1. Transportforum 2013
Vem tar ansvaret, hur påverkas och agerar universitet/
högskola, samhällets behov
2013-01-10
ANDERS LINDAHL
Avd Trafik och logistik
KTH Järnvägsgruppen
1
2. Utbildnings- och kompetensbehov
Har vi tillräckligt antal rätt utbildade på olika
nivåer för att klara av utbyggnad och drift av
järnvägssystemet nu och i framtiden ?
Har beslutsfattare på samtliga nivåer den
kompetens och kunskap som behövs för
att fatta rätt beslut om utveckling och drift
av järnvägssystemet ?
2
3. Två exempel
Samtliga våra utbildade spårsvetsare
har fått anställning i Norge ...
Spårsvetsarutbildningen vid Vansbro järnvägsskola
”vi ska inta ha några dyra science-
fictiontåg som går på magneträls i
300 km/h”
Anders Borg i Ekots lördagsintervju
den 8 september 2012
3
6. Kompetenshistorik
Lärlingssystemet inom dåvarande Statens Järnvägar
har försvunnit i den nu avreglerade järnvägssektorn
Banverket hade ett ”Sektorsansvar” för spår- och järn-
vägssystemet, bland annat kompetensförsörjning till
den svenska järnvägssektorn
I dag har Trafikverket släppt det och de satsar på
kompetenskrav vid upphandlingar och anställningar
– Avregleringen leder till att ingen vill satsa fullt ut
på utbildning och kompetensutveckling
– har vi en ”Svarte-Petter situation idag?
6
7. Systemskifte för kunskapshantering
Vi går från en kunskap/erfarenhetsvärld till en
modellvärld, men har vi klarat steget fullt ut?
”Sammanfattningsvis bygger underhållsåtgärderna för
järnväg inte på en transparent och systematisk jämförelse
eller prioritering efter åtgärdernas samhällsekonomiska
effektivitet utan på kvalificerade bedömningar av experter.”
Från Riksrevisionen RIR 2012:21 Statens satsningar
på transportinfrastruktur
(inte heller Riksrevisionen tar upp frågan om framtida
kompetensförsörjning i sina utvärderingar)
7
8. Trafikverket säger ...
”Vi ska nu satsa på innovationer, ny
kunskap och ny kompetens … ”
Ska vi behålla befintlig kunskap, er-
farenhet och kompetens när vi får en
snabbare och snabbare omsättning av
personal, chefer och experter
(utan samtidig helhetssyn på makro- och mikronivå).
8
9. Järnvägssystemet
Järnvägssystemet
Marknadsbehov TRAFIK Politik, organisation
Transportprognoser
& avreglering
Godstransporter
Persontransporter
Kapacitet
Trafikplanering
Trafikhuvudmän Ombord-
Trafikstyrning personal
och operatörer
Resenärers och gods- Lagstiftning
kunders perspektiv och regelverk
Signalsystem
Planprocess Riskanalys och Finansiering
hantering
Företags- och Bromsteknik
samhällsekonomi Miljö och adhesion
MKB
Tele/radio/info-system Fordonsutformning
Spårutformning
Banbyggnad Intermodalitet Analys och
uppföljning Traktion
Konstbyggnader Stationer och
terminaler
Underhåll Underhåll
BANA bana
Kraftförsörjning
fordon
FORDON
Kontakt hjul/räl Allt måste finnas med för att vi
ska ha ett fungerande system
9
10. Hur specifika är våra kunskapsområden?
Transporter Landtransporter Järnvägen
Transportprognoser Ban/vägbyggnad Fordonsbyggnad
Trafikplanering
Godstransporter Trafikhuvudmän
och operatörer Kapacitet
Persontransporter
Konstbyggnader Fordonsutformning
Företags- och
Finansiering
samhällsekonomi
Info-system Trafikstyrning
Riskanalys och Signalsystem
Analys och Underhåll Bromsteknik
hantering
uppföljning bana och adhesion
Spårutformning
Politik och organisation Stationer och Miljö
Intermodalitet terminaler Ombord-
Traktion
personal
Miljökonsekvensbeskrivning Lagstiftning
och regelverk Tele/radio-system
Planeringsprocess Resenärers och gods- Underhåll Kraftförsörjning
kunders perspektiv fordon
Gemensamma kunskapsområden Gemensamma kunskapsområden Kunskapsområden som för närvarande
med hela transportsektorn med vägtransportsektorn är specifika för järnvägen
DESSA MÅSTE VI BEVAKA !
10
11. Hur fördelas finansieringen (relativt)
Drift och underhåll järnväg
Investering järnväg
Reinvestering järnväg
För närvarande sker arbeten huvudsakligen på drift och
underhåll och mindre på re- och nyinvestering, trots det
varslar flera stora företag. Minskar vi antalet anställda
Järnvägsutbildade inom branschen ?
11
12. Fyrstegsprincipen
Tänk om
Optimera
Bygg om
Bygg nytt
Vi satsar för närvarande på omplaneringar och optimeringar och
satsar på re- och nyinvesteringar Inom infrastruktur endast om
det inte går att lösa på annat sätt. Tappar vi kompetensen ?
12
14. Personalutnyttjande
För närvarande utnyttjar vi inte befintlig nationell kompetens
inom reinvestering och nybyggnad fullt ut. Kommer de att sluta
i branschen, eller börja jobba i t ex våra grannländer som har
stora behov ?
Kommer vi om två, tre år ha egen utbildad personal och kompe-
tens för det stora behov som vi vet kommer att behövas ?
ETCS-utbyggnad Södra Nu byggs Ostlänken Fortsatt underhåll
stambanan senast 2020
14
15. Gunnar Malm säger ...
Men regeringen säger inget om detta i sitt direktiv till
Trafikverket om kommande ERTMS-utveckling i Sverige
15
16. Vad vill vi själva göra ?
Ska vi ha en svensk järnvägsbransch i Sverige
eller ska vi handla upp systemet från övriga
Europa (Tyskland) ?
Exemplet Citybanan:
16
17. Kan vi fortsätta driva utvecklingen ?
Sverige har varit världsledande i järnvägs-
utveckling tack vare en sammanhållen
organisation och kunniga framsynta ledare
Svenska initiativ är t ex det första datorställverket, det svenska
ATC-systemet, ERTMS level 3 och motsvarande (Linköping-
Västervik och Västerdalbanan), asynkronmotorn i RC-loket
och ett flertal andra exempel.
Men hur mycket världsledande utveckling klarar vi i framtiden
om allt ska utvecklas genom Billigast & Bäst (samtidigt)
17
18. Vilka behöver vilken kompetens ?
De som arbetar med drift, underhåll och utbyggnad
De som arbetar med utveckling och forskning
De som arbetar med förvaltning och tillsyn
De som arbetar med beslut och resurstilldelning
18
19. Utbildningsväsendet, en självklar leverantör ?
Utbildningssidan på universitetsnivå regleras mer och
mer, eftersom finansieringen till universitet och högskolor
från Högskoleverket minskar.
Omvärlden får själva påverka universitetens professorer
och ledningar om behovet av just utbildning inom deras
områden.
Yrkeshögskolemyndigheten (tidigare KY-myndigheten)
håller på att anpassa och utveckla systemet för dessa
utbildningar.
Skolverket har att ta hänsyn till samtliga önskemål om
utbildningsbehov för gymnasieskolan. Även här är det
konkurrens från omvärlden om vad de ska utbilda inom.
19
20. Fördelning; forskning och utbildning
Hur mycket järnvägsforskning och tillhörande utbildning blir
det i Branschprogrammen ?
Inom BVFF, Bana Väg för Framtiden som just nu omfattar 71
forskningsprojekt handlar ett (1) projekt om järnväg och sex (6)
projekt är gemensamma för väg och järnväg, resten är rent
väginriktade
Vid tillhörande grundutbildning (civilingenjör/Master) ingår
endast två (2) förmiddagar med järnvägsrelaterad utbildning;
”Geometric design roads & rail” respektive ”Railway engineering”
i kursen ”AF2901 Road and Railway Engineering”
20
21. Vilka ansvarar för forskningsstödet
Järnvägssystemet
Marknadsbehov TRAFIK Politik, organisation
Transportprognoser
& avreglering
Godstransporter
Kapacitet
Persontransporter Hur får vi tillräcklig forsknings-
Trafikplanering
Ombord-
finansiering till de tre olika huvud-
Trafikhuvudmän
och operatörer
Trafikstyrning personal områdena Infrastruktur (grönt),
Resenärers och gods- Lagstiftning Fordon (rött) och Trafik (blått) ?
kunders perspektiv och regelverk
Signalsystem
Planprocess Riskanalys och Finansiering
hantering
Företags- och Bromsteknik
samhällsekonomi Miljö och adhesion
MKB
Tele/radio/info-system Fordonsutformning
Spårutformning
Banbyggnad Intermodalitet Analys och
uppföljning Traktion
Konstbyggnader Stationer och
terminaler
Underhåll Underhåll
BANA bana
Kraftförsörjning
fordon
FORDON
Kontakt hjul/räl
21
22. Rail Skill Forum
Behövs det en part som ser övergripande över
hela järnvägsområdet för att kunna stödja
kompetensförsörjningen i Sverige för
utbildning (och forskning) till järnvägen?
Rail Skill Forum vill vara ett nätverk för detta
(för att följa upp det arbete som startade under
Tidigare Banverket Sektorsansvar)
22
23. Mål – att skapa ett fungerande utbildningsystem
• Utreda sektorns behov och efterfrågan av järnvägs-
utbildning – idag och i framtiden
• Initiera och marknadsföra järnvägsinriktad utbildning
Post-doc För att få alla parter att veta
Forskare vilken kompetens som behövs för
vilken arbetsuppgift
Master Post-grad
år 4-5
• Vilka utbildningsinstitut finns i
Sverige ?
Kandidat
Högskoleing.
år 1-3
• Vem utbildar vad ?
Yrkesutbildningar
• Var ska jag studera ?
Gymnasieutbildningar • Vilka företag behöver vilken kompetens?
• Var ska företagen rekrytera från ?
23
24. Vad vill Rail Skill Forum
Analysera
Attrahera
Påverka
Utbilda
Utveckla / Forska (Innovationer)
24
25. Analysera I
Var kan vi få den kunskapen?
• Arbetskrafts- och kompetensbehov till sektorns
delområden
Utbud: Branschens företag och branschorganisationer
Efterfrågan: Beställande myndigheter - Nyckeltal
• Utbildningsutbud, nuvarande och framtida
Skolor och universitet, utbildningsbeställare etc
• Nuvarande och framtida transportbehov
Myndigheterna, universiteten, Trafikanalys, CTS, ...
• Beslut, direktiv och utbyggnadsplaner
Politiska och administrativa källor, etc
25
26. Analysera II
Vem tar hand om denna kunskap ?
• Denna information behöver samlas ihop,
sammanställas och analyseras
• Kan vi vara koordinator i detta och samordna
ett antal ”branschorgan” ?
• Målet ? : Nyckeltal och prognoser för arbets-
och kompetensbehovet inom olika delar av
sektorn
26
27. Påverka
Vilka kan hjälpa oss?
• Olika organisationer;Jvg-entreprenörerna,
Swedtrain, Tågoperatörerna, Arbetsgivar/
-tagarorganisationerna
• ”Tungviktare”, ”rutinerade rävar”
•
Hur kan vi / andra påverka?
Bygga nätverk för att samordna/ samverka
27
28. Utbilda
Spindlar behövs på varje nivå Nätverket behövs t ex för:
• Kompetensutveckling
• Pedagogik
• Kurslitteratur
• Ansökningar
• Inspiration och idéer
28
29. Utbildning I
• Se till att vi har en tillräcklig lärarförsörjning
Tekniker => pedagogik
Pedagoger => teknik
• Vilken utbildning ska ge vilken yrkeskompetens ?
Vad ska läras ut på vilken nivå ?
• Kursmateriel
Kurslitteratur, övningsmaterial, övningsanläggningar etc
• Gränsen mot arbetslivet
Praktik (LIA etc), sommarjobb, examensarbeten och trainee-
tjänster
• Nätverk mellan utbildare
Samordnade kurs- och utbildningsplaner nationellt (nivå 1-3)
Nationella (öppna)kurser (nivå 4-5)
29
30. Utbildning II
• Samverkan / Efterfrågan
Ledningsgrupper mellan skolor / företag / myndigheter
Ämnesvis samordning ?
• Kontakt med Utbildningsbeslutarna/finansiärerna
Uppfyller vi kriterierna för godkännade ?
Klarar branschen av att visa på behoven ?
Nationell samordning ?
• Internationella erfarenheter
Samverkan ? Konkurrrens ?
• Vi behöver en nationell samverkan
Årlig konferens och därunder arbetsgrupper som
arbetar med ovanstående frågor
30
31. Attrahera
Tre olika nivåer
• Att attrahera till vår speciella utbildning eller
arbetsplats
Skolan/Företaget, branschorganisationerna, Jarnvagsjobb.se,
...
• Att attrahera till arbete inom Järnvägssektorn
Branschorganisationerna, Jarnvagsjobb.se, ...
• Att attrahera till ett väl fungerande transportslag
Branschorganisationerna, Trafikverket, ...
Mer marknadsföring behövs – strategier för utveckling
31
32. Forskning
• Överblick över internationell forskning
(Ingå i internationella forskningsnätverk)
• Samordning av svensk forskning
(komplettering och samverkan, inte konkurrens)
• Stödja processen mellan forskning,
metodutveckling och tillämpning
• Stabilare forsknings- och innovationsklimat
behövs
32
33. Nästa aktivitet
• Vi ses nästa torsdag, 17 januari på KTH för en
seminariedag för att diskutera och utveckla
Rail Skill Forum
• Intresserade är välkomna att delta
• Intresserade är välkomna att höra av er med
förslag och/och eller frågor
• Inbjudan finns här framme
33
34. Slut – frågor ?
Anders Lindahl
Avd Trafik och logistik
KTH Järnvägsgruppen
08-790 80 95
anders.lindahl@abe.kth.se
34