Svensk Version Ppt 97 Skolbibban I Finland 17.9.09
Download as ppt, pdf0 likes333 views
Skolbiblioteket i Finland: aktualiteter och utmaningar Pirjo Sinko, undervisningsr奪d vid Utbildningsstyrelsen och Gun Oker-Blom, direkt旦r vid Nordens institut i Finland
Svensk Version Ppt 97 Skolbibban I Finland 17.9.09
- 1. Skolbiblioteket i Finland: aktualiteter och utmaningar Pirjo Sinko, undervisningsr奪d, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom, direkt旦r, Nordens institut i Finland 16.9.2009 Hanaholmen, Esbo
- 2. Koskelan koulu i 雨鉛艶奪恢看姻乙
- 3. Skolan har ett eget bibliotek, s辰mre eller b辰ttre Skolans bibliotek 辰r en filial till det kommunala biblioteket Skolans bibliotek kompletteras av bilioteksbussen Biblioteket finns i ett skolkomplex Skolan har inget eget bibliotek (20%), servicen ges i det kommunala biblioteket (som kan finnas l奪ngt borta) Olika modeller
- 4. Hur ser skolbiblioteken ut- en 辰rlig bild Skolorna har i allm辰nhet ett bibliotek, men samlingarna 辰r gamla, utrymmena tr奪nga och o辰ndam奪lsenliga, l辰raren f奪r n奪gra timmar i veckan f旦r att sk旦ta biblioteket Biblioteket sk旦ts i allm辰nhet av modersm奪lsl辰raren i de h旦gre 奪rskurserna. I de l辰gre 奪rskurserna sk旦ter klassl辰rarna om skolans bibliotek Informationss旦kning l辰r sig eleverna genom att bes旦ka andra bibliotek Det finns ingen uppdaterad utredning 旦ver skolbibliotekens tillst奪nd (har ej funnits intresse f旦r en s奪dan utredning hos myndigheterna)
- 5. Hurdana skolbibliotek i Finland? Stor variation: Det finns bibliotek med nya m旦bler, egen bibliotekarie, tidsenligt material, biblioteket 辰r skolans hj辰rta och st旦der l辰roplanens m奪l PISA-unders旦kningen Hur kan s奪 goda resultat uppn奪s i ett land med s奪 d奪liga skolbibliotek?
- 6. St旦det f旦r skolbiblioteken i lagen 辰r svag Endast Kroatien och Danmark har en lag som s辰ger att alla grundskolor skal ha ett skolbibliotek I andra l辰nder : Baserat p奪 den enskilda skolans initiativ och engagemang I Finland: Skollagen m旦jligg旦r skolbiblioteksverksamheten L辰roplanens krav (norm!)
- 7. Skolbibliotekens huvudsakliga uppgift i Finland Att st旦dja l辰sintresset (skolbiblioteken ofta boklager) Att m旦jligg旦ra informations旦kning och -kunskap (men de 辰r ofta tekniskt d奪ligt utrustade)
- 8. De nationella l辰roplanerna f旦rpliktigar- men uppfylls kraven? 2000-TALETS LROPLANER BETONAR INFORMATIONSBEHANDLINGSKOMPETENS/DIGITAL KOMPETENS : N辰mns i inl辰rningssynen och i beskrivningen av den pedagogiska milj旦n Temaomr奪det Kommunikation och mediekunskap som skall genomsyra all undervisning Starkt med i alla 辰mnen; modersm奪l och litteratur, historia, samh辰llsl辰ra, naturvetenskaper Bibliotekskunskap finns med fr奪n 奪k 1-2
- 9. 3.1 Synen p奪 l辰rande och kunskap, gymnasiet (och grundl. utb.) Som grund f旦r de nationella l辰roplansgrunderna ligger den kunskapssyn som ser l辰randet som en individuell och social process under vilken kunskaper och f辰rdigheter byggs upp och f旦r辰ndras samtidigt som eleven f奪r intryck av den omgivande kulturen. L辰randet skall ses som en m奪lmedveten studieprocess, som 辰ger rum i olika situationer, b奪de sj辰lvst辰ndigt, under l辰rarens handledning, tillsammans med andra i gruppen och med l辰raren.
- 10. 3.2, 3.3 Den pedagogiska milj旦n och Verksamhetskulturen L辰rmilj旦n skall st旦dja elevens tillv辰xt och l辰rande Man skall ocks奪 f辰sta vikt vid det estetiska i den fysiska pedagogiska milj旦n L辰rmilj旦erna och l辰romedlen skall kunna anv辰ndas flexibelt s奪 att de uppmuntrar till m奪ngsidiga metoder och arbetss辰tt Arbetsredskap, material och bibliotekstj辰nster skall finnas till den studerandes f旦rfogande s奪 att studierna kan ske b奪de aktivt och sj辰lvst辰ndigt Utrustningen i l辰rmilj旦n skall st旦dja eleven i hans eller hennes utveckling till medlem av det moderna informationssamh辰llet och ge m旦jligheter att anv辰nda datorer och annan medieteknik och i m奪n av m旦jlighet, datan辰tverk
- 11. 3.2 Den pedagogiska milj旦n och metoder - L辰rmilj旦erna skall ge den studerande verktyg att st辰lla upp egna m奪l och bed旦ma sin egen verksamhet. L辰rmilj旦erna skall ocks奪 st旦dja en v辰xelverkan s奪v辰l mellan l辰raren och eleven som mellan eleverna. Den skall fr辰mja dialog och leda eleverna att arbeta som medlemmar i en grupp. - Arbetsmetoderna skall fr辰mja utvecklingen av f辰rdigheter i informations- och kommunikationsteknik. Arbetsmetodernas uppgift 辰r att utveckla f旦rm奪gan till inl辰rning, t辰nkande och probleml旦sning. I undervisningen skall m奪ngsidiga och 辰mnesspecifika arbetsmetoder anv辰ndas med vars hj辰lp elevens inl辰rning st旦ds och styrs.
- 12. Kommunikation och mediekunskap-temaomr奪de, grundl辰ggande utb. ML Eleven skall L辰ra sig att utveckla sin f旦rm奪ga att hantera information och att j辰mf旦ra, v辰lja och utnyttja den information som han eller hon s旦kt fram L辰ra sig att anv辰nda olika slag av medier och medieteknik b奪de i informationss旦kning, informationsf旦rmedling och i olika interaktionssituationer INNEHLL Medietekniska redskap och allsidig anv辰ndning av dem och webbetik
- 13. RSKURSERNA 3-5 Informationss旦kning Centralt inneh奪ll Att anv辰nda olika slag av uppslagsverk och ordb旦cker Att utveckla sin f旦rst奪else av faktatexter Att 旦va sig i enkel informationss旦kning p奪 Internet och handledd informationss旦kning i flera steg
- 14. Kriterier f旦r goda kunskaper (8) vid slutbed旦mningen (奪k 9) Kan anv辰nda bibliotek, uppslagsverk, och databaser samt fiktiva texter, saktexter och muntligt f旦rmedlad information som informationsk辰llor Kan ta fram v辰sentlig information ur olika k辰llor och reflektera 旦ver deras tillf旦rlitlighet K辰nner till olika arbetsfaser i uppl辰ggningen av muntliga och skriftliga texter och kan till辰mpa sina spr奪kkunskaper vid textproduktion Kan samla tillr辰ckligt med material f旦r sin presentation samt strukturerar och analyserar detta Kan producera sin text b奪de f旦r hand och med ordbehanlingsprogram och 辰ven i 旦vrigt utnyttja informationsteknik och medier
- 15. Lpg 2004: rskurserna 6-9 Informationss旦kning Centralt inneh奪ll Att s旦ka information i olika k辰llor och bed旦ma 辰ndam奪lsenligheten hos och tillf旦rlitligheten i olika sakktexter (Mo) Att g旦ra anteckningar och 旦va sig i att ge enkla k辰llh辰nvisningar (Mo) L辰ra sig att anv辰nda olika k辰llor, j辰mf旦ra dem och utifr奪n dem bilda sig en egen motiverad 奪sikt (Hi) L辰ra sig att inh辰mta och till辰mpa information om samh辰llet och n辰ringslivet kritiskt och kunna fungera som en aktiv opinionsbildare (Sl)
- 16. Informationss旦kning i olika 辰mnen i slutet av 奪k 9 Geografi: kan tolka fysiska kartor , temakartor, fotografier och statistik och kan utnyttja nyhetsk辰llor och n辰tbaserad information FY + KE: tavoite: l辰r sig att bed旦ma tillf旦rlitligheten i information som h辰mtats ur olika k辰llor FY/Goda kunskaper: kan producera sm奪skaliga forskningsrapporter, presentera resultaten t.ex. med hj辰lp av grafer och och tabeller och tolka dem
- 17. Modersm奪l och litteratur- m奪l i gymnasiet Kunna anv辰nda informations- och kommunikationsteknik p奪 ett funktionellt s辰tt i sina studier och i olika k辰llor s旦ka information samt bearbeta, reflektera 旦ver och v辰rdera denna
- 18. Informationskunskap starkt tema i de b辰sta lokala l辰roplanerna skolorna har gjort l辰roplaner f旦r informationskunskap och 辰ven genomf旦rt dem i samarbete med biblioteken ESBO, VANDA, VILLMANSTRAND . . . I STERMYRA SOM BILAGA TILL LROPLANEN INFORMATIONSSKNINGENS OLIKA STEG
- 19. Den nationella utvecklingsverksamheten, de nationella projekten aktiverar L辰s och skriv 2001 2004 Idag saknas ett stort nationellt projekt i Finland Jfr. Portugal, ministeriets skolbiblioteksprojekt Starka kommunala projekt: 雨鉛艶奪恢看姻乙, Esbo Utbildningsstyrelsens l辰rmilj旦projekt anknyter till informationskunskap: Villmanstrand (Tiedon apaja),Vasa (Tie tietoon), Tammerfors (Tieto vie)
- 20. 油
- 21. SLNP was launched in 1996. Its purpose was to install school libraries in schools of all levels, conceived as multimedia resources centres offering users whatever is necessary to read, to have access, to use and produce information regardless of the format or media, for leisure purposes and to promote reading and information skills. PORTUGAL SLNP School library network program
- 22. SLNP is coordinated by the School Libraries Network Office in articulation with other services of the Ministry of Education and with local authorities, in particular through the Public Library, allowing a real mediation, articulation and an integrated resources management. SLNP
- 23. Services offered The School Libraries Support Services (SLSS) provide: Cultural activities Circulation and lending services Training in literacy programmes (reading, information, technological...) Help and consulting in organisation and management
- 24. SLNP( School Library Network Program) MINISTRY OF EDUCATION/CULTURE Regional Administration Public Libraries Municipalities SABE (School Libraries Support Service of PL) Programmes Portuguese School Libraries A network built in partnership Institutions (funding and training) Regional collaborators Training Centers of School Associations
- 25. L辰rmilj旦er som st旦der inl辰rning- Den pedagogiska milj旦n Under de senaste 10 奪ren har begreppet den pedagogiska milj旦n lyfts fram i litteratur och diskusssion Begreppet inte i sig nytt, men det har haft omv辰lvande betydelse f旦r utbildning, studier och inl辰rning -> ett traditionellt l辰rar- utbildarcentrerat t辰nkande har f奪tt ge vika f旦r ett mer elevcentrerat t辰nkande
- 26. Synvinklar p奪 den pedagogiska milj旦n Fysisk milj旦n granskas som utrymme och byggnad, bakgrundsteori: arkitektur, utrymmesplanering Social milj旦n granskas som dialog, teoribakgrund: socialpsykologi, gruppdynamik, kommunikation Teknisk milj旦n granskas ur undervisningsteknologins synvinkel, referensramen 辰r IKT i undervisningen Lokal milj旦n granskas som platser och omr奪den, som l辰rmilj旦er ses 辰ven platser utanf旦r skolan den verkliga v辰rlden, arbetsplatser, naturen, staden Didaktisk intresset f旦r hur milj旦n st旦der studierna, material, st旦d och didaktiska utmaningar i allm辰nhet
- 27. Den pedagogiska milj旦n ur olika synvinklar
- 28. Utbilningsmyndigheternas st旦d till skolbiblioteksverksamheten borde vara tydligare UM:s biblioteks-, arkiv- och museigrupp Vilken instans ansvarar f旦r skolbiblioteken? L旦nar det sig idag att ge ansvaret till en tj辰nsteman? (Skolinspekt旦rerna p奪 Skolstyrelsen f旦rr) Nationella utbildningsdagar (UBS) D奪lig information p奪 nationell niv奪
- 29. Samarbete beh旦vs, men det 辰r inte alltid l辰tt Samarbete 旦ver sektorerna sv奪rt Samarbete mellan de allm辰nna biblioteken och skolbiblioteken vilka modeller finns det? Kr辰ver planering och klara visioner Kr辰ver att skolledningen f旦rbinder sig Skolbibliotekarien f奪r inte l辰mnas ensam- samarbete mellan l辰rarna och skolbibliotekarien viktigt Elevk奪rens engagemang i verksamheten N辰tverk f旦r skolbibliotekarier
- 30. Hur finansieras skolbiblioteken? Problem: B旦cker och material f旦r奪ldrade L旦nes辰ttning- gammalmodiga avtal (OAJ) Byggnaden, arkitekturen, m旦blerna, belysningen ofta o辰ndam奪lsenliga Regelbunden verksamhetsbudget saknas Inl辰rd hj辰lpl旦shet man f旦rv辰ntar sig att pengar till b旦cker kommer n奪gonstans utifr奪n Det har varit sv奪rt att marknadsf旦ra skolbiblioteket bland kommunala beslutsfattare
- 31. Eleverna kan inte alltid ( Karin Gaarsted, DK ) Hittar f旦r mycket information- sv奪rt att sortera i stora m辰ngder info Sv奪rt att hitta s旦kord och navigera samt att 奪terfinna information Vill inte f旦rdjupa sig i kritisk l辰sning informationens v辰rde och nytta bed旦ms p奪 ytliga grunder Det 辰r trevligare att titta p奪 bilder 辰n l辰sa Kopierar stora m辰ngder text som de utger f旦r att vara deras, utan f旦rst奪else f旦r regler kring upphovsr辰tt etc N旦jer sig med att n奪got 辰r n辰stan r辰tt- vill hitta svaret i ett litet material
- 32. L辰rarnas yrkeskunskap borde uppdateras VILKA R DE TYDLIGASTE BRISTERNA I LRARNAS KOMPETENS? L辰rarna kan inte alltid. . . handleda i anv辰ndandet av olika k辰llor och f旦rbjuder t.ex. ibland anv辰ndning av wikipedia Ansvaret f旦r informationss旦kningsf辰rdigheterna flyttas till de kommunala bibliotekarierna L辰raren beh旦ver IKT kunskap, bibliotekskunskap och handledning i sitt l辰rarjobb
- 33. VCKER OPTIMISM Fina skolbibliotek byggs och nya modeller kan sk旦njas Nya n辰tverk L辰rmilj旦projektet har gett goda skolbiblioteksprojekt Samarbetet mellan bibliotek blir b辰ttre arbetsgrupper f旦r samarbetet skola-bibliotek Skolbiblioteken finns med i skolornas l辰roplaner och IKT-strategier UBS b奪tseminarium och studieresa till Danmark var lyckade; Hanaholmens nordiska seminarium i september 2009, De tredje nationella skolbiblioteksdagarna h奪lls i maj 2010 Utbildning ordnas och efterfr奪gas, 辰ven f旦r rektorer. Kuopio stads egen utbildning,l辰nsstyrelsens kurser osv
- 34. 1. LUKUDIPLOMI
- 35. En utmaning f旦r skolan i Finland: Skulle skoltrivseln bli b辰ttre om Om skolorna hade b辰ttre bibliotek...? Tid och plats att vara tillsammans, i lugn och ro, t.o.m. ha det mysigt (soffor)? En plats att l辰sa dagens tidning, g旦ra l辰xor, spela n奪got spel, tr辰ffa en vuxen? M旦jlighet till aktiva workskopar och 辰kta informationss旦kning OCH en lunchrast p奪 en hel TIMME, D MAN KUNDE HA TID ATT VARA I SKOLBIBLIOTEKET
- 36. Skulle pojkarnas skrivf辰rdigheter bli b辰ttre om skolan hade ett bibliotek? Blir pojkarna b辰ttre skribenter om det finns mer action p奪 lektionerna I modersm奪l och real辰mnen? - informationss旦kning, -behandling och -f旦rmedling - med hj辰lp av informationsteknik - projektarbete i grupp Pojkar som intervjuats ber辰ttar att de gillar att planera f旦redrag, d奪 de f奪r jobba i grupp och framtr辰da tillsammans (t.ex. med power point)
- 37. Skulle skolbiblioteken st旦da de specialbeg奪vades s辰rbehov? Elever som beh旦ver extra utmaningar kunde f旦rdjupa sina kunskaper och s辰tta upp individuella m奪l. I Finland har man startat projektet LEO, d辰r man utvecklar en pedagogik som b辰ttre svarar mot de behov de specialbeg奪vade eleverna har.
- 38. N辰r skolor renoveras finns det m旦jligheter.. Hintan koulu, 雨鉛艶奪恢看姻乙