�ݺ�ߣ

DEN STORA FÖRNEKELSEN Hur löser vi tillväxtens dilemma? Kommentarer av Anders Wijkman vid möte med FOJO i Stockholm 4 oktober, 2011 Seminarium KSLA 21a mars 2011

Vi lever över våra tillgångar – i penningekonomin och i naturen Inga generationer har lånat så mycket av framtiden: både stater och enskilda hushåll OK att låna men det skall vara hållbara invest. Miljöutrymmet krymper: Klimatförändringen 2/3 av de viktigaste ekosystemen överutnyttjas Planetens Gränsvillkor ” Peak oil”, ”Peak fosfor”, ”Peak rare earths”

Oviljan att se verkligheten Partierna fast i industrisamhällets logik Myten om det oändligt stora skafferiet Myten om att miljön blir bättre när BNP ökar Beroendet av högvärdig energi underskattat Sociala och ekologiska effekter slår samtidigt = alltmera komplexa samband och risker Risken för överraskningar – ”tipping points” Framtiden är överlovad

Den stora accelerationen From: Steffen et al. 2004 ” the great acceleration of the human entreprise”, Professor Will Steffen 1900 1950 2000 CO 2 , N 2 O, CH 4 concentrations Overfishing Land degradation Loss Biodiversity … .. 2010-2020

… Rockström et al. 2009 Nature, 461 (24): 472-475 Global fresh- water use Planetära gränsvillkor för mänsklig utveckling

5 4 3 2 1 0 Climate risks getting more serious

Uncertain uncertainty Klimatförändringens risker 3 º C 6 º C

SMHI:s senaste rapport Uppvärmningen av Arktis går snabbare Havsnivåhöjningen väsentligt snabbare Havsförsurningen allvarligare För att klara 2°-gradersmålet med 70 % sannolikhet krävs att utsläppen i EU går ned med minst 80 % från 2050 För att klara 1,5° grad måste utsläppen ned med 100 %

Global emission pathways in compliance with a 2 º C guardrail (WBGU 2009)

Med tvivlet som vapen Den röda tråden från tobak, sura regn, CFC till klimat Finansieras av fossilindustrin och ideologiska tankesmedjor, som ser varje ingrepp i ekonomin som ett hot mot Friheten Värdegrunden utestänger ny kunskap – intressant ny studie från Yale av Dan Kahan

Allvarliga konsekvenser av klimatförändringen redan idag Arktis tröskeleffekt Amazonas torka (rekord 2005, 2010) Australien (12 års torka, extrem översvämning) – nu sjunker BNP 300 miljoner drabbade (Global Humanitarian Forum, 2009) Pakistan, Ryssland Afrika, Europa

” Peak oil” hot mot ekonomin Den billiga oljan är en stor del förklaringen till den snabba standardökning vi upplevt; Ökad efterfrågan kräver nytt Saudi vart 3:e år. Få tror detta är möjligt. Stor risk för växande gap mellan efterfrågan och utbud på råolja Allvarliga konsekvenser för världsekonomin – inte minst transporter och jordbruk Att ersätta dagens oljeberoende tar decennier Liten diskussion om detta; dock många varningar från militära tankesmedjor – dom tänker långsiktigt

EROI alltmera viktigt: EROI för råolja fram till 1970 – 1:50 till 1:100 Idag < 1:20 EROI för tjärsand i Kanada – < 1:5 EROI för vind – > 1:10 EROI ”ethanol from corn” – 1:1; sugarcane 8:1 EROI för kärnkraft – ? EROI för sol – > 1:15 Kritisk fråga: Hur stor del av BNP kan kostnaden för energi vara?

Peak everything? Resource constraints likely in many areas – fuelled by growth of emerging economies China´s share of Consumption: Cement 53 %, Iron ore 48 %, Coal 47 %, Aluminium 40 %, Eggs 37 %, Rice 28 %, Soybeans 25 %, Oil 10 %, Cattle 10 % OECD countries still dominate in terms of per capita consumption Ethical dilemma. We built our wealth on cheap oil and commdities; Low-income countries will face radically different situation

Real commodity prices, 1980-2011* Note: 2011 is Jan-Feb average

Mat, vatten och Energi Ny grön revolution ett måste (70 % mer 2050) Lyfta 1 miljard ur hunger och bättre diet för 2 miljarder och mat till ytterligare 2 miljarder Växande vattenbrist Ny Grön Revolution på befintlig mark Peak Oil, Peak Fosfor gör allt mycket svårare Lösningar finns i teorin men kräver forskning och metodutveckling och att vi betalar mer för maten

Kartan och verkligheten stämmer inte Globala styrningen fungerar inte / ”We can´t have a global economy without a global society”(Soros 1998) Forskning och utbildning är alltför litet inriktad på att beskriva helhet och adressera problem som kräver systemlösningar Politikens logik är industrisamhällets logik / Starka ideologiska blockeringar att tänka nytt Alltför mycket stuprör i beslutsfattandet Dagens institutioner hanterar komplexitet dåligt Ekonomins regelverk är gammalmodigt

Brister i den konventionella ekonomin: Ekonomin betraktas som slutet system, dock förutsätts konstant resursflöde från naturen Naturkapitalet har inget värde i modellen BNP-tillväxt likställs med ökad välfärd Föreställningen att olika resurser utbytbara Positiv diskontering Ingen signal i tid från ekonomin om peak oil Enligt neo-klassisk ekonomi är lösningen att sätta pris – men HUR beräknar vi värdet? – och är samhället berett på drakoniska avgifter?

Finanssystemet ger mer och mer intryck av ett PONZI Scheme – eller Pyramidspel Vi blir rika på att förstöra naturkapitalet och rubba klimatbalansen – det håller inte i längden De stora skulder som ackumulerats måste betalas tillbaka med hjälp av ständigt växande uttag av råvaror och energi

” Decoupling – en utmaning” Att bryta kopplingen mellan tillväxt och resursförbrukning har setts som lösningen på miljöproblemen alltsedan Bruntlandrapporten Relativ ”decoupling” har skett, men vinsterna äts snabbt upp när tillväxten ökar ” Som att jaga sin egen svans”, enligt Christer Sanne Om ”de-coupling” skall fungera behövs mycket starka styrmedel

Effektiviteten i energianvändningen har fördubblats på 56 år: Men ökningen i energianvändningen har ökat nära dubbelt så snabbt - på 37 år. Global carbon intensity minskat fr 1 kg CO2 per US dollar output år 1980 till 770 g år 2006 Men CO2 har ökat 80% sedan 1970 och 40% sedan 1990

Tillväxtens dilemma Fortsatt konventionell tillväxt inte möjlig av miljö, klimat- och resursskäl Nerväxt är inte möjlig av ekonomiska och sociala skäl - systemet bygger på tillväxt Att blunda för dilemmat – som valrörelsen 2010 – är djupt oansvarigt . Inte ett ord om klimat, ”peak oil”, ökad kamp om resurserna eller urholkade ekosystem Frågan är: Kan konflikten lösas inom ramen för dagens ekonomiska modell eller ?

Vi har blivit alltmera avlänkade från resten av biosfären Vi innehåller miljontals mikroorganismer, men vi har ändå organiserat oss som vi stod över resten av arterna på planeten Denna ”disconnect” är vår stora utmaning. Vårt fokus på materiell tillväxt – på att ”ha”, att ”äga” – är ett av problemen I = P x A x T Affluence - ersättas med Well-being; Technology – undvika oönskade effekter Sustainable innovation Population – utbildning av kvinnor

Investeringarna i framtiden ligger i Syd 90 % av all ny energiproduktion till 2030 Bostäder, lokaler, infrastruktur likaså Kina bygga 20 Billion m2 nya bostäder till 2020 ( 8 milj lägenheter/år! ) Antalet sålda bilar i Kina 1978 var 7.000; 2020 prognos 40 milj Alla möjligheter för att stödja tekniksprång måste tas

Hur mycket är lagom? Resurserna starkt ojämnt fördelade - 1/5 av befolkningen lägger beslag på 4/5 av resurserna Miljö- och resursutrymmet måste i första hand utnyttjas av den fattiga delen av befolkningen Vad är välfärd? Vad är livskvalitet? Många exempel på alternativ till BNP – ISEW, Bhutan´s Happiness Index, Max Neef m m

Lovande tecken Världen kan klara sig på sol, vatten och vind Kostnaderna för solenergi faller drastiskt Investeringarna i förnybar el > fossilbaserad el USA stängde ned 48 kolkraftverk under 2010 Ny affärsmodell byggt på att sälja funktion – via leasing - sparar resurser Biomimicry – lär av naturen From cradle to cradle

Vad göra? Överge tillväxt i BNP som mål – sätt mål som har med reell välfärd att göra Ny organisation av FoU – prio: ekonomutb. Partierna byta logik Stärkt globala styrning/ börja med Asien o EU Global Marshal Plan /envi + dev:t hand i hand Nytt ekonomiskt ramverk, inkl finanser Plan B för klimatet/ energi o land use Stabilisera befolkningen

Vad göra II Reformera ekonomins ramverk: - Ge Naturkapital + ekosystemtjänster ett värde - Nya indikatorer för att mäta välfärd och QoL - Bindande krav för ökad resurseffektivitet - Sänk skatten på arbete och höj den på uttag av knappa resurser Nya affärsmodeller – leasing i stället för produktförsäljning Finansektorn måste reformeras; börja med att ta höjd för klimat – och miljörisker - Förändra aktiebolagslagen

Vad göra III Fortsätt arbeta för Globalt Klimatavtal inom FN – som bör utvecklas till Hållbarhetsavtal I avvaktan på internationellt avtal utveckla Plan B – med fokus på energisäkerheten: - Flerfaldig ökning av stöd till energiforskning - Mångdubbla investeringarna i förnybar energi - Bindande mål för energieffektivitet - Gör jordbruket till en kolsänka

Nyckelområden i arbetet för hållbar utveckling Energi Byggande o Infrastruktur Transporter Livsmedel Skog Textilier Kemikalier Slit-och Slängkulturen

Innovation och tekniksprång Ökad energi- och resurseffektivitet Sluta kretsloppen – from cradle to cradle Biomimicry – lära av naturen Funktionsförsäljning Jordbruk – stärka eko-tjänster + binda kol i marken ICT för hållbarhet – ”enabling technology” Transformativa lösningar; Ex ”läsa tidningen på nätet”, ”ersätta fysiska möten med videokonferenser”, ”noll-energihus”

Resursproduktivitet via Funktionsförsäljning Förlänga livslängden; stimulera återbruk, recycling och rekonditionering Lära av naturen From cradle to cradle – cirkulära materialflöden

Gå från att sälja produkter till att erbjuda tjänster; ansvar kvar hos producenten; innebär längre livslängd på produkterna Fokus på användningen, ej produktionen; internaliserar risk och avfall Återbruk, återvinning och rekonditionering Inför bindande resurseffektivitetskrav Skatteväxling o ändrade avdragsregler Minskar energi - och resursanvändningen; Studie i England tyder på 30-40% lägre CO2 Skapar många nya jobb lokalt

Ex på funktionsförsäljning Rolls Royce hyr ut jetmotorer Xerox offererar kopieringstjänster Michelin hyr ut bildäck Interface hyr ut heltäckningsmattor I samtliga dessa fall har användningen av energi, CO2 o material reducerats kraftigt Nu har turen kommit till B2C – datorer, mobiler, bilar, hushållsmaskiner, textilier

Labour productivity has increased twentyfold since 1850. It is not utopian to think of resource productivity increasing tenfold in 100 years and fivefold in 50 years! For that to happen, policy frameworks must change and Business Models undergo significant change, giving real priority to alternative energy as well as energy and resource efficicency

Ytterst en existentiell fråga När insikterna ökar, om vad som står på spel, bör intresset öka för att tänka om Men långt mer än fakta behövs Djupliggande kulturella, psykologiska och sociologiska spärrar Politikens renässans? Det tog lång tid att utveckla demokratin eller avskaffa slaveriet…..

�ݺ�ߣ

Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"

Recommended

More Related Content

Viewers also liked (20)

Similar to Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar" (20)

More from Global Utmaning (20)

Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"