More Related Content
Viewers also liked (11)
Similar to Cover story, six page spread: Small particles bring great discoveries (16)
Cover story, six page spread: Small particles bring great discoveries
- 1. SvD s旦ndag 12 december 201024 REPORTAGET E22 LUND MALM resundsbron E22 LUND resundsbron Bilden 辰ren ski ss 旦ver hur anl辰ggningarna och infrastrukturen i omr奪det kan komma att se ut i framtiden. BILD: ESS S V N Bes旦kscenter, korttids- bost辰der f旦r forskare, labo- ratorier, forskningsinstitut och kontor. H辰r ska m旦tes- platser skapas som upp- muntrar innovationer och samarbeten. Lund Science City Brunnsh旦g T辰t och stadsm辰ssig bebyggelse med Lunds innerstad som f旦rebild. Planerad f旦rdelning 30/70 mellan bo- st辰der och verksamheter. F旦resl奪s byg- gas i fem etapper. r 2025 finns h辰r 3 000 bost辰der och upp till 25 000 arbetsplatser. BILD:WHITE MALM resundsbron platser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som uppplatser skapas som upp muntrar innovationermuntrar innovationermuntrar innovationermuntrar innovationermuntrar innovationermuntrar innovationermuntrar innovationermuntrar innovationermuntrar innovationer och samarbeten.och samarbeten.och samarbeten.och samarbeten.och samarbeten. I drift 2019 (helt f辰rdig 2025). Blir v辰rldens kraft- fullaste neutronk辰lla f旦r materialforskning och livsvetenskaper. Tekniken anv辰nds av forskare inom bland annat kemi, biologi och energiteknik. Plats f旦r cirka 450 anst辰llda och 2 0003 000 g辰stfors- kare per 奪r. En europeisk anl辰ggning med idag 16 partnerl辰nder. En analyscentral f旦r de stora m辰ngderna experimentdata byggs i K旦penhamn. H辰r ska vi- sualiseringar och simuleringar g旦ras, samt presentationer f旦r allm辰nheten. ESS Data Management & Software Centre Max IV I drift 2015. Laboratorium f旦r fr辰mst synkrotronljus- forskning. F旦r forskning inom bl a bio- medicin, nanoteknologi och milj旦vetenskap. Redan idag anv辰nder 旦ver 700 forskare det befintliga Max-lab, en svensknordisk anl辰ggning. Max IVMax IVMax IVMax IVMax IVMax IVMax IV Antal forskare f旦rdelat p奪 land Sverige: 45% vriga 40% Danmark: 15% 2010 0,0 0,20 0,15 0,25 2040 Bruttoregionalprodukten, BRP, 辰r den regionala motsvarig- heten till BNP, det vill s辰ga v辰rdet av all produktion av varor och tj辰nster i en region. Med effekterna fr奪n bygget av ESS ber辰knas v辰rdet av alla varor och tj辰nster som produceras i Sk奪ne bli totalt 214 miljarder kronor h旦gre fram till 奪r 2040. 2015 2020 2025 2030 2035 BRP-tillv辰xt (prognos), procent KLLA: SCB, Region Sk奪ne, ITPS, PricewaterhouseCoopers BRP-tillv辰xt utan ESS BRP-tillv辰xt med ESS Kontor, laboratorier Bost辰der Kontor/bost辰der Ny sp奪rvagnslinje ESS ska ge v辰xtkraft Odarsl旦vsv辰gen
- 2. SvD s旦ndag 12 december 2010 REPORTAGET 25 P奪 en sk奪nsk 奪ker planeras f旦r Sveriges kanske mest ok辰nda m奪ngmiljardprojekt. JTTEBYGGET av den europeiska forskningsanl辰ggningen ESS, v辰rldens kraftfullaste NEUTRONKLLA kan generera fram- tidens NOBELPRISER och s辰tta Lund p奪 kartan. Text, fakta PETER GRENSUND Grafik, fakta JENNY ALVN SvD I LUND Sm奪 partiklar ska ge stora uppt辰ckterDet 辰r Lund och i november. Det regnar i sidled och 辰r m旦rkt, ljusk辰glorna fr奪n m旦tande bilar g旦r inte mycket f旦r sik- ten. N奪gonstans d辰rute, mellan den breda E22:an och Odarsl旦vsv辰gen, lig- ger 74 hektar av Sk奪nes 鍖naste jord- bruksmark och v辰ntar p奪 att l辰ggas i en m奪ng奪rig tr辰da. Ist辰llet f旦r uts辰de ska h辰r pl旦jas ner ett halvt kilometer l奪ngt st奪lr旦r. Vetenskapsm辰n, ja det l奪ter mer sp辰nnande 辰n forskare, ska accelerera partiklar till n辰ra ljusets hastighet och slunga in dem i 鍖era ton av tungmetall. Resultatet blir en ald- rig tidigare sk奪dad kaskad av neutro- ner som ska kunna lysa igenom det minsta av material. Ett slags gigantiskt mikroskop, bru- kar det sammanfattas som. Om du fr奪gar neutronforskargurun Colin Carlile (vi 奪terkommer till honom) om po辰ngen med det d辰r s奪 ler han f旦r- tjust. Om du ist辰llet pratar med Allan Lars- son s奪 kan han ber辰tta att han ocks奪 st奪tt nere vid 奪kern och huttrat i november. Den tidigare 鍖nansministern (199091) och styrel- seordf旦randen f旦r Lunds universitet var den svenska regeringens chefsf旦rhandlare. Med hj辰lp av en plan och n奪gra strategiskt place- rade v辰nner s奪g han till att Lund i konkur- rens med nordspanska Bilbao och ungerska Debrecen vann en 鍖era 奪r l奪ng dragkamp om anl辰ggningen. H旦sten 2007 hade han l奪tit k旦ra en buss med generaldirekt旦rer fr奪n europeiska forsk- ningsministerium ut till 奪kern. Ja, h辰r vill vi bygga, n辰ra universitetet, Ideon och industrin, 30 minuter fr奪n Kastrup, var budskapet. Mer 辰n s奪 var det inte, minns Allan Larsson. Sen 奪kte vi till Biskopshuset d辰r vi gav utf旦rlig information och n奪gra l辰nder sa att de 辰r f旦r det skandinaviska alternativet. Det var slutfasen p奪 den f旦rsta f旦rhand- lingsrundan d辰r svenskarna erbj旦d sig att st奪 f旦r en grundpl奪t av investeringskostnaden. Som motkrav bad man om samarbetsl辰nder- nas synpunkter och eventuella villkor bland annat ville Tyskland slippa diskussioner om pengar tills Hamburgs anl辰ggning f旦r frielek- tronlaser var i hamn 2008. Vi 奪kte inte ut och sa ni ska vara med och betala s奪 h辰r mycket. Det var nyckeln. Just genom v奪rt uppl辰gg tror jag att vi 鍖ck en mycket mer konstruktiv diskussion 辰n vad vi skulle ha f奪tt om vi bara busat p奪 och sagt att nu ska ni vara med och st辰lla upp p奪 Sverige. Vi kr辰vde inget st辰llningstagande, s辰ger Allan Larsson. Tillbaka i Lund 2010. Det bl辰nker lite om Karin Rathsman, kanske 辰r det projektorljuset som re鍖ekteras i 旦gonen eller s奪 辰r det helt enkelt hennes spontana energi som framkallar ljus- fenomenet. SvD:s tecknare Jenny Alv辿n pepp- rar henne med fr奪gor om hur protonerna accelereras och varf旦r str奪len inte sv辰nger av. Rathsman, doktor i acceleratorfysik, arbetar de kommande m奪naderna med designen av acceleratorn. Fokuseringen 辰r det knepiga. Men d奪 鍖nns den h辰r upp鍖nningen. Den 辰r gammal men den 辰r underbar! Hon pekar yvigt p奪 powerpointduken. Det 辰r sannolikt vare sig den f旦rsta eller sista im- proviserade f旦rel辰sningen hon kommer att h奪lla. Man m奪ste ha minst en i bak鍖ckan hela tiden, s辰ger hon. Karin Rathsman utreder 辰ven studentkopp- lingen, hur kan en specialinriktning p奪 civil- ingenj旦rsutbildningen se ut? Idag 鍖nns inga problem med att hitta unga, duktiga och ta- langfulla personer, s辰ger hon och knycker med huvudet i riktning mot sin kollega Leli Tchelidze, doktor i acceleratorteknik. Men det g辰ller att s辰kra ett in鍖旦de av kompetens och id辿er, att beh奪lla vitaliteten. En anl辰ggnings resultat blir aldrig b辰ttre 辰n dess forskare. N辰r maskinerna 辰r i full sving fram奪t 2025 ska 400500 forskare ha sin anst辰llning h辰r och uppemot 3000 g辰stforskare passera p奪 ett 奪r. Karin Rathsman sj辰lv, ner鍖yttad fr奪n Uppsala, vet att hon hamnat r辰tt. Ska man vara acceleratorfysiker s奪 ska man vara det i Lund. F旦r mig 辰r det roligare att vara h辰r 辰n n奪gon annanstans p奪 jorden. Och framtida Nobelpris, talas det om det? Om man bygger s奪na h辰r anl辰ggningar m奪ste man ha Nobelpriset som m奪ls辰ttning. Annars ska man ju inte bygga. Om man f奪r det eller inte, det 辰r en annan femma. N辰r Karin Rathsman parar ihop yrket acce- leratorfysiker med Lund s奪 g旦r hon det 辰ven med adress Max IV, grannbyggnaden till det framtida ESS. I slutet av november togs f旦rsta spadtaget f旦r att till 2015 bygga vad som be- skrivs som v辰rldens fr辰msta synkrotronljus- anl辰ggning, d旦pt till Max IV (ja, det 鍖nns re- dan tre Max:ar, alla i form av stora ringar). Om ESS neutronregn kan f辰rdas genom material och sk辰rsk奪da det ner p奪 atomniv奪 i dess naturliga form kan Max IV:s synkro- tronljus, en otroligt kraftig r旦ntgenstr奪lning, l辰ttare unders旦ka strukturer p奪 st旦rre mole- kyler. Ja, anl辰ggningarna klarar mer 辰n s奪, men viktigare: metoderna kompletterar var- andra samlokaliseringen var ett avg旦rande argument f旦r att bygga ESS just i Lund. Vilka f旦ljder detta materialforskningskluster f奪r f旦r Sverige och resundsregionen 辰r natur- ligtvis mer eller mindre troliga och f旦rutse- bara, och 鍖era analyser har gjorts. Givetvis skapas jobb n辰r tv奪 j辰tteanl辰ggningar byggs. Men vilka och hur m奪nga? Och hur l奪ng- variga? V辰ntar en befolkningsboom? Vad h辰nder med den 旦vriga forskningen, univer- sitetets enast奪ende bredd? St奪r Lund rentav inf旦r en helt ny era? Regnet faller fortfarande. Skv辰tter mot vind- rutan d辰r torkarna v辰grar ge upp. Mikael Eriksson styr sakta sin vita Skoda genom centrala Lund. Vi har pratat en del om f旦rhoppningarna som spirar i stan. P奪 Brunnsh旦g, omr奪det d辰r ESS och Max IV byggs, planeras f旦r en helt ny stadsdel. Lite som Hammarby Sj旦stad hette det i en tidig studie, fast utan vatten. Nu 辰r fokus in- st辰llt p奪 mer klassisk stads- bebyggelse. I anslutning till forsk- ningsanl辰ggningarna ska en vetenskapsstad anl辰ggas och en ny sp奪rvagnlinje dras, och l辰ser du lokal- pressen s奪 辰r det tusentals forskar-Zlatan:ar som ska lockas hit. Vare sig ESS eller Max IV kommer att lyfta sam- h辰llet, s辰ger han. De 辰r in- frastrukturkomponenter bland m奪nga andra. Det 辰r annat som avg旦r, kvaliteten i utbildningen till exempel, hur motiverade l辰rare man f奪r. Ska man vara acceleratorfysiker s奪 ska man vara det i Lund. F旦r mig 辰r det roliga- re att vara h辰r 辰n n奪gon annan- stans p奪 jorden. Karin Rathsman, doktor i acceleratorfysik. M Karin Rathsman FOTO: JENNY ALVN Mikael Eriksson FOTO: JENNY ALVN Texten forts辰tter p奪 sidan 28 m
- 3. SvD s旦ndag 12 december 201026 REPORTAGET RNTGEN I JTTEFORMAT Enorma m辰ngder av naturens mini- partiklar ska hj辰lpa forskarna att f奪 unik inblick i olika material. Protoner skjuts iv辰g genom acceleratorn, krockas i m奪lstationen och frig旦r neutro- ner som tr辰nger igenom testproven i experimentstationen. Resultaten kan ge f旦rb辰ttringar inom bland annat energi, medicin och transport. V辰tgas De flesta neutro- nerna passerar rakt igenom materialet. En neutron som tr辰ffar en atomk辰rna viker av i en best辰md riktning, medan en neutron som st旦ter p奪 ett litet magnet- f辰lt, som kan uppst奪 mellan atomerna, viker av p奪 ett annat s辰tt. Detektorer registrerar hur neutronerna sprids. 10 Informationen analyseras. Ett datorgenererat m旦nster visar hur neutronerna spridits. Speciell mjukvara 奪terskapar en bild av provets inre. Ur detta kan man avl辰sa hur olika material eller enskilda molekyler ser ut inuti p奪 atomniv奪, eller vilken form en molekyl har. Det 辰r vik- tigt n辰r man studerar proteiner och andra biologiska material. 11 I experimentstationen placeras provet som ska unders旦kas, exempelvis ett protein eller ett arkeologiskt fynd. Varje instrument 辰r designat f旦r en specifik typ av forskning. 9 Experimentstationen h辰r sker forskningen Elektron V辰teproton Exempel p奪 i nstrument. BILD: J-PARC Jonk辰lla Accelerator (under jord p g a str奪lningsrisk) Klystronhall Experimentstationer Verkst辰der, generatorer m m Principsskiss 旦ver ESS M奪lstation 9 nerna passerar rakt igenom materialet. En neutron som tr辰ffar en atomk辰rna viker av i en best辰md riktning, medan en neutron som st旦ter p奪 ett litet magnet- f辰lt, som kan uppst奪 mellan atomerna, viker av p奪 ett annat s辰tt. Detektorer registrerar hur neutronerna sprids. Informationen analyseras. Ett datorgenererat m旦nster visar hur neutronerna spridits. Speciell mjukvara 奪terskapar en bild Ur detta kan man avl辰sa hur olika material eller enskilda molekyler ser ut inuti p奪 atomniv奪, eller vilken form en molekyl har. Det 辰r vik- tigt n辰r man studerar proteiner och andra biologiska material. Experimentstationen h辰r sker forskningen Exempel p奪 i nstrument. BILD: J-PAPAP RC Protonerna n奪r maxfarten 96% av ljusets hastighet cirka 100 meter innan de tr辰ffar m奪let. F旦r att f旦rhindra att neutroner fr奪n m奪lmaterialet flyger tillbaka ut i acceleratorn finns en b旦j strax innan m奪let. 4 Acceleratorn protoner i ljusets hastighet Materia Molekyl Atomer Elektron Atomk辰rna Proton/neutron Kvark UU N Protonerna skjuts ut i acceleratorns vakuumr旦r d辰r de knuffas fram奪t av elektromag- netiska f辰lt. Protonerna surfar fram p奪 en elektromagnetisk v奪g, som r旦r sig snabbare och snabbare fram奪t. 2 V辰tgas hettas upp med ett snabbt varierande elektromagnetiskt f辰lt s奪 att elektroner lossnar fr奪n v辰temole- kylerna. Det kan liknas vid att 1 Efter ca 30 meter: proto- nerna har s奪 mycket fart att accelerationen kan ske med hj辰lp av supraledande partier. De 辰r nedkylda till 271 grader C, vilket inneb辰r att de 旦verf旦r energi utan motst奪nd till protonstr奪len. Det ger l辰gre elf旦rbrukning och h旦gre intensitet i str奪len. 3 koka vatten i en mikrov奪gsugn, men frekvensen 辰r mycket h旦gre och effekten mycket starkare. N辰r elektronerna 辰r borta 奪terst奪r ett plasma av protoner. 2 3 Neutronr旦r Detektorer Prov Roterande skiva Fossil 10 11 9 Exempel p奪 prov. BILD: ILL 1 Struktu ren hos ett sj辰lvlysande protein. BI LD:R Tsien,Univ.ofCalifornia,SanDiego Flugansinreorgan (gr旦na) syns tydligt efter neutrons tr奪lningen. BILD: Anton S Trem sin,Univ. of Califor nia,BerkeleyESS Innutifossiletfann s f旦rhistoriska v辰xtdelar av br旦dgr an bevarade.BILD:ILL Klystronhall (ovan jord): l旦per l辰ngs med hela acceleratorn. H辰r skapas den mag- netiska v奪g som protonerna surfar p奪. + + + + Resultat L辰ngs med hela acceleratorn finns starka magneter som fokuserar och leder str奪len i r辰tt bana.
- 4. SvD s旦ndag 12 december 2010 REPORTAGET 27 7 Neutronerna passerar genom vatten eller v辰tgas som kyler och saktar ner dem. D奪 liknar de v奪gor, vilket 辰r anv辰ndbart f旦r experimenten. 8 Neutronerna leds i 2233 r旦r, neutronguider, till experiment- stationerna. Guiderna 辰r olika l奪nga (upp till 200 meter) beroende p奪 experimentet som ska utf旦ras. Korta guider: neutronerna tr辰ffar provet med h旦g energi men l奪g precision. Bra vid t ex forskning kring katalysatorer och batterier. L奪nga guider: l辰gre energi men b辰ttre precision, vilket passar bra f旦r forskning p奪 komplexa molekylstrukturer som t ex l辰kemedel och organiska material. BILD: ILL MLSTATION BILD: ILLBILD: ILL Varf旦r 辰r neutroner bra? Neutroner kan ge unik infor- mation om materialens upp- byggnad och funktion. Neutro- ner har ingen laddning, D辰rf旦r kan de passera genom andra material, 辰nda in till atomk辰r- nan, utan att p奪verka det. Neu- troner 辰r s辰rskilt anv辰ndbara f旦r att unders旦ka v辰te, som finns i alla organiska material. Vid Cern forskar man om partiklar och universums grundl辰ggande krafter. Vid ESS kommer man att forska kring material och livsvetenskap, d v s forskning p奪 organiska material. Vad 辰r skillnaden mot Cern? Beh旦vs b奪de Max IV och ESS? Anl辰ggningarna kommer att komplettera varandra. Max IV anv辰nder stark r旦ntgen- str奪lning, synkrotronstr奪lning, medan ESS kommer att forska med neutronspridning. Atomk辰rna Elektron + + + + Neutroner Synkrotronljus Neutroner interagerar med atomk辰rnan, och 辰ndrar has- tighet och riktning. Synkro- tronljus viker av vid atomens elektroner. Det passar d辰rf旦r till att unders旦ka 辰mnen med m奪nga elektroner eller till kemiska processer. Skillnaden mellan neutron- spridning och synkrotron- str奪lning Vad h辰nder med det radioaktiva avfallet? N辰r protonerna tr辰f- far m奪lmaterialet blir det radioak- tivt och avger str奪lning. Det m奪ste d辰rf旦r slutf旦rvaras. Men n辰r man st辰nger av protonstr奪len s奪 upph旦r processen, till skillnad fr奪n en k辰rnreaktor d辰r det p奪g奪r en sj辰lvuppeh奪llande kedjereaktion. N辰r protonerna tr辰f far m奪lmaterialet - protonstr奪len s奪 Vad anv辰nds neutronforskning till? 鐃盾 Hur m辰nskligt DNA verkar i levande celler Genterapi mot virus- sjukdomar B辰ttre mediciner B辰ttre implantat Medicin B辰ttre batterier Nya biobr辰nslen V辰tgaslagring f旦r br辰nsleceller F旦rst奪 metan- gas: klimat- hot och energi Br辰nsleceller Solenergi Energi + Supraledande material f旦r 旦verf旦ring av elkraft Skr辰ddarsydda material med nanoteknik Material B辰ttre katalysatorer Mer effektiva och mindre energikr辰vande transporter B辰ttre flygplansvingar Transport B辰ttre och mer milj旦- v辰nlig f辰rg, reng旦rings- medel och kosmetika Unders旦ka och bevara historiska f旦rem奪l b辰ttre Magnetiska strukturer, elektronik vrigt 4 55 K辰llor: Karin Rathsman, Patrik Carlsson och Marianne Ekdahl/ESS GRAFIK OCH FAKTA: JENNY ALVN 8 7 M奪lstationen producerar neutroner Protonstr奪len kolliderar med m奪lmaterialet: en kubikmeter, cirka 13 ton, tungmetall. F旦r att producera till- r辰ckligt m奪nga neutroner l辰mpliga f旦r forskning kr辰vs ett grund辰mne med h旦g andel neutroner. Tung- metaller 辰r rika p奪 neutroner. 5 M奪lmaterialet tv奪 alternativ Detta ger ungef辰r samma m辰ngd neutroner. F旦r att undvika str奪lningsl辰ckage omsluts m奪lmaterialet av en beh奪llare och flera metertjocka lager av st奪l och betong. Flytande tungmetall, t ex kvicksilver, bly, bly/vismuth eller bly/guld. Metallen kyls genom att cirkulera i en be- h奪llare inne i m奪lstationen. Roterande tung- metall i fast form, t ex volfram. 6 6 Neutroner sl奪s loss fr奪n tung- metallens atomk辰rnor. Det kallas spallation. Neutroner avges 辰ven genom s k excitation: atomerna n奪r en h旦gre energiniv奪 och s辰n- der ut neutroner f旦r att avge energin. Spallati on. Neutroner ++ + +Protoner Atomk辰rna
- 5. SvD s旦ndag 12 december 2010 J旦rgen Wiksten fr奪n ESS jublar den 29 maj f旦rra 奪ret 旦ver beskedet att anl辰ggningen kommer att byggas i Lund. Foto: ESS I Oak Ridge National Laboratory i Tennessee i USA finns den f辰rdigbyggda spallationsanl辰ggningen SNS. En av skillnader- na mellan den planerade ESS-anl辰ggningen i Lund och den existerande SNS-anl辰ggningen 辰r att ESS blir betydligt kraft- 28 reportaget Fysikprofessor Mikael Eriksson har tidigare p奪 kv辰llen visat runt i Max-labs hangar d辰r elek- troner snurrar runt i n辰ra nog ljusets hastig- het genom stora r旦r. Fr奪n r旦ren g奪r utl旦pare till instrument inlindade i m辰ngder av ugns足 folie. N辰r maskinerna i rostfritt st奪l f旦rbereds f旦r vakuumexperiment hettas de upp f旦r att f奪 bort alla vattenmolekyler. Aluminiumfolien ser till att v辰rmen sprids j辰mnt och risken f旦r sprickor minskar. N辰r instrumenten kostar tiotals miljoner kronor styck 辰r tysk kvalitetsfolie en billig f旦rs辰kringspremie. Mikael Eriksson ber辰ttar en osannolik historia om hur det gick till n辰r det f旦rsta Maxlabbet byggdes. Bland annat l奪nades en mangel in fr奪n en ovetande mamma till en kollega. Det var ett hemma- bygge, konstaterar han. Men vi l辰rde oss tekniken. Skruvarna och muttrarna. Redan Max II var konkurrens- kraftig. Max nummer fyra s辰gs bli v辰rldsledande de kommande 20 奪ren. Kostnaden p奪 tre mil- jarder kronor omn辰mns som l奪g i samman- hanget. Ja, det 辰r det d辰r med pengarna. ESS g奪r loss p奪 omkring 15 miljarder kronor (beroende p奪 eurons v辰xlingskurs), den 奪rliga driften p奪 en knapp miljard. Totalt landar notan p奪 55 mil- jarder kronor. F旦r finansieringen av investe- rings- och driftskostnaderna finns 辰nnu bara bindande avtal f旦r 50 respektive 22,5 procent. D辰remot finns gott om l旦ften. Totalt har 16 europeiska l辰nder lovat att hj辰lpa till, med ut- rustning, med forskare, med tillverkning etc. Att Sven Landelius, styrelseordf旦rande f旦r ESS AB, idag sitter med ett prestigeprojekt som 辰r finansierat till h辰lften 辰r en direkt f旦ljd av f旦rhandlingstaktiken som lag Sveri- ge/Lund valde finanskrish旦sten 2008. I ett l辰ge d辰r finansministrar ska f旦rs旦ka r辰dda banksystemen i hela v辰rlden, det 辰r inte tider n辰r forskningsministrar kan knacka p奪 d旦rren och diskutera hur man ska finan- siera anl辰ggningar som ska byggas i ett an- nat land och b旦rja verka 2020. Finansiering- en f奪r vi ta i n辰sta steg, motiverar den tidigare chefsf旦rhandlaren Allan Larsson. Sven Landelius d奪. Det 辰r inte sv奪rt att f旦rst奪 varf旦r regeringen uts奪g honom till styrelse- ordf旦rande f旦r ESS. 19942006 var han vd f旦r resundsbrokonsortiet, i backspegeln en framg奪ngssaga med en bro som faktiskt bygg- des i tid, h旦ll budget och delvis var tekniskt innovativ. Dessutom fanns det internationella 辰garperspektivet: de svenska och danska sta- terna. Han lyckades f奪 ihop det. Brobygge 辰r lite l辰ttare, s辰ger han, f旦r en s奪n h辰r anl辰ggning finns inga handb旦cker. I korthet: grundtekniken fr奪n 2003 m奪ste upp- dateras, ingen verkligen ingen vet vilken forskning som kommer att bedrivas 奪r 2030. Hur bygger man instrument d奪? Och hur f奪r man eurokrisande l辰nder att omvandla l旦ften till pengar? Nu 辰r Sven Landelius inte bara utrustad med en v辰lsittande kostym utan 辰ven med ett fast handslag och en stadig blick. Och f旦r- modligen ganska h奪rd hud. resundsbron var sv奪rare s奪 till vida att n辰r vi var i motsvarande planeringsfas s奪 fanns ju ett v辰ldigt, 奪tminstone mediespeglat, motst奪nd. Det var v辰ldigt fokus kring de negativa p奪verkningarna bron skulle kunna f奪 p奪 framf旦r allt stersj旦n men 辰ven p奪 resund. Man sade att s奪na h辰r stora projekt tar alltid dubbelt s奪 l奪ng tid, de blir alltid mycket dyrare 辰n vad man har t辰nkt sig. 1994 sa man ni 辰r idioter som ska bygga s辰nktun- nel och bro. G旦r som i Hallands奪sen, borra en tunnel, det 辰r mycket s辰krare och mycket billigare. Det tror inte vi, sa vi, haha. Den stora skillnaden, j辰mf旦r Sven Lande- lius, 辰r uppbackningen fr奪n forskarv辰rlden, politikerna, n辰ringslivet, allm辰nheten, ja alla i hela regionen verkar ha enorma f旦rv辰nt- ningar p奪 vad som ska ske. Nu h旦r det till historien att det lutat litet upp- 奪t f旦r ESS-g辰nget. Allan Larsson sm奪ler lite ironiskt n辰r han t辰nker tillbaka p奪 att Syd- svenskan l辰nge betraktade anl辰ggningen som en Lundaangel辰genhet, som vore det ett nytt badhus. Och ett av Lunds kommunalr奪d mot- satte sig faktiskt en etablering. Vi tyckte att anl辰ggningen var alldeles f旦r ESS ska tillf旦ra lika mycket el till eln辰tet som man tar ut 7 Miljarder satsas p奪 ESS Instrumenten i Max-lab sl奪s in i folie f旦r att v辰rmen ska f旦rdelas j辰mt. Foto: Jenny Alv辿n Investeringskostnader Driftskostnader Totalt ca 14 miljarder kronor Totalt ca 900 miljoner kronor/奪r *Inkl bidrag fr奪n Region Sk奪ne och Lunds universitet. KLLA: ESS Sverige: 10%Sverige: 35%* Danmark: 12,5%Norge: 2,5% Ej slutf旦r- handlat: 50% Danmark: 10% Norge: 2,5% Resterande driftskostnader: staterna betalar efter anv辰ndning. Befolkningsprognos, Lund 2009 2019 KLLA: SCB 20102019, tusental inv奪nare 90 100 110 120 130 Vad har andra stora byggprojekt kostat? KLLA: RESPEKTIVE PROJEKT Infrastrukturprojekt, kostnad i miljarder kronor (byggtid inom parentes) Citytunneln, Malm旦 (20052010) 8,6 Tunneln genom Hallands奪sen (19922015) 10,5 ESS (20132025) 14 Citybanan (20092017) 16,8 resundsbron (19952000) 18,5
- 6. SvD s旦ndag 12 december 2010 Colin Carlile, l辰ngst till v辰nster, sk奪lar tillsammans med tyske Sebastian Schmidt och danske Morten Scharff vid det f旦rsta m旦tet f旦r ESS internationella styrkom- mitt辿 oktober 2009 i Prag. Allan Larsson, andra fr奪n h旦ger, vid f旦rhandlingsbordet. FOTO: LARS BRUNDIN REPORTAGET 29 Forskningsanl辰gg- ningar j辰mf旦rbara med Max IV Forskningsanl辰ggningar med neutronk辰llor Anl辰ggningar i Europa 0 svd.sed奪ligt utredd. Det fanns inget utrett om risker- na, framf旦r allt milj旦riskerna (det ans奪g 辰ven Kemikalieinspektionen), s辰ger milj旦partisten Rolf Englesson, kommunalr奪d 20022006. Englesson, idag vd f旦r ett biogasf旦retag, s辰- ger att det skulle bli lite l旦jligt att motarbeta ESS n辰r alla 辰nd奪 vill ha det. Ist辰llet ligger fokus p奪 att kritiskt granska n辰r 辰rendet l旦pande behandlas i fullm辰ktige: Vad ska man g旦ra med det radioaktiva av- fallet? Till skillnad fr奪n k辰rnkraften startar man h辰r med ett 辰mne som inte 辰r radio- aktivt fr奪n b旦rjan. Och energi奪tg奪ngen? Det d辰r sista 辰r en brandfackla. Anl辰gg- ningen ber辰knas dra 300 GWh per 奪r. Det motsvarar energif旦rbrukningen f旦r cirka 15000 normalstora villor. N辰r Sverige vann kampen om v辰rdskapet s奪 lovade man 辰ven utveckla en koldioxidneutral anl辰ggning som drivs med el fr奪n f旦rnybar energi. ESS ska till- f旦ra lika mycket el till eln辰tet som man tar ut. I praktiken inneb辰r det att ESS och energi- j辰tten Eon samt det kommunala elbolaget just nu skissar p奪 t辰nkbara l旦sningar. Tanken 辰r att till exempel en vindkraftpark ska gene- rera tillr辰ckligt med el och att spillv辰rmen sedan 奪terf旦rs till Lunds fj辰rrv辰rmen辰t. F旦r Eon betyder samarbetet m奪h辰nda inte bara f旦rsta tjing n辰r sj辰lva aff辰ren ska upphandlas. Storskaliga, f旦rnybara energi- l旦sningar betyder i postoljefestsamh辰llet 辰ven v辰lkommen marknadsf旦ring. Det nor- mala 辰r annars, med anl辰ggningar av den h辰r typen, att man kopplar p奪 eln辰tet och kyler bort spillv辰rmen. S奪 var man av med det problemet. Egentligen 辰r det Ilmar Reepalus f旦rtj辰nst. Det d辰r sista 辰r det Colin Carlile som s辰ger, neutronforskaren som Allan Larsson l辰t rekrytera fr奪n v辰rldsledande Institut Laue- Langevin utanf旦r Grenoble. Den anl辰ggning- en ledde han i sju 奪r och forskarstudierna d辰rifr奪n f旦rekommer 鍖itigt i tidskrifterna Nature och Science. Nu sitter han if旦rd 鍖eecev辰st lite fram奪t- b旦jd i en gul f奪t旦lj i vad som framst奪r som ett genrerum i den akademiska v辰rlden. P奪 skriv- bordet st奪r en iMac och l辰ngs ena v辰ggen h辰nger en griffeltavla. Ilmar Reepalu tackar han som inspirat旦r f旦r att g旦ra ESS energi- neutralt. Om Allan Larsson var f旦rhandlaren som dyrkade upp d旦rrar till ambassader och departement var Colin Carlile den k辰nde vetenskapsmannen som bl奪ste upp f旦nster p奪 vid gavel i Forskningseuropa. Inklusive Lund. Det tog honom tre 奪r att f奪 kommu- nens s辰rskilda f旦rtj辰nsttecken, vilket 辰r s奪 n辰ra man kan komma att bli hedersmedbor- gare i Lund. I motiveringen framh奪lls hans kreativitet, kunskap och humor han har snabbt blivit en k辰nd pro鍖l p奪 gator och torg. Och k辰rleken tycks besvarad. F旦rsta bes旦- ket i Lund, som i m奪ngt och mycket var en f旦rt辰ckt anst辰llningsintervju, liknar han vid sin resa till Damaskus (omv辰ndelse). Jag kom hit och t辰nkte this is it, det 辰r h辰r det kommer att ske. H辰r 鍖nns allt. Du har universitetet, 鍖ygplatsen, du har bron, st旦det fr奪n politikerna, alla talar engelska, det 鍖nns expertkunskap, en h旦gutbildad befolkning, ett land som ligger i v辰rldstoppen i de olika innovationsindexen. Kan man inte bygga h辰r s奪 kan man inte bygga n奪gonstans. Tvivlade du n奪gonsin p奪 att Lund skulle f奪 bygga ESS? Nej, och det tror jag inte Allan gjorde heller. 08-13 51 45, peter.grensund@svd.se Jag kom hit och t辰nkte this is it, det 辰r h辰r det kommer att ske. H辰r finns allt. Colin Carlile, neutronforskare M 2012 Planeringsfas. Uppdatering av ritningar samt tillst奪nd. Detaljplanen v辰ntas vinna laga kraft. Finansieringen s辰kerst辰lls. 20132019 Byggfas. 20192025 F辰rdigst辰llan- defas. Anl辰ggningen g奪r att anv辰n- da med sju instrument. 2025 Anl辰ggningeng奪rattk旦ra fulltutmed2233instrument. 20262066 Drift. 20672071 Avveckling. 7 Detta h辰nder nu Danderyd 53 % Lund 50 % Liding旦 41 % Lomma 41 % T辰by 38 % Uppsala 38 % Solna 37 % Stockholm 36 % Ume奪 35 % Nacka 34 % K辰lla: SCB Andel h旦gutbildade Kommuner med st旦rst andel in- v奪nare med minst tre奪rig eftergym- nasial utbildning, 2564 奪r 2009). fullare. Teknikern David Dunning pekar genom f旦nstret in till m奪lstationen d辰r protonerna tr辰ffar kvicksilvret och neutronerna frig旦rs. Sverige har en tradition av att underfinansiera satsning- ar p奪 forskningsinfrastruktur. Det finns tydliga tecken p奪 att man g旦r samma misstag igen. L辰s intervjun med Olof Hallonsten, specialist p奪 storskalig infrastruktur. 5 svd.se ESS officiella sajt. 5 ess-scandinavia.se Maxlabs officiella sajt. 5 maxlab.lu.se FOTO:ESS,ROGERERIKSSON