttalanden av rättslärda personer. Dokumenten om rättens innehåll brukar vi kalla rättskällor
  • 11. Europas första kända lagstiftare • SOLON • Solon var statsman i Athen och under 594-593 f.Kr avskaffade han gäld- slaveriet, reformerade rättegångs- väsendet och blev upphovsman till om- fattande lagstiftning inom flera rättsområden.
  • 12. Athen • Solons lagstiftning gällde samhällets alla aspekter: ekonomi, äktenskap, politik, brott och straff et.c. • Han stiftade till och med lagar om hur medborgarna måste delta i stadens politik: om det pågick en dispyt i Athen mellan olika partier måste varje medborgare ta parti vid en sida, annars fick han sin egendom konfiskerad.
  • 13. Romarriket Det romerska riktet växte visserligen genom militärmakt, men rättsordningen och det väldokumenterade arbetet av de romerska juristerna måste räknas till imperiets starkaste sammanhållande krafter.
  • 14. Romersk rätt • Den romerska rätten betraktas med rätta som en av de mest betydande insatserna i den mänskliga kulturens utveckling.
  • 15. Romersk rätt • Romarna hade i sitt rättssystem för första gången och på ett förebildligt sätt förstått att förena en fast logik och formell stringens med ett realistiskt sinne för det praktiska livets skiftande behov.
  • 16. ”En handlingsinriktad rätt” • I den romerska rätten växte rättsreglerna fram direkt ur det konkreta fallet och till detta krävdes det en lösning.
  • 17. Rättstillämpningen • Genom normer som upplevdes som goda och samstämmiga och genom effektiva reformer för konflikthantering i en levande rättstillämpning kunde imperiet hållas ihop.
  • 18. De tolv tavlornas lag (450-451 före.Kr) • Plebejerna, som representerade de stora folkmassorna, som krävde att det skulle finnas skrivna lagar. • Lagarna inristades på tolv koppartavlor, som uppställdes på torget Forum Romanum.
  • 19. De tolv tavlornas lag • De tolv tavlorna fick oerhörd betydelse och de romerska juristerna blev oerhört skickliga på att analysera olika rättsförhållanden. Bilden föreställer , iuris consulti, de rättslärda, vetenskapsmännen som studerar ius (rätten)
  • 20. Justinianus • Justinianus har gått till historien som upphovs- mannen till den enorma sammanställningen av romersk rätt som fått beteckningen.. Corpus Juris Civilis. • Grunden till lagstiftningen för hela Europa.. 529 efter Kr
  • 21. Corpus Juris Civilis • Codex Justinianus (kejserliga lagstiftningen) • Digesta (sammanställning av rättsvetenskapliga skrifter och utlåtanden av imperiets främsta jurister • Institutiones (lärobok för nybörjare) • Novellae (lagstiftning som tillkommit under den tid Justinianus lagkommisssion arbetat, fram t. 565, kejsarens död)
  • 22. Europa • Ända långt in på 1900- talet betraktades Corpus Juris Civilis i många europeiska länder som gällande rätt.
  • 23. IUS • IUS blev den samman- fattade benämningen på den särskilda konstart som hanterade iustitia (rättvisan). • ett begrepp som tidigt i den romerska rätts- historien allt tydligare skildes från sitt gudomliga sammanhang. • ...Men.. symboliskt represterades iustia ändå av gudinnan Justitia.
  • 24. IUS • Med bindeln för ögonen var hon fullkomligt opartisk,.. • med vågen i ena handen genomförde hon den rättsliga prövningen (”lika för alla”) och .. • med svärdet i den andra handen hade hon också styrkan och makten att genomdriva sina beslut.