FHIR och interoperabilitet i sjukvårdenOskar ThunmanPresentation från Cadec 2015 om interoperabilitet i sjukvården med fokus på vad API:er i allmänhet och FHIR i synnerhet kan erbjuda.
ABAP Code Retreat Frankfurt 2016: TDD - Test Driven DevelopmentHendrik NeumannThis document discusses test-driven development (TDD) and unit testing in ABAP. It provides an overview of unit testing, the xUnit testing framework, and how to implement unit testing in ABAP using ABAP Unit. The document also explains test-driven development and how to follow the test-first development cycle of writing a test, writing just enough code to pass the test, and then refactoring the code.
Vitalis 2016 FHIR IntroductionEwout KramerMorning session at Vitalis 2016 - giving a high-level overview of the why what and how of HL7 and FHIR. These slides combine background information on the principles that shaped FHIR and the components of FHIR.
4 Essential Lessons for Adopting Predictive Analytics in HealthcareHealth CatalystPredictive analytics is quite a popular current topic. Unfortunately, there are many potential side tracks or pit falls for those that do not approach this carefully. Fortunately for healthcare, there are numerous existing models from other industries that are very efficient at risk stratification in the realm of population management. David Crocket, PhD shares 4 key pitfalls to avoid for those beginning predictive analytics. These include
1) confusing data with insight
2) confusing insight with value
3) overestimating the ability to interpret the data
4) underestimating the challenge of implementation.
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
IBM Hälso- och sjukvård - Hemmet – en del av morgondagens sjukhusIBM SverigeÅldrande befolkning och ökat antal kroniskt sjuka ställer nya krav på samhället. I Danmark har man implementerat en telemedicinlösning för diabetes som minskar sjukhusbesöken och ger patienterna ökad frihet och kvalitet.
Talare: Stefan Ohlsson, Healthcare Industry Leader Nordic, IBM
Denna presentation hölls på ett seminariepass för Smartare hälso- och sjukvård med
IBMs lösningar under IBM Software Day 2010.
Hälsa för migkpstefanPresentation av det personliga hälsokontot "Hälsa för mig" som projektledaren på eHälsomyndigheten, Helene Richardsson, höll i. Plats; Blue Science Park, den 11 oktober 2016.
Information från Läkemedelsverket nr 5 2011Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden) Nr 5 av Information från Läkemedelsverket innehåller information om behandlingar av och profylax mot influensa med antivirala medel. Du kan även läsa om Medicinteknik- som fyller10 år
Region Skåne - Från nyhetsfokus till att få jobbet gjortԳٰäٱRegion Skåne bygger just nu ett nytt intranät. I vinter lanseras nästa generations intranät och då är fokus på att ge ett verkligt, vettigt stöd till sjukvårdspersonalen i deras vanliga arbete. Region Skåne visar i sin presentation om projektet, viktiga insikter så här långt, och ger en bakom kulisserna-bild av arbetet.
Samverkan e-hälsomyndighetenE-delegationenHur kan samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor utvecklas? Ett exempel från Eva Leach, E-hälsomyndigheten
2018 04-25 vitalis refark telemedicinJohan EltesPå Vitalis 2016 presenterades resultatet av en nordisk samverkan kring referensarkitektur för hemmonitorering. Inera var sveriges representant. I Oktober fick Inera i uppdrag att ta fram en svensk referensarkitektur som tillämpar den nordiska. Referensarkitekturen syftar till att beskiva de tekniska förutsättningarna för ett interoperabelt ekosystem för telemedicin, där olika komponenter kan anskaffas med så små inlåsningseffekter som möjligt. Föredraget beskriver arkitekturen för det tänkta ekosystemet och hur Ineras egna tjänster kan komma att samspela (Stöd- och behandling, 1177, Hjälpmedelstjänsten etc).
Information från Läkemedelsverket nr 2 2015Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nr 2 av Information från Läkemedelsverket innehåller ett kunskapsdokument om sömnstörningar hos barn, ett prioriterat område inom Läkemedelsverkets regeringsuppdrag att ”Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning”.
Information från Läkemedelsverket nummer 4 2015Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)I nr 4 kan du läsa den nya behandlingsrekommendationen om hepatit C-virusinfektion hos vuxna och barn som tagits fram mot bakgrund av att flera direktverkande antivirala läkemedel har godkänts i EU och nya behandlingsdata har tillkommit. Detta nummer är också ett temanummer om kliniska prövningar och licenser.
Tidningsredaktionen
tidningsredaktionen@mpa.se
More Related Content
Similar to Från Meddelandeutväxling till Semantisk Interoperabilitet (20)
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Information från Läkemedelsverket nummer 2 2016Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nummer 2 innehåller en uppdaterad behandlingsrekommendation om läkemedel vid adhd. Läs även om förfrågningar till Giftinformationscentralen gällande förgiftning eller feldosering av adhd-läkemedel och om fördelar och nackdelar med hjärtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
IBM Hälso- och sjukvård - Hemmet – en del av morgondagens sjukhusIBM SverigeÅldrande befolkning och ökat antal kroniskt sjuka ställer nya krav på samhället. I Danmark har man implementerat en telemedicinlösning för diabetes som minskar sjukhusbesöken och ger patienterna ökad frihet och kvalitet.
Talare: Stefan Ohlsson, Healthcare Industry Leader Nordic, IBM
Denna presentation hölls på ett seminariepass för Smartare hälso- och sjukvård med
IBMs lösningar under IBM Software Day 2010.
Hälsa för migkpstefanPresentation av det personliga hälsokontot "Hälsa för mig" som projektledaren på eHälsomyndigheten, Helene Richardsson, höll i. Plats; Blue Science Park, den 11 oktober 2016.
Information från Läkemedelsverket nr 5 2011Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden) Nr 5 av Information från Läkemedelsverket innehåller information om behandlingar av och profylax mot influensa med antivirala medel. Du kan även läsa om Medicinteknik- som fyller10 år
Region Skåne - Från nyhetsfokus till att få jobbet gjortԳٰäٱRegion Skåne bygger just nu ett nytt intranät. I vinter lanseras nästa generations intranät och då är fokus på att ge ett verkligt, vettigt stöd till sjukvårdspersonalen i deras vanliga arbete. Region Skåne visar i sin presentation om projektet, viktiga insikter så här långt, och ger en bakom kulisserna-bild av arbetet.
Samverkan e-hälsomyndighetenE-delegationenHur kan samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor utvecklas? Ett exempel från Eva Leach, E-hälsomyndigheten
2018 04-25 vitalis refark telemedicinJohan EltesPå Vitalis 2016 presenterades resultatet av en nordisk samverkan kring referensarkitektur för hemmonitorering. Inera var sveriges representant. I Oktober fick Inera i uppdrag att ta fram en svensk referensarkitektur som tillämpar den nordiska. Referensarkitekturen syftar till att beskiva de tekniska förutsättningarna för ett interoperabelt ekosystem för telemedicin, där olika komponenter kan anskaffas med så små inlåsningseffekter som möjligt. Föredraget beskriver arkitekturen för det tänkta ekosystemet och hur Ineras egna tjänster kan komma att samspela (Stöd- och behandling, 1177, Hjälpmedelstjänsten etc).
Information från Läkemedelsverket nr 2 2015Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)Nr 2 av Information från Läkemedelsverket innehåller ett kunskapsdokument om sömnstörningar hos barn, ett prioriterat område inom Läkemedelsverkets regeringsuppdrag att ”Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning”.
Information från Läkemedelsverket nummer 4 2015Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)I nr 4 kan du läsa den nya behandlingsrekommendationen om hepatit C-virusinfektion hos vuxna och barn som tagits fram mot bakgrund av att flera direktverkande antivirala läkemedel har godkänts i EU och nya behandlingsdata har tillkommit. Detta nummer är också ett temanummer om kliniska prövningar och licenser.
Tidningsredaktionen
tidningsredaktionen@mpa.se
4. Semantisk interoperabilitet
Semantisk interoperabilitet handlar om hur man bäst kodar,
överför och använder... inte data utan information och kunskap
• Från medborgare/patienter, medicinsk vetenskap och andra
kunskapskällor
• Mellan språkmässigt och kulturells skilda professioner,
patienter, myndigheter och andra aktörer
• Över system- och organisationsgränser.
14. HL7 v2
• Bra inom en organisation
• Ett hundratal användningsfall
stödjs
• Skalar ej för interorganisatoriskt
utbyte
• (För) stor valfrihet gällande
teminologi
• Saknar RIM
EHR
LIS
RIS
eRx
16. HL7 v3, CDA
• Pappersanalogi –
dokumentbaserat, mänskligt
läsbart, titel och rubriker
• Passar metodiken för många till
många-kontrakt, stor valfrihet.
• Stor overhead, ej fingranulärt
• All verksamhetslogik i specen
• Implicit SOAP
– Version 1 tar tid
– Svårt att versionera
– Krångligt bygga workflow
HIE
EHR
EHR
EHR
EHR
18. FHIR
Fast Healthcare Interoperability Resources
• ”Recept” på API:er att tillhandahålla istället för specar på
dokument att producera.
• Första HL7 standard under öppen licens
• REST
– XML och JSON
– Oauth
– Atom-liknande stöd för prenumeration
• Både infrastruktur och kliniska data
• Förenar det intraorganisatoriska med det interorganisatoriska
• Mobilvänligt, utvecklarvänligt
19. Exempel FHIR
<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<MedicationAdministration xmlns="http://hl7.org/fhir">
<identifier> http://myapplication.com/medicationAdministration/1 </identifier>
<status value="inProgress"/>
<patient> http://myapplication.com/patient/7 </patient>
<practitioner> http://myapplication.com/practitioner/1234 </practitioner>
<encounter> http://myapplication.com/encounter/4734982359 </encounter>
<prescription> http://myapplication.com/prescription/23092509725 </prescription>
<whenGiven>201401010</whenGiven>
<medication> http://myapplication.com/medication/24095092 </medication>
<device> http://myapplication.com/device/2 </device>
<dosage> <!-- 0..* Medicine administration instructions to the patient/carer -->
<timing[x]><!-- 0..1 dateTime|Period When dose(s) were given --></timing[x]>
<asNeeded[x]><!-- 0..1 boolean|CodeableConcept Take "as needed" f(or x) --></asNeeded[x]>
<site><!-- 0..1 CodeableConcept Body site administered to --></site>
<route><!-- 0..1 CodeableConcept Path of substance into body --></route>
<method><!-- 0..1 CodeableConcept How drug was administered --></method>
<quantity><!-- 0..1 Quantity Amount administered in one dose --></quantity>
<rate><!-- 0..1 Ratio Dose quantity per unit of time --></rate>
<maxDosePerPeriod><!-- 0..1 Ratio Total dose that was consumed per unit of time --
></maxDosePerPeriod>
</dosage>
</MedicationAdministration>
19
21. FHIR specas med en 80/20 regel
BP
Systolic: 120
Diastolic: 80
BP
Systolic: 120
Diastolic: 80
Position: Seated
BP:120/80
System A System B
System C
Frivillig
Tvingande extension
Bas-spec
23. RDF och framtiden
Informationsmodell
Patientdata
NI
Koncept
Domänkunskap
NF
Riktlinjer
Beslutstöd/dynamisk
kunskap
RDF
The Yosemite Manifesto
1. RDF is the best available candidate for a universal healthcare exchange language.
2. Electronic healthcare information should be exchanged in a format that either:
(a) is an RDF format directly; or (b) has a standard mapping to RDF.
3. Existing standard healthcare vocabularies, data models and exchange languages
should be leveraged by defining standard mappings to RDF, and any new standards
should have RDF representations.
4. Government agencies should mandate or incentivize the use of RDF as a universal
healthcare exchange language.
5. Exchanged healthcare information should be self-describing, using Linked Data
principles, so that each concept URI is de-referenceable to its free and open
definition.
#7: Redan 1986 bildades en intressegrupp (MEDIX) kring informationsutbyte inom sjukvården som en del av IEEE
Behov av en gemensam begreppsrymd för informationselement
Bygger på objektorientering
Meta-model standard, saknades i HL7 v2, gav en skjuts åt arbete med standardisering av hälsoinformation för t ex CEN och OpenEHR
Övergick till internationellt samarbete mellan HL7, DICOM m fl för harmonisering
#8: Harmoniseringsarbetet ledde till konceptet av en referensinformationsmodell som samlade alla informationselement som underliggande standarder höll för att säkerställa semantisk interoperabilitet.
Grunden OpenEHR:s aketyp-tänk
Starten på HL7:s v3, och framväxten av en jättemodell över all information
#9: Genom genralisering och typning av klasser kunde modellen krympa från 120 till 40 klasser.
Källa http://www.healthintersections.com.au/?p=188
#10: Två delar, meddelandeformat, transport och infrastruktur
Meddelandeformat har även ett europeiskt initiativ, OpenEHR,
För transport är valet i praktiken ebXML eller eget,
HL7 v3 i XML gjordes innan XML-schema fanns
#14: Modell/terminologi: informationskvalitén är dålig för användning av information utanför ursprungliga användningsfallet.
Ej delmängder av ett kanoniskt meddelandeformat
#15: Intraoperabilitet, intraorganisatoriskt utbyte
Inte så mycket utbyte som push-flöden från system till system för en mängd användningsfall.
#17: endast kunnat uppnå en minsta gemensamma nämnare mellan de inblandade systemen
I praktiken tog många institutioner ett exempelmeddelande och strösslade med de värden de hade i sina system och hoppades att det skulle validera mot schemat.
Problemet är att man måste sätta någon i mitten som hanterar drift, avtal
Vill journalsystem X tllgängliggöra en ny parameter så måste en ny version av tjänsten tas fram och alla som skall konsumera
#19: Tagit det bästa från tidigare HL7-standarder, datatyper, domänmodeller,
#21: REST: Små resurser, patient, vårdenhet, åtgärd, diagnos etc. Med unika identiteter för varje resurts, i en RESTful designfilosofi. Dessa resurser utgör den minsta enheten för en transaktion.
Document, Flera resurser kan paketeras som ett ”dokument”, men en header som säger något om innehållet. Bakåtkompabilitet mot CDA, den dokumentbaserade standarden som är den dominerande lösningen idag, även för hantering av t ex remisser och myndighetsrapportering där mottagaren förväntar sig att få ett dokument.
Message, länge ingick ATOM-formatet som en metod att prenumerera på uppgifter, men nu har man övergått till ett eget format som både stödjer puch och pull genom en notifieringsfunktion.
Service, vill man så går det så klart att packetera resurser eller kluster av resurser som web services för att göra RPC:er mot dem. REST och SOAP är inte två rivaliserande metoder utan REST är en arkitektoriell stil och SOAP är ett protokoll.
#22: Enkelt då många domäner redan är dokumenterade
Extensions löser standardiseringens dilemma
Kan vara obligatoriska för en konsument att förstå eller frivilliga
Tillgängliggörs som en resurs-profil, även de som en resurs
#23: Sätter man ihop alla dessa delar får man en öppen plattformsarkitektur
Som möjliggör ett ekosystem med tunga affärssystem, journalsystem i botten och ovanpå det kan man utveckla innovativa web och mobil appar.
Journalsystemen väljer att tillgängliggöra hela eller delar av sin data via ett FHIR-API
Ovanpå det kan man bygga appar för kliniska specialiteter, eller tillhandahålla funktionalitet i patientportaler
Med hjälp av det standardiserade API:et vet dessa appar var de hittar rätt information. Vill man veta om data finns tillgängligt tittar man i profile-resursen.